Branschen som inte finns – har heller ingen röst

För ca 10 år sedan skrev undertecknad en debattartikel, om branschen som inte finns. Anledningen till artikelns tillkomst, var att få igång en debatt om branschens vara eller icke vara.

De facto, är profilbranschen inte en egen bransch. När vi säljer t-shirt, piké, jackor etc. så är vi inne i textilbranschen. Pennor i kontorsbranschen, laddare, usb-stickor i elektronik-branschen, muggar i husgerådsbranschen och så vidare. Därför kommer profilbranschen aldrig att vara någon bransch med egen SNI-kod. I vart fall inte med nuvarande system med SNI-koder.

Man kommer inom en nära framtid att revidera systemet. Eftersom branschen inte har någon röst, som påtalar profilbranschens existens så kommer bransche fortfarande inte att finnas. Tyvärr tycks de organisationer/ föreningar, som finns i profilbranschen i Skandinavien, bestämt sig för att sluta sig, inom den egna organisationen och underligt nog tycks medlemmarna nöja sig med det.

Undertecknad lyfte ämnet i en av organisationerna i branschen och fick till svar att ”Vi får information om vad som hänt förr eller senare ändå”.

Det man inte inser är att då är det för sent, det har redan hänt, redan beslutats.

Låt mig ge ett exempel från verkligheten. För några år sedan (innan pandemin) kom Dennis Anderberg, på Candab, till mig på mässan i Jönköping och berättade att ballonger kommit på listan, över engångsartiklar av plast som skulle förbjudas.

Ballonger är inte gjorda av plast de görs av naturgummi och hade hamnat på listan, av ren okunnighet. Det blev för undertecknad att kontakta Bryssel och reda ut vem som var Sveriges representant i kommittén, som jobbade med denna lista. Det visade sig vara en viss herr Sjöö på Konsumentverket i Karlstad, som vi lärt känna från tidigare möten med Konsumentverket. Efter några samtal med honom, insåg han också misstaget. Om vi inte uppmärksammat EU på misstaget hade ballongerna följt med listan, när den klubbades som lag.

Att ändra en EU-lag är inte lätt, snabbast är om man får det som ett expressärende, då går det på två år. Ballonger kommer aldrig att få status ”Expressärende” så den ändringen hade kunnat ta 4-5 år. Vad hade Candab gjort under de åren?

Det skrivs nya lagar i EU hela tiden. Det som är på gång och som rör profilbranschen är: Alla hållbarhetstester måste göras av certifierad tredje part. Man får göra egna tester, i egen regi, för eget bruk, men man får inte använda det som bevis för att produkten är godkänd, man måste också kunna visa upp ett certifikat från godkänt certifieringsinstitut. Det här är inget problem när det kommer till retail, men i profilbranschen, med små serier, små marginaler kan det bli tungt.

Ännu en lag som är på gång är ”Product Passport”, också en regel helt anpassad för retail, eftersom de inte känner till profilbranschen. Detta ligger lite längre bort i tiden, vilket innebär att det finns stora möjligheter att kunna påverka utformningen av lagen. Detta förslag bygger på ISO 22095, Chain of Custudy, den ISO-standard, som undertecknad var med och tog fram åren 2018 till 2020.

De, som skriver lagförslaget och lagskrivarna känner inte till ”Branschen som inte finns” och kan då inte heller väga in profilbranschens problematik. De vet ju inte ens att vi finns.

Alla kan se en logga på en penna eller t-shirt, men mycket få människor förstår att det finns en bransch, bakom loggan på pennan. I stort sett alla produkter har en logga på sig, ofta tillverkarens, att det ibland är ett annat företags logga får inte gemene man att inse att finns en hel profilbransch bakom.

Ett problem jag hade med ISO:s 160 medlemsländer, var att få dem att förstå att kunden inte alltid är brukaren av produkten. Det tog ett år att få med både ”End-customer” och ”Consumer” i texten. I Profilbranschen är sällan slutkunden den som brukar produkten. Det viktiga i att båda definitionerna kommer på plats i lagtexten, är att inte få in Konsumentköplagens regler i Profilbranschen. Vissa delar gäller, t ex leksaksdirektivet, men inte alla garantiregler, som konsument har, när hen handlar retail.

”CHANGE OR GET CHANGED?”

Det är valet branschen måste göra. Vill man sitta och vänta på informationen om nya lagar och förändringar som kommer och sedan sitta på sitt kontor och svära på politiker som inte förstår profilbranschen? Eller skall man vara med och försöka påverka, upplysa eller informera de som till slut skall stifta det regelverk branschen måste arbeta efter i framtiden?

Den frågeställningen måste branschen hantera i närtid. Branschen måste ha en röst!

Kjell Harbom Handelsresande i Branschfrågor