9789162266097

Koll på Sverige

Koll på Sverige Hur fungerar en karta?

Hur ser Sverige ut?

Hur använder vi våra naturtillgångar?

Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Sverige. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i naturoch kulturgeografin.

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

Koll på Sverige består av en elevbok, en aktivitetsbok och en lärarhandledning.

ISBN 13:978-91-622-6609-7

www.bonnierutbildning.se Best: nr. 622-6609-7 (6609-7)

BONNIERS

Innehåll

Vad är geografi?

Kartan

Från verklighet till karta

10

Kartans tecken och färger

12

Hitta rätt!

14

Navigation och olika kartor

16

18

Att Sverige ser ut som det gör är ingen slump. I det här kapitlet får du några förklaringar till varför Sverige ser ut som det gör.

Sverige är ett stort och avlångt land.

Här får du läsa om hur naturen och landskapet ser ut i olika delar av vårt land.

8

Kartan är det viktigaste hjälpmedlet inom geografin. I det här kapitlet får du bland annat lära dig att känna igen och använda dig av olika slags kartor.

Så formades Sverige

Så här ser Sverige ut 30

6

Sveriges indelning

32

Hur ser det ut i Sverige?

34

Fjällen

34

Norrlands skogsland

36

Norrlandskusten

37

Bergslagen

37

Västkusten

38

Mälardalen

39

Sydsvenska höglandet

39

Öland och Gotland

40

Skånes slättbygd

41

Hav

42

Bergen

20

Sjöar

44

Isen

22

Vattendrag

46

Spår efter isen

24

Nationalparker och ortnamn

48

Människan och naturen

26

Snabba och långsamma förändringar

28

Våra naturtillgångar 50

Väder och klimat 74

Sverige har gott om vatten, skog, järnmalm och odlingsbar mark. I det här kapitlet får du läsa mer om våra naturtillgångar.

Att förstå sig på vädret är en viktig del av geografin. Här får du läsa mer om väder och klimat och om hur en väderprognos kommer till.

Vattnets kretslopp

52

Hur använder vi vattnet?

54

Vattenkraft

56

Rent vatten

58

Skogen

60

Skogsbruket

62

Odlingsbar mark

64

Vi i Sverige

Vad odlar vi?

66

Malmen

68

Vart tar järnet vägen?

70

Det sista kapitlet i boken handlar om oss som bor i Sverige. Det handlar bland annat om vilka vi är och var vi bor.

Svenska uppfinningar

72

Från satellitbild till väderkarta

76

Från väder till klimat

78

Väderfenomen

80

82

Invandring och utvandring

84

Var bor vi?

86

Stockholm

88

Samerna

90

Språk och dialekter

92

Tabeller

94

Register

96

Så formades Sverige När du har läst det här kapitlet ska du veta … … varför de svenska bergen inte är så höga. … vilka spår inlandsisen har lämnat efter sig. … hur vi människor förändrar landskapet.

Sverige har inte alltid sett likadant ut. Landskapet förändras hela tiden.

Vissa delar av landskapet förändras mycket långsamt. Sådana förändringar kan vara svåra för oss att upptäcka. Ett berg kan se likadant ut i tusentals år.

Men berget förändras lite grann hela tiden, trots att vi inte ser det.

18

En del förändringar kan ske plötsligt.

Kraftiga skyfall kan skölja bort stora mängder jord. På bara några sekunder förändras landskapet dramatiskt.

Förändringarna omkring oss beror på många olika saker. Vissa förändringar är naturliga, medan andra orsakas av oss människor. I dag är nästan hela Sverige påverkat av människorna på något sätt. En motorväg är ett tydligt exempel på hur vi ändrar landskapet. Men motorvägen ger också spår som kan vara svårare att upptäcka. Det är till exempel inte lika lätt att se hur naturen förändras av bilarnas avgaser.

Ordet landskap kan betyda olika saker.

Vi använder ordet landskap när vi pratar om Skåne eller Dalarna. Men ordet landskap kan också användas när vi pratar om naturen omkring oss: landskapet är vackert.

19

Människan och naturen De första människorna i Sverige kom hit under stenåldern.

Det var för ungefär 12 000 år sedan. Då var landskapet helt orört av människan. Ett sådant landskap brukar kallas för naturlandskap.

