9789150108569

KLIMATSMART AL FABE TA

tv4.se/klimatsmart © 2007 Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per Johnsson Alfabeta Bokförlag AB Grafisk form: Fellow Designers Tryck: AlfaPrint AB, Sundbyberg 2007 ISBN: 978-91-501-0856-9 I denna bok använder vi FSC-märkt papper.

Omslag: Glacier, Artic gloss/Munken Lynx Inlaga: Munken Lynx Nyfiken på mer? Titta in på www.alfabeta.se eller skicka ett vykort, fax eller e-post till Alfabeta Bokförlag AB, Box 4284, 102 66 Stockholm, fax 08-643 24 31, e-post: info@alfabeta.se så får du vår katalog.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

4 7 8 26 30

Förord Dina personliga utsläpp Varför ändras klimatet?

Tro, hopp och kamp!

Hjälp! Jag vill vara miljövän!

32 46 50 52 60 68 72 76 80 86 90 94 96

Hemmet Rengöringsmedel ”I framtiden skulle butikerna kunna ha klimatrådgivare” Klimatsmarta middagar Sopor Från svart till grön vardag Arbetet Skolan Bilen och miljön Transporter Uppvärmning Samsø Fritidshuset

102 106 112 116 118 128 129 138 140

Sporta klimatsmart Klimatsmarta presenter Klimartsmart bröllop Att resa eller att flyga Klimatsmarta resor 8 frågor till Lottie Knutsson Våra klimatsmarta restips Watabaran – ett fall och en lösning Påverka!

150 155 157 160

Klimatsmart ordlista Veta mer Källförteckning Författarpresentation

FÖRORD Vi har sett det i Thailand, i Australien och i Himalaya. Floder där vattnet stiger och tvingar människor att lämna sina hem. Torka som ödelägger, glaciärer som vittrar sönder som blöta kex. Vi har sett det i Tantolunden i Stockholm där körsbärsträden blommar i januari.

Det känns inte bra att vara en bidragande orsak till de stora klimatförändringarna. Som resejournalister går vi omkring med ett ständigt dåligt samvete, våra flygresor spyr ut växthusgaser.

Där började tanken på en bok, något som skulle kunna göra det lättare att vara snällare mot miljön.

Det finns de som menar att man kan kompensera sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter eller betala så kallade koldioxidkrediter. Inkomsterna från dessa används sedan till satsningar i tredje världen, till exempel till skogsplantering, energisnåla spisar och vindkraftverk. Lovvärda saker, men det finns också invändningar mot konceptet.

Det är vi i väst som bär den största skulden till klimatproblem, det är vårt samhälle och vår livsstil som måste förändras. Att återplantera skog är i sig positivt, men om det verkligen påverkar klimatet är osäkert. Dessutom kan man ifrågasätta om inte utsläppsrätterna är för billiga och att de tilldelas alldeles för många. Likaså att det startar en handel där företag kan tjäna pengar, men att själva idén kring utsläppsrätten inte ger de effekter man kan önska när det gäller minskade koldioxidutsläpp Vi kan stirra oss blinda på koldioxidkompensation och utsläppsrätter. Det är ett steg åt rätt håll, men det är vår livsstil som måste förändras. Det handlar inte om jättestora uppoffringar, det handlar om små enkla val.

För det är med resor som med allt annat i våra liv. Det finns alltid alternativ.

Man kan ta tåget. Om man måste flyga kan man välja direktflyg vilket genererar betydligt mindre utsläpp än flyg med mellanlandningar. Om man väljer att resa långt bort är det bra att göra det mer sällan och istället kanske stanna borta en längre tid.

4

Samma sak är det med maten. Måste det verkligen vara nötkött på tallriken?

Byt ut det mot betydligt miljövänligare viltkött. Byt ut växthusodlade tomater mot underbart goda och billigare morötter.

Vad du än gör finns det alternativ. Du kan låta bli att ha dina apparater i stand by-läge därhemma och spara 20 procent av dina elkostnader (och koldioxidutsläpp). Du kan ge bort en massagebehandling istället för växthusodlade snittblommor när någon fyller år och du kan koka tevatten i vattenkokare istället för i en energislukande kastrull.

Alla har sett förändringarna i klimatet. Det diskuteras vid middagsborden, på jobbet och vid bardisken. Det ligger en naturlig drivkraft i oss att vi vill kunna påverka, vi vill göra något gott. Och det är många som vill göra något åt klimathotet.

Om ni bara visste hur roligt det är.

När vi började skriva den här boken skickade vi texter mellan oss för att diskutera dem och hamnade alltid i ett och samma konstaterande: Har man väl väckt tanken om vad som kan bli klimatsmartare, kan man nästan inte sluta.

