Retro: Svensk mässing

SKYDDSÄNGEL Formgiven av Carl-Einar Borgström för Ystad Metall under 1940-talet. Idag finns inte Ystad Metall utan den populära ljusstaken görs istället av Skultuna. Finns i två storlekar och är förgylld, vilket gör att den inte behöver putsas. En ny ängel kostar mellan 500 och 1 000 kr beroende på storlek. På auktion kan du hitta dem till lägre pris.

43000:-

En dyrgrip!

MÄSSINGSKANDELABER Formgivaren Pierre Forssells alster i mässing för Skultuna bruk har under de senaste åren haft en ordentlig revival, och precis när man trodde att toppen var nådd så kommer den här kandelabern ut. Numrerad. En liten defekt. Utrop 3 000 kr, men klubbades för hela 43 000 kr hos Ekenbergs i maj förra året.

Svensk mässing – glimrar igen!

Förr kallades mässing för fattigmansguld. Det lyste upp hemmen i kalla mörka Norden. Till jul gnistrade och blänkte det extra mycket. Och svensk mässing är förstklassig – kanske har du något i mässing som är guld värt?

AV LOTTA REBERG FOTO: AUCTIONET.COM, BUKOWSKIS ONLINE

Mässing blänker och glänser nästan lika vackert som den ädla metallen guld. Därför har mässing sedan flera hundra år använts till ljusstakar och lampor. Reflektionen mellan ljuset och mässingen lyser upp ordentligt. Det märks inte minst om du tänder så kallade väggplåtar.

Själva mässingen är en legering mellan koppar och främst zink, hur guldig den är beror på halten av koppar. Den är gulaktig om kopparhalten ligger mellan 49 och 76 procent. Om den är gulröd innehåller den över 87 procent koppar, och börjar då likna koppar till färgen. Är det under 50 procent koppar övergår metallen till att bli vit.

I SVERIGE STARTADES det första mässsingsbruket 1571 i Vattholma i Uppland. Det lades ner efter ett tag och först un- ▲

PLUNTA No 90 av Pierre Forssell för Skultuna. Brukar klubbas för allt mellan 300 och 2 000 kr. Finns även små supkoppar till.

KONTORSLJUSSTAKEN Den är något av Skultunas signum och har funnits i produktion sedan 1600-talet. Då var ljus dyrt och med nyckeln i sidan kunde man bränna ner det dyrbara ljuset i botten. En ny kontorsljusstake kostar omkring 800 kr. På auktion kan du hitta dem till mycket lägre pris. Och har du redan en kontorsljusstake var rädd om den. Fint hantverk! SPEGEL Från Firma Lars Holmström, 1950-tal, 39 cm i diameter. Finns bara ett dokumenterat köp på auktion, och det är för tio år sedan. Då var utropet 2 000 kr, men den klubbades för 6 500 kr, det vill säga 225 procent över utropspriset. Skulle förmodligen gå för mycket mer idag.

VÄGGLAMPOR Ett par vägglampor i mässing, utan stämpel eller etikett, 1900-tal. De hade dock en hög vill-ha-faktor. Utropet var 800 kr, men de klubbades för hela 16 747 kr i våras hos Gomér & Andersson. LJUSKRONA En maffig ljuskrona med plats för tolv ljus och 66 cm hög, samt 66 cm i diameter, Gusums bruk. Utrop 14 000, såld för 13 000 kr hos Crafoord auktioner i oktober.

KUNGASKÅLEN Har fått sitt namn av att kung Gustaf V en gång stannade till vid den butik som Ystad Metall hade öppnat i Ystad 1927, och där köpte kungen skålen. Diameter 28,5 cm. På auktion kan du få betala allt mellan 300 och 2 000 kr för den.

16747:-

der 1600-talet grundades fler mässingsbruk i Sverige. Några av de mest kända var Nyköpings mässingsbruk 1606, Skultuna 1607, Nacka 1627 och Gusum 1661.