Så fort människorna satte sina fötter i naturen började de förändra den. I dag är nästan all natur mer eller mindre påverkad av oss människor. När människorna förändrat naturlandskapet kallas det kulturlandskap.

Forntiden Med tiden blev människorna mer bofasta. De högg ner skog för att ge utrymme åt boplatser och små åkerplättar. Virket från skogen användes till att bygga hus och att elda med. Människorna jagade djur för att få mat och pälsar. En del djur tämjdes till husdjur, till exempel vildsvin och vargar.

Medeltiden Under medeltiden blev jordbruket vanligare och människorna blev allt fler.

Boplatser och byar växte till mindre städer. Människorna började också handla mer med varandra och vägarna blev fler. Vid vattendragen byggdes vattenhjul och längs kusterna byggdes hamnar. I bergen började man bryta malm.

26

Slutet av 1800-talet I slutet av 1800-talet fanns det flera stora städer i Sverige. I städerna fanns många fabriker och det blev smutsigt och bullrigt. Mängder av skog höggs ner och användes i fabrikerna. På många ställen bröts järnmalm och gruvindustrin blev viktig. Vid den här tiden byggdes järnvägar över hela Sverige.

Nutid Under de senaste 100 åren har städerna blivit större och större.

I en stad har allting formats av oss människor. Till och med marken under staden är förändrad. Där finns avloppsrör, ledningar och biltunnlar. Utanför städerna finns stora motorvägar och jordbruken har blivit allt färre. En person från medeltiden skulle knappast känna igen sig i dagens Sverige.

27

Vattendrag Vattendrag är det gemensamma namnet för bäckar, åar och älvar. En bäck är ett litet vattendrag. Bäckar kan vara så grunda att det går att vada över dem. En å är större än en bäck men mindre än en älv.

Våra åar och älvar är viktiga för många växter och djur som trivs där, till exempel laxar, insektslarver och flodpärlmusslor. Därför är det viktigt att vattendragen inte smutsas ner.

Flera åar rinner ihop till en älv. Älven fortsätter ner genom de stora skogarna.

De stora älvarna börjar som små bäckar uppe i fjällen.

Smältvatten samlas upp i bäckar som rinner ihop till större åar.

Åar

Fyrisån utanför Uppsala.

46

Det finns många hundra åar i Sverige.

Genom varje svenskt landskap och genom många städer rinner en å. Ända sedan stenåldern har människorna valt att bo nära åar. Där har det funnits djur att jaga och vatten för matlagning.

Vattnet i ån tar alltid den lättaste vägen på sin resa.

Där berg och stenar kommer i vägen måste den väja och ta en annan väg. Ån slingrar sig sakta fram genom landskapet. På vissa ställen breder åkrar och ängar ut sig på åns båda sidor. På andra ställen rinner den genom en stad eller en skog.

Till sist når ån fram till havet eller till en sjö.

To rn

eä

lv

Ka lix n

Klarälv

Da

lälv

n

ve

n

n

ve

ve

en

äl

sna

äl

ve

en

an

Lju

fte

lv

rm

Där det är brant forsar älven fram och på vissa ställen finns skummande vattenfall. Här kan vattenkraftverk byggas.

le

eä

ge lsälv

n

Um

Ån Inda

el

ve

äl

Piteälven i Norrbotten.

äl

le

Sk

äl

te

Lu

Pi

n

Älvar De stora och breda vattendragen i Sverige kallas älvar. De allra största älvarna finns i norra Sverige. Älvarna har i alla tider använts på olika sätt, bland annat för att transportera människor och varor. Kraften i det strömmande vattnet kan utnyttjas för att få fram elektricitet.

(Läs mer om vattenkraft på sidan 56.)

en

en

kanal

n ssa

Emå

n

Har du koll på …

… att Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär i Dalarna, är 93 meter högt. Det är nästan lika högt som Stadshustornet i Stockholm.

… att flod är ett annat ord för älv.

La

ga

n

Ni

Gö

ta

äl

v

Göta

Till sist når älven fram till havet.

När landskapet blir plattare flyter älven långsammare.

47

Snabba och långsamma förändringar Jordskred På vissa platser kan jord, lera, sten och grus plötsligt börja röra sig och glida nerför en sluttning. Det kallas för jordskred.

En vanlig orsak till jordskred är att det har regnat mycket.

