9789152715093

Innehåll

Förord ..................................................................................... 6 Det var en gång .................................................................... 10 Fredagsmys

14 Som en Saga ......................................................................... 20 Sveriges mesta patriot

24 3 kilo .................................................................................... 30 Himlastorm .......................................................................... 32 När jag åkte och handlade .................................................... 38 Mamma Pappa Barn ............................................................. 42 I detta nu .............................................................................. 52 Hundsamlare ........................................................................ 60 Damen med hunden ............................................................ 64 Oops – Saga did it again ....................................................... 74 Hej jag heter Blixten

80 Världens äckligaste hund

86 Fredagen den 13:e

92 Att vilja smått

98 Mannen som inte gillade hundar

När man inte vet vad man ska tro

Saga säger

En Vintersaga ......................................................................164 Raggmunkar ........................................................................170 Prioriteringar .......................................................................174 Ett telefonsamtal ..................................................................178 48 timmar ............................................................................186 Hundungar ..........................................................................210 Min stjärnhund ...................................................................214 Historien om Husse .............................................................218 Jag har ..................................................................................224 Gummikatten och Anti-Matten ..........................................228 100 sätt att smuggla in en hund på hotellrummet ...............240 Konsten att köpa en kanot...................................................244 Till Felicia från Saga ............................................................250 Babianarmar ........................................................................254 Dr Jekyll and Mrs Hyde ......................................................260 Djurhänder ..........................................................................270 Bästaste vänner ....................................................................274 Förnimmelse ........................................................................288 Graviditetstest för uppfödare ...............................................296 Pernilla .................................................................................298

Maskrosbarn ........................................................................304 Bara några tankar (om våra hundar) ....................................314 Katten ..................................................................................320 Världen i färg .......................................................................324 En förälskelse säger man inte nej till ....................................330 Författar- och fotografpresentation .......................................340

Det var en gång

Det var en gång en unge som ville ha en annan ras än mamman. Det ville förstås inte mamman, hon kände sig ju nöjd med sina stora, fina hundar.

En dag kom de överens om att ungen skulle få träna utställning med mammans hundar, så de åkte till ett land långt bort där barnet kunde få prova utan att mamman behövde skämmas för något eventuellt mindre bra resultat.

När de kom fram till utomlandet fick mamman genast syn på sin värsta antagonist och dennes hund. Som var en ganska fin hund. De hade också rest långt för att försöka nå tävlingsframgång.

Mamman tittade ner på sin egen hund, som hittills ALLTID slagit antagonistens hund. Hon kände sig plötsligt orolig. Vad... OM…?

Mamman betraktade ungen och tänkte att det här går ju aldrig. En 12-åring kan ju inte gå in med en stor brukshund och vinna över den där slipade rivalen?

Hon vred sig som en ål vid tanken på att få stryk, och frågade ungen om hon kunde tänka sig att låta mamman visa hunden ändå. Det kunde inte ungen.

– Vi åkte ju ända hit för att jag skulle få träna. Du lovade!

Och det hade ju mamman gjort.

Fast nu ville det där lovandet lämna in och ändra sig. Mamman suckade, och så gjorde hon något fult. Hon tog fram den speciella rösten, ansträngde

sig och gjorde den lika mjuk som en nyinköpt fleecefilt, och frågade om ungen fortfarande önskade sig en alldeles egen hund?

– Du får välja precis vilken ras du vill, bara jag får visa min hund, sa hon storsint, och ungen hoppade högt av lycka.

– Lovar du?

– Ja, såklart jag lovar!

Mamman tävlade och tävlade och vann och pillade på rosetten. Hon flinade åt sin motståndares förlust och nickade nöjt när dottern ville sitta vid ringside och titta på fåniga småhundar i röriga färger, innan de skulle åka till båten och resa hela långa vägen hem.

Ungen pekade med ett litet bestämt finger på något luddigt, naket, prickigt, odefinierbart och klargjorde att EN SÅN SKA HON HA!

Mamman kliade sig i huvudet och visste inte om hon skulle skratta eller gråta.

– Hahahaha, vi har inte sådana där.... djur. Vi har riktiga hundar.

Men snart skulle de ändå köpa en sådan där vad-det-nu-var-för-något, för det ville hon, sa ungen, och du har lovat mamma.

