9789100115135

tarvandi_Still.indd 1

still

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 2

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 3

hassan loo sattarvandi

Still

albert bonniers fรถrlag

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 4

www.albertbonniersforlag.se isbn 978-91-0-011513-5 Š Hassan Loo Sattarvandi 2008 ScandBook AB, Falun 2008

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 5

”Sometimes. Sometimes it seems to stand still. Like youre in a bag and you cant get out and somebodys always telling you that it will get better with time and time just seems to stand still and laugh at you and your pain…”

Hubert Selby Jr., Requiem for a Dream

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 6

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 7

Allt var så perfekt som när jag stod vid poolkanten och doppade tårna i vattnet, jag kände hur gåshuden spred sig över den bleka kroppen, Hoppa i nu, sa du och jag skakade på huvudet och tittade på dig när du stod där beredd med polaroid­ kameran, Det är kallt, sa jag gnällande och backade tillbaka från poolkanten, Det är väl inte så farligt, visa att du är min stora pojke nu, sa du och det där leendet spred sig över ditt fräkniga ansikte och du fortsatte med, det är bara kallt i början – sen blir det varmt, du gick fram till mig, smekte mitt hår och först när du höll om mig tänkte jag säga att jag egentligen inte vågade, men innan jag fick ut orden började jag gråta, Jag vill inte, mamma – mamma, jag vågar inte – jag vågar inte, sa jag och gömde mig bakom handflatorna och du höll om mig och sa att det inte var så farligt och sen visade du polaroidkameran för mig och jag undrade vad

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 8

det var för något, Den framkallar bilderna av sig själv, Hur, undrade jag och du svarade att du inte visste än, Jag har inte använt den än – sluta nu, torka kinderna, sa du och snuddade min nästipp med pekfingret, ska vi testa kameran, jag nickade och du pussade min näsa, jag pussade din kind och du kammade mitt hår åt sidan och sen backade du och tog ett fotografi medan jag stod vid poolkanten och försökte le, jag log, tänkte jag och började nästan gråta men svalde ned allt på insidan, Titta på bilden nu, sa du och visade mig det vita fotopapperet som långsamt fylldes i med ljusa linjer, sen kom de starka konturerna och när den nästan var klar stod jag suddig i bildens mitt och du började blåsa på den, Vänta, sa du och jag tittade oroligt på fotografiet som inte blev skarpare, Varför är jag suddig, frågade jag och du svarade, Vänta, bilden är inte färdig än, och blåste vidare på fotografiet, Får jag se nu, frågade jag och du svarade, Kan du inte hoppa in i poolen, jag vill ta ett fotografi på dig när du är i luften – det blir nästan som att jag tar ett kort på dig medan du faller, jag skakade på huvudet, kramade om ditt ben och sa att jag inte vågade, Om jag köper en glass till dig då, sa du och lipade tillbaka till mig och jag drog in tungan igen, försökte le och du stod där och bara såg hur jag skulle försvinna – dina fräknar, ditt

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 9

hår som hängde ned för axlarna, det där leendet och ljudet omkring oss som drunknade bakom mina handflator, Nä, svarade jag och försökte titta på bilden, Den blir inte bättre än så här, sa du och visade mig den suddiga bilden på mig själv och jag frågade, Varför är jag suddig, mamma, Jag vet inte, svarade du och tittade på kamerainställningarna, Mamma, varför är jag suddig på bilden, Jag vet inte, svarade du igen och jag försökte hålla tillbaka tårarna när du smekte mina kinder och när du sa att det inte var någon fara rann tårarna igen och du torkade bort dem med tummarna och sa att jag inte behövde vara ledsen, Varför, mamma, varför – varför, varför är jag suddig, mamma, frågade jag och du försökte trösta mig och jag orkade inte hålla tillbaka gråten längre, Du finns med på bilden, sa du och jag började få svårt att andas, du, inte ska du gråta, va – du är en stor pojke nu – det är väl du som ska trösta mig, Nemo, skrek Foggy och när jag öppnade ögonen slog den gröna papperskorgen först mot motorhuven, sen mot framrutan och sen flög den över bilen, Sluta prata i sömnen, sa Ivan och körde igenom staketet till fotbollsplanen, Stanna bilden, skrek jag och Saladin lutade sig över förarsätet och sa att vi skulle stanna innan något hände, Vad ska hända, sa Ivan kaxigt och jag sa, Stanna bilen bara, Haha

