9 minute read
Fråga juristen Arne Larsson
Kan maken sälja huset om jag blir dement?
?Min man och jag äger hälften var av vår fastighet. Vad händer om till exempel jag skulle hamna på vårdhem och bli så dement att jag inte kan godkänna en försäljning av fastigheten? Kan min man ändå sälja fastigheten eller ska han, innan sjukdomen blir alltför allvarlig, överta även min andel som till exempel gåva, eller hur gör man?
SVAR: Om makar (eller sambor) gemensamt äger en fastighet måste båda två på något sätt vara representerade när fastigheten ska försäljas.
Det normala är förstås att de tillsammans genomför försäljningen, men om detta inte är möjligt, på grund av att någon av dem har drabbats av demens eller annan sjukdom, måste denne vara representerad på annat sätt.
Antingen kan en god man förordnas genom ansökan till Överförmyndarnämnden i den kommun där man är bosatt, eller så kan försäljningen genomföras om den andra maken eller någon annan person har en framtidsfullmakt.
För att en framtidsfullmakt ska vara gällande så måste den ha upprättats när fullmaktsgivaren fortfarande var opåverkad av demens eller liknande och den måste ha trätt i kraft genom att fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande, inte längre har förmåga att själv ta hand om sina ekonomiska och personliga angelägenheter.
Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivarens tillstånd är sådant att framtidsfullmakten ska träda i kraft. Om man äger en fastighet bör man i framtidsfullmakten förtydliga att den omfattar överlåtelse av fast egendom. I framtidsfullmakten ska också anges hur stora gåvor av fullmaktsgivarens egendom som fullmaktshavaren får ge och om detta omfattar även gåvor till fullmaktshavaren själv. En fullmaktshavare i en framtidsfullmakt kan alltså få mycket stora möjligheter att förfoga över fullmaktsgivarens tillgångar och man ska därför givetvis endast utse någon som man verkligen litar på till fullmaktshavare.
Kommer mina okända barnbarn att ärva mig?
?Hur ska jag göra? Jag är gift sedan 46 år och har två barn i äktenskapet. Innan jag gifte mig blev jag far till en son, med annan kvinna. Både sonen och mamman till pojken är döda nu. Hur många barn min son, född 1961, blev far till vet jag inte, jag har aldrig sett eller träffat något av dem, men jag tror det finns tre barn. Jag har ingen lust att ge något arv till någon som jag inte känner och aldrig har sett. Kan jag skriva testamente och göra dem arvlösa? Eller måste jag ge bort allt jag äger och sedan skriva att jag har nyttjanderätt?
Framtidsfullmakt kanske är bra att ordna?
SVAR: Din avlidne sons barn är dina bröstarvingar och de har arvsrätt enligt lag efter dig. Du kan skriva ett testamente till din fru eller era gemensamma barn, som innebär att barnen till din son från ett tidigare förhållande inte ska ärva dig, men efter att du har avlidit så ska dessa barnbarn ta ställning till ditt testamente och de har då, oavsett hur testamentet är formulerat, möjlighet att begära att få sina laglotter efter dig. Laglotten är hälften av arvslotten, alltså hälften av den del som de ärver om du inte har något testamente.
Genom testamente kan du alltså minska deras arv till hälften, men inte göra dem helt arvlösa, såvida de inte godkänner det genom att godkänna testamentet utan att kräva sina laglotter.
Om man ger gåvor men behåller nyttjanderätten till den bortgivna egendomen, kan bröstarvinge under vissa förutsättningar ha möjlighet att få sin laglott även i dessa gåvor.
Möjligheten att kräva laglott även i egendom som har bortgivits före dödsfallet brukar kallas för det förstärkta laglottsskyddet. Denna möjlighet fordrar dock att bröstarvingen väcker talan vid tingsrätt, mot mottagaren av gåvan eller gåvorna, inom ett år från bouppteckningen.
Bröstarvingar (barn eller barn till avlidna barn) har alltså en stark och omfattande arvsrätt. Om du vill skriva ett testamente så är mitt råd att du anlitar en jurist, så att testamentet utformas på rätt sätt.
Genom en framtidsfullmakt kan du ge din maka eller någon annan rätt att ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter, om du på grund av demens eller annan sjukdom inte själv kan bevaka dina intressen eller ta hand om din ekonomi.
ARNE LARSSON
Jurist och sakkunnig i ekonomisk familjerätt på Familjens Jurist, Sveriges största juristbyrå inom familjejuridik. FRÅGA MIG OM FAMILJEJURIDIK: mejla propensionaren@pro.se eller skicka din fråga per post till ”Fråga juristen”, PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm. Skriv ditt namn, adress och ditt tel nr. Jag besvarar ett urval av de frågor jag får.
LÄS & DISKUTERA PÅ NÄTET
Digitala bokcirklar blir allt vanligare
Svårigheter att träffas fysiskt tar inte bort läslusten – och inte heller lusten att diskutera det vi läser. Allt fler engagerar sig nu i digitala bokcirklar, vi har pratat med deltagarna i en av dem för att få veta hur det kan gå till.
TEXT: JOHANNA STENIUS FOTO: LISBET SPÖRNDLY
STATISTIK FRÅN Svenska förläggarföreningen visar att vi läser mer än någonsin – bokförsäljningen ökade med 20 procent under 2020.
Men samtidigt som vi tillbringar allt mer tid med att läsa och lyssna på böcker har det under det senaste dryga året varit svårt att träffa andra för att dela upplevelsen. I pandemitider har det helt enkelt inte gått att ha en bokcirkel på ett säkert sätt – ett problem som cirklar över hela Sverige ställdes inför när coronapandemin bröt ut förra våren.
EN AV DE MÅNGA bokcirklar som tvingats ställa om är Geflejuryn, en stor bokcirkel i Gävle som sedan flera år läser romaner som är nominerade till Sveriges radios romanpris – och sedan röstar fram en egen vinnare. När deras möten omöjliggjordes i mars 2020 blev det bråttom att hitta en lösning för att kunna fortsätta arbetet i de fyra olika grupperna. Lösningen blev digitala möten i videoform. – De flesta är pensionärer i grupperna och den digitala kompetensen varierar, men vi körde igång med videosamtal via Messenger där det är enklast att koppla upp sig, säger Jan Erlandsson, initiativtagare till Geflejuryn och som leder diskussionerna i några av grupperna.
Jan Erlandsson leder flera digitala grupper i bokcirkeln Geflejuryn.
Golfare som gillar folkbildning
Fakta: Jan Erlandsson. Ålder: 79 år. Bor: Gävle. Fd yrke: Skolledare. Hobby: Naturen, folkbildning och golf. Och så att läsa och leda bokcirklar förstås.
Man kan förstås också delta i en digital bokcirkel tillsammans, som äkta makarna Kerstin Norlin och Jan Erlandsson.
Jan Erlandsson berättar att det i början var en hel del tekniska problem, men inte värre än att deltagarna med support av till exempel barn eller barnbarn kunde få ordning på det.
Numera träffas vissa av grupperna i Messenger, som är en del av Facebook. De deltagare som inte har ett Facebook konto ses via videoplattformen Teams. En av dem är Silvia Silfverhjelm som varit med i bokcirkeln i sex år. – Man måste stå ut med att se sig själv på skärmen, men man vänjer sig bara tekniken fungerar.
SILVIA UPPSKATTAR ATT vara med i en bokcirkel för att hon får läsa böcker hon inte annars skulle ha läst, och för att diskutera dem ur helt nya synvinklar. Jan Erlandssons fru Kerstin Norlin är också ledare för två grupper i Teams och i Messenger, och hon instämmer: – Jag är inne på sjätte året. Det är lika spännande varje gång att vara med om hur en bok, som kanske inte grep tag i mig, ändå växer i mötet med sina läsare, i gruppens tankar om karaktärerna och teorier om vad som egentligen händer i författarens verk.
Utbytet av böcker sker genom en låda på det lokala biblioteket och Jan Erlandsson är nöjd med att det mesta flyter på – men tycker ändå att det finns mycket som saknas när de fysiska mötena uteblir. – Som med alla digitala möten kan man inte läsa av kroppsspråk på samma sätt och man måste ha en viss disciplin.
Ett exempel på åtgärder Geflejuryn vidtagit för att strama upp diskussionerna är att det finns en gruppledare, som styr samtalet och fördelar ordet.
– DET ÄR EN BETYDLIGT större utmaning att se till att alla får utrymme när vi ses digitalt. Man pratar också lätt i munnen på varandra så vi kör med handuppräckning under mötena.
