9789162258979

Svenska Andersson • Falk • af Petersens

4 BONNIERS

GRUNDBOK år 4

BONNIER UTBILDNING Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10

Illustrationer Gunilla Kvarnström s. 18, 30–31, 34, 41, 43, 51, 88–90 Karin Södergren s. 56–59, 64, 95–96, 99, 116, 136–140, 142–144 Maurice Sendak s. 76–85 Ilon Wikland s. 125 Birgitta Falk s. 98 Magnus Lönn s. 24–25, 66–67, 102–103, 126–127 Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art AB Redaktör: Karin Lönnqvist Bildredaktör: Iréne Berggren

ZOOM SVENSKA, GRUNDBOK ÅR 4 ISBN 978-91-622-5897-9 © 2004 Jill Andersson, Birgitta Falk, Bodil af Petersens och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Tredje tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS – Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Italy by Rotolito Lombarda SpA, 2007

VÄLKOMMEN in i Zoom Svenska • • • • • • • • • • • •

Hur många gånger kan man klappa en pansartax?

Hur skriver man en spännande spökhistoria?

Vem hittar på alla ord?

Kan alla skriva fantasyberättelser? Är pudlar riktigt kloka?

Vilken är din favoritbilderbok?

Kan man tala med ögonen?

Får en dikt se ut hur som helst? Är allt som står i tidningarna sant?

Var kan man hitta en kloaktorped?

Går det att spela pingis med alfabetet?

Varför är det viktigt att kunna skriva?

Vårt språk är spännande och det finns alltid nya saker att upptäcka och lära sig.

I den här boken finns spökhistorier, dikter, fabler, notiser, roliga historier, fantasy med mera.

Läs, tänk, samtala, lyssna, fantisera, diskutera, skriv och berätta tillsammans med dina klasskamrater och din lärare.

Vi hoppas att du kommer att få många trevliga stunder med boken som vi har skrivit till dig.

Jill Andersson Birgitta Falk

Bodil af Petersens

3

INNEHÅLL Kamrat, bästis, vän, polare s. 6 Insändare, dagbokstexter

Fatta pennan! s. 14 Skrividéer, skrivprocessen, miljöbeskrivningar

Hajar du klyket? s. 26 Ordbildning, särskrivning, stavelser, ordspråk och talesätt

Vad är vitsen? s. 38 Roliga historier, dialoger

Tala är guld s. 44 Tala och lyssna – berätta, framföra Kroppsspråk

l fablernas värld s. 56 Fabler, legendsagor

Verkliga och fantastiska djur s. 68 Fakta, annonser, nyckelord, sök- och djupläsning

4

sid. 00

Vild, vildare, vildast s. 76 Bilderböcker, bildanalys

Spöken, finns de? s. 86 Spökhistorier

Ordning bland orden på jorden s. 92 Alfabetisk ordning, ordlistor, uppslagsböcker, vokaler och konsonanter

Vad har hänt? s. 104 Tidningsnotiser, rubriker, kritisk granskning

Poesi s. 110 Dikter, rim och ramsor

En resa till landet Annorlunda s. 118 Fantasy, Astrid Lindgren

Hur går du klädd? s. 128 Mode, reklam, intervjuer

l gudarnas och jättarnas värld s. 136 Gudasagor, läsförståelse, disposition, beskrivningar

5

HAJAR DU KLYKET? Ord, mera ord och ännu mera ord.

Nya ord och gamla ord.

SANT ELLER FALSKT? ”Se till och ta hand om den där bälgskvättingen.”

Bälgskvätting är detsamma som ett olydigt barn. Tror du på det?

?

n är så ”Den gubbe ter ig så han grå härpesnärp t på dass.” när han vari ma ig är detsam Härpesnärp sant? ra va t de n som snål. Ka

”Det är stopp i rören. Vi får ringa efter en kloaktorped.”

Kloaktorped är ett annat ord för rörmokare. Eller?

26

?

?

Vem har hittat på alla ord?

Behövs nya ord?

Finns det ord vi borde glömma bort?

”Gubben drun tade så taket höll på att lyft a.”

Drunta betyde r fjärta.

Sant eller falsk t?

”Berätta! Jag är så strutmogen så jag spricker.”

?

