9789162273477

Koll på Europa

Koll på Europa Hur formades jorden?

Hur ser det ut i Europa?

Vad arbetar européerna med? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Europa. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i naturoch kulturgeografin.

Europa

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

Koll på Europa består av en elevbok, en aktivitetsbok och en lärarhandledning.

ISBN 978-91-622-7347-7

www.bonnierutbildning.se Best. nr. 622-7347-7 (7347-7)

BONNIERS

Innehåll

Vad är geografi?

Jordens uppbyggnad

6

8

Krafter som påverkar jordytan

10

Vulkaner

12

Vad gömmer sig under lava och is?

14

Så här ser Europa ut

16

Europas stora bergskedjor

18

Kuster

20

Lågland

22

Skog och tundra

24

Gibraltar

26

Azorerna

27

Europas gränser Europakartan förändras

28 30

Européerna upptäcker världen 34

4

Europas klimat

36

Vad påverkar klimatet?

38

Vad är växthuseffekten?

40

Vindar

42

Vatten i Europa

44

Medelhavet

46

Östersjön

48

Rehn – en flods väg genom Europa

50

Nederländerna – kampen mot havet

52

Tidvatten

54

Europas befolkning

56

Fler och fler människor

58

Storstäder i Europa

60

Språk i Europa

62

Arbete i Europa

64

Norden

94

Jordbruk

66

Nordens natur

96

Fiske

68

Industrier i Norden

98

Industrier

70

Island

100

Tjänster

72

Grönland

101

Turism

74

Den industriella revolutionen

76

Energi

78

Europeiska unionen

102

Samarbete inom EU

104

Mer samarbete i Europa

106

Icke förnybara energikällor

80

Förnybara energikällor

82

Tabeller

108

Tjernobyl

84

Register

110

Plattformar i Nordsjön

85

Transporter

86

… med fartyg

88

… med flyg

89

… med tåg

90

… med lastbil

91

Andra vägar

92

5

Jo rdens uppbyggnad När du har läst det här kapitlet ska du veta … … hur jorden är uppbyggd. … vilka krafter som påverkar jordytan. … vad som händer vid ett vulkanutbrott.

Runt jorden finns ett hårt skal som kallas jordskorpan.

Jordskorpan är tunnast under de stora haven och tjockast vid de höga bergen. Om jorden vore stor som ett äpple, skulle jordskorpan vara ungefär lika tjock som äpplets skal. Under jordskorpan finns manteln. Där är det så varmt att bergarterna är flytande. Allra längst in i jorden finns kärnan. Avståndet från jordskorpan till jordens mitt är 6 370 kilometer.

Jorden i genomskärning Jordskorpan är jordens yttersta skal.

Tjockleken varierar från cirka 5 km till 70 km.

I manteln är det så varmt att berget smälter. Den smälta bergmassan är trögflytande och kallas för magma.

Den yttre kärnan är flytande och består av järn och nickel.

Temperaturen där är cirka 4 000°C.

Den inre kärnan består av järn och nickel. Temperaturen är cirka 5 000°C. Den inre kärnan är fast trots att det är så varmt. Det beror på det höga trycket.

8

Jordskorpan sitter inte ihop utan är uppdelad i plattor. Eftersom plattorna rör sig förändras jordytan. För mer än 200 miljoner år sedan var all landmassa samlad i en enda kontinent som kallas Pangea.

Pangea delade sig i flera mindre plattor som sakta började glida isär.

A s ien Sverige

N o r d am er ika Eu r o p a PANTHALASSAOCEANEN

PANTHALASSAOCEANEN

PANGEA A f r ika S y d am er ika

In d ien A u s t r alien A n t ar kt is

Så här ser världen ut i dag.

A s ien

Eu r o p a Nordamerika

STILLA HAVET vulkaner

ATLANTEN

STILLA HAVET

A f r ika

jordbävningsområden kontinentalplattor

Sydamerika

INDISKA OCEANEN

plattornas rörelseriktning

A u s t r alien

A n t ar kt is

Sverige

Plattorna fortsätter att röra på sig. Om ca 250 miljoner år kommer troligen en ny superkontinent att ha bildats.