Har man väl satt sig in i hur sopor på ett utomordentligt smart sätt tas om hand i vårt land, blir man som tokig i att sortera. Det i sig väcker tankar: Ska jag verkligen diska ur mjölkförpackningen, köra till återvinningscentralen?

Och har man väl kommit underfund med de grundläggande reglerna för klimatsmart mat: Närodlat, efter säsong och långt ner i näringskedjan, blir matlagningen något helt annat. Den blir dessutom mycket nyttigare.

Att leva klimatvänligare betyder inte att man ska återgå till stampat jordgolv och bara äta rotfrukter. Vi kan möta utmaningen betydligt smartare än så. Vi har möjligheter att skapa ett bekvämt och friskt liv för oss alla och för jorden vi bor på. Möjligheter och teknik finns. Allt ansvar kan naturligtvis inte läggas på oss enskilda människor – politiker och makthavare måste vara våra vägvisare – men ingen går fri från att kunna dra sitt strå till stacken. Vare sig man heter Al Gore eller Anna Svensson. Om många människor tänker till och ändrar livsstil, svarar naturen positivt. Vi kommer dessutom att sätta trender och stå som förebilder när resten av världen måste söka sig bort från att leva i det onödiga överflöd och slöseri som stora delar av västvärlden bidrar till just nu.

5

Vi var miljöbovar då vi började skriva, mest på grund av våra resor. Vi har samtliga börjat planera våra resor betydligt bättre för att inte tära på klimatet. Per kan inte köra bil utan att pressa sin bränsleförbrukning. Mikael är fågelskådare och har fram till nu rest land och rike runt med bil för att ”kryssa” sällsynta fåglar. Nu är det stopp med det. Bodil tog riksha (cykeltaxi) från sitt bröllop istället för bil med skramlande burkar.

Vi köper inte växthusodlade blommor när någon fyller år och vi åker kommunalt så mycket det går. Att springa för att hålla sig i form är världens smartaste motionsform och vi använder alltid cykelbud i vårt arbete.

Boken i din hand är våra smartaste tips.

Nu är det din tur.

Mikael Persson Bodil Sjöström Per Johnsson

6

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – DINA PERSONLIGA UTSLÄPP – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – I Sverige bidrar varje person med nästan 6 ton koldioxid varje år. Mängden utsläpp varierar naturligtvis från person till person, en del står för avsevärt mycket mer, andra för betydligt mindre. Så här fördelas våra individuella utsläpp: 32 procent – transporter 24 procent – livsmedel och dryck 20 procent – rekreation (sport, motion, resor, fritidshus) 16 procent – bostad 3 procent – hushållstjänster och förbrukningsvaror 3 procent – möbler, husgeråd 2 procent – kläder, skor Om vi ska vara riktigt klimatsmarta och bromsa den klimatpåverkan som sker, bör vi begränsa våra personliga utsläpp till 2 ton koldioxid per år. Det är stora siffror och kan kännas som en svår utmaning. Men det är fullt möjligt. Se över hur du lever och hur din vardag ser ut. Kanske finns det uppenbara och till och med enkla saker du kan förändra? Varför inte ställa bilen och åka mer kommunalt, om du inte redan gör det? Du kan sänka värmen någon grad i ditt hus. Eller resa mera sällan, och istället vara borta längre.

Förändringen börjar här och nu. Bläddra vidare i boken och du kommer att hitta enkla tips som är både kul och som sparar pengar. Och som hjälper oss till ett klimatsmartare liv.

Det är du som gör skillnaden.

7

VARFÖR ÄNDRAS KLIMATET? Temperaturen stiger. Extremförhållanden blir vanligare. Vintrar blir till regn och blåst. Och somrarna går mot medelhavshetta eller skyfall med översvämningar. Varför?

Visst vore det skönt att gömma sig bakom naturliga förklaringar, att bara luta sig tillbaka och låta allt fortsätta precis som vanligt. Klimatsvängningar har ju skett förr i historien. Genom årmiljonerna har jordklotet upplevt såväl istider som värmeperioder. Vid flera olika tillfällen dessutom. Men sedan den senaste istiden, för drygt 10 000 år sedan, har klimatet varit hyfsat stabilt.

Den stabiliteten är borta nu. Förändringarna sker inte bara plötsligt utan också snabbt och kraftfullt.

Världens ledande forskare är överens. FN:s klimatpanel, IPCC, uttryckte 2007 på forskares försiktiga vis att vi människor högst sannolikt bär skulden till klimatförändringarna. Några andra rimliga förklaringar existerar inte.

Ju fler beräkningar och scenarier som görs, desto tydligare blir mönstret.

Genom vår energianvändning och vårt levnadssätt, tär vi inte bara på jordens resurser, utan ändrar också på atmosfärens kemi.

Förbränningen av fossila bränslen, kol, olja och naturgas, leder liksom skogsskövling till att växthusgasen koldioxid ökar. Ju mer växthusgaser i atmosfären, desto kraftigare blir uppvärmningen av jordklotet.