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 10

hahahahahahaha – Öh, allvarligt, allvarligt – lyssna, tog hon båda bollarna eller fick du ha kvar lite av ryggraden, sa Foggy och klippte med pek- och långfingret i luften och ett snärtigt ljud slog lock i öronen, Håll käften, din jävla hora – en gång till som du skämtar om det där och jag, Och du vad, Nemo, och du ska vad, sa Foggy och blåste bort den blonda luggen och stirrade på mig med sina blodröda ögon, Ey, aide, sa Saladin sluddrigt, stanna bilen bara, släpp i alla fall av mig, Vänta, sa Ivan och stannade trettio meter från den rosa byggnaden och Foggy sa, Gasa genom hela väggen – eller bangar du – hahahahahaha, Ivan, är du väck i skallen, skrek jag och allt omkring mig gick i slowmotion – däcken snurrade och brände i marken, gummit fick fäste och underarmarna skyddade ansiktet – skrattet trycktes ihop i den lilla bilen där allt stod still – stilla – still, Hahahahahaha, skrattade vi när bilen var halvvägs genom väggen och den krossade fasaden låg i en dimma omkring oss och vi sparkade oss ut genom framrutan, gick ut i klassrummet och när vi upptäckte att alla fönster var låsta slängde Foggy en skolbänk genom en fönsterruta och sen sprang vi upp på bron mellan den andra och tredje gården, ned på Hagalundsgatan, upp på den första bron och in i tunneln till första gården där jag rullade en joint 10

07-10-31 13.1

av den sista biten hasch vi hade kvar, Rulla den duktigt – pressa, sa Foggy och när jag tände den inhalerade jag tre bloss, passade över den till Saladin som drog i sig några bloss innan han sa, Jag ska sluta pura, Okej, sa Foggy skrattande och passade över den till Ivan som undrade varför Saladin skulle sluta, Jag vet inte, svarade Saladin sarkastiskt och spottade ut en bit tobak i luften innan han fortsatte med, kanske för att man blir bränd i skallen, ibland är det som att insidan vrids ut och in och allt bara rivs upp och – det är som – du vet, det pumpar taggtråd i ådrorna – de har planterat den här skiten här, bränna bort våra liv, Oh yez, sa Ivan och himlade med sina mörkgröna ögon, sluta riva ned moude med det där skitsnacket, Vadå skitsnack, kolla på bilderna bakom dig, på alla dessa jävla paroller, sa Saladin och pekade på valplakaten som hängde ned från bron, kolla på dem och läs vad de lovar dig, mig, dig, dig och alla andra, läs vilket plakat som helst, Ey, lyssna, sluta döda min moooooooooude nu, sa Foggy samtidigt som han passade över jointen till mig, Läs bara en enda av de där affischerna, läs bara ett enda citat och säg ärligt om du på allvar tror på dem, sa Saladin och Foggy, samtidigt som det började kicka in, sa, Ey, hahahahaha – lyssna, jag röstar inte ens – hahahahahaaaaaa – shiiiiit, Ey, lyssna, jag röstar inte ens, sa Saladin och

tarvandi_Still.indd 11

11

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 12

försökte härma Foggy, vafan, tror du på allvar att de där politikerna vill att du ska gå och rösta? Jag bryr mig maich, sa Foggy och kickandet lyfte och ett lätt svävande började samtidigt som jag passade över jointen till Saladin, Jag bryr mig maich, sa Saladin och andades ut röken ur näsan och fortsatte med, vadå bryr mig maich – hur bränd får man bli, kolla vad de säger, Vilka, frågade jag och Saladin lät röken sväva ut några centimeter ur munnen och innan han började prata drog han in den i lungorna och jag började skratta hejdlöst, För jag tror på jämställdhet före marknad, är det här jämställdhet för er, haha – hehehe – lever vi i ett jämställt samhälle, Ey – ey, lyssna, gå inte och bli Martin Luther King med oss nu, jämställdhet och sånt skit bryr jag mig maich om, sa Foggy och Saladin sa, Okej, ta nästa plakat, Trygga jobb åt alla, eller den här, Vi håller vad vi lovar, och min personliga favorit – Man kan lita på våra löften, Och, sa Ivan och Foggy och Saladin – efter att han slängt jointen – sa, Och, vadå och – era dumma luffare, lyssna på vallöftena, vad har vi fått, vi går på – vi går på – allt är kaos och ni garvar, Ey, lyssna mannen, du dödar min hjärna, jag sa att jag inte röstar och jag tänker inte rösta i år heller, sa Foggy och Ivan frågade, Varför bryr du dig så jävla mycket om den där skiten, alla vet att politiker är – aka majtomanias, För om 12