Eu r o p a A f r ika N o r d am er ika In d ien STILLA HAVET

A s ien STILLA HAVET

S y d am er ika

A u s t r alien A n t ar kt is

9

Vulkaner Det finns ett hundratal vulkaner i Europa som har haft utbrott de senaste 10 000 åren. Några av dem är aktiva och får utbrott med jämna mellanrum. Vid ett vulkanutbrott väller glödhet lava ut över jordytan och giftiga gaser sprider sig i luften. Sot och stoft som kastas upp i luften kan skymma solen i flera dagar.

När Etna fick ett utbrott år 2001 kastades stora mängder aska upp i atmosfären.

Plymen med aska var så hög att den syntes från rymden.

Vid Etnas fot ligger Catania.

Det är en stor stad med ca 315 000 invånare.

Etna Etna på Sicilien är en av världens mest aktiva vulkaner. Den får utbrott ungefär vart femte år. Några gånger har utbrotten förstört hela städer. Ändå bor tusentals människor nära vulkanen. Här finns nämligen näringsrika jordar, som passar utmärkt för frukt- och vinodling.

12

askmoln

krater sidokrater

kraterrör

När magman når jordytan kallas den lava.

lager av lava och aska

Näringsrik aska och

lava har gjort att jorden runt många vulkaner är bördig och bra att odla på. På sluttningarna finns det ofta fina betesmarker. Det är därför vanligt att människor bor nära vulkaner, trots att det kan vara farligt. Det går även att utnyttja hettan från vulkanen för att värma upp hus.

I dag finns det många forskare som studerar vulkaner noga. De försöker hitta tecken som kan visa att ett utbrott är på gång. Om de lyckas förutsäga ett vulkanutbrott kan förhoppningsvis många människoliv räddas.

jordskorpan magmakammare

manteln

Har du koll på …

... att ett vulkanutbrott kan pågå i allt från någon timme till flera år. … att ett vulkanutbrott på Krakatoa i Indonesien, år 1883, gav upphov till det högsta ljud som människan kan ha upplevt. Ljudet hördes ända till Australien som ligger 5 000 km bort. Vid utbrottet uppstod det 40 m höga havsvågor.

13

Vad gömmer sig under lava och is?

En begravd stad I augusti år 79 e.Kr. fick vulkanen Vesuvius i Italien ett kraftigt utbrott. Det hade funnits vissa tecken på att ett utbrott var på gång. Flera jordskalv hade inträffat åren innan och samma år torkade brunnarna ut i staden Pompeji. Trots detta var det ingen som kunde tro att det grönskande berget snart skulle förstöra hela staden. Det senaste utbrottet hade skett cirka 1 600 år tidigare. Människorna i Pompeji var därför helt oförberedda på den katastrof som drabbade dem denna ödesdigra sommardag.

gasmoln vällde plötsligt ut över staden och satte eld på allt som kom i dess väg.

De människor som hade överlevt fram till nu dödades snabbt av det cirka 800°C varma gasmolnet.

Efter ett dygn låg hela staden tyst och öde. Pompeji hade täckts av ett flera meter tjockt lager av aska och så småningom glömdes staden bort. Den återupptäcktes först cirka 1 500 år senare.

Vulkanutbrottet började med att ett moln av aska och ånga kastades upp i luften.

Sedan började grus och sten att hagla ner över omgivningen. Pompeji hamnade i ett nattsvart mörker när himlen förmörkades av allt stoft som vulkanen spydde ut. Utbrottet blev allt kraftigare. Ett hett Under utgrävningarna fylldes hålrum efter döda människor ut med gips. Avgjutningarna visar precis hur människorna såg ut när de dog.

En gata i Pompeji.

14

Pompeji grävs fram Under 1800-talet började Pompeji grävas fram. Under askan fanns en skatt för arkeologerna. De hittade gator och hus. Även målningar, vinglas, mynt och andra föremål var mycket välbevarade. Man hittade till och med rester av måltider som invånarna i Pompeji lämnade när de hastigt tvingades fly i panik. Tack vare alla lämningar vet vi i dag ganska mycket om hur det vardagliga livet såg ut i Pompeji för nästan 2 000 år sedan.