Sedan mitten av 1800-talet har atmosfärens koldioxidhalt ökat med drygt 35 procent. Värdena idag är de högsta på åtminstone 650 000 år, förmodligen i hela vår planets historia.

Problemet blir gigantiskt eftersom just fossila bränslen står för 80 procent av världens energiförsörjning. Våra utsläpp av koldioxid fortsätter dessutom att öka. Och inte nog med det, den koldioxid som vi släpper ut under det närmaste århundradet kommer att ligga kvar i atmosfären i mer än tusen år och ytterligare bidra till en ökad uppvärmning av vår planet.

Förbränningen av fossila bränslen står för den tyngsta skuldbördan. Men även vårt sätt att bruka naturen och efterfrågan på kött- och mjölkprodukter, bidrar till att växthusgaserna ökar. Risodlingar släpper ut metangas. Användningen av gödsel medför utsläpp av dikväveoxid. Även florerade kolväten som används i olika industriprocesser bidrar till växthuseffekten.

8

VISSTE DU ATT … … under 1900-talet ökade genomsnittstemperaturen i världen med ca 0,5 grader.

VISSTE DU ATT … … elva av de tolv senaste åren (1995 – 2006) placerar sig på topptolv bland jordklotets varmaste år sedan 1850, då de instrumentella mätningarna av jordens temperatur påbörjades.

VISSTE DU ATT … … under de senaste 50 åren har heta dagar, heta nätter och värmeböljor blivit vanligare, medan kyliga dagar, kyliga nätter och frost blivit allt ovanligare.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VÄXTHUSEFFEKTEN PÅ GOTT OCH ONT – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – växthustak som förhindrar att värmen studsar tillbaka ut i världsrymden. Utan atmosfärens naturliga växthuseffekt hade jordytan varit nästan 35 grader kallare. I så fall skulle vår planet vara ogästvänlig och obebodd.

Växthuseffekten är naturligtvis ett hot mot vår fortsatta existens, men den ger också, hur märkligt det än kan låta, förutsättningar för liv. Utan växthusgaser skulle vi knappast överleva. Vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Och just förhållandet mellan atmosfär och jordklot skapar förutsättningar som lite förenklat brukar jämföras med ett växthus.

Nu har vi på konstgjord väg, genom våra utsläpp av växthusgaser, skruvat upp växthuseffekten på en skadligt hög nivå. Genom våra utsläpp påverkar vi jordens klimat på ett sätt som utmanar både liv och livsmiljöer och i förlängningen hela vår existens.

Atmosfären släpper nämligen igenom solstrålar till jorden, men fungerar samtidigt som ett

9

PROGNOSEN JUST NU Kunskapen om klimatförändringar och jordklotets tillstånd har också klarnat, inte minst efter att FN:s klimatpanel, IPCC, släppt sina rapporter. Den fjärde och senaste kom i februari 2007. I denna finns scenarier och beräkningar som bygger på tusentals vetenskapliga referenser. Bilden som presenteras visar en planet som börjar bli svårt sjuk.

Just nu är prognosen att den globala medeltemperaturen fram till år 2100 kommer att stiga med 1,8 – 4 grader. Åtminstone om vi inte lyckas bromsa de pågående klimatförändringarna. Allt talar för att uppvärmningen blir minst 1,5 grader. I ett skräckscenario, som forskarna inte vågar utesluta, skulle temperaturökningen på jordklotet, under de närmsta hundra åren, kunna bli så hög som sex grader.

SÄKERT, MEN OSÄKERT Just nu plågas jordklotet av feber och värk, av stigande temperaturer och sårig natur. Men vad händer ifall sjukdomsförloppet bryter fullt ut?

Att vi människor bär del i skulden till klimatförändringarna är i princip accepterat av alla. Däremot råder stor osäkerhet om exakt vad förändringarna medför. Risken för dominoeffekter är uppenbar.

Ingen kristallkula kan säkert berätta vad de sammanlagda konsekvenserna blir när isar smälter och tundran värms upp, när djur- och växtarter försvinner och öknar breder ut sig. Det enda vi säkert vet, är att utvecklingen skenar iväg åt galet håll, att vi inte kan fortsätta att leva på kredit och konsumera över jordens resurser.

VÄXTHUSBOVAR Vilka är de värsta miljöbovarna? Kanske vi själva. För det största ansvaret vilar på oss i väst. Vår livsstil tär på jordens resurser. Elproduktion och transporter utgör den tyngsta bördan.

Värst på skuldkontot är energisektorn som står för 36 procent av de totala koldioxidutsläppen. Mer än hälften av all elektricitet som produceras i världen kommer från fossila bränslen, det vill säga olja, kol och naturgas.