PÅ DEN TIDEN producerade bruken i första hand mässingsplåt, mässingstråd och gjutmässing. En liten del blev prydnadsföremål.

Hantverkarna kallades för gelbgjutare och det blev ett relativt vanligt jobb under 1700-talet.

Svenska Skultuna är ett av världens äldsta mässingsbruk, det startades av Karl IX. Än idag har man produktion, de senaste åren har bruket till och med fått en riktig revival och man producerar både prydnadsföremål och smycken för fullt. Olika designer och formgivare bjuds in för att skapa föremål. Men även äldre modeller tas upp i bruk igen.

Det är framförallt Skultuna, Gusum, Ystad Metall och Firma Lars Holmström i Arvika som har stått för de flesta mässingsföremål under den senare delen av 1900-talet och fram till idag.

”Hantverkarna kallades för gelbgjutare och det blev ett relativt vanligt jobb under 1700-talet”

10000:-

VÄGGLAMPOR ASEA 1950/60-talsarmaturer från Asea var nästan alltid i mässing. Asea-lamporna är heta på andrahandsmarknaden idag. Detta par hade ett utrop på 800 kr, men såldes för 10 000 kr för ett år sedan hos stadsauktion Sundsvall.

GUSTAVIANSK STIL – LJUSSTAKAR Ett par ljusstakar i gustaviansk stil, No 71 från Skultuna Messingsbruk. Första hälften av 1900-talet, 28 cm höga. Utrop 2 500 kr hos bukowskis.online, men klubbades för hela 9 200 kr i oktober. LILJAN En riktig designklassiker. Den formgavs till Världsutställningen i New York 1939, av Ivar Ålenius-Björk för Ystad Metall. Den var poppis men glömdes Klassiker! sedan bort och man kunde köpa den för nån krona på loppis. Men i början av 2000-talet fick den en ordentlig revival. Plötsligt steg priset som en raket. Små grupper på fem sex Liljan såldes i Frankrike för runt 20 000 kr, även här hemma i Sverige fick man betala en bra slant för dem. För några år sedan tog Skultuna mässingsbruk upp den i produktion igen i samarbete med Ålenius-Björks anhöriga. Ystad Metall lades ner 1969. Numera brukar fyra Liljan klubbas för runt 2 000 kr. KANDELABER Från Gusums bruk, 1995. Med plats för sju ljus. Utrop 1 000 kr, såld för 1  300 kr hos auktionsverket Norrköping.

TRECYLINDRIG VAS Av Ivar Ålenius-Björk (1905–1978) för Ystad Metall. Har blivit väldigt poppis på retromarknaden. Från 1900-talets första hälft. Brukar klubbas för mellan 1 000 och 3 000 kr i Sverige. VÄGGPLÅTAR Eller så kallade ljusplåtar i mässing var vanligt förr, ljuset som reflekterades glimrade extra och lyste upp. Här två ljusplåtar i jugend. Utrop 4 000 kr, klubbade för 10 000 kr på Stockholm Auktionsverk Magasin 5 i somras.

10000:-

PROFIL Adventsljusstaken Profil nr 69 i mässing är formgiven av Pierre Forssell för Skultuna bruk, 1950/60-tal. Han är megapoppis i Frankrike där en del av hans saker går för mycket höga summor, närmare 100 000 kr. Profil brukar dock inte klubbas för den summan, utan säljs för allt mellan 500 och 2 000 kr.

NON VIOLENCE SKULPTUR Non Violence skulptur av konstnären Carl Fredrik Reuterswärd för Skultuna. Senare delen av 1900-talet. 6 cm lång och 4 cm hög. Signerad. Brukar klubbas för mellan 4 000 och 8 000 kr.