Ötzi – ismannen År 1991 hittade två vandrare en död man i de italienska Alperna. Chockade tog de kontakt med polisen. Först trodde alla att den döde mannen var en vandrare som omkommit i kylan. Efter ett tag förstod man att de två vandrarna hade upptäckt något fantastiskt. De hade hittat resterna av en stenåldersman som levde för mer

än 5 000 år sedan.

Mannen fick namnet Ötzi, men kallas också för ismannen. Aldrig tidigare hade så välbevarade kvarlevor av en stenåldersmänniska hittats. Eftersom mannen legat infryst i en glaciär fanns kläder, redskap, hår och hud kvar. Det gick till och med att se hans tatueringar. Allt detta gör att vi vet ganska mycket om vem denne man var när han levde.

Ungefär så här såg Ötzi ut när han levde.

• Ötzi var ca 1,60 m lång.

• När han dog var han mellan 40 och 50 år gammal.

• Han hade en mössa gjord av päls från en björn.

• Han hade en ryggsäck av trä och getskinn.

• Han bar med sig en yxa och en pilbåge.

• Ötzi dog ingen naturlig död – han blev dödad av en pil.

• Ötzi döptes efter platsen där han hittades – Ötztalalperna.

• I dag finns Ötzi i en kylkammare på ett museum i Italien.

• Ötzis kropp måste hållas nedkyld för att den inte ska börja ruttna.

15

Eu ropas klimat När du har läst det här kapitlet ska du veta … … vad som påverkar klimatet. … vad det är för skillnad mellan kustklimat och inlandsklimat. … vad som kan påverka växthuseffekten.

Med klimat menas hur vädret är i ett område under en längre tid. Klimatet skiljer sig åt mellan olika delar av världen. Det finns fyra olika klimatzoner från ekvatorn och mot polerna: den tropiska, subtropiska, tempererade och polara zonen. Inom en klimatzon är det ungefär samma klimat. I Europa finns alla zoner utom den tropiska. Den tropiska zonen finns vid ekvatorn.

Där är det varmt året om och det regnar ofta. I den zonen växer de stora regnskogarna (djungeln).

Den subtropiska zonen finns vid Medelhavet.

Här är vintrarna korta och milda medan somrarna är heta och torra. Här växer inte så mycket skog. Men i den torra jorden trivs olika buskar, olivträd och pinjeträd.

36

polara zonen tempererade zonen subtropiska zonen

Bara de nordligaste delarna av Europa ligger i den polara zonen. Klimatet här kännetecknas av långa kalla vintrar och korta kyliga somrar.

Det kalla klimatet gör att tjälen aldrig går ur marken. Detta kallas för permafrost. Inga träd kan överleva i den frusna marken. Här växer mest buskar, mossor och lavar.

Det som är typiskt för klimatet i den tempererade zonen är den tydliga växlingen mellan de fyra årstiderna. I norra Europa (Norden), där klimatet är ganska kallt, växer mest barrskog. Längre söderut, där klimatet är varmare, är lövskog vanligare.

37

Vad påverkar klimatet?

Klimatet kan variera mellan olika platser inom en klimatzon. Samtidigt som det snöar i Finland kan barnen plocka blommor i Paris, trots att båda städerna ligger i samma klimatzon. Det beror på att klimatet påverkas av många olika saker. Mest påverkas klimatet av avståndet till ekvatorn. Ju närmare ekvatorn en plats ligger, desto varmare är klimatet. Men det finns också andra orsaker till att klimatet varierar.

Höjden över havet

Havsströmmar

Höjden över havet påverkar klimatet.

Det är kallare ju högre upp man kommer. De högsta bergstopparna är därför snötäckta året om.

Det finns både kalla och varma havsströmmar. Strömmarna som sveper förbi ute i Atlanten har stor betydelse för klimatet i Europa.

Västra Europa värms upp av Golfströmmen. Det gör att klimatet där är mildare än på andra platser på samma breddgrad.

Vindriktningen Där det blåser från havet för vinden med sig fuktig luft in över land. Det gör att det regnar och snöar mer på vissa platser.

Naturliga skydd En plats kan vara varm och torr tack vare att den skyddas av kullar eller berg. Andra platser kan vara särskilt utsatta för vind eller regn.