Transportsektorn står för 27 procent av de totala koldioxidutsläppen.

10

Visste du att …

lergen är störst vid po … temperaturöknin rökningen dubbelt atu per tem är tis na. I Ark bala genomsnittet. så stor som det glo under peraturhöjningen … för att hålla tem inskpsm läp uts la globa två grader krävs t. cen pro 50 ningar på

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – JORDKLOTET: FRÅN FYRA ÅRSTIDER TILL A1B – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Norra Europa får mer nederbörd, medan Medelhavsregionens regnmängd kommer att minska med en femtedel.

Det scenario som i IPCC:s senaste klimatrapport (2007) kallas för A1B, utgår ifrån att jordens befolkning fortsätter att öka rejält fram till mitten av detta århundrade. Att världsekonomin växer kraftigt och att det råder jämn fördelning mellan alla energikällor. I så fall kan vi, fram till år 2100, förvänta oss att:

– De havsströmmar, däribland golfströmmen, som pumpar värme mot polerna kommer att minska med 25 procent.

– Större delen av Arktis kommer inom 50 år att vara isfritt under sommaren.

– Havsvattnet kommer att stiga med 28 – 43 centimeter.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – OM TUNDRAN VÄRMS UPP – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Om den ryska tundran värms upp är risken uppenbar för en dominoeffekt som skulle kunna förvärra klimatförändringarna ytterst dramatiskt. Under tundran och på havsbotten finns nämligen stora mängder av växthusgasen metan. Volymen är till och med större än den samlade tillgången av olja och naturgas. När nu polartrakternas klimat blir varmare och varmare, riskerar alltså stora mängder av metan att frigöras och ytterligare spä på växthuseffekten.

11

Flyget är i dagsläget ansvarigt för ungefär 3 procent av dessa. Samtidigt är flygresor det mest koldioxidintensiva sättet att förflytta sig på. Klimatpåverkan per person och kilometer är ungefär tre gånger så stor jämfört med att färdas i bil. Oroande är också att flygtrafiken världen över förväntas växa rejält under de närmsta årtiondena.

I ett globalt perspektiv ökar också bilismen explosionsartat. År 2000 rullade 561 miljoner bilar på jordklotet. Om tre år, det vill säga 2010, spår OECD att antalet stigit till 707 miljoner.

Klimatskulden skiftar rejält från land till land. Globalt ligger snittet för utsläpp av koldioxid på fyra ton per person och år. En siffra som vida överträffas av nationer som håller sig med lyxen av en västerländsk livsstil.

1999 stod G8 länderna USA, Ryssland, Japan, Storbritannien, Kanada, Italien, Tyskland och Frankrike för nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen.

USA:s, Kanadas och Australiens koldioxidutsläpp når i snitt ca 20 ton per person och år. I Sverige är motsvarande siffra 6 ton, vilket placerar oss på 36:e plats bland världens koldioxidbovar. I u-länderna hamnar snittet på ca 2 ton koldioxid per person och år.

SÅ PÅVERKAS MÄNNISKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Det spelar ingen roll var vi bor, hur mycket pengar vi tjänar. Ingen kommer undan klimatförändringarna. Och de kommer inte bara att påverka vår ekonomi, utan också vår fysiska och psykiska hälsa.

Nya, dyra och plågsamma utmaningar drabbar oss i takt med att jordklotet utsätts för fler orkaner, översvämningar, erosioner och värmeböljor.

DYRARE & KRÅNGLIGARE Förändringarna ändrar även förutsättningarna i Sverige. Våra hus är byggda för ett klimat som snart inte längre existerar. När nya hus och bostadskvarter planeras, måste den ökade risken för översvämningar och kanske även värmeböljor tas med i beräkningen.

Vår infrastruktur måste också anpassas för nya, besvärligare förhållanden.

Stormar och höga vattenflöden riskerar att slå ut elförsörjning, telefonnät och transportleder. Dessa förändringar mot tåligare system kommer att sluka enorma belopp.

12

SJUKDOMAR & KLÅDA I Sverige betyder fler värmeböljor också fler skadeinsekter. Antalet fästingar lär öka vilket leder till att fallen av borrelia blir vanligare. Allergier förväntas också öka. Och människor som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar kommer att få det tuffare under perioder av lång hetta.

Mänskligheten som helhet står inför gigantiska utmaningar. I takt med att klimatet i många trakter blir varmare och fuktigare, lär tropiska sjukdomar expandera norrut. Malaria, som världen över kräver miljontals liv, sprider sig till nya områden. Diarréer, undernäring och epidemier som följer på torka och andra naturkatastrofer förväntas också öka kraftigt.

KRIG & KONFLIKTER Översvämningar förväntas globalt göra 200 miljoner människor hemlösa.