07-10-31 13.1

ingen bryr sig kommer det att vara så här för alltid, det är exakt det de vill – att människor här ute inte ska bry sig om politik, svarade Saladin, att folk här ska tänka på annat skit än det som egentligen är viktigt – de vill behålla makten för sig själva, Vad ska du rösta på, frågade jag och Saladin kammade ut sina buskiga ögonbryn med tummarna och svarade, Är du sjuk i skallen, jag ska inte rösta, Ey – ey, lyssna mannen, sa Foggy skrattande, du sneknullar min hjärna och säger att jag ska göra det och att jag ska göra det, men du gör inte ens det själv, Det är skillnad på varför jag inte röstar och varför ni inte röstar, sa Saladin och Ivan frågade, Ahahahaha – hehe – hur, och Saladin svarade, Jag vet varför jag inte röstar, ni sitter bara hemma och wankar bulle – ni vet inte ett skit om vad tidningarna skriver om er, om vad teve säger om förorten och ni fattar inte ens vilka det är som uttalar sig om förorten – medelklassen, Abou, sa Foggy, jag ber dig på mina knän att hålla käften nu, hehehehe – kom inte med det där skitsnacket som du sa att du lärde dig där borta, vafan hette den där skolan som du gick i för några år sedan, Aha, du menar den där skolan, sa Saladin och gjorde citationstecken med fingrarna när han sa skolan, du menar – hehehehe –Universitetet, Ja, just det, vad hände med dig där, undrade Foggy med en mer och mer bortkommen blick och Saladin skakade upp-

tarvandi_Still.indd 13

13

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 14

givet på huvudet och svarade, Vadå vad de gjorde med mig, Det är sant, sa Ivan, innan du började där var du som oss och bara tuggade som oss, men sen – shit – sen kom du med massa böcker och började snacka massa skit och sånt, Okej, sa Saladin och jag frågade vad man skulle göra om det inte fanns något parti att rösta på, Upplopp, jag svär på Gud, sa Saladin och la högerhanden över bröstet, det är det enda som skulle göra någon skillnad från den här tystheten – ett upplopp, Upplopp, sa Ivan skrattande och Foggy sa, Ey, lyssna på – på – på, det var det enda som de lärde dig där borta i den där skolan som sneknullade din skalle – upplopp, De lärde mig inte det – de lärde inte mig ett skit, Hmm – hehehe – mmm, undrade Ivan med ett flummigt leende över ansiktet och jag blundade, blinkade och innerst där inne pumpade allt bort och mina pupiller revs upp, ljuset forsade in och fasaderna fick tillbaka sin ljusblåa färg och där uppe – där bortom allt fortsatte färgen – mitt hjärta slog bobooom bobooom bobooom och jag öppnade ögonen och allt blev tyngre och tyngre och framför mig stod Saladin med ett finger i luften och jag log för han såg nästan ut som – som – som – som någon som inte borde vara här, tänkte jag och vi stirrade på varandra, jag i Saladins ögon, Saladin i mina och alla på varandra och Saladin sa att han var trött, 14

07-10-31 13.1

det fanns ingen energi kvar och han ville bara bort – precis som jag och jag svävade planlöst bort mot fantasin och mina ögonlock slöts likt en ridå och när jag öppnade dem igen sa Foggy nästan läspande, Ey, lyssna mannen, det där hände för tusen år sedan – vem fan bryr sig om det där nu, Ey, mannen, jag svär att du är helt väck i skallen, sa Saladin och viftade dissande med handen mot Foggy som försökte hålla sina ögonlock uppe och kvar i verkligheten, Vem har hört talas om den där skiten – hee – hehehe, frågade Ivan och tittade på mig, Jag har hört talas om den, svarade jag och vi gick vidare på bron och in på den första gården samtidigt som Saladin försökte övertyga Foggy om att han var den dummaste och mest nonchalanta människa som han någonsin hade träffat, Öh, öh – lyssna på mig mannen, vem är det som är bränd, du snackade först om sånt där skit och sen säger du att du är precis som oss och – och – och du – du – kolla hur han ser ut – hahahahahaha, sa Foggy och Saladin sa, Öh, öh – lyssna, öh, öh – lyssna, öh, öh – lyssna, fattar du hur bränd du låter när du börjar varje jävla mening med öh, öh – lyssna, Sug min kuk, din jävla svenne, sa Foggy och puttade in Saladin i porten, vem tror du att du har blivit, Kom igen, tagga ned, sa Ivan och jag tryckte på hissknappen och kände hur det började rivas på insidan –