Ett av de värsta jordskreden i Sverige ägde rum i Tuve, i närheten av Göteborg.

Den 30 november 1977 låg dimman tät över Tuve. Klockan hade nyss slagit fyra när marken började röra på sig. Lampor slocknade och husen började knaka. På bara några minuter förändrades området totalt. På vissa ställen sjönk marken ner hela 10 meter, 65 bostäder förstördes och nio människor miste livet.

Stormen Gudrun Den 8 januari 2005 drog stormen Gudrun in med full kraft över södra Sverige. De kraftiga vindarna blåste omkull stora delar av skogen i södra Sverige. På ett dygn fälldes lika många träd som normalt avverkas i hela Sverige under ett år. Arbetet med att ta hand om alla träd pågick fortfarande ett år efter stormen.

28

Skogsbränder Under varma sommardagar kan risken för skogsbränder vara stor. När marken är torr behövs inte så mycket för att stora bränder ska ta fart. Det kan räcka med att någon slarvar med lägerelden eller att blixten slår ner.

Men en skogsbrand är inte bara till skada. Många djur och växter trivs bra i bränd skogsmark. Det finns till och med växter vars frön ligger och ”väntar på” att skogen ska brinna så att de kan börja gro.

Fiskeläget i Brännäs utanför Sundsvall.

Landhöjningen När landet höjer sig förändras områdena vid kusterna. Landhöjningen har i flera hundra år skapat problem för männ­ iskorna vid Östersjökusten.

De som bor där har tvingats flytta bryggor och sjöbodar. Under årens lopp har de kommit för långt från vattnet. Landhöjningen kommer att fortsätta, så om 100 år kanske de nya ägarna får bygga nya och längre bryggor.

Landhöjningen gör också att stenar och klippor under vattnet kommer allt närmre vattenytan. Därför måste sjökort göras om ganska ofta.

29

Vå ra naturtillgångar När du har läst det här kapitlet ska du veta … … vad vattnets kretslopp är. … vilka Sveriges viktigaste naturtillgångar är. … hur vi använder våra naturtillgångar. … hur vi får rent vatten.

Vi människor har alltid använt oss av naturen för att överleva. Från naturen får vi mat, kläder och material till hus och verktyg.

Det som vi kan använda oss av i naturen kallas för naturtillgångar. Det finns olika sorters naturtillgångar. De viktigaste i Sverige är vattnet, skogen, järnmalmen och den odlingsbara marken.

Vi behöver vatten för att kunna överleva och vi använder vattnet på många olika sätt.

I Sveriges alla sjöar och vattendrag finns det gott om vatten.

50

Skogen har varit en viktig naturtillgång för Sverige i hundratals år. Papper är bara ett exempel på allt som skogen ger oss.

I den svenska berggrunden finns den värdefulla järnmalmen. Av den tillverkas stål som används i till exempel cyklar.

Odlingsbar mark på är en viktig naturtillgång för oss. Mycket av maten vi äter kommer därifrån.

Tack vare våra naturtillgångar har vi det bra i Sverige i dag. Det är viktigt att vi hushållar med våra tillgångar, så att också framtidens svenskar kan använda dem. Det kallas för hållbar utveckling.

51

Hur använder vi vattnet?

I alla tider har människan använt vatten på olika sätt. De första boplatserna i Sverige låg alla vid vattnet. Även i dag bor vi gärna vid vattnet. De flesta av oss tycker om att bada, fiska och åka båt. Vattnet ger oss mat, hjälper oss med transporter och bevattnar våra odlingar. Dessutom har vi lärt oss att omvandla kraften i det rinnande vattnet till elektricitet.

Fiske

Hummerkokare i Grebbestad.

Fiske med tina.

Längs Sveriges långa kust och i våra stora insjöar fångas mycket fisk som sedan säljs i affärerna. Varje år drar fiskare upp ungefär 250 000 ton fisk. I vårt grannland Norge är fångsterna mer än 10 gånger så stora.

Yrkesfiskare fångar fisken från båtar med hjälp av olika redskap. Det vanligaste redskapet kallas trål. En trål är ett stort nät som dras efter fiskebåten under flera timmar.

Fisken samlas i trålen som sedan hissas upp till båten med en kran. Andra vanliga fiskeredskap är nät och tinor. I tinor fångar man till exempel hummer, krabba och havskräfta.

