9789162284831

Företagsekonomi för icke-ekonomer vänder sig till dig som vill lära dig företagsekonomins grunder och kräver inga förkunskaper.

Boken är avsedd för kurser i grundläggande företagsekonomi, men kan också användas vid självstudier och fungera som ett stöd för yrkesverksamma som vill få fördjupade kunskaper i ämnet.

Företagsekonomi för icke-ekonomer har skrivits av Wolfram Trostek.

Författaren har mångårig erfarenhet av undervisning på gymnasieskola, komvux och från utbildningar för yrkesverksamma, bland annat på Företagsekonomiska Institutet i Stockholm.

FÖRETAGSEKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER

Företagsekonomi för icke-ekonomer beskriver företagsekonomi från början.

Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler och budgetering. Sist i boken återfinns även ett avsnitt om avveckling, konkurs och rekonstruktion.

Företags ekonomi

FÖR ICKE-EKONOMER

ISBN 978-91-622-8483-1

9 789162 284831 (523-0349-8)

WOLFRAM TROSTEK

BONNIERS

INNEHÅLL

1 Eget företagande – att starta och driva företag 1 Starta eget – ett sätt att leva..................................... 1 Driva företag ............................................................. 4 Engagemang – men också planering . ..................... 6 2 Företagande – en del av samhällsekonomin 7 Från jordbruk till informationssamhälle ................... 7 Det ekonomiska kretsloppet..................................... 8 Marknadsekonomi – utbud och efterfrågan............. 9 Fri konkurrens en förutsättning . ............................ 10 Ägande ger inflytande och makt ............................ 12 Arbete åt alla........................................................... 13 Ekonomisk tillväxt. .................................................. 17 Tillväxt på människornas och naturens villkor. ...... 17 Konjunktursvängningar........................................... 18 Den svenska modellen............................................ 19

INNEHÅLL

Marknadsplanen – en konkret handlingsplan........ 59 Att göra marknadsundersökningar ........................ 62 Att arbeta med prognoser ...................................... 65

Räkna nollpunkt med täckningsbidrag .............. 148 Pålägg och marginal i varuhandelsföretag . ....... 148 Självkostnadskalkylering .................................... 152

6 Olika företagsformer 68 Aktiebolag. .............................................................. 68 Enskild firma . ......................................................... 76 Handelsbolag ......................................................... 77 Kommanditbolag .................................................... 78 Ekonomisk förening . .............................................. 78 Joint venture – samarbete över gränser. ................ 79

13 Inköp – alla gör det men få talar om det 161 Olika typer av varor . ........................................... 161 Företagets lager och beställningspunkt ............. 162 Investeringsvaror ................................................ 164 Att sluta avtal . .................................................... 172 Köplagen . ........................................................... 174