tarvandi_Still.indd 15

15

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 16

långsamt upp för magen, ut genom skinnet och sedan klöste det sig upp för bröstet och jag kramade om mig själv, Vafan snackar du om, din jävla luffare, vem bryr sig om vem som är svensk, sa Saladin och Foggy härmade Saladins dova röst och sa, Veeeeem bryyyyyr siiiiig ooooom veeeeem sooooom ääääär sveeeeensk, Mogen, verkligen mogen Foggy, fett med mogen, sa Saladin och vi gick in i hissen och åkte upp för första våningen, andra, tredje, några sekunder senare var vi halvvägs och när en evighet hade försvunnit och kommit tillbaka var vi äntligen uppe – Foggy sa att Saladin kunde suga hans kuk, Och snubben kallar mig bög och sen säger han att jag kan få suga hans kuk, och Ivan öppnade ytterdörren och vi gick in och satte oss runt glasbordet och Ivan sa, Okej, vem fan bryr sig om sånt skit – vi rullar en fet och chillar mouden istället, Vi läääär rulla en fet, sa Saladin tyst och nickade långsamt, det är klart, vi rullar en fet, beckna skiten här, förgifta alla där, skit i allt, passa på allt om oss själva och sen är allt perfekt, Öh – öh, lyssna, ska du knulla mouden kan du lika bra tagga hem, sa Foggy och Saladin skrattade tillgjort och sa, Öh, öh – lyssna, öh, öh – lyssna, ska du baza mouden kan du lika bra tagga, du är fan bränd i hela skallen, Ey, lyssna, sa Foggy och Saladin sa, Ey, lyssna, och Ivan sa, Det är sant – du pratar så där, som en dåre 16

07-10-31 13.1

– hahahahaha, Öh, öh – lyssna, som en jävla gojnare snackar du, shoooo bre kom hiiit och shooooooooo fan sug min kuk din tönt – inte ens de där ungarna på trappan pratar så där – vem i förorten pratar så – det är bara medelklassen och de där innerstadsungarna som tror att de hänger med när de bubblar så – och vi vet alla hur smarta de är, sa Saladin och Foggy ställde sig upp och slängde cigarettpaketet på Saladin och sa, Ey, lyssna, om du vill så kan vi ta hand om det här – inga problem för mig, Kom igen nu, sa jag tryckte in naglarna i handflatorna och Saladin sa, Ey, lyssna, om du vill så kan vi ta hand om det här – ey, aide, tror du att jag är rädd för dig, shooooo breeeee för jag är maich rädd för dig, din tattare, Du borde vara, din jävla rövknullare, sa Foggy och jag bet av en bit hasch, värmde upp den i handflatan, slickade upp en cigarett och blandade det med det mjuka haschet, rev upp en bit Rizla, la haschet på ett skivfodral och innan jag tryckte papperet mot skivfodralet frågade jag om vi skulle göra en cocktail, Pass på det – man blir för väck, sa Ivan och jag tryckte papperet mot fodralet, vände det, rullade upp papperet, slickade, ryckte av ett filter och rullade ihop det och brände upp stubinen, Vem vill börja, frågade jag och Ivan sa att meckaren börjar och jag tände jointen samtidigt som Saladin sa, Du är bränd i skallen, bränd i hela