Som en följd av klimatförändringarna riskerar 1/6 av jordens befolkning att stå utan dricksvatten. Vattenbristen kommer att slå särskilt hårt mot länder som är beroende av risodlingar, till exempel Nepal, Indien och Bangladesh.

Vad händer när miljontals människor saknar den kanske viktigaste grunden till liv? Risken för storskaliga konflikter är uppenbar. Flera av de områden som kommer att drabbas av brist på vatten lider redan nu av långvariga konflikter.

Jakten på friskt vatten och frisk mark riskerar också att sätta igång flyktingströmmar i en tidigare ej skådad omfattning.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VISSTE DU ATT …

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – … klimatförändringarna som ägt rum från mitten av 1970-talet till år 2000 kan ha orsakat ca 150 000 dödsfall.

joner människor ha flytt från sina hem på grund av naturkatastrofer. … 1990-talets väderrelaterade naturkatastrofer krävde ca 600 000 dödsoffer.

Cyklonen i Orissa, i oktober 1999, dödade tusentals och påverkade 10 – 15 miljoner människor.

… en temperaturökning på två grader lär ge 210 miljoner nya fall av malaria. … i Kalifornien dör årligen 8 000 i sjukdomar relaterade till miljön.

… fram till år 2100 medför klimatförändringarna att jordklotet får ytterliggare 80 – 90 miljoner människor som lider av svält och undernäring.

… värmeböljan i Europa 2003 krävde 27 000 dödsfall. … sedan 1998 kan så många som 25 mil-

13

– – – – – – – – – – – VISSTE DU ATT …

– – – – – – – – – – – … det räcker med två graders höjning av jordens medeltemperatur för att 10 000-tals växt- och djurarter på land ska utrotas. … inom ett århundrade kan en tredjedel av den naturliga levnadsmiljön för djur och växter ha försvunnit som följd av klimatförändringar. … allra mest hotad är den biologiska mångfalden i de tropiska delarna av Anderna, sydvästra Australien och södra spetsen av Sydafrika.

DAGS ATT DRA I NÖDBROMSEN Även om vi slutar med alla växthusgasutsläpp idag, kommer jordens medeltemperatur ändå att stiga kraftigt under de närmsta hundra åren. Det vi kan göra är att bromsa förfallet. Hålla utsläppen på en sådan nivå att klimatförändringarna inte skenar iväg ytterligare.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – SÅ PÅVERKAS DJUREN AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Tänk dig själv att du både förlorar ditt hus och förmågan att skaffa mat.

Att överleva blir svårt. I takt med klimatförändringarna drabbas många djurarter hårt när deras livsmiljöer försvinner eller förändras. De hinner helt enkelt inte anpassa sig till de nya förhållandena.

Två av fem djurarter riskerar att utrotas som följd av klimatförändringarna. Inte bara skönhet och mångfald går förlorad, utan också liv och existenser som renar luft och vatten, som ingår i samma komplexa och känsliga system som vi. För varje art som försvinner plockar vi bort en bit av förutsättningarna för oss själva att överleva. Och riktigt exakt vilken del eller vilken nivå som blir avgörande för att ett helt ekologiskt system – inklusive oss själva – brakar samman, vet ingen.

14

– – – – – – – – – – – – – – – – – – SÅ PÅVERKAS NATUREN AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA – – – – – – – – – – – – – – – – – – Isar och glaciärer smälter. Öknar och ofruktbar mark breder ut sig. Golfströmmen bromsas upp. Skog och grönska försvinner. Och jordklotet blir inte bara en tråkigare, utan också ogästvänligare och svårare plats att överleva på.

15

HOS OSS I NORR Klimatförändringarna är som störst på det norra halvklotet. Förutsättningarna för olika naturtyper är på väg att förändras radikalt. I takt med att temperaturen ökar, kommer den sydsvenska granskogen att befinna sig i fel växtzon och riskerar till och med att slås ut. Även de svenska fjällen ligger i farozonen eftersom trädgränsen successivt drar sig uppåt och kalfjällen förbuskas och växer igen.

HOS VÄRLDEN I ÖVRIGT Perioder av sträng torka kommer att slå skoningslöst mot delar av Afrika. Vissa områden blir extremt ogästvänliga, kanske till och med obrukbara. Öknarna breder ut sig och kommer till exempel även att stjäla mark i Spanien och hota Medelhavsregionen. En tredjedel av världens skogar är hotade och kan komma att försvinna redan under detta århundrade. Jordklotets isar är också på upphällningen. Alperna beräknas exempelvis stå helt utan glaciärer år 2050.

VAD HÄNDER MED GRÖNLANDSISEN? Om klimatuppvärmningen landar på mellan 1,9 – 4,6 grader, smälter hela Grönlandsisen inom några tusen år. I så fall höjs havsytans nivå med sju meter och enorma ytor ställs under vatten.