Strutmogen är ett annat ord för nyfiken. Sant eller falskt?

Din lärare har facit i sin pärm.

Or d

ORD Ord Ord Ord

Ord

Ord

• Välj fyra ord ur en ordlista.

Det ska vara ord som du nästan säkert vet att dina kompisar inte känner till. Men se till att du själv förstår vad orden betyder.

• Skriv en mening om varje ord.

Använd ordet rätt eller hitta på en egen betydelse. Försök vara lite klurig.

• Läs upp meningarna för varandra i klassen. Gissa om de är sanna eller falska.

27

Uppfinn ord!

• Astrid Lindgren var bra på att uppfinna nya ord.

Här är några. Vet du vad de betyder?

I vilka böcker kan du hitta orden?

spunk tirritera skragga fy bubblan sakletare mystikusar pilutta dig rumpnisse

ag vid tbrast en d u r, å 4 r ä Leo, som absolut inte rdet att han o sb g a d id m let. upp köttska tänkte äta eget ord. ppfunnit ett När du är väldigt hungrig Han hade u , tror du? å d d a v skulle du kunna säga att r Fö du är alldeles sönderkurrad.

Om du har väldigt bråttom kan du kanske säga att du är bråskf otad.

28

• Uppfinn ett enda ord för …

vara trött på tjat fundera djupt längta efter ett lov

vara väldigt kissnödig ha tänkt färdigt ha en bra idé

• Sammanställ klassens förslag. Finns det några ord som borde skrivas in i ordlistan?

• Om det inte redan funnits ord för de här föremålen och djuren – vad hade du då kallat dem? Samla klassens förslag på tavlan. Vilka förslag gillar du bäst?

29

Särskrivning – vad är det?

Min bror är tillsammans med en röd hårig tjej.

Min bror är tillsammans med en rödhårig tjej. Är det någon skillnad på meningarna?

En halvgrillad kyckling med kulpotatis En halv grillad kyckling med kul potatis Vilken av rätterna skulle du helst vilja ha?

Kalv lever i sås Stekt röd tunga Glass med drottning sylt Sufflé med katrin plommon Vad sägs om den menyn?

Nu får det vara nog!

Hur ska det egentligen vara?

30

Fårost är ost gjord på fårmjölk.

Fårost är ett sammansatt ord,

som uttalas ihop och skrivs ihop.

Om du däremot säger att någon får ost till frukost så gör du ett uppehåll mellan orden.

Får betyder en sak, ost något annat.

Då ska orden skrivas isär.

• Vad är det för skillnad på … stor lek

och

extra knäck var dag

storlek

och

och

hugg orm paj form

vardag

och

och

gift mördare

extraknäck

huggorm

pajform

och

sjuk sköterska

giftmördare

och

sjuksköterska

31

Släkten är värst Vilka räknas till din familj? Vilka tillhör släkten?

Måste man bo tillsammans för att vara en familj?

• Hur är man släkt med sin …

svåger kusin

svägerska syssling

svärfar moster

svärmor faster

Och hur är det med ”nya” mammor och pappor?

Vad ska man kalla mammas nya man? Eller pappas sambo?

plastpappa styvmorsa låtsasmamma extrafarsa papperspappa

• Hur kul kan det vara att gå omkring och vara på låtsas, styv, gjord av plast eller bara extra?

Fundera så det knakar och kom på något bättre.

Kanske kan ni ha en tävling i klassen.

32

Stavelser • Ord består av en eller flera stavelser. Om du placerar de här stavelserna i rätt ordning så får du ord. Vilka?

JORD

KRÄM

GUBBS

TA

GRY

KÖTT

SE

PÅ

TE

KEN

VA

NY

MA

SKIN

SY

GER

HAM

BRÖD

BUR

DRÖM

MAR

NA

MAR

KA

SKO

MA

RE

MAG

TER

SKÅPS

NE

KYL

SOM

KLÄN

MAR

NING

NA

AR

Kommer du ihåg vilka bokstäver som är vokaler?

Just det!

A O U Å

E I Y Ä Ö

• Titta noga på stavelserna i rosa rutan.

Hur många vokaler finns det i varje stavelse?

