1
Det första jag hörde var en dörr som slog i vinden. Ljudet skrämde mig, för jag visste inte ens att det fanns ett hus här ute i skogen, så långt från stan. Ta det lugnt, tänkte jag. Skärp dig, Darina! Men i det läget skulle ett fallande löv ha skrämt mig. Det var två dagar efter att Phoenix hade dött. Så dörren slog och mitt hjärta bultade, och jag letade efter något, jag vet inte vad, på den där åsen. Jag gick upp på krönet och tittade ner, och där var det – ett gammalt fallfärdigt timmerhus med veranda, en stor gammal lada och en sådan där rund vattentank på en ställning, sönderrostad och väderbiten. Framför det övergivna huset stod en risig gammal pickup utan stänkskärmar och med buckligt tak, och kring verandan växte knähögt, gulnat gräs. Det var dörren till ladan som stod och slog i vinden. 5