Bebyggelse I städer är det ofta varmare än på landsbygden runtomkring. I städerna finns många uppvärmda hus och mycket trafik som släpper ifrån sig värme.

Värmen lagras i betonghus och gator.

38

Kustklimat Områden som ligger nära kusten har kustklimat. Det innebär att somrarna är svala och vintrarna milda. Detta beror på att havet håller kvar värmen från solen och värmer upp luften på vintern. Brighton i Storbritannien har ett typiskt kustklimat.

Inlandsklimat Områden som ligger långt från havet har inlandsklimat. Det innebär att somrarna är varma och vintrarna kalla. Marken behåller inte värmen på samma sätt som havet. Därför ändras temperaturen i inlandet mycket snabbare. Det leder till större temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Moskva i Ryssland har typiskt inlandsklimat.

Vinter i Brighton.

Klimatet kan beskrivas med ett klimatdiagram. Det visar hur temperaturen och nederbörden i ett område varierar under ett år. Den röda linjen visar medeltemperaturen för varje månad och staplarna visar nederbörden i millimeter.

Nederbörd (mm)

Temperatur ˚C 20 10 0 –10 –20

100 50 0

J

F

M A M J

J

A S O N D månad

Klimatdiagram för Moskva.

Vinter i Moskva.

39

Eu ropas befolkning När du har läst det här kapitlet ska du veta … … vilka delar av Europa som är tätbefolkade. … några orsaker till att människor flyttar. … vad som utmärker en storstad.

Bra platser att bo på Människor har alltid valt att bosätta sig nära vattnet. De första européerna bodde vid kusterna eller i närheten av floder och sjöar. Områden med bördiga jordar och bra klimat var också tidigt befolkade.

De områden där många människor bodde blev med tiden viktiga mötes- och handelsplatser. Allt fler bosatte sig där och platserna växte till städer. I dag finns det många stora städer i Europa där det bor flera miljoner människor.

I bergstrakter och i områden med dåliga jordar och kallt klimat har det aldrig bott särskilt många människor.

56

färre än100 invånare per km2 100–200 invånare per km2 200 eller fler invånare per km2 stad med 1–4 miljoner invånare S:t Petersburg

stad med fler än 5 miljoner invånare

Moskva

Lo n d o n

Berlin

P a ris

Istanbul

A ten

Det bor ungefär 740 miljoner människor i Europa. Vissa delar är tätare befolkade än andra. De mest tätbefolkade områdena är västra och mellersta Europa, till exempel Tyskland, Belgien och Nederländerna.

Det syns tydligt på kartan att de norra delarna av Europa är glest befolkade. Men även i södra Europa finns områden där det inte bor så många, till exempel i bergsområdena Pyrenéerna och Karpaterna.

57

Fiske

Fiskebåtarna har oftast en särskild hamn där de hör hemma. Kring fiskehamnarna har det vuxit upp små samhällen – fiskelägen.

Alla stora fiskenationer har kust mot havet. Ryssland, Norge, Island och Spanien tar upp ungefär hälften av all den fisk som fångas i Europa. De bästa fiskevattnen är Nordsjön, Norska havet, Barents hav och Biscayabukten.

Antalet fiskare i Europa har minskat under de senaste 40 åren. Det beror på att fiskefartygen och fångstmetoderna har förändrats. Båtarna är större och modernt utrustade med olika hjälpmedel för att dra upp nät och trålar. Därför behövs inte lika många personer på en fiskebåt i dag.

Norge – en stor fiskenation Norge är sedan länge en av världens största fiskenationer. De viktigaste fiskarterna som fångas är sill, torsk, gråsej, makrill och lodda. Men även skaldjur, framförallt räkor, fångas i stora mängder. Ungefär 60 procent av fångsten används till mat. Resten blir till fiskmjöl, djurfoder och fiskolja. En stor del av fisken exporteras till andra länder.

De flesta yrkesfiskarna bor i den norra delen av landet. Där har det vuxit upp flera industrier, till exempel för konservering och djupfrysning av fisk och skaldjur.