Mamman vred sig inombords, och utanpå med för den delen, för ungen hade ju rätt.

Pappan brukade säga att ”Den som ger och tar igen, den är tjuvens bästa vän”. Nu ångrade han det nästan, för vem i all sin dar kan vara så korkad att den lovar dottern en larvig dvärghund med mohikanfrilla och hud som en nakenkatt?

Så gjorde den första monchichivalpen entré i hemmet. Och alla föll som käglor, och lilla ungen blev galet förälskad. I hela rasen. Hela tiden.

Sen dröjde det inte länge innan även mamman fick bacillen.

Nu är det ganska många år sen ungen och mamman skaffade den konstiga lilla dvärghunden, så långt från de starka och ståtliga brukshundarna man kan komma, och varenda dag, vecka, månad och år har varit roliga, spännande, utmanande och fulla av glädje.

För tänk så fel en tjurig brukshundsmamma kan ha, och tänk vad rätt en liten unge kan ha, och tänk vad roligt man kan ha när man gör saker tillsammans.

Fredagsmys

Tidigt upp

”Vakna, ät, borsta tänder, passa tiden! Nu är bilen här, skynda spring! Vi ses i kväll.”

Rasta hundar Mata katter Rensa lådan Mata hundar Duscha Frukost Bilen (sminka samtidigt, hemlis såklart)

En minut till godo Möte Blablabla Färdigt Coop, snabba på, hem, packa upp Till jobbet Jobba o b b a Smiter

Långis med hundarna. Andas. Ler. Njuter Hem

Bada äcklet som rullat sig i bajs Usch Lunch

Jag luktar bajs. Jefla hundar Städa huset, plocka, dammsuga, tvätta golv, valpen bajsar, svär, städa mer Tvätta kläder, vika kläder Våga-vägra-husmor Svara i telefonen Trevlig Suck

Jobba ett par timmar Rasta hundar

Lyssnar på min hörbok Mata hundvalpar Ge medicin åt ledsen hund med ont i ryggen TÄNK om det är allvarligt?

Ta fram middag Hörboken mal Och mal

Backar bandet och stänger av Jagar tonåring ”Städa ditt rum! Bädda sängen! Nej, du får inte vara borta hela natten, ja du får åka till stan ett tag.” Puss å kram

Tar bort mitt nagellack Packar

VAR ÄR FLYGBILJETTEN?!

Älsklingslandet väntar Ringer husse Husse har den Måste ha med en present En 70-års present Time flies

Laga middag Äta framför tv:n Gäsp

Ner till pensionatet och kvällsrasta Husse kommer hem BECK. Beck är bra

I alla fall Gunvald Chips Glass

Fredagsmys

Hunden vid fötterna

Jag är så trött

Men det gör inget, snart ska jag sova Zzzzzova

Ögon på trekvart

I morgon, tidig morgon, ska vi flyga Dottern tar hand om allt

Jag ska vila Vila…! Magiskt Katten vilar i mitt knä Blött

Kissar hon?

Vattnet HAR GÅTT! På mig

Klockan är tidig natt Tonårsdottern klampar in, hundarna skäller, ljuset tänds

Jag klipper med ögonen Beck är slut

Jag med Fyra kattungar piper Himlen är svart och tyst Snart åker vi MJAUUUUUU!!

Plopp! En baby! Plopp! En till Baby ett är blå

Lustigt, kan det bli blått i den här kombinationen DEN ÄR BLÅ

Daskar till den, nyper, slungar Sakta kommer färgen En hund snarkar i dotterns rum

I morgon är det fest Alla kommer vara snygga Utom jag

Blek stirrar hon på mig från spegeln Svart under ögonen

Ha! Man har väl smink Mina fingrar är nariga

Fula naglar med borttvättat blod Jag gnuggar dem i kokhett vatten Jag. Ska. Vara. Snygg. Imorgon Fingrarna skrattar åt mig De sitter på en hunduppfödartant Alla sover Inte mammakatt Inte jag Inte de åtta fågelungskattungarna Planerar en krigsmask imorgon Våga-vägra-vara-blek

Snart går solen upp

Jag sover lite innan dagen börjar

Man måste våga möta sorg, annars kan inte lyckan bubbla fritt.