16

VILKET PRIS FÅR VI BETALA? Att förstöra jordklotet är inte bara dumt, utan också dyrt. Sternrapporten, sammanställd av Världsbankens förre chefsekonom Nicholas Stern, visar att klimatförändringarna kan krympa den globala ekonomin med en femtedel.

Om inte världens länder tar krafttag nu, kan notan år 2050 vara uppe i ofattbara 51 biljoner kr. En summa som ungefär motsvarar utgifterna för något av de båda världskrigen eller 1930-talets svåra ekonomiska depression.

Dessutom, mycket av det som går förlorat i form av djur- och växtarter och naturfenomen saknar förstås prislapp och är borta för alltid.

VISSTE DU ATT … … prislappen för om vi omedelbart skulle minska alla utsläpp är, enligt Sternrapporten, 1 procent av alla länders sammanlagda BNP. … naturkatastroferna år 2003 kostade 58 miljarder US-dollar. … om Mälaren och Vänern drabbas av befarade översvämningar slutar notan på minst 14 miljarder kr.

VAD KOMMER ATT HÄNDA MED SVERIGE? Sverige krymper. Kebnekaise tappar höjd i takt med att isar och glaciärer smälter. I motsatt ände av landet nöter erosion på den sydskånska kusten.

Om inget görs för att hejda den pågående uppvärmningen, kommer Sydsverige om hundra år att ha centraleuropeiskt klimat, medan Norrland väderleksmässigt närmar sig Skåne.

Skönt tycker kanske du och ser fram emot att kasta snöskyffeln och istället hoppas på solmogna druvklasar i trädgården. Men förvandlingen kommer inte bara med stigande temperaturer, utan också med ett knippe bittra biverkningar: Vintrarna lär bli snöfattiga, blöta och blåsiga, helt enkelt gråare och tristare.

Generellt förväntas årsnederbörden öka med upp till 25 procent, även om fördelningen är ojämn. Vissa delar av landet, främst östra Götaland och östra Svealand, riskerar perioder av torka och vattenbrist. Sydöstra Sverige får under sommarhalvåret vänja sig vid den oattraktiva kombinationen av torka och plötsliga och mycket kraftiga skyfall som förutom översvämningar lär leda till stor skada för jordbruket.

Västsverige blir blötast. Översvämningar ställer inte bara till med vattenfyllda källare och avstängda vägar och järnvägar, utan hotar också dagvattenledningar och avloppsreningsverk. Med andra ord hotas även vårt dricksvatten.

17

… MED DEN SVENSKA SKOGEN? Inom 80 år riskerar södra Sveriges granar att befinna sig i fel växtzon och kommer att växa fortare i takt med varmare klimat. Det kan betyda kraftigt ökad avkastning, men också att träden växer för fort, får rotröta och lätt blåser omkull i samband med hårda vindar.

Fler stormar och orkaner är för övrigt ytterligare en effekt av klimatförändringarna. För det svenska skogsbruket är det dessutom olyckligt att insektsangreppen förväntas öka.

Tillsammans bidrar de negativa förändringarna till att hela den svenska barrskogen kan komma att slås ut. Om några hundra år finns naturlig gran förmodligen bara längst upp i nordligaste Sverige.

Eken förväntas avancera norrut och beräknas inom 50 år ha sin nordgräns kring Umeå, medan bok hänger med upp till Mälardalen. … MED DET SVENSKA JORDBRUKET? Det svenska jordbruket skulle aningen förhastat kunna utnämnas till klimatförändringarnas vinnare. Ett varmare klimat innebär längre växtperioder och bättre avkastning. År 2100 kan skördarna faktiskt ha ökat med 20 procent.

Men oönskade bieffekter följer också med när temperaturerna stiger. Skyfall och stormar som förstör grödorna blir vanligare. Risken för sjukdomar, bakterier och insekter ökar också. … MED DE SVENSKA FJÄLLEN? Ett Norrland utan fjäll, ja kanske, om inte utvecklingen hejdas. Som en följd av stigande temperaturer har trädgränsen under de senaste 40 åren förskjutits uppåt med 20 meter. Och avancemanget fortsätter.

Kalfjällen i framför allt Dalarna, Härjedalen och delar av Jämtland löper risk att växa igen. Flera djurarter, till exempel fjällräv, lär försvinna i takt med att livsmiljöerna utarmas. … MED VÅRA HAV? Östersjön får inte bara högre vattentemperatur, utan också minskad salthalt.

Södra Östersjön riskerar att få promillehalten halverad. Det betyder sämre förutsättningar för strömming, lax och torsk. Blåmussla, blåstång och skarpsill riskerar att försvinna. Och försvinner blåmusslan hotas även ejdern. Däremot gynnar Östersjöns höjda vattentemperatur abborre, mört, gädda och gös.