tarvandi_Still.indd 17

17

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 18

jävla skallen, Foggy, Kom igen nu, Saladin, du vet att han lyssnar maich på dig – han fattar ju inget – han har alltid varit bränd i skallen, sa Ivan skrattande och jag drog i mig ett, två, tre och fyra bloss innan jag passade över den till Ivan som sa något och när jag lutade mig tillbaka i fåtöljen sa Foggy något och Saladin skrattade och sa något och jag ställde mig upp, gick fram till panoramafönstret, stirrade ut mot det identiska huset som stod på andra sidan gården och när paniken höll på att sprida sig kom kicken och allt blev bara lugnt och jag lutade pannan mot fönsterrutan, mindes första gången vi meckade och jag tänkte, det var som igår, samtidigt som Foggy sa att vi hade gjort upplopp idag när vi körde bilen rakt genom skolan, Är det upplopp, undrade Ivan ironiskt och Saladin sa, Hur fan ska de veta skillnaden, och jag satte mig i fåtöljen igen, tog jointen och drog i mig några bloss till och höll andan samtidigt som Saladin sa, Tänk på strukturen, hahahahaha – tänk på struuuukturen, tänk på vem som alltid – jag skämtar inte – hahahahaha – det är saaaaaant maaaaaanneeeeeen, det är vårt upplopp, Vad, sa jag i ett skratt och blåste ut den sista röken som låg hoptryckt i lungorna samtidigt som Saladin sa, Shiiiiiiiiiiit – blyyyyg meck – blyyyyyg meck du gjorde, Nemo, och Ivan skrattade och sa, Bra moude va, 18

07-10-31 13.1

Mmmmmm, lät Saladin och tog jointen igen, Bättre än det där jävla bildäcket som – som – han, den där luffaren – han med – marockanen, eller vafan han är, becknar, sa Foggy skrattande, Exakt, äntligen har du fattat någonting av det jag har sagt – thiis is the shit, sa Saladin och vi tystnade och först stirrade vi bara på varandra, sen rullade vi en ny joint, sen en ny joint och sen när vi suttit och stirrat på solen som blev större och ljusare satte Saladin på radion som sa något om något helt oväsentligt och jag stirrade in i deras blodfyllda ögon och försökte le – log – leendet sprack upp och en radioröst sa något om vädret, musiken, igen en röst och jag stirrade ut mellan persiennerna och såg det vackra vädret som hyllades i radioapparaten och kände hur det långsamt stillades på insidan – klöstes igen, rev och jag drog i mig några bloss till, några rohypnol blandades ut i blodet och slutet av 747 spelades på radion och mina armar föll ned tungt, Vad är det för dag, undrade Saladin med huvudet hängande mellan axlarna och mina ögon slöts och jag tänkte, jag vet inte och jag öppnade ögonen och såg Ivan försöka hålla sitt tunga huvud uppe samtidigt som Saladin skrattade och sa något om Gulingen och Foggys livlösa och sorgsna blick mötte min och han sa, Nemo, sa någon bakom mig och jag

tarvandi_Still.indd 19

19

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 20

försökte vända mig om – ansiktet värkte, pulsen pumpade ut blod ur läpparna och urinen hade kallnat och någon skrek igen, jag skyndade mig över till andra sidan bron, men benen orkade inte och blodet i munnen fuktade den torra tungan och näsan började rinna igen – och någon skrek bakom mig igen, fitta, tänkte jag och hörde hur stegen närmade sig och jag haltade fram lite snabbare i mörkret – min keps, tänkte jag och tog mig för huvudet och gick fram lutande mot räcket och smaken av snor och blod blandades i munnen – benen skakade och någon skrek igen och stegen närmade sig och jag orkade inte – benen började vika sig och rösten bakom mig skrek igen, jag orkade inte gå snabbare, Nemo, vänta, skrek någon igen och jag torkade bort snoret, torkade bort blodet runt näsan, spottade ut slemmet ur munnen och en hand på min axel och jag grät och Ivan kollade in i mina ögon, kammade bak det rufsiga håret och frågade, Vafan har de gjort, jag försökte dölja gråten i skrattet innan jag svarade, Zigenarfittorna, de slog sönder mig – hehehehe – men, du vet, jag backade inte – jag stod upp – fitta, min käke, sa jag och höll huvudet uppe med händerna, munnen är paj, sa jag och Ivan tog upp ett cigarettpaket samtidigt som han sa, Har du sett hur du ser ut – vafan har de gjort, Nä, svarade jag och Ivan tände 20