KULLJUSSTAKAR Var vanligt i början av 1900-talet. Dessa ingick i en större skrivbordsuppsättning, märkta Gusum. Brukar klubbas för några hundralappar per par. LYKTOR Hans Agne Jakobssons lampor går för högra priser. Men även lyktorna rusar upp i pris. Enstaka lyktor går inte för så stora summor, men tillsammans i färgkoordinerade grupper klubbas de för betydligt mer. Finns grupper som säljs för nästan 50 000 kr ut mot Frankrike och USA.

BRICKOR Två brickor, hamrad dekor och profilerad kant. 37 cm resp 59 cm i diameter. Kommer från firma Lars Holmström i Arvika. Gjorde fantastiskt fina brickor under 1900-talet. Klubbas för mellan 1 000 och 5 000 kr i Sverige. Utomlands kan de gå för mycket högre summor.

10000:-

BOKSTÖD Sedan några år är dessa bokstöd i art déco-stil av Carl-Einar Borgström mycket populära. Formgivna under 1930-talet för Ystad Metall. Brukar klubbas för mellan 10 000 och 15 000 kr.

LAMPA SKULTUNA Eftertraktad lampa av formgivaren Pierre Forssell för Skultuna. Från slutet av 1970-talet, kom i två olika storlekar. Klubbas alltid högt, den högre modellen har gått för 25 000 kr.

25000:-

KANDELABER Ljuskronorna från firma Lars Holmström från Swedish Grace-perioden 1920/30-tal är idag mycket värdefulla och går för flera hundra tusen kronor. Men Lars Holmström gjorde även mindre ljusstakar under samma period. Här en kandelaber med sju ljus, 47 cm bred och 24 cm hög. Utrop 4 000 kr hos bukowskis.online.

KANDELABER 1950-TAL Formgiven av Gunnar Ander för Ystad Metall. Stämplad GA Ystad-Metall Made in Sweden. Plats för sex smala ljus. 26 cm lång och 27 cm hög. Brukar klubbas för mellan 1 500 och 5 000 kr. LARS HOLMSTRÖM i Arvika skulle från början bli hovslagare som sina förfäder, men han blev så illa sparkad av en häst att han började en ny bana som konstsmed och att göra inredningsföremål i mässing. Hans ljuskronor från Swedish Grace-perioden 1920/30-tal är idag mycket värdefulla och går för flera hundra tusen kronor. Men Firma Lars Holmström har även gjort många bruksföremål i mässing, bland annat brickor. Företaget har även tillverkat flera mässingsföremål för Svenskt Tenn.

Formgivaren Pierre Forssell kom med modernismen till Skultuna Messingsbruk. Efter hans död var det tyst om honom. Men för några år sedan vaknade intresset för hans alster igen. Idag går de för höga summor och en del har till och med börjat nytillverkas.

I GUSUM I ÖSTERGÖTLAND hittade man Metallslöjden som har haft en stor produktion av mässingsföremål. Såväl av gamla som mer nutida saker. I Ystad fanns fram till 1969 Ystad Metall som hade flera succéer med ljusstakar, vaser, skålar och skulpturer. Där arbetade formgivare som Ivar Ålenius-Björk, Gunnar Ander, Stig Blomberg och Carl Henrik Borgström. De senaste åren har mässing blivit allt populärare och priserna har gått upp. Men det går absolut att fynda! Själv köpte jag 2011 en mässingsstake på en nätauktion, jag hade inte en aning om vad det var för ljusstake. Men jag gillade formen och la därför ett bud på 125 kronor! Det visade sig vara ljusstaken Aniara av Pierre Forssell. Idag brukar den klubbas för mellan 2 000 och 4 000 kronor! ●

KAMMARLJUSSTAKE En mer modern form av den gamla nattljusstaken. Formgiven av Sigurd Persson som är mest känd för sina silverarbeten. Denna ljusstake har fått pris som Utmärkt svensk form och är formgiven för Svenskt Tenn. En ny kostar 1  800 kr. Detta par hade ett utrop på 1  500 kr, men såldes för 950 kr med originalkartonger hos auktionshuset Kolonn. Formgivaren Pierre Forssell var verksam på Skultuna mässingsbruk mellan åren 1955 och 1986.