7 Företagets intäkter och kostnader – vägen

till lönsamhet 82 Företagets resultat . ................................................ 82 Fasta och rörliga kostnader. ................................... 84 Företagets intäkter.................................................. 86 3 Företagets affärsidé är grunden 22 Resultatdiagram – en enkel analysmodell.............. 86 Produktutveckling – resultat av ett Storskalighet ger stordriftsfördelar. ........................ 88 målmedvetet arbete ............................................... 22 Företagsekonomins grundbegrepp......................... 89 Affärsidén – företagets ansikte utåt........................ 24 Vad kännetecknar en bra affärsidé?....................... 25 8 Företagets skatter och avgifter 92 Den nya tekniken ger nya affärsidéer..................... 27 A-skatt..................................................................... 92 Affärsidé – lösning på kundens ”problem”............. 28 F-skatt..................................................................... 96 Källor till affärsidéer................................................ 30 Sociala avgifter........................................................ 97 Olika slags produkter.............................................. 32 Mervärdesskatt – moms ...................................... 101 Produktens livscykel............................................... 34 Punktskatter – för att styra konsumtionen........... 108 Eget företagande – risker och möjligheter.............. 36 Ditt eget kunnande – vägen till framgång .............. 38 9 Företagets balans och resultat 109 Balans- och resultaträkningarna. ......................... 109 4 Att skydda företagets varumärke och affärsidé 40 Inkomster och utgifter måste periodiseras........... 114 Kampen om kunderna............................................ 40 Andra periodiseringsproblem............................... 116 Varumärket är viktigt .............................................. 40 Varumärkesvärdering.............................................. 42 10 För att driva företag krävs kapital 119 Tre utvecklingstendenser........................................ 45 Anläggningskapitalbehov ................................... 119 Varumärket är viktigt – men ibland blir det fel........ 46 Rörelsekapitalbehov............................................ 122 Positionering . ......................................................... 47 Att arbeta med varumärken.................................... 49 11 Kapitalanskaffning – finansiering 129 Även om viljan är god.............................................. 50 Företagets soliditet.............................................. 129 Att registrera varumärket........................................ 51 Företagets betalningsförmåga. ........................... 131 Patent...................................................................... 53 Främmande kapital............................................. 133 Designskydd. .......................................................... 54 Företagets eget kapital........................................ 135 Upphovsrätt. ........................................................... 54 Företagets likviditet ............................................ 137 5 Kunskap om marknaden 56 Marknadsplanen – en del av företagets

långsiktiga planering............................................... 56 Produktlivscykelkurvan och SWOT-analysen

skapar överblick ..................................................... 57

IV

12 Kalkylera med rätt pris 139 Utbud och efterfrågan. ....................................... 139 Företagens prisstrategi. ...................................... 142 Prissättning på kort och på lång sikt ................. 143 Täckningsbidrag – steg för steg ......................... 146

14 Bokföring – en nödvändighet 176 Företagets redovisning ....................................... 176 Räkenskapsår ..................................................... 177 Bokföringsskyldighetens innebörd

– god redovisningssed . ...................................... 178 Löpande bokföring och verifikationer ................ 181 Verifikationer . ..................................................... 187 Bokföringsorder . ................................................ 190 Årsbokslut eller årsredovisning .......................... 191 Arkivering ........................................................... 193 15 Dubbel bokföring 194 Dubbel bokföring på konton .............................. 194 Kontoplanen ....................................................... 196 Att bokföra kontantaffärer .................................. 198 Att bokföra kreditaffärer . ................................... 200 Kolumndagbok ................................................... 215 Redovisa rätt ...................................................... 216 16 Bokslut – företagets ställning och resultat 217 Bokslut . .............................................................. 217 Balansräkningen . ............................................... 219 Värdering av tillgångar ........................................ 223 17 Att analysera bokslut 231 Företagets lönsamhet ......................................... 231 Företagets betalningsförmåga . .......................... 236 Att arbeta med nyckeltal .................................... 242 18 Budgetering 243 Resultatbudgeten – fokus på resultatet ............. 243 Företagets likviditetsplanering ........................... 245 Likviditetsbudgeten............................................. 247 Balansbudgeten ................................................. 249

19 Organisera för att möta framtiden 252 Att motivera medarbetarna ................................ 252 Utvecklingssamtal – ett sätt att leda och

förebygga problem ............................................. 254 Företagets formella organisation ........................ 255 Att vara arbetsgivare .......................................... 259 Arbetstider .......................................................... 261 Semesterlagen . .................................................. 262 Arbetsmiljölagen . ............................................... 262 Lagen om anställningsskydd (LAS) ................... 263 Medbestämmandelagen (MBL) . ....................... 264 Försäkringar ....................................................... 264 20 Möte med kunden 266 Att bearbeta kunden........................................... 266 Att utforma reklambudskap................................ 270 Kunden tillhör målgruppen ................................ 273 Personlig försäljning ........................................... 274 Direktreklam........................................................ 275 Reklam – det var så det började ........................ 275 Marknadsföringsstrategins förändring ............... 277 Reklam ska se ut som reklam ............................ 278 Tillbaka till de fyra P:na ...................................... 279 21 Handel med andra länder 281 Sverige – en del av Europa ................................. 281 EU:s program för små och medelstora företag... 282 EU–gemensamma tullar gentemot omvärlden... 283 Affärskultur ......................................................... 284 Två av våra närmsta grannar .............................. 286 Att våga sig ut i världen ...................................... 288 Att göra affärer i andra valutor ........................... 291 22 Avveckling, konkurs eller rekonstruktion 293 Företagskonkurser . ............................................ 293 Att avveckla bolag .............................................. 295 Betalningsföreläggande ..................................... 297 Företagsrekonstruktion ...................................... 298 Tillbaka på ruta ett ............................................. 300 Viktiga nyckelbegrepp och formler – en sammanfattning ........................................ 301 Register............................................................... 310

V

INNEHÅLL

1 Eget företagande – att starta och driva företag 1 Starta eget – ett sätt att leva..................................... 1 Driva företag ............................................................. 4 Engagemang – men också planering . ..................... 6 2 Företagande – en del av samhällsekonomin 7 Från jordbruk till informationssamhälle ................... 7 Det ekonomiska kretsloppet..................................... 8 Marknadsekonomi – utbud och efterfrågan............. 9 Fri konkurrens en förutsättning . ............................ 10 Ägande ger inflytande och makt ............................ 12 Arbete åt alla........................................................... 13 Ekonomisk tillväxt. .................................................. 17 Tillväxt på människornas och naturens villkor. ...... 17 Konjunktursvängningar........................................... 18 Den svenska modellen............................................ 19

INNEHÅLL

Marknadsplanen – en konkret handlingsplan........ 59 Att göra marknadsundersökningar ........................ 62 Att arbeta med prognoser ...................................... 65

Räkna nollpunkt med täckningsbidrag .............. 148 Pålägg och marginal i varuhandelsföretag . ....... 148 Självkostnadskalkylering .................................... 152

6 Olika företagsformer 68 Aktiebolag. .............................................................. 68 Enskild firma . ......................................................... 76 Handelsbolag ......................................................... 77 Kommanditbolag .................................................... 78 Ekonomisk förening . .............................................. 78 Joint venture – samarbete över gränser. ................ 79

13 Inköp – alla gör det men få talar om det 161 Olika typer av varor . ........................................... 161 Företagets lager och beställningspunkt ............. 162 Investeringsvaror ................................................ 164 Att sluta avtal . .................................................... 172 Köplagen . ........................................................... 174

7 Företagets intäkter och kostnader – vägen

till lönsamhet 82 Företagets resultat . ................................................ 82 Fasta och rörliga kostnader. ................................... 84 Företagets intäkter.................................................. 86 3 Företagets affärsidé är grunden 22 Resultatdiagram – en enkel analysmodell.............. 86 Produktutveckling – resultat av ett Storskalighet ger stordriftsfördelar. ........................ 88 målmedvetet arbete ............................................... 22 Företagsekonomins grundbegrepp......................... 89 Affärsidén – företagets ansikte utåt........................ 24 Vad kännetecknar en bra affärsidé?....................... 25 8 Företagets skatter och avgifter 92 Den nya tekniken ger nya affärsidéer..................... 27 A-skatt..................................................................... 92 Affärsidé – lösning på kundens ”problem”............. 28 F-skatt..................................................................... 96 Källor till affärsidéer................................................ 30 Sociala avgifter........................................................ 97 Olika slags produkter.............................................. 32 Mervärdesskatt – moms ...................................... 101 Produktens livscykel............................................... 34 Punktskatter – för att styra konsumtionen........... 108 Eget företagande – risker och möjligheter.............. 36 Ditt eget kunnande – vägen till framgång .............. 38 9 Företagets balans och resultat 109 Balans- och resultaträkningarna. ......................... 109 4 Att skydda företagets varumärke och affärsidé 40 Inkomster och utgifter måste periodiseras........... 114 Kampen om kunderna............................................ 40 Andra periodiseringsproblem............................... 116 Varumärket är viktigt .............................................. 40 Varumärkesvärdering.............................................. 42 10 För att driva företag krävs kapital 119 Tre utvecklingstendenser........................................ 45 Anläggningskapitalbehov ................................... 119 Varumärket är viktigt – men ibland blir det fel........ 46 Rörelsekapitalbehov............................................ 122 Positionering . ......................................................... 47 Att arbeta med varumärken.................................... 49 11 Kapitalanskaffning – finansiering 129 Även om viljan är god.............................................. 50 Företagets soliditet.............................................. 129 Att registrera varumärket........................................ 51 Företagets betalningsförmåga. ........................... 131 Patent...................................................................... 53 Främmande kapital............................................. 133 Designskydd. .......................................................... 54 Företagets eget kapital........................................ 135 Upphovsrätt. ........................................................... 54 Företagets likviditet ............................................ 137 5 Kunskap om marknaden 56 Marknadsplanen – en del av företagets

långsiktiga planering............................................... 56 Produktlivscykelkurvan och SWOT-analysen

skapar överblick ..................................................... 57

IV

12 Kalkylera med rätt pris 139 Utbud och efterfrågan. ....................................... 139 Företagens prisstrategi. ...................................... 142 Prissättning på kort och på lång sikt ................. 143 Täckningsbidrag – steg för steg ......................... 146

14 Bokföring – en nödvändighet 176 Företagets redovisning ....................................... 176 Räkenskapsår ..................................................... 177 Bokföringsskyldighetens innebörd

– god redovisningssed . ...................................... 178 Löpande bokföring och verifikationer ................ 181 Verifikationer . ..................................................... 187 Bokföringsorder . ................................................ 190 Årsbokslut eller årsredovisning .......................... 191 Arkivering ........................................................... 193 15 Dubbel bokföring 194 Dubbel bokföring på konton .............................. 194 Kontoplanen ....................................................... 196 Att bokföra kontantaffärer .................................. 198 Att bokföra kreditaffärer . ................................... 200 Kolumndagbok ................................................... 215 Redovisa rätt ...................................................... 216 16 Bokslut – företagets ställning och resultat 217 Bokslut . .............................................................. 217 Balansräkningen . ............................................... 219 Värdering av tillgångar ........................................ 223 17 Att analysera bokslut 231 Företagets lönsamhet ......................................... 231 Företagets betalningsförmåga . .......................... 236 Att arbeta med nyckeltal .................................... 242 18 Budgetering 243 Resultatbudgeten – fokus på resultatet ............. 243 Företagets likviditetsplanering ........................... 245 Likviditetsbudgeten............................................. 247 Balansbudgeten ................................................. 249

19 Organisera för att möta framtiden 252 Att motivera medarbetarna ................................ 252 Utvecklingssamtal – ett sätt att leda och

förebygga problem ............................................. 254 Företagets formella organisation ........................ 255 Att vara arbetsgivare .......................................... 259 Arbetstider .......................................................... 261 Semesterlagen . .................................................. 262 Arbetsmiljölagen . ............................................... 262 Lagen om anställningsskydd (LAS) ................... 263 Medbestämmandelagen (MBL) . ....................... 264 Försäkringar ....................................................... 264 20 Möte med kunden 266 Att bearbeta kunden........................................... 266 Att utforma reklambudskap................................ 270 Kunden tillhör målgruppen ................................ 273 Personlig försäljning ........................................... 274 Direktreklam........................................................ 275 Reklam – det var så det började ........................ 275 Marknadsföringsstrategins förändring ............... 277 Reklam ska se ut som reklam ............................ 278 Tillbaka till de fyra P:na ...................................... 279 21 Handel med andra länder 281 Sverige – en del av Europa ................................. 281 EU:s program för små och medelstora företag... 282 EU–gemensamma tullar gentemot omvärlden... 283 Affärskultur ......................................................... 284 Två av våra närmsta grannar .............................. 286 Att våga sig ut i världen ...................................... 288 Att göra affärer i andra valutor ........................... 291 22 Avveckling, konkurs eller rekonstruktion 293 Företagskonkurser . ............................................ 293 Att avveckla bolag .............................................. 295 Betalningsföreläggande ..................................... 297 Företagsrekonstruktion ...................................... 298 Tillbaka på ruta ett ............................................. 300 Viktiga nyckelbegrepp och formler – en sammanfattning ........................................ 301 Register............................................................... 310