07-10-31 13.1

en cigarett, gav den till mig, tände en till sig själv och sen gick vi över bron, jag lutande mot honom och hela vägen såg jag cigaretten darra mellan läpparna samtidigt som jag sa att jag var helt ensam och att de var överallt, de trängde in mig i ett hörn, sa jag och jag försökte dölja de våta byxorna, Men jag var aldrig rädd för hororna, de skulle inte skrämma mig och sen var de alla på mig och – du vet, jag försökte, men de var överallt och det där jävla mongot Benjy skrattade och pekade på mig samtidigt som de slog sönder mig, blodet började spruta ur näsan och munnen och hela jävla kroppen värkte, men de fortsatte ändå – horungarna tog min keps, sa jag och vi stannade på den första gården och ställde oss under en trasig lyktstolpe, Hur många var de, Alla idioterna och sen horungen Benjy – de som var med från början när vi var i parken och allt började, svarade jag och tog ett bloss av den nedblodade cigaretten, Fyra mot dig, sa Ivan och jag nickade och garvade och käken gjorde ont igen – som om den höll på att brytas sönder och Ivan nickade och sen sa han att vi skulle ta alla, Jag svär på mammas död, du vet att jag menar allvar när jag svär på henne – fyra mot dig – vilka hundar – de har slagit dig duktigt och – kolla – kolla, du har fan pissat på dig, jag backade aldrig, tänkte jag och Ivan kammade bak håret och sa att de skulle få tillbaka,

tarvandi_Still.indd 21

21

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 22

Jag svär, de ska få tillbaka, sa han och jag nickade och vinden hade torkat blodet runt näsan och munnen, det sprack upp när min näsa rynkades, ögonen blev blanka och tårarna rullade ned för kinderna – Ivan torkade bort tårarna och jag sa, Jag försökte, Ivan, jag gjorde allt jag kunde, men – men – men – de kom från alla håll – de fittorna kom från alla håll och – Ivan, säg inte till nån att jag pinkade på mig, Jag ska inte, det är inte ditt fel, sa han och jag hulkade upp gråten och han sa att, Vi ska pippa sönder hela bunten och ta tillbaka din keps, Jag vet, sa jag och försökte hålla tillbaka gråten, jag vet, Ivan – fan, jag skämmer ut mig, men, fan – du vet, de – du vet – eller hur, Ivan – jag ville aldrig pissa på mig, men det kom bara av sig själv, De där fittorna, sa Ivan och vi gick vidare över gården, ned för trapporna bakom första huset och magen värkte av slagen och gråten, blodet silades ut mellan tänderna och jag orkade inte hålla tillbaka det, det kom ut – han såg det och jag torkade bort tårarna som rann över de torra blodskorporna över ansiktet – det kom bara och jag orkade inte hålla tillbaka det och Ivan höll om mig, kammade bak mitt hår och sa, Fan, sluta tjura nu, tänk om någon ser dig – de kommer tro vi är bögar, och jag nickade och bad om ursäkt och sa, Jag vill inte, men, Ivan – du får inte säga till någon, snälla, inte 22

07-10-31 13.1

till någon, Ivan, och Ivan sa, Sluta tjura nu, sa Foggy, vad är det du drömmer om varje gång du somnar så där som en jävla gråtande pundarbög, Käften, sa jag och tog upp stiletten ur bakfickan, tryckte upp den, tryckte ned den och stoppade den i bakfickan och Saladin sänkte musiken och sa att någon hade blivit buggad och där nere – mittemot Hagapuben – hade Span f lyttat in och ingen går säker längre, Sluta skoja, sa Ivan och vi började skratta och Saladin sa, Nej, nej, nej – fan, nej nej, och jag tystnade och där i den sekunden betydde de där orden mer än allt annat, Nej nej nej nej nej nej neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee eeeej och inget var mer relevant än det och jag upprepade orden tyst om och om igen tills vi rullade en ny joint som lugnade ned insidan eller var det en lina som skapade den totala euforin när musiken långsamt vibrerade ut Bob Marleys röst som sa, No no no no no no no no, nej, så gick det inte och jag lutade mitt huvud mot väggen och kände livet försvinna bort och beaten – Paul Oakenfold – Dadam dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam dadam dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam dadam dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam dadam

tarvandi_Still.indd 23

23

07-10-31 13.1

tarvandi_Still.indd 24

dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam dadam dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam dadam dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam dadam dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam dadam dadam dadam dadadadadam dadam dadam dadam girls just want – beaten började om från början, jag tryckte in sedeln i näsan, drog in det i bihålorna, ut i blodet och sen – Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaaaaaaaaaaaa

24

07-10-31 13.1