ARVIKA Ljusstaken Arvika tillverkade Lars Holmströms för Svenskt Tenn under flera år. Nu kan du hitta den på auktion till bra pris, än så länge. 10,5 cm hög och 19 cm i diameter. Utrop 1 200 kr hos Kalmar Auktionsverk, såld för 700 kr. ANIARA Ljusstake, formgiven under 1960-talet av Pierre Forssell för Skultuna mässingsbruk, drygt 20 cm hög. Ett par brukar klubbas för mellan 5 000 och 6 000 kr på svenska auktioner. Utomlands kan de gå för dubbelt så mycket. För några år sedan gick den att hitta för en hundralapp, men det var innan den hade visats i en av världens mest prestigefulla inredningstidningar World of Interiors. I ett franskt hem stod 10–15 stycken Aniara-stakar av Forssell på ett bord. Det blev startskottet på prisstegringen.

Bostadstillägg – så söker du!

Många pensionärer missar att de har rätt att få ut bostadstillägg som kan ge upp till 6 450 kronor extra i inkomst varje månad för ensamstående. Men vad krävs för att få bostadstillägg och hur ansöker man för att få det?

TEXT: CECILIA CORFITSEN

Varje år får nära 300 000 pensionärer bostadstillägg i Sverige. Bostadstillägget är ett skattefritt tillägg till den allmänna pensionen och är en del av grundskyddet, liksom garantipensionen.

Tillägget är ett stöd för den med låg pension, små tillgångar och låga inkomster. Sex av tio som ansöker om bostadstillägget, som är behovsprövat, får det beviljat, även om det kan ta tid. Men det är inte alla som känner till att bostadstillägget finns. Runt 170 000 pensionärer anses idag vara berättigade till bostadstillägg men ansöker inte om det, enligt en rapport från Riksrevisionen. En annan orsak till att många inte ansöker är att det kan upplevas som krångligt. – Jag tror att många äldre saknar kunskap om hur systemet fungerar. Det finns också problem med att vissa äldre tror att det handlar om ett bidrag när det handlar om ett tillägg till pensionen som man kan vara berättigad till. För många pensionärer kan bostadstillägget innebära viktiga kronor som gör skillnad i vardagen, säger Ingemar Hamskär, sakkunnig i pensionärers ekonomi hos PRO.

I HÖSTBUDGETEN presenterade regeringen flera åtgärder för att förbättra ekonomin för de pensionärer som har det svårt. Dels föreslås en höjning av konsumtionsstödet i bostadstillägget med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, dels föreslås att bostadskostnadstaket, det vill säga den maximala bostadskostnad som kan beaktas vid beräkning av bostadstillägg, ska höjas från 7 000 till 7 500 kronor per månad.

För de som har en bostadskostnad under 7 000 kronor per månad innebär regeringens förslag att bostadstillägget ökar med 200 kronor per månad. För höjningen av bostadstillägget tillför regeringen 1 022 miljoner kronor i budgeten för 2022. Pensionsmyndigheten föreslås även tillföras 7 miljoner kronor för år 2022 och 2 miljoner kronor årligen från och med 2023, just för att administrera bostadstillägget för pensionärer. – PRO välkomnar förslaget om ett förstärkt bostadstillägg i regeringens budgetförslag. Det är ett steg i rätt riktning. Bostadstillägget är ett komplement och en del av vårt pensionssystem. Det är mycket träff-

säkert för att stärka ekonomin för de pensionärer som har lägst inkomster, säger Ingemar Hamskär.

Frågan om pensionerna i de olika budgetförslagen för 2022 avgjordes i Sveriges riksdag den 24 november, efter detta nummers pressläggning – då avgjordes även om det viktiga förslaget om att införa en trygghetspension ska bli verklighet, så att även de

”Runt 170 000 pensionärer anses idag vara berättigade till bostadstillägg men ansöker inte om det”