Kultur Annika Bergson

Humor på hög nivå

BOK: Författaren Kalle Lind har tidigare skrivit en tegelsten om Hans Alfredson. Nu kommer boken om Hasse och hans parhäst Tage Danielsson. Det här är något för den riktiga Hasse&Tage-nörden. Kalle Lind berättar deras historia från 1950-talet fram till Tages död 1985. Han har också valt ut en lång rad sketcher, filmer och föreställningar och analyserar dem på djupet. Här möts alla, från Doktor Kotte till Guben i låddan och Robert Lind i Kramfors.

HASSEÅTAGE

Kalle Lind | Forum

Värmländsk litteraturhistoria

UTSTÄLLNING: Många av våra stora författare är av värmländsk börd. Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding, förstås, Nils Ferlin och Göran Tunström. Men också nutida författare som Hanna Hellquist, Alex Schulman och Jonas Gardell har rötter i Värmland. I sina verk har de skildrat det värmländska landskapet och det tar Värmlands museum fasta på i en utställning där man frågar sig hur detta har skapat de föreställningar som finns om regionen och dess invånare. Utställningen baseras på ett forskningsprojekt hos kulturvetenskaperna vid Karlstads universitet.

ORD OM VÄRMLAND

Värmlands museum, Karlstad, till 15 maj

KONST

Hans hästar finns överallt

För nästan fyrtio år sedan hittade konstnären Johan Petterson en plåtsilhuett av en häst på ett skrotupplag. Han började arbeta med formen i olika tekniker och så småningom föddes konstprojektet Hästens resa.

IDÉN MED HÄSTENS resa är att sprida den över hela jordklotet. Hittills finns 15 000 verk utplacerade runt om i världen. Det är målningar, grafik och skulptur i material som brons och järn.

Just nu kan hästen ses på Galleri Final i Malmö och i utställningen Expedition konst på Waldemarsudde i Stockholm. Båda utställningarna knyter an till Johan Pettersons intresse för polarforskning, ett intresse som funnits sedan barnsben. – Jag kan inte riktigt släppa greppet om de här trakterna, säger Johan Petterson som i många år jobbat med Polarforskningssekretariatets konstprogram.

För tjugo år sedan deltog han i en forskningsexpedition till Nordpolen och passade då på att placera en 25 kilo tung bronshäst på isen. Med hjälp av beräkningar av hur isen färdas och smälter vet han nu att just den hästen befinner sig på botten på 4 000 meters djup i Arktiska oceanen. – Hästen har alltid varit människans resesällskap, den ska finnas lite överallt på vår jord, säger Johan Petterson.

Hästen han hittade på skrotupplaget var i form av en silhuett ut-

”Hästen har alltid varit människans resesällskap”

På 4 000 meters djup i Arktiska havet eller i en by på en Söderhavsö kan du träffa på Johan Pettersons hästar.

FOTO: CHRISTIAN POIGNANT

klippt i plåt. Det var hästens urform som tilltalade konstnärens fantasi, en form som påminde om grottmålningarna i Lascaux. – Kanske hade den varit en skylt till ett sadelmakeri eller en vindflöjel.

SKROTTIPPAR HAR HAN alltid tyckt är spännande platser. – Man rotar bland grejerna, funderar på vad de har haft för funktion. Den här hästen var märkt av tidens tand, svansen hade rostat bort och färgen flagat.

Idag kan man träffa på Johan Pettersons hästar på Påskön, på Kilimanjaros topp, i en by på en Söderhavsö, i en outgrävd del av källaren på Stockholms slott. – Hästen har rest mer än jag, men jag har haft olika former av ambassadörer som spritt den över jorden.

När han i samband med Internationella Polaråret 2007–2008 ombads göra ett frimärke med motiv från Arktis gömde han med hjälp av gravören en liten häst i frimärkets motiv. Så nog har hästen fått tillfälle till många resor. Ett ställe som återstår är Antarktis, men det är bara en tidsfråga innan den dyker upp där. l

TEATER: Peer Gynt är en av Henrik Ibsens mest kända rollfigurer, en ansvarslös skitstövel som lever fattigt med sin mamma i en norsk by. I sin fantasi är han en kejsare och flyr till Egypten och Marocko. Till slut återvänder han till byn, knäckt och åldrad. Ibsen skrev Peer Gynt som en satir över Norge, som han själv lämnade i tjugo år i frustration över att missförstås.

PEER GYNT

Östgötateatern, Norrköping 19 februari –19 mars, Linköping 29 april–4 juni Joel Ödmann som slarvern Peer Gynt.

Ett annat 20-tal

UTSTÄLLNING: Nationalmuseums utställning sammanfattar epoken som brukar kallas det glada 20-talet. Alltså decenniet för hundra år sedan, som inte bara var glatt utan präglades av hungersnöd, regeringskriser och arbetslöshet. Det ställdes nya krav på frigörelse och rättigheter, tradition och nationalism ställdes mot ny teknik och modernism. Decenniet innebar stora förändringar, inte minst för kvinnor-

na, med rösträtt och fler möjligheter att bli självförsörjande. De klippte håret, klädde sig i korta kjolar och dansade och gick på Ernst Rolfs revyer. Utställningen presenterar konst, design, film och mode från en brytningstid som lade grunden till det Anna Petrus ljusstakar av moderna samhället i tenn, 1923–28. 1920-talets Sverige.

SWEDISH GRACE

Nationalmuseum, Stockholm, 24 februari–28 augusti

FOTO: NATIONALMUSEUM

Nationalteaterns farväl

MUSIK: Många är de rock- och popband som aviserat sin sista turné, och sedan återuppstått både en och flera gånger. Nu är det dags för Nationalteaterns Rockorkester som hävdar att vårens landsomfattande turné är den sista. Här summeras över fyrtio år av musik, med folkkära låtar som Livet är en fest och Hanna från Arlöv.

FOTO: BJÖRN LINDBERG

Nationalteatern.

SISTA CHANSEN

Nationalteaterns Rockorkester, turnéstart Växjö 11 februari

ANNIKA BERGSON

Frilansar som journalist och förlagsredaktör.