68

sill

Fisket i dag hotas av miljöförstöring och utfiskning. Det gör att vissa fiskarter är på väg att ta slut. Jakten på stora fångster pressar yrkesfiskarna att ta upp allt yngre fiskar. Därför hinner fisken inte föröka sig. Samtidigt fiskar man i allt djupare vatten. Vid så kallad bottentrålning skrapas havsbotten på fisk. Det förstör det känsliga växt- och djurlivet som finns där.

För att skydda fisken har många länder kommit överens om att minska utsläppen i haven. Man har också bestämt att fiskarna måste ha en viss längd och vikt för att få tas upp.

makrill

krabba

Konservering innebär att man lägger in fisk och skaldjur på burk.

Konserverna har mycket lång hållbarhet, ibland flera år.

Torskodling i Norge.

Fiskodling Fisk och skaldjur är nyttiga och viktiga livsmedel.

På senare tid har odling av fisk fått allt större betydelse i Europa. Det innebär att man föder upp fisk i bassänger.

När fisken är tillräckligt stor flyttas den ut i stora kassar (nät) i haven. Detta kallas för kassodling. Lax och regnbåge är två fiskarter som odlas på detta sätt.

Har du koll på …

… att varje europé i genomsnitt äter ungefär 20 kilo fisk per år. Mest fisk äter människorna i Litauen, Portugal och Spanien. … att fiskolja kan användas i till exempel margarin och i lack som man lackar golv eller möbler med.

69

Förnybara energikällor När miljöfrågorna blir allt viktigare ökar intresset för mer miljövänliga energikällor.

Det här är några exempel på energikällor som är skonsamma mot miljön.

Vattenkraft Det går att framställa elektricitet genom att använda kraften i strömmande vatten. Vattnets rörelse omvandlas med hjälp av en turbin och en generator till elektricitet. Några länder i Europa där vattenkraften är viktig är Norge, Sverige och Österrike. + ger inget farligt avfall/utsläpp - medför ingrepp i naturen när dammar byggs

Solenergi

Vindens energi kan omvandlas till elektricitet i vindkraftverk. Vinden sätter fart på rotorbladen som driver en turbin. I Europa är det Danmark, Spanien och Tyskland som producerar mest elektricitet med vindkraft.

I Danmark står vindkraftverk för cirka 20 procent av elproduktionen. I Sverige kommer väldigt lite elektricitet från vindkraftverk, knappt 1 procent.

Solens strålar innehåller mycket energi som går att ta till vara.

I solfångare värms vatten som går att använda i hushållen. Solvärme är vanligast i södra Europa.

Solceller används för att omvandla solenergi till elektricitet. Solceller finns bland annat i miniräknare och trafikljus. De används också för att ge elektricitet till rymdfarkoster. Den internationella rymdstationen ISS är helt självförsörjande på elektricitet tack vare sina paneler med solceller.

+ ger inget farligt avfall/utsläpp

+ ger inget farligt avfall/utsläpp

- ger lite energi, man måste bygga många

- ger lite energi

Vindkraft

Har du koll på …

… att världens största vindkraftverk (som ger mest energi) finns i havet utanför Danmark.

Där står 72 stycken snurror.

82

Vågkraft

Tidvattenkraft

I ett vågkraftverk omvandlas vågornas rörelse till elektricitet. Vågorna får en turbin att snurra, precis som i ett vanligt vattenkraftverk.

I dag testas vågkraft vid kusterna utanför Storbritannien och Portugal. Även i Sverige pågår försök i Skagerrak utanför Lysekil. + ger inget farligt avfall/utsläpp

Tidvattenkraftverk kan användas i områden där det är stor skillnad mellan ebb och flod. Elektricitet produceras både när vattnet strömmar in mot land (flod) och när vattnet strömmar ut från land (ebb).

Det är tidvattnets rörelser som får turbinerna att snurra. Denna typ av kraftverk finns bland annat i Frankrike och Storbritannien.

- ny och outvecklad teknik

+ ger inget farligt avfall/utsläpp - kan bara användas vid stora skillnader mellan ebb och flod

Jordvärme

värmepump

uppvärmd vätska leds till värmepumpen

kall vätska leds från värmepumpen

Många småhus värms upp med hjälp av värmen som finns i marken. Det kallas för jordvärme.

