2 minute read

Musik Lasse Anrell

FOTO: BAILLIE WALSH

Genom att filma ABBA-medlemmarnas rörelser i speciella kostymer skapades de digitala abbatarerna som ska uppträda i London under 2022.

Ett mästerverk, ABBA!

Om man gör en comeback efter 40 år (!) så bör man inte va' en punschig gammal boxare som enbart låter sig knockas för några lättförtjänta sedelbuntar och en snabbt påskyndad demens.

Tvärtom; man bör ha en kalkylerad tanke om revansch, seger och varför inte knock och en ny mästartitel.

Allt det där har ABBA.

Björn och Benny visste att de hade en bunt underbara låtar. De visste att de hade ett par exfruar som fortfarande kan sjunga.

Hela det nya albumet är en triumf för Agnetha och Frida som sångerskor. Och för Björn och Benny som låtskrivare.

Recensionerna när albumet släpptes var patetiska hafsverk, nästan alla. Sura, gnälliga. Osäkra fjortispojkar i olika åldrar som ville vara balla och växa på ABBA:s bekostnad. Då som nu.

Det visade den urgamla sanningen av kritiker aldrig förstått ABBA. Nu var det dags igen. Nån jämförde dem till och med med Flamingokvintetten. Samma gamla visa. Då som nu.

ABBA:s nya album är ett mästerverk. Varken mer eller mindre. Efter en månads lugnt lyssnande kan jag konstatera att det är ett av gruppens finaste album. Jag utnämner det utan tvekan till 2021 års bästa album – överhuvudtaget. Inte illa av ett gäng grånande 75-åringar.

Låten I can be that woman är en klassisk låt och text om alla känslor kring att leva med någon. Läs texten. Det är poesi på högsta nivå. Agnetha sjunger den så att alla känslor krullar sig i hela kroppen.

Ode to freedom är en episk låt på samma nivå som The Bands The Last Waltz och Beethovens nionde symfoni. Ja, den Ludwig van. Ja, den Robbie Robertson.

Bättre än så här var det inte för 40 år sen.

Bättre än så här blir det aldrig igen.

Tack för allt, ABBA.

Tack för återkomsten. Det är fullbordat, som Björn Borg sa. l

VOYAGE

Abba Thåström har inte gjort en vettig skiva sen 2005 när han släppte det monumentala akustiska punkballadalbumet "Skebokvarnsv. 209" som var en hyllning till Högdalen söder om Stockholm och till det melodiska i Thåströms egen karriär.

Ikonen från Ebba Grön och Imperiet kan ju om han vill. Kan allt.

Men ikoner måste få vara jobbiga. Publicera ful, svår musik. Industrirock helt utan insmickrande ton.

På nya albumet kan han till och med tillåta sig vackra körer (!) och rader som Och Sandra sjöng Maria Magdalena.

Jag ryser. Ni minns väl Sandras I´ll never be Maria Magdalena…? Tysk fulpop. 1985. Den var allt annat än punk.

Allt annat. Och därför så nödvändig. Det vet Thåström – nu.

DOM SOM SKINER

Thåström

I mina lurar

l Johan Ullén och Christian Svarfvar spelar Bach på ett nytt och underbart intensivt sätt på ”Infinite Bach”. l Rod Stewart vill vara popprins vid 77 års ålder på nya albumet ”The tears of Hercules” och det är ganska mysigt att lyssna på. l Diana Ross vill vara diskoprinsessa fortfarande vid 77 års ålder och lyckas faktiskt ganska hyfsat på nya albumet ”Thank you”.

LASSE ANRELL

ger oss sina bästa musiktips. Han har varit kolumnist på Aftonbladet i 30 år och skrivit ett 30-tal böcker.

This article is from: