9789151847399

V채lkommen i

Bengt Frithiofsson

Till Yvonne, min fru som jag mötte i en vingård i Kalifornien.

Kärleksbarnen ur livets vingård: Cecilia, Jens och Charlotte Merlot.

Prisma besöksadress Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.prismabok.se Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2008 Bengt Frithiofsson och Prisma, Stockholm redaktör YuSie Rundkvist Chou form Carl Anders Skoglund layout Lisa Olausson foto Ulf Jakobsson om ej annat anges på s 189 tryckt i Italien 2008 isbn 978-91-518-4739-9

Innehåll Förord Sverige Frankrike Italien Tyskland Spanien Portugal Grekland Ungern England Kalifornien Chile Argentina Sydafrika Kina Australien Nya Zeeland Register Bildförteckning Vinet från den glada sidan

6 8 14 44 64 72 86 92 100 110 116 126 134 140 154 160 176 186 189 190

..................................................................................................................................................................................

...............................................................................................................................................................................

................................................................................................................................................................

...........................................................................................................................................................................

................................................................................................................................................................

.....................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................

...............................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

.................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................

..............................................................................................................................................................................

.......................................................................................................................................................

.........................................................................................................................................................

................................................................................................................................................................................

......................................................................................................................................................

............................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................

.................................................................................................................................

............................................................................

Apostel i Bacchus armé

Jag klättrar med hundratals japaner upp till gudarnas klippa Akropolis, krönt av Parthenon-templet helgat åt Pallas Athena.

94

inför årets skörd vallfärdade jag till Aten för att vandra i den grekiske kollegan Dionysos fotspår. Jag föreställde mig hur jag i ensamhet skulle äntra Akropolis-klippan i mitt anletes svett efter en lång vandring med skoskav, törstande efter gudens frälsning. Men jag blev inte ensam. Vi var hundratals: japaner, tyskar och amerikaner under ledning av auktoriserade guider som höll ihop sina hjordar med hjälp av färgstarka paraplyer.

Jag beslutar mig för att köa till en Pepsi i souvenirshopen, och istället återvända tidigt en morgon med min vintokige tvfotograf Ted Friskman.

Akropolis är gudarnas klippa, krönt av Parthenon-templet helgat åt Pallas Athena; visdomens gudinna som gett namn åt staden och som skänkte olivträdet till människorna. Oliven och vinstocken har alltid vuxit i en naturlig, gastronomisk symbios.

Vinguden Dionysos huserade lite längre ner på bergets sydsluttning. Där ligger Dionysos-teatern relativt intakt sedan 400-talet före Kristus.

Det var här jag hade tänkt göra entré framför kameran. Efter flera timmars förhandlingar med Atens turistmyndighet och överlämnandet av 250 euro kontant, gick det till slut bra. Om man ställer sig på talarstenen mitt på scenen riktad mot den hästskoformade ”salongen”, kan alla i auditoriet höra dig lika tydligt.

Akustiken från antiken gör ingen besviken!

Varje år i mars samlades atenarna till Dionysos-festival med klassiska skådespel som fortfarande står på vår tids repertoar.

Drama och komedi, sång och spel avlöste varandra under flera dygns partajande. Blodlukten från tjuroffren låg tung över

slänten, då kvinnorna kom dansande i mjuka rådjurshudar och männen krumbuktade sig, utklädda med enorma läderpenisar fram och hästsvans bak. Alla svajande vinvänner njöt av spektaklen. Det var festligt, folkligt och fullsatt. Allt var tillåtet!

Bönderna kom med gårdens vin i getskinnssäckar som dracks ur och sedan fungerade som sittdynor längs amfiteaterns stenrader. Träsmak på teatern är ingen nyhet.

VIP-fåtöljerna på parkett var reserverade för stadens honoratiores och Dionysos-prästerna som bedömde de tävlande skådespelen. Ur de här festerna uppstod teaterkonsten. Skådespelarna bar masker för att publiken tydligare skulle kunna se skådespelarnas uttryck. Här satt tusentals åskådare och fängslades av klassiska dramer som Medea eller skrattade åt komedier som Lysistrate, som fortfarande varje säsong spelas på Atens teatrar. smaken av kåda Atenområdet har alltid varit känt för sitt retsinavin gjort på savatiano-druvor. Smaken av kåda har hängt med från tiden då man tappade det på amforor. Vinkrukan tillslöts med en linnetygsinvirad plugg som doppats i kåda från aleppo-pinjen. Retsinakulturen är idag en generationsfråga. Trenden är fräscha, fruktdrivna viner gjorda på gamla grekiska druvsorter. Men fortfarande kan du dricka det klassiska vinet serverat direkt ur faten på Atens tavernor.

Knappt två mil utanför miljonstaden Aten driver Roxanne Matsa sin vingård omgiven av brusande motorvägar. De stora byggdrakarna vill åt marken, men hon kämpar vidare och nyplanterar såväl retsinadruvan saviatano som chardonnay och sauvignon blanc.

Roxanne Matsa: – Jag ger inte upp. Grannarna stöder mig och inser att min vingård snart är den enda gröna fläcken nära Aten, vid sidan av de historiskt skyddade platserna. Druvorna är som mina barn.

De behöver kärlek och uppfostran.

Jag gör entré på Dionysosteatern iförd komediens mask (som jag köpt i souvenirboden).

Roxanne Matsa kämpar med sina retsinadruvor utanför Aten. ”De är som mina barn. De behöver kärlek och uppfostran.”

95

Santorinis vingårdar ligger häpnadsväckande vackert,omgivna av Kykladernas knallblå men vindpinade skärgård.

På Santorini måste vinrankorna flätas till en korg på marken för att skydda druvorna från att piskas sönder av flygande sand och grus.