Med hjälp av ekolod kan fiskare se på en tv-skärm om det finns fisk nere i vattnet.

Kan fisken ta slut?

Trålfiske

54

Efter att länge ha fångat stora mängder torsk, började yrkesfiskarna i Östersjön märka att de fick upp allt färre fiskar. Torsken höll helt enkelt på att ta slut. Länderna runt Östersjön har därför bestämt att bara en viss mängd torsk får tas upp ur havet varje år.

Har du koll på …

… att nästan en miljon människor i Sverige brukar fiska på sin fritid. … att sill och strömming är två olika namn på en och samma fisk. Fångas den på västkusten kallas den sill. Fångas den i Östersjön kallas den strömming.

Transporter Sverige har en lång kust. Därför transporteras nästan alla varor till och från Sverige med båt. Längs kusten och i de stora sjöarna finns många hamnar.

Luleå

Göteborgs hamn I Göteborg finns Sveriges största hamn. Den viktigaste varan som fraktas till och från Göteborg är Gävle olja. Andra varor är bilar, stål, papper, sågade trävaror och bananer.

Karlstad Köping Bananer är lite av en specialitet Stockholm för Göteborgs hamn. En gång i veckan kommer en bananbåt Oxelösund från Centralamerika.

Göteborg

Helsingborg Malmö

Karlshamn Trelleborg

Luleå hamn I Luleå hamn kan det ligga is från december till slutet av april. Ändå är hamnen öppen hela året. Det beror på att isbrytare håller farleden öppen. Till Luleå hamn kommer varje år mer än 500 fartyg. Varor som lossas och lastas här är järnmalm, olja, cement, kalksten och skrot.

Köpings hamn Köpings hamn ligger längst in i Mälaren. Fartygen som skall till Köping måste alltså segla genom hela Mälaren. Varor som lastas och lossas i hamnen är ammoniak, konstgödning, timmer och olivkärnor. Krossade olivkärnor används som bränsle i många värmeverk.

Containerfartyg i Stockholm.

55

Odlingsbar mark Samtidigt som Sverige täcktes av is för 10 000 år sedan började människor i andra delar av världen att bruka jorden. De första jordbrukarna bodde i området runt floderna Eufrat och Tigris, i nuvarande Irak. Vete var det första sädesslag som odlades.

I dag finns jordbruk över nästan hela världen och det mesta av det vi äter kommer från jordbruket. Odlingsbar mark är därför en av de allra viktigaste naturtillgångarna Har du koll på… … att en ko äter 35 kilo för oss människor.

En svensk bonde Bara två svenskar av hundra arbetar med jordbruk. Dessa bönder producerar tillsammans så mycket kött, mjölk och spannmål att det räcker till mer än hela Sveriges befolkning.

Bönderna använder olika slags maskiner i sitt arbete. Ett exempel är skördetröskan som används för att tröska säden.

En annan viktig maskin är mjölkningsmaskinen. I dag mjölkas nästan alla kor med en maskin.

Halmbalar utanför Skara i Västergötland.

64

foder per dag. Den dricker ungefär 100 liter vatten.

… att en ko bajsar 40 kilo per dygn. … att en höna värper cirka 300 ägg om året.

Vad behövs för att odla?

För att växterna ska trivas är det viktigt att jorden innehåller näring. I Sverige får vi de bästa skördarna på näringsrika lerjordar.

Det är sådan jord som för länge sedan legat under vatten.

I lerjord finns inte så mycket sten och grus. Det gör att den är lätt att arbeta med. De uppodlade slätterna i Skåne, Västergötland och Östergötland är några exempel på områden med lerjordar.

Klimatet har också stor betydelse för jordbruket.

Växterna behöver energi från solen och lagom med regn och värme. I norra Sverige är det på många ställen för kallt för att det ska gå att odla. Längre söderut är klimatet varmare. Det gör att södra Sverige passar bättre för jordbruk.

Jordbruket förr För 100 år sedan arbetade de flesta i Sverige med att bruka jorden. Gårdarna var ofta små och bönderna odlade först och främst mat till den egna familjen. På gårdarna fanns vanligtvis några kor och höns och en eller två hästar. Arbetet sköttes utan maskiner. Korna mjölkades för hand och höet slogs med lie. I stället för traktorn använde man hästen som fick dra harven och plogen.