Man gräver ner slangar i det översta skiktet av marken. Man kan också borra hål och föra ner slangarna i berggrunden. Vätskan som leds genom slangarna tar upp värmen som finns i jorden och berggrunden. Vätskan leds sedan in i en värmepump som producerar varmvatten. + ger inget farligt avfall/utsläpp - kräver el för att driva pumpen

83

Bonnier Utbildning Postadress: Besöksadress: Hemsida: E-post:

Box 3159, 103 63 Stockholm Sveavägen 56, Stockholm www.bonnierutbildning.se info@bonnierutbildning.se

Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Grafisk form: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Bildredaktör: Lena Nistell Redaktörer: Lars Alberthson och Maria Renck Koll på Europa ISBN 978-91-622-7347-7 © 2008 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Tack alla lärare som har bidragit med goda idéer!

Speciellt tack till Ann-Kristin Sandrud.

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BonusPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Tryck: Nørhaven, Danmark 2008

2

Bildförteckning Omslag fram: (1) Corel, (2) Corbis, (3) Julian Baum/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Omslag bak: (1) Javier Larrea/AGE/IBL Bildbyrå, (2) Savintsev Fyodor/ITAR-TASS/SCANPIX , (3) José Fuste Raga/AGE/SCANPIX Omslag ins. Lantmäteriet 6(1) Torbjörn Andersson/SCANPIX 6(2) Corel 6(3) Garo/Sjöberg Bild 7(1) David Ball/Alamy/Lucky Look 7(2) Scott Tysick/Masterfile/SCANPIX 7(3) Jaume Felipe/AGE/SCANPIX 9 Gamma/IBL Bildbyrå 10 Basin Ajansi/ABC/Sygma/SCANPIX 11 Jörgen Svendsen/SCANPIX 12(1) NASA/EPA Photo AFPI/SCANPIX 12(2) Antonio Parrinello/REUTERS/SCANPIX 14(1) Bruno Morandi/AGE/IBL Bildbyrå 14(2) Werner Forman Archive/IBL Bildbyrå 15 Hanny Paul/Gamma/IBL Bildbyrå 16-17 Jeremy Woodhouse/Masterfile/SCANPIX 17 John Stark/Alamy/Lucky Look 19(1) Birgit Koch/f1 online/Lucky Look 19(2) Derek Croucher/Corbis/SCANPIX 19(3) E. Champelovier/Alamy/Lucky Look 20(1) Thure Wikberg/SCANPIX 20(2) AM Corporation/Lucky Look 21 José Fuste Raga/AGE/SCANPIX 23 Walter Bibikow/IndexStock/SCANPIX 24 Rinie Van Meurs/Minden/SCANPIX 25(1) Provektor 25(2) Blickwinkel/Alamy/Lucky Look 26(1) Superstock/Nordic Photos 26(2) Sven Michalczak/PantherMedia/Lucky Look 27 Bruno Morandi/AGE/SCANPIX 29(1) Rolf Haid/DPA/SCANPIX 29(2) David W. Cerny/REUTERS/SCANPIX 30 Philip H. Coblentz/Medioimages 32(1) Pressens Bild/SCANPIX 32(2) Peter Förster/DPA/SCANPIX 33 Lionel Cironneau/AP Photo/SCANPIX 35 Bridgeman Art Library 36 W. Dietrich/Sjöberg Bild 37(1) Nils-ErikBjørholt/SCANPIX 37(2) Authors Image 39(1) Darryl Gill/Alamy/Lucky Look 39(2) Savintsev Fyodor/ITAR-TASS/SCANPIX 41 © Sammlung Gesellshaft für ökologisch Forschung 42 Paul D. Van Hoy II/AGE/IBL Bildbyrå 42-43 Science Photo Library 43 Roger Ressmeyer/Corbis/SCANPIX 45(1) Husmofoto/IBL Bildbyrå 45(2) Rob Walls/Rex Features/IBL Bildbyrå 46(1) Lourens Smak/Alamy/Lucky Look 46(2) Richard T. Nowitz/AGE/IBL Bildbyrå 47(1) Tom Van Sant/Planetary Visions/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 47(2) Wojtek Buss/AGE/IBL Bildbyrå 48-49 Magnus Melin/Naturbild AB 49 Pressens Bild/SCANPIX 50(1) Alamy/Lucky Look 50(2) Werner Otto/AGE/IBL Bildbyrå 51(1) Werner Otto/AGE/IBL Bildbyrå 51(2) Sylvain Grandadam/AGE/IBL Bildbyrå 52 Peter Horree/Alamy/Lucky Look 53 ANP/SCANPIX