• Dela upp följande ord i stavelser. Skriv i din skrivbok.

rädisa snöre pyramider skolväska

månaderna skrivbordslampa skogspromenad telefonkatalog

blomkruka sjörövare cykelsadel internet 33

Vad menas egentligen? kyrkråtta.

Jag är fattig som en

Hon är styv i korken .

Du har en räv bakom örat.

Hon satte näsan del. i vädret.

Han är klok som en pu

flötet.

De är bakom

Vi tog oss vatten över huvudet.

För att beskriva hur vi människor är eller vad vi gör, använder vi ibland liknelser och talesätt. De är inte alltid så lätta att förstå, men ofta ganska roliga och påhittiga.

• Vad betyder uttrycken?

• När passar det att använda dem?

• Kan du några andra?

• Hur tycker du att de här liknelserna ska sluta?

Skriv i din skrivbok.

Du är klok som …

Han var rädd som …

Jag är modig som …

Hennes skratt var som …

Han kände sig som …

De är lika tråkiga som …

• Hur tycker du att de här liknelserna ska börja? … … … … … …

34

som som som som som som

en ihålig trädstam. en bortsprungen katt. ett piskande regn. kokande vatten. dammet under sängen. en fångad ål.

De är bakom flötet.

• Vad händer om du parar ihop de olika ”börjorna” och avslutningarna med varandra?

Exempel:

Han kände sig som … dammet under sängen.

Hur känner man sig då?

• Arbeta tillsammans med en kamrat. Skriv egna ”börjor” och avslutningar. Pröva vilka olika liknelser ni kan få om ni slumpmässigt parar ihop varandras ”börjor” och avslutningar. Redovisa de bästa för klassen.

K LOKA OR D Av skadan blir man vis.

Alla är vi barn i början.

Bättre sent än aldrig.

Tomma tunnor skramlar mest.

Bättre en fågel i handen än tio i skogen.

Delad glädje är dubbel glädje.

Som man ropar får man svar.

Gå inte över ån efter vatten.

Ordspråk består ofta av kloka ord som ska ge oss tröst eller lära oss något.

• Vad lär vi oss av de här ordspråken? När passar det att använda dem?

• Kan du några andra ordspråk? Vad lär man sig av dem?

35

Vad är det här då?

• Vet du vad de här orden betyder? Det är inte så lätt som du tror. Du får lov att vara lite klurig och ha lite humor.

Vilket av orden är en häst, tror du?

snorbroms jordgubbsland havremoppe

brottarmatta äggkokare fallskärmstennis

köttsemla pansartax skinkservett

Sådana här ord kallas ibland för slangord. De är ofta både uppfinningsrika och humoristiska. Slangord började användas för mer än hundra år sedan, då många flyttade från landet in till de stora städerna. Folk förde med sig ord från olika håll i landet.

Ord blandades och nya ord bildades. Och så är det än idag.

• Kan du några slangord?

36

Ordlistor

O

rdlistor är bra att ha. I dem finns en väldig massa ord. Ändå finns det många ord som vi använder men som inte finns med i ordlistorna. De skulle bli alldeles för tjocka då. Men nya ord kommer till och gamla försvinner, för språk förändras hela tiden. Om man tittar i en bok som är hundra år gammal, så kan man tydligt se att språket skiljer sig ifrån det vi använder idag.

Det finns också speciella slangordlistor. I dem kan man hitta en del av slangorden och slanguttrycken, men inte alla för det kommer hela tiden nya.

• Vilka ordlistor har ni i skolan?

• Vilka har ni hemma?

• När behöver man ordlistor?

SPÖKEN, F l NNS DE? Hur skriver och berättar man en spökhistoria? mmet Rösten i sovru a och Det var en mamm knade en pappa, som va e steg i en natt. De hörd , två steg, trappan. Ett steg , sex, sju, tre steg, fyra, fem . Så knakade åtta och nio steg r dörren, handdet i golvet utanfö örren trycktes taget på sovrumsd någon kom in långsamt ner och r alldeles mörkt i rummet. Det va te tända, men och de vågade in något vitt de kunde skymta Det vita kom borta vid dörren. are deras närmare och närm hur någon sängar, de hörde t och flåsande andades ansträng : och så sa en röst pottan?

– Mamma, var är av Ulf Palmenfelt

86

En del människor är övertygade om att spöken finns.