Mannen som inte gillade hundar

Mannen-som-inte-gillar-hundar dyker upp nu och då, stilig, välmanikyrerade mjuka händer, nyklippt hår och en alltid nystruken skjorta.

Han har pigga, livfulla ögon och en bestämd mun som gärna kommenterar allt och inget.

Jag möter honom och hans blonda, chica, rara fru när de lämnar och hämtar sin hund på vårt hundpensionat.

Jag möter honom på utställning, och ibland på fest, eftersom vi umgås i samma kretsar, och jag samtalar med honom varje gång vi träffas.

För han vill gärna prata med mig.

Han pratar om allt möjligt – det lilla huset utomlands dit han gärna reser mest hela tiden, fast utan sin hund, förlåt, sin frus hund, om politik, om människor, om bilarna på vår uppfart och förstås, om älsklingsämnet – att ogilla hund.

För allt med hund är ju så erbarmligt jobbigt.

Frun protesterar, men Mannen-som-inte-gillar-hundar står på sig. Hundar ÄR jobbiga! De är dyra. De tar mycket tid. De är i vägen. De tvingar en att ha större bil. De slåss. Eller så är de bara påflugna.

De måste ha världens dyraste utrustning. (Här brukar frun fnissa – man vill ju ha fina saker till sin hund!)

Och hundar tvingar en att inte kunna ha semester var och när man vill. De fiser, väcker en om morgonen och vill gå ut mest hela tiden.

Hans vänliga fru påminner honom om att han ALDRIG ens håller i kopplet när hunden och hon ska ut.

Att han aldrig ens går med ut.

Mannen-som-inte-gillar-hundar håller inte med, han HAR gått med vid något tillfälle, hm, förra året var det visst, han minns inte helt, men det regnade. Kanske.

Och det hela var oerhört jobbigt.

Jag ser dem framför mig där de står i foajén på pensionatet. Frun småpratar och jag får veta detaljerna kring mat och skötsel av hunden.

Mannen är med, vandrar fram och åter på stället och knorrar lite.

Frun ler mot mig, smeker sin eleganta hunds öron, betraktar den fina pälsen och berättar varje gång vi ses hur mycket hon älskar sin fyrbenta vän.

Glänsande, glittrande, älskad och omhuldad. Tillitsfulla ögon och ett behagligt sätt.

Ett vandrande kärleksdjur.

Buren bak i mattes fina röda bil är stor och ren och full med mjuka filtar. I väskan hon alltid har med sig finns påsar med mat för varje dag, noga uppvägd, små askar med godis och förpackningar med tuggben.

Några reflexhalsband och utekläder ifall det blir kallt.

Så kommer de och hämtar och det är rörande att se.

Glada, glada matte. Glada, glada hunden, och så mannen som betalar, trampar lite på stället, vill gå direkt – tid är pengar – och luktar hon inte lite extra illa nu, när hon varit inackorderad?

Mannen-som-inte-gillar-hundar suckar lite, och grimaserar illa när han får räkningen.

Grimaserar ännu mer illa när hans fru säger att de har råd. Att de har mer än råd.

Han packar ihop hundens saker och går till bilen. Ojar sig över alla attiraljer hans frus hund har och som han måste bära.

Frun och jag ger varandra en hejdåkram och vi ses, och klapp på hunden, och så vinkar och ler jag mot Mannen-som-inte-gillar-hundar, som konstaterar att vi är så tråkiga som bara pratar hund.

– Vad ÄR det med hund som är så kul?

Jag svarar inte, och det gör inte frun heller.

För är man riktigt illa hundbiten, så är det som det är.

Stackars Mannen-som-inte-gillar-hundar. Som älskar sin fru men inte vill ha hund.

Så fortsätter åren. En dag är hunden mitt i livet, precis som matte, och allting är sådär perfekt som när man har en hund som är väluppfostrad, lydig och lyhörd och har vunnit en massa titlar. Fast mest av allt har matte och hunden med åren blivit till ett och ingen av dem kan vara utan den andra.

Och medan vi lever, skrattar, stönar över räkningar, klagar på grannen, grälar våra gräl, äter en god bit mat, hämtar på dagis och städar huset, så rinner mattes tid ut.