112

54 55 56 60 61(1) 61(2) 64 64-65 65 67(1) 67(2) 67(3) 68 69 70 71 72 73(1) 73(2) 74(1) 74(2) 75(1) 75(2) 75(3) 77(1) 77(2) 77(3) 78(1) 78(2) 79(1, 2) 80(1) 80(2) 81 82(1) 82(2) 82(3) 83 84(1) 84(2) 85(1) 85(2) 86 87(1) 87(2, 3) 88(1) 88(2) 89 90 91 92 92-93 94 95(1) 95(2) 96 97(1) 97(2) 98 99(1) 99(2) 100(1, 2) 101(1) 101(2) 102(1) 102(2) 105(1) 105(2) 106 107

Kolvenbach/Alamy/Lucky Look Macduff Everton/Corbis/SCANPIX NOAA/Science Photo Library/IBL Bildbyrå F. Scholz/Sjöberg Bild Jon Hicks/Alamy/Lucky Look Javier Larrea/AGE/SCANPIX PhotoDisc J.M. Horrillo/AGE/IBL Bildbyrå Jean-Marc Charles/AGE/IBL Bildbyrå Javier Larrea/AGE/SCANPIX André Maslennikov/SCANPIX PhotoDisc Chad Ehlers/Tiofoto/Nordic Photos Tommy Svensson/SCANPIX Dynamic Graphics Paul Steeger/AGE/SCANPIX Frederick Florin/AFP/SCANPIX Saxpix.com/AGE/IBL Bildbyrå Javier Larrea/AGE/SCANPIX Corbis Brand X Pictures Vesa Moilanen/Lehtiukuva/SCANPIX Dynamic Graphics Tibor Bognar/Alamy/Lucky Look IBL Bildbyrå Pressens Bild/SCANPIX Walter Bibikow/AGE/SCANPIX NASA PhotoDisc PhotoDisc Peter Christopher/Masterfile/SCANPIX Alamy/Lucky Look Stefan Lindblom/SCANPIX Eivon Carlsson/SCANPIX Juan José Pascual/AGE/SCANPIX © 2000-2007 ESA PhotoDisc Gleb Garanich/REUTER/SCANPIX Itar Tass/SIPA/SCANPIX Pontus Lundahl/SCANPIX Øyvind Hagen/Statoil John Foxx/Image State Frank von Rossum/Reporters/SCANPIX PhotoDisc PhotoDisc Soeren Steffen/SCANPIX PhotoDisc Javier Larrea/AGE/IBL Bildbyrå Fredrik Persson/SCANPIX Denis Charlet/AFP Photo/SCANPIX Kuttig Travel/Alamy/Lucky Look Victor Rivera/AGE/IBL Bildbyrå Thure Wikberg/SCANPIX Kai Jensen/SCANPIX Asgeir Helgestad/Nature PL/IBL Bildbyrå Jörgen Bausager/SCANPIX Philippe Body/AGE/IBL Bildbyrå Husmofoto/IBL Bildbyrå Provektor Sjöberg Bild Hans Strand/Corbis/SCANPIX John Foster/Masterfile/SCANPIX Staffan Widstrand/Corbis/SCANPIX Garo/Sjöberg Bild Sjöberg Bild Didier Lebraun/Gamma/IBL Bildbyrå Sjöberg Bild Roger Vikström/SCANPIX Sjöberg Bild

Koll på Europa

Koll på Europa Hur formades jorden?

Hur ser det ut i Europa?

Vad arbetar européerna med? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Europa. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i naturoch kulturgeografin.

Europa

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

Koll på Europa består av en elevbok, en aktivitetsbok och en lärarhandledning.

ISBN 978-91-622-7347-7

www.bonnierutbildning.se Best. nr. 622-7347-7 (7347-7)

BONNIERS