Men det finns också fördelar med de digitala mötena. En är att det har blivit enkelt att hålla kontakt mellan träffarna, då deltagarna chattar med varandra och skickar tips och länkar. – Det är klart att vi längtar tills vi kan ses igen, men jag tror absolut att vi kommer att använda oss av det vi lärt oss under den här perioden även i framtiden, säger Jan Erlandsson. ●
Geflejuryn består av 41 personer
Geflejuryn läser och diskuterar de fyra böcker som nominerats till SR:s Romanpris. Årets jury består av 41 personer som ses helt digitalt, indelade i fyra grupper. När det här är klart samlas deltagarna vid två tillfällen i storgrupp och utser vinnaren av Geflejuryns Romanpris. I år utser Geflejuryn sin pristagare den 16 april, en vecka innan SR utser sin pristagare, och efter detta nummers pressläggning.
Bokcirklar på nätet – så funkar det
Gillar du att prata eller vill du hellre diskutera böcker skriftligt? Via Internet finns alla möjligheter och du som längtar efter att diskutera det du läser kan hitta en grupp!
Vi vet alla hur en ”klassisk” bokcirkel brukar gå till: en grupp personer läser samma bok på var sitt håll och ses sedan för att diskutera den.
Hur strikt diskussionen brukar vara är upp till gruppen, en del har tydliga frågor och regler medan andra har en mer spontan agenda.
I vissa bokcirklar är själva umgänget det centrala, medan andra har ett syfte att just diskutera böckerna. Det finns också bokcirklar som enbart ägnar sig åt en viss genre eller kanske bara samma författare – endast fantasin sätter gränsen.
I en digital bokcirkel behöver det egentligen inte vara svårare än så – men det kan krävas en del planering för att få det att fungera fullt ut.
PLATSER 1. En digital bokcirkel kan ske via en videoplattform som exempelvis Teams, Zoom eller Skype. Där kan deltagarna se varandra på skärmen och prata i grupp. 2. Diskussionen kan också ske i ett chattforum där man skriver till varandra istället för att ses. 3. Ett tredje alternativ är att en cirkelledare sänder live på skärmen och deltagarna i gruppen skriver frågor och tankar i ett kommentarsfält. 4. För den som har Facebook finns också möjlighet att gå med i befintliga Facebookbokcirklar där deltagare läser och diskuterar tillsammans i en Facebookgrupp under ett antal veckor.
FÖRDELAR MED DIGITALA BOKCIRKLAR 1. Det är helt riskfritt och kan göras hemifrån. 2. Du kan välja bokcirkel helt efter intresse och behöver inte vara beroende av att hitta deltagare på samma ort att diskutera med. 3. Du kan diskutera när du vill – och är du inte sugen kan du bara stänga av telefonen, surfplattan eller datorn! ●
Endast fantasin sätter gränsen i bokcirkeln.
Här hittar du digitala bokcirklar
Bokcriklar som är gratis www.bokcirklar.se
Här kan vem som helst registrera sig och hitta digitala bokcirklar som söker deltagare.
På Facebook finns flera stora bokcirklar som är öppna för alla. Du som har ett konto kan gå in och leta upp någon av dessa grupper: ● Feegoodkollektivet – läser som titeln antyder främst feelgoodböcker tillsammans. ● Kollektivet en bokcirkel – som läser nyutkomna böcker under en månads tid. Ibland skickas gratis böcker ut i gruppen och inte sällan sänds författarintervjuer live i gruppen. ● Feelgoodfredag – Facebookgrupp för feelgoodböcker som även har en bokcirkel där man ses i videorum och diskuterar. ● I gruppen Hitta en bokcirkel kan den som längtar efter en grupp efterlysa och hitta efterlysningar.
Bokcirklar mot en avgift 4Good Book club
En bokklubb och bokcirkel i kombination. Till en fast månadskostnad får deltagaren både bok, tillgång till Facebookgrupp och även digitala möten där författaren deltar. www.4good.se
Johanna Lundins bokcirklar
I Go’kväll ser vi regelbundet Johanna Lundin tipsa om böcker, och hon leder även digitala bokcirklar via Zoom på olika teman – fyra träffar till en kostnad av 750 kr. https://johannaskulturtips.mailchimpsites.com/