96

framtidens viner Utanför Thessaloniki i Makedonien skapas framtidens grekiska viner med modern teknik. Domaine Gerovassiliou är ett mönsterjordbruk i lera och kalkjord; en gammal sjöbotten med naturliga förhistoriska förutsättningar för framtidens viner. Här växer de grekiska klassikerna assyrtiko och malagousia som får förenas i ett arompackat smakäktenskap, men också chardonnay, sauvignon blanc och viognier odlas för de vita vinerna. Syrah, merlot och grenache är reserverade för de röda.

Frankrikes vinguru Émile Peynaud fick ögonen på den unge grekiske begåvningen Evangelos Gerovassiliou under utbildningstiden på de kända slotten i Bordeaux. Evangelos fick ta över Peynauds egna konsultvinmakaruppdrag på Domaine Carras i Grekland. Nu kommer högstadieklasserna från Greklands näst största stad Thessaloniki till Domaine Gerovassiliou för att lära sig hur morgondagens viner tar form.

Evangelos Gerovassiliou: – Unga människor gillar grekiska viner i en internationell, fruktdriven stil. Men den äldre generationen verkar ha svårt att lämna sin retsina och sina robusta rödviner.

välgörande vulkanutbrott Till världens vackraste vinregioner hör Santorini i ögruppen Kykladerna. Den undersköna ön steg ur havet i historiens största vulkanutbrott år 1625 före Kristus. Vulkanutbrottet skapade inte bara själva ön utan bäddade också för det karga underlag som ger bra viner. Fenicierna var tidigt här för att plantera assyrtiko-druvan som tål brännhet sol, mognar ut och samtidigt ger en frisk syra. Druvorna i den mineralrika vulkanjorden odlas på samma sätt idag som för flera tusen år sedan.

Det ger vinerna personlig doft och smak.

Vingårdarna ligger utspridda till synes planlöst på de magra

Maximal solexponering för de grekiska vingårdar som inte ligger utsatta för de kraftiga havsvindarna.

97

lavasandmarkerna. Här regnar det bara några få dagar om året, och de hänsynslösa naturkrafterna tvingade redan under antiken fram ett unikt sätt att odla vin.

De hårda vindarna från Egeiska havet drar fram lågt över marken och sandpiskar de späda vinskotten, vars blad bränns sönder. Man tvingas fläta vinstocken runt, som ett storkbo, så de späda skotten kan växa upp i lä inuti storkboet.

De späda druvskotten får växa upp i lä för vinden tack vare det flätade ”storkboet”.

Dimitris Gouravas: ”Det är druvsorter vi haft i 2 000 år som ger våra viner deras personliga karaktär.”

98

dionysos ande Kreta är Greklands sydligaste ö. Under antiken var Kreta ett viktigt vinhandelscentrum för hela Medelhavsregionen.

Fortfarande brukas jorden i huvudsak ekologiskt som förr.

Druvsorter som kotsifali och limnio har använts sedan den tid då Jesus förvandlade vatten till vin. Är det här man möter Dionysos andliga närvaro?

I Vathypetro på Kreta ligger ruinerna av en bondgård från minoisk bronsålder (ca 3200–1200 f Kr). Självklart hade de en egen vinanläggning med en urgröpning i marken där man tvättade fötterna före fottrampningen. Tre stora lerkärl står intill varandra på olika nivåer. Man trampade druvorna i det översta kärlet, musten rann ner och började jäsa. Efter jäsningen skopades vinet över i ett förvaringskärl. Själva principen att använda naturlig gravitation i tillverkningen används än idag av kvalitetsproducenterna. Det är genom att undvika att pumpa runt och filtrera vinet som man behåller maximal extrakt, arom och autenticitet.

Den naturliga lösningen brukar vara bäst. Det tycker även vinmakaren Dimitris Gouravas, som har doktorerat i vinlära från universitetet i Bordeaux och är en ofta anlitad expert.

Dimitris Gouravas: – Druvsorter som vi haft i 2 000 år och längre ger våra viner sin personliga karaktär. Vi odlar naturligt. Vingårdarnas isolerade läge, perfekt jord och klimat innebär att vi inte behöver använda kemiska gödnings- och bekämpningsmedel.

Enligt en WHO-undersökning har Kreta världens lägsta dödstal i hjärt- och kärlsjukdomar. Det lär bero på kretabornas nedärvda, hälsosamma kostcirkel med fisk, grönsaker, olivolja och vin. Dionysos ande finns i den friska varma luften från havet, i solglittret mellan öarna i den grekiska skärgården och i livsglädjen ur årtusenden av välfyllda amforor.

Den vise politikern och filosofen Eubulus från Grekland satte redan på 300-talet före Kristus ribban för hur vi ska umgås med gudadrycken vin: – Tre bägare fyller jag för de måttfulla: den första för välgång och vänskap, den andra för kärlek och nöjen, och den tredje för sömn. När denna bägare druckits – ja, då går kloka människor hem!

1 2

1

4 2 3

1. Thessaloniki 2. Santorini 3. Kreta 4. Aten 1 2

1

Grekland är det klassiska vinlandet sedan antiken.

Stilen var länge provinsiell med råa, oxiderade viner, men i vår tid har en vinrevolution vuxit fram med modern teknik från grekiska Makedonien i norr till Santorini och Kreta i söder.

För mer information, besök www.allaboutgreekwine.com

Naturlig gravitation – som nu blir alltmer modernt – använde vinmakarna redan ca 3200 f Kr i Vathypetro på Kreta. Först tvättade man fötterna i en urgröpning i marken. I översta kärlet trampades druvorna. Musten rann ner i mellersta kärlet där det började jäsa. Därefter rann vinet ner i nedersta kärlet för att jäsa färdigt.

99

2