Andra tror inte på spöken.

Vad tror du?

Spökhistorier • Vilka platser utspelar sig spökhistorier på?

• När utspelar de sig?

• Brukar huvudpersonen vara ensam eller tillsammans med någon?

• Vilka figurer brukar man stöta på?

• Vad brukar hända?

• Vilka saker kan rädda huvudpersonen?

• Hur slutar ofta spökhistorier?

Kan de sluta på olika sätt?

Rösten i sovrummet

Arbeta tillsamman s med en kamrat!

• Rösten i sovrummet slutar komiskt.

Hitta på ett annat slut så att historien istället slutar kusligt eller otäckt.

• Texten blir också mer spännande om man berättar lite mer detaljerat.

Hur såg föräldrarna ut? Hur var de klädda? Hur mycket var klockan?

Hur såg trappan ut? Hur lät stegen i trappan? Hur såg det vita ut?

• Skriv om Rösten i sovrummet så att spökhistorien blir mer spännande och mer detaljerad.

87

På vandring i Transsylvanien Det var en ung man som en höst ville ge sig ut på vandring uppe i bergen i Transsylvanien.

Hans vänner varnade honom. De sa att det fanns osaliga andar och hemska varelser uppe bland bergen, men den unge mannen struntade i det och gav sig iväg.

När det började skymma den första kvällen kände han sig plötsligt lite illa till mods. Han hörde otäcka tjut uppifrån bergen, kusliga rop nerifrån dalen och hotfulla stönanden inifrån skogen. Han försökte tala lugnande med sig själv, men det gick inget vidare.

Mörkret slöt sig sakta runt honom. Han vågade nästan inte andas. Då hörde han ett vinande ljud uppifrån himlen. Ljudet närmade sig och plötsligt såg mannen siluetterna av två vampyrer som kom flygande mot honom.

Stel av fasa stirrade han på de två vampyrerna som närmade sig. Han föll ner på knä, knäppte sina händer och blundade. Han förstod att hans sista stund var kommen.

88

Men ingenting hände.

Försiktigt öppnade han ögonen för att se om vampyrerna hade givit sig av och vad upptäckte han då. Jo – de bägge vampyrerna stod också med knäppta händer framför honom. Mannen drog en suck av lättnad och sa: – Jag trodde ni var blodtörstiga varelser och att min sista stund var kommen, men ni är tydligen riktigt mänskliga.

Vampyrerna log blekt mot mannen och sa: – Att vi har händerna knäppta beror på att vi just nu ber bordsbön.

• Arbeta två och två.

Läs På vandring i Transsylvanien högt för varandra. Tänk på att läsa långsamt, göra pauser och använda en spöklik röst.

89

Hur berättar man spännande?

• Lyssna på spökhistorien. Hur gör berättaren för att det ska låta spännande?

Ö.B.

Läskigt skrämmande En del platser känns mer kusliga än andra.

Kanske beror det på hur det ser ut där, om det är ljust eller mörkt, hur det låter, om man är ensam …

• Har du någon gång blivit skrämd?

På vilken plats var du då? Var du ensam?

Vad hände? Hur kändes det? Hur gick det?

• Berätta för en kamrat om den gången du blev rädd. Tänk på att berätta så spännande som möjligt! Lyssna sedan på din kamrats berättelse.

90

Skriv en spökhistoria • Använd bilden eller illustrationen som idé!

Hur börjar spökhistorien? Vilka handlar den om?

Vad händer? Hur många gånger händer det?

Hur slutar den?

• Läs eller berätta spökhistorierna för varandra.

Kom ihåg att läsa spöklikt!

Svenska GRUNDBOK år 4

I Zoom Svenska får eleverna • möta olika textgenrer – insändare, notiser, poesi, fantasy, fabler, myter, faktatexter, bilderböcker, spökhistorier, reklam och roliga historier • tillsammans analysera texter och bilder • läsa, tänka, tala, lyssna och skriva för olika syften och ändamål • arbeta med ord, alfabetisk ordning, muntlig framställning och skrivandets hantverk • använda och bygga upp sina språkliga färdigheter • öka sin språkliga medvetenhet

ISBN 978-91-622-5897-9

9

www.bonnierutbildning.se

789162 258979 (8372-8)