V

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

4

R

Att skydda företagets varumärke och affärsidé Marknadsekonomi kännetecknas av att de bästa företagen alltid vinner kundernas gillande. Nya idéer vinner över gamla. Nya företag startar – gamla läggs ner. Rationellare produktionsmetoder sänker priserna och ökar kvaliteten. En ädel kamp som alltid leder till att de bästa företagen växer, utvecklar allt bättre produkter och för utvecklingen framåt. Så vill vi gärna de som förespråkar marknadsekonomi se kampen om kunderna.

Kampen om kunderna Kampen om kunderna är inte alltid så ädel som vi vill att den ska vara. På samma sätt som det fuskas inom idrotten fuskas det inom näringslivet. Orsaken är densamma – att vinna fördelar gentemot konkurrenter. Ett sätt är att kopiera eller stjäla andras affärsidéer.

Det är därför viktigt att redan från början fundera igenom vilken information eller vilka uppgifter som är känsliga för företaget och därför bör skyddas extra noggrant. Företagets varumärken och uppfinningar medmera kan skyddas med hjälp av registrering.

Varumärket är viktigt Inom de flesta produktområden förekommer varumärken. Ett varumärke är det individuella kännetecknet för att identifiera och särskilja varor och tjänster från varandra. Varumärken kan vara så kallade ordmärken eller figurmärken. Någon absolut gräns för vad som är ordmärke respektive figurmärke går inte att dra. Ett märkesnamn och typograferingen av detta kan med tiden bli inarbetat och därmed också får karaktär av figurmärke.

Varumärken finns inte bara bland varuproducerande företag utan även bland tjänsteföretag. De finns med andra ord överallt i samhället. Vi möter namn och bilder i alla möjliga sorters sammanhang – på bio, på tv, i radion, i våra tidningar, i butiken, på bussar, på reklamskyltar och på kläder. Arla, Volvo, Estrella, Folksam, Apoteket, Crescent, Levis, 40

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

sj, Telia, Bonniers, Ticket, Nya moderaterna medmera. Varumärkena har blivit ett naturligt inslag och en del av vår kultur. De flesta av våra välkända varumärken är gamla och väl inarbetade. Vad skulle exempelvis Volvo eller Ericsson vara utan sina starka varumärken?

Varumärket är inte bara viktigt för stora företag. Även för små företag som arbetar på en mindre marknad har varumärket stor betydelse.

Konkurrensen på den lokala marknaden är många gånger lika hård som den som Volvo och Ericsson kan möta på världsmarknaden.

Oftast möts vi av gamla inarbetade varumärken. Men då och då dyker det upp nya stjärnor på himlen. Ett exempel på detta är det svenska konfektionsföretaget Acne. Acne har nått stora försäljningsframgångar både i Europa, usa och Asien och har blivit en värdig konkurrent till mer traditionella jeansmärken som Levis och Lee. Ett annat exempel är CityMail som vågade sticka upp och utmana ett av våra äldsta varumärken – Posten. Eller Onoff som startade som en hobbyrörelse 1972 av ägaren och grundaren Hans Westin i Åkersberga, norr om Stockholm. Ganska snart blev källarbutiken, som i början bara hade öppet på lördagarna, för liten. Rörelsen gick bra. Två år senare kunde Hans öppna sin första ”riktiga” butik i det nya köpcentrat i