Odlad jord

På vissa matvaror i affären kan du hitta KRAV-märket. Det betyder att varan har framställts ekologiskt. I det ekologiska jordbruket används inte konstgödsel och grödorna besprutas inte med giftiga bekämpningsmedel. KRAV-märket är också ett intyg på att djuren får leva ett naturligt liv. Det innebär till exempel att korna får gå ute och beta och att grisarna får vara ute och böka i jorden.

65

Malmen Malm är sten som innehåller mycket metall. Det finns många olika slags malm, till exempel järnmalm, blymalm, kopparmalm och guldmalm. Järnmalm är en av våra viktigaste naturtillgångar.

I en gruva bryter man malm långt ner under jorden.

I Sverige har vi brutit malm ur gruvor sedan 1200-talet.

Vad händer i gruvan?

5 Brytningen görs sedan med maskiner.

2

Malmen renas och mals ner till ett fint pulver. Det sker i förädlingsverket.

4 Den krossade malmen hissas upp till jordytan i en stor gruvhiss.

För att bryta loss malmen sprängs

1 berget sönder.

Underjordiska tåg och lastbilar fraktar malmen till en malmkross.

3

Har du koll på …

… att Sveriges djupaste gruva är Kristinebergsgruvan i Västerbotten. Den är mer 1 100 meter djup. … att i Kiruna används radiostyrda lok för att frakta malmen i gruvgångarna.

68

Gruvor i Sverige

Gruvor i Sverige 1

I norra Sverige, i Lappland, bryts järnmalm. Kiruna och Malmberget är två orter med stora järnmalmsgruvor. Men i Sverige bryts också koppar, zink, bly, silver och guld.

Under de senaste åren har nya gruvor öppnats i Sverige. Det beror på att det har blivit alltmer lönsamt att bryta och sälja malm och metaller. Även en del gamla nerlagda gruvor har öppnats igen.

2

3

4 7 5 8 6

9

Gruvan i Kiruna.

10

1 Kirunavaara

järnmalm

2 Malmbergsgruvan järnmalm 3 Aitikgruvan

koppar, guld, silver

4 Kristineberg

koppar, bly, zink, guld, silver

5 Storliden

koppar, zink, guld, silver

6 Björkdal

guld

7 Svartliden

guld, silver

8 Renström

koppar, bly, zink, guld, silver

9 Garpenberg

koppar, bly, zink, guld, silver

10 Zinkgruvan

koppar, bly, zink, guld, silver

Gruvor förr Att arbeta i en gruva var förr ett mycket hårt och farligt arbete. Ett sätt att få loss malmen var att elda så att berget blev varmt. Sedan hällde man kallt vatten på berget så att det sprack. Det här kallas för tillmakning.

Krut användes också för att spränga sönder berget.

Många blev sjuka av den smutsiga luften och risken för ras var stor. De som arbetade i gruvan hade varken hjälm eller skyddskläder. Det var inte ovanligt att barn arbetade i gruvan. De kunde lättare ta sig fram i

gruvans trånga och smala gångar.

Höganäs kolgruva på 1920-talet.

69

Svenska uppfinningar Vi är vana vid att bara trycka på en knapp så lyser lampan, att telefonen ringer och att vi kan se på tv. Sakerna bara finns där utan att vi tänker så mycket på det. Men det är faktiskt någon som har hittat på alla saker – nämligen påhittiga uppfinnare.

Sveriges mest kände uppfinnare är nog Alfred Nobel, som år 1863 uppfann dynamiten. Han grundade också Nobelpriset som varje år delas ut till duktiga vetenskapsmän.

I Sverige har det uppfunnits många bra saker och nya uppfinningar dyker hela tiden upp.

Tetra Pak En svensk uppfinning som finns i de flesta hem i dag är Tetra Pak. Fram till mitten av 1900-talet köptes mjölk och grädde i glasflaskor. Det svenska företaget Tetra Pak kom på att mjölk och grädde kunde förvaras lika bra i plastade kartongförpackningar. I dag används Tetra Paks förpackningar i hela världen. Förutom mjölk och grädde används Tetra Pak till juice, yoghurt, vin och mycket annat.