Största förändringen i våra svenska västerhav lär bli tillskottet av nya, sydligare fisk- och skaldjursarter som vandrar in i takt med att vattnen blir varmare.

18

… MED DEN SVENSKA VINTERN? Redan om 35 år kan vintrarna, jämfört med idag, bli upp till tre grader varmare. Snö blir allt ovanligare. Stora delar av Östersjön kommer att vara isfria. Perioder med regn och blåst blir vanligare. Vasaloppet och långfärdsskridskor i skärgården lär ligga i farozonen. … MED DEN SVENSKA SOMMAREN? Långa värmeböljor låter kanske behagligt. Men dessa lär nå oss i sällskap av mycket som är oönskat. Stigande vattentemperaturer uppskattas av giftiga alger och bakterier. Mögel, pollen och kvalster lär öka och med dem risken för allergier. Människor som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar får det jobbigt under värmeböljorna.

Visste du att …

Visste du att …

… nederbörden har också ökat i stora delar av Sverige.

I vissa områden med 15 – 20 procent. Minskning av nederbörd märks bara i östra Svealand och på Gotska Sandön.

… under perioden 1991 – 2005 har medeltemperaturen ökat i Sverige. Snittet för hela landet är 0,9 grader, medan ökningen i Mellansverige och längs Norrlandskusten är 1 grad.

Visste du att … … i Sverige avancerar klimat- och växtzonerna norrut med en hastighet av ungefär en mil om året.

Visste du att … … Kebnekaises topp mäter numera 2 015 meter över havet. Det är 15 meter lägre än vid slutet av 1990-talet.

Visste du att … … år 2100 bedöms den svenska medeltemperaturen ha ökat mellan 2,5 – 4,5 grader.

19

RISKOMRÅDEN I SVERIGE

JÄMTLAND Risk för jordskred och ras i Indalsälvens dalgång norr om Hammarstand.

MÄLARREGIONEN Risk för svåra översvämningar. Vid en så kallad 100-årsnivå, maxnivån som vattnet når ungefär en gång vart hundrade år, drabbas 840 000 kvadratmeter, både bebyggda områden och jordbruksmark. I Stockholmsregionen påverkas avlopp, industrier, vattenförsörjning, elnät och tele- och datatrafik. Högriskområden, som kan hamna under vatten, är Tegelbacken, Gamla stans tunnelbanestation och Norr Mälarstrand.

VÄNERN OCH VÄRMLAND Vänerns vatten kan komma att stiga med upp till en meter. I så fall hotas bostadsområden i Karlstad, Lidköping och Vänersborg. Översvämningsrisken är också stor vid Byälven och Glafsfjorden. Dessutom ökad risk för jordskred, ras och erosion i Klarälvsdalen.

HALLAND OCH VÄSTERGÖTLAND Göteborg får problem när stormar och kraftiga vindar pressar upp vattenståndet i Göta Älv. Stora delar av centrum ligger nära havsytans nivå. Översvämningar kan slå ut elförsörjning och transportnät. Risk för jordskred och översvämningar i Viskans och Ätrans dalgångar liksom i Götaälvdalen.

SKÅNE Skanör och Falsterbo ligger bara någon meter över havsytans medelnivå. Omfattande översvämningar kan drabba Falsterbohalvön vid extremt högvatten. Den skånska sydkusten ligger i farozonen för ökad erosion.

20

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – SVERIGE OCH GOLFSTRÖMMEN – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Om den globala uppvärmningen pågår i nuvarande takt kan golfströmmen bromsas med upp till 25 procent. Trots detta blir Skandinavien totalt sett ändå varmare eftersom den globala uppvärmningen är så kraftfull. Samtidigt finns brasklappar: Om våra utsläpp ökar och uppvärmningen skenar iväg, skulle golfströmmen kunna kollapsa. Och i så fall är the Day after tomorrow i värsta fall inte längre någon morgondag.

Golfströmmen fungerar som en värmepump mot Skandinavien.

Den som sett filmen The Day after tomorrow har redan skräckscenariot klart för sig: Att Atlantströmmarna ska strypas och lämna oss i ett så uselt klimat att det blir omöjligt att leva här.

Ett sådant scenario tycks lyckligtvis avlägset inom rimlig tid. Men rapporter visar att Golfströmmen, som följd av klimatförändringar, verkligen avmattats.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VAD HÄNDER NÄR HAVSYTAN STIGER? – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – • Havet stiger snabbare än vad det gjort på tusentals år. Just nu smälter Arktis isar och världens glaciärer. Eftersom varmt vatten dessutom tar större plats än kallt vatten, är läget klart problematiskt.

redan drabbade. Maldiverna, Tuvalu och Fijiöarna skulle på sikt kunna slukas av vattnet.

• FN:s klimatpanel, IPCC, förutspår att havsytan fram till år 2100 kommer att stiga med 10 – 77 centimeter.