72

Säkerhetständstickan Den så kallade säkerhetständstickan uppfanns år 1844 av Gustaf Erik Pasch. Tändstickor fanns redan, men de var ganska farliga. De kunde nämligen tändas på vad som helst. Det gick till exempel att få eld genom att dra tändstickan på skosulan eller mot en vägg. Tändstickorna kunde till och med börja brinna bara genom att skrapas mot varandra i asken. Gustaf Erik Paschs uppfann en säker tändsticka. Den kunde bara tändas när den drogs på ett särskilt plån. I dag finns ett sådant plån på alla tändsticksaskar.

Stövlar för hästar Gunilla Sterner har uppfunnit en häst­ galosch. Om en häst skadar sin hov är det bara att dra på galoschen. Den är gjord av gummi och skyddar hoven mot smuts och fukt ute i hagen.

Puckmaskinen Det kan vara jobbigt och svårt att skjuta puckar när målvakten ska träna. Därför uppfann Göran Lilja puckmaskinen Pucco. Puckmaskinen skjuter perfekta handledsskott på både korta och långa avstånd.

En uppfinning är inte alltid en helt ny sak.

Ibland förbättras saker som redan finns. Håkan Lans är en av dem som varit med och förbättrat datormusen. Han är Sveriges mest kände nu levande uppfinnare. Håkan Lans mest berömda uppfinning är ett navigeringssystem för flygplan och fartyg.

Vad finns det för uppfinningar som du har användning av?

73

Bonnier Utbildning Postadress: Besöksadress: Hemsida: E-post:

Box 3159, 103 63 Stockholm Sveavägen 56, Stockholm www.bonnierutbildning.se info@bonnierutbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Grafisk form: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Bildredaktör: Lena Nistell Redaktörer: Lars Alberthson och Maria Renck Koll på Sverige ISBN 13: 978-91-622-6609-7 © 2007 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Tack alla lärare som har bidragit med goda idéer!

Speciellt tack till Ann-Kristin Sandrud och Christer Isaksson.

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BonusPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Tryck: Elanders Gummessons, Ungern 2007

Bildförteckning Island

Norge

Finland

Sverige Estland

Ryssland

Lettland Danmark Litauen Ryssland

Tyskland

Polen

Vitryssland

Ukraina

Omslag fram: (1) Björn Kärf/edelpix.com, (2) Anders Good/IBL Bildbyrå, (3) Worldsat International/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Omslag bak: (1) Provektor, (2) e.on, (3) Jonas Ekströmer/SCANPIX Viesti/IBL Bildbyrå 8(1) 8(2) Trons/Pressens Bild/SCANPIX 9 ur Salla delle Carte Geografische av Bonsignori/ Danti, Palazzo Vecchio, Florens/Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå Sam Lantz 10(1) 10(2) Stockholms Stadsbyggnadskontor 11(1) IMSAT/Lucky Look 11(2) © Lantmäteriet Gävle 2006. Medgivande I 2006/2262 12 © Lantmäteriet Gävle 2006. Medgivande I 2006/2262 13(1, 2) © Lantmäteriet Gävle 2006. Medgivande I 2006/2262 14 Provektor 15 © Lantmäteriet Gävle 2006. Medgivande I 2006/2262 Stefan Lindblom/SCANPIX 16(1) 16(2) Joakim Ståhl/SvD/SCANPIX 17 © Sjöfartsverket. Tillstånd nr 06-03018 18 Tiofoto/NordicPhotos 19(1) Robert Henriksson/Länstidningen 19(2) Joakim Berglund/Pressens Bild/SCANPIX 20 Bo-Arne Torger/Norrlandia 21(1) Bruno Ehrs/Bildhuset 21(2) Martin Björnwall/Norrlandia 22 Corbis 24(1) A. Ljungquist/NaturFotograferna 24(2) Peter Rolén/Norrlandia 24(3) Staffan Jönsson/IBL Bildbyrå 25 Jan-Peter Lahall 28(1) Leif Engberg/Pressens Bild/SCANPIX 28(2) Joakim Berglund/Pressens Bild/SCANPIX 28(3) Lantmäteriet 29 Ulf Karlsson/Pressens Bild/SCANPIX 30 Bengt Hedberg/Naturbild 31 Gunnar Fardelin/Lucky Look 33 Anders Good/IBL Bildbyrå 34 Sven Halling/SCANPIX 35 Peter Rosén/Norrlandia 36(1) Anders Eriksson/Norrlandia 36(2) Le Carlsson/F-bild/Pressens Bild/SCANPIX 37(1) Johan Charlé/Norrlandia 37(2) Jonas Andersson 38 Pål Hermansen/edelpix.com 39(1) André Maslennikov/Pressens Bild/SCANPIX 39(2) Provektor 40(1) Jonas Forsberg/NaturFotograferna 40(2) Cecilia Mellberg/Pressens Bild/SCANPIX 41(1) Staffan Andersson/agefotostock/SCANPIX 41(2) Bertil Hagberg/Pressens Bild/SCANPIX 42 Björn Kärf/edelpix.com 43 Bosse Dennemo/Pressens Bild/SCANPIX 44-45 Provektor 44(2) Roger Lööf/Lucky Look