• Stormar och översvämningar kommer att slå hårt mot Sveriges kuster.

• Det tätt befolkade Nildeltat ligger i farozonen.

• Stora ytor av Holland och andra låglänta områden i Västeuropa riskerar att gå förlorade.

• Bangladesh förlorar land som är hem åt miljontals människor.

• Hela nationer riskerar att försvinna. Önationer i Indiska oceanen och Stilla havet är

21

VISSTE DU ATT … … under 1900-talet har havsytan stigit med 10 – 20 centimeter.

VISSTE DU ATT … … mellan 1961–2003 har världshaven stigit med nästan åtta centimeter.

VISSTE DU ATT … … havsytans stigningstakt ökar.

VISSTE DU ATT … … temperaturen i Arktis har under de senaste årtiondena ökat dubbelt så mycket som i övriga världen.

VISSTE DU ATT … … tjockleken på Arktis sommarisar har minskat med 40 procent.

VISSTE DU ATT … … mer än hälften av jordens befolkning lever inom sex mil från havet.

22

VAD HÄNDER NÄR GLACIÄRERNA SMÄLTER? På jordklotet finns ungefär 160 000 glaciärer. Många krymper. Åtskilliga är till och med på väg att försvinna helt. Alperna kan i princip vara utan glaciärer redan inom 50 år. För Afrikas högsta topp, Kilimanjaro är motsvarande prognos bara något årtionde.

Sedan 1960-talet har världens högsta bergskedja Himalaya tappat 1/5 av sina glaciärer. Det betyder inte bara att ovärderlig skönhet går förlorad.

I flera av Sydasiens extremt tätbefolkade områden står glaciärernas avrinning för både dricksvatten och förutsättningarna att odla ris.

I ett kort perspektiv kommer de smältande glaciärernas vattenmassor att orsaka jordskred. Bördiga jordlager kommer att spolas bort, slam täppa igen floderna och orsaka översvämningar.

I ett längre perspektiv, då glaciärerna helt försvunnit, hotas miljontals människor av svält och torka. Stora områden riskerar att bli obrukbara och stå inför en ekologisk katastrof med utrotade djurarter och försvunnen växtlighet. Bristen på vatten ökar också risken för väpnade konflikter.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – VAD HÄNDER NÄR NEDERBÖRDEN ÖKAR … … OCH MINSKAR? – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – • För Medelhavsregionen betyder torkan sterilare landskap, minskade skördar och minskad attraktionskraft på turister. I tropikerna riskerar länder att bli ofruktbara, kanske till och med obeboeliga. Ett scenario, som om det blir verklighet, kan sätta igång enorma flyktingströmmar av okänd skala.

• Som en följd av klimatförändringarna kommer det generellt att regna mer där det redan regnar mycket. Och mindre i områden där det redan råder torka.

• Nordeuropa kan förvänta sig större nederbördsmängder och ökad risk för översvämningar. På många andra platser blir bristen på vatten en ödesfråga. Öknar och ofruktbara områden kommer att få ökat fotfäste inte bara i Afrika utan också i till exempel Spanien.

• Torka har drabbat Medelhavsområdet, delar av Sydasien, södra Afrika och Sahel-regionen, det vill säga den övergångszon mellan Sahara och savann som sträcker sig tvärs över kontinenten från Senegal till Sudan.

• Kraftigt ökad nederbörd har uppmätts i de östra delarna av Nord- och Sydamerika, Nordeuropa och norra Asien och Centralasien.

• Sedan 1970-talet har förvärrad och allt längre perioder av torka drabbat allt större områden.

23

DET SOM LÅTER SOM HOPPLÖST ÄR LÅNGT IFRÅN SÅ.

SEX PUNKTER SOM INGER HOPP:

matkonvenFN har antagit kli r internatiotionen. Ramarna fö s. nella åtgärder finn

r ökat. KlimatfråMedvetenheten ha högt på agendan gan har hamnat are, lokala politiker, bland världens led vanliga människor. i media och bland och viljan finns.

Problemet är känt

mer med resurVi måste hushålla tempot och ändra serna, dra ner på en ett lugnare och vårt sätt att leva. M höver inte betyda miljövänligare liv be arare tvärtom. sämre livskvalitet. Sn

24

ra, men det finns Utmaningarna är sto Erkända forskare också möjligheter. finns möjligheter har visat att det hårda koldioxidatt klara av mycket tidigt som välfärbegränsningar sam l Sverige som i den kan öka i såvä resten av världen.

förändnskapen om klimat Vi har kunskap. Ku system är som ett ekologiskt ringar och jorden tar forsVärlden över arbe större än någonsin. er får allt Biologer och zoolog kare för lösningar. alden. n biologiska mångf större vetskap om de

rjar enFlera storföretag bö hotet. gagera sig i klimat

25