46 André Maslennikov/Pressens Bild/SCANPIX 47 Bo Hallquist/Norrlandia 48(1) Peter Hanneberg/Pressens Bild/SCANPIX 48(2) Eddie Granlund/Naturbild 49 Lars Epstein/Pressens Bild/SCANPIX 50(1) Benjamin Rondel/agefotostock/SCANPIX 50(2) Tobias Röstlund/Pressens Bild/SCANPIX 51(1) Mark D. Maziarz/agefotostock/SCANPIX 51(2) Brian Hagiwara/agefotostock/SCANPIX 54 Joakim Roos/Pressens Bild/SCANPIX 55 Anders Wiklund/SCANPIX 56 e.on 60 Provektor 61 Södra 62 DPA/Pressens Bild/SCANPIX 63(1) Frank Mächler/DPA/Pressens Bild/SCANPIX 63(2) Malin Hoelstad/Pressens Bild/SCANPIX 63(3) Alf Linderheim/NaturFotograferna 64 Tore Hagman/NaturFotograferna 65 Karl Sandels samling/IBL Bildbyrå 66 Pontus Lundahl/Pressens Bild/SCANPIX 67 Maximiliam Stock Ltd/agefotostock/SCANPIX 69(1) LKAB 69(2) IBL Bildbyrå 70(1) Mattias Eriksson 70(2) Boliden 71 Stig-Göran Nilsson/SSAB Oxelösund AB 72(1) Göran Sandstedt/Tändsticksmuseet 72(2) Arla 73(1) Gunilla Sterner/Engården 73(2) Jill Lilja/Paramecanic 73(3) PhotoDisc 74 Jonte Wentzel/Pressens Bild/SCANPIX 75(1) Tommy Svensson/SCANPIX 75(2) Eva-Lena Olsson/Pressens Bild/SCANPIX 76 Joe Raedle/staff/Getty Images 77 AFP/Pressens Bild/SCANPIX 80(1) Göran Stenberg/Pressens Bild/SCANPIX 80(2) Ulf Westerman/Tiofoto/NordicPhotos 80(3, 4, 5) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 81 Vladimir Smirnov/ITAR-TASS/Pressens Bild/SCANPIX 82 Jonas Ekströmer/SCANPIX 83(1) Stig Hammarstedt/Pressens Bild/SCANPIX 83(2) Jack Mikrut/Pressens Bild/SCANPIX 83(3) Picture Partners/agefotostock/SCANPIX 84 Atlas Copco 85(1) Rex/IBL Bildarkiv 85(2) Viesti/IBL Bildbyrå 86 Lars Bygdemark 87(1) Hanna Teleman/Pressens Bild/SCANPIX 87(2) Pelle Bollvik/Pressens Bild/SCANPIX 87(3) Pål Hermansen/edelpix.com 88-89 Ylva Sundgren/Pressens Bild/SCANPIX 88(2) EdelBits/edelpix.com 89(2) Rolf Christensen/Pressens Bild/SCANPIX 90 Nils Thomasson/Jamtli 91 Christer Häggström/Norrlandia 92-93 Bonnier Utbildning 92(2) Corbis/SCANPIX 93(2) Provektor

Koll på Sverige

Koll på Sverige Hur fungerar en karta?

Hur ser Sverige ut?

Hur använder vi våra naturtillgångar?

Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Sverige. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i naturoch kulturgeografin.

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

Koll på Sverige består av en elevbok, en aktivitetsbok och en lärarhandledning.

ISBN 13:978-91-622-6609-7

www.bonnierutbildning.se Best: nr. 622-6609-7 (6609-7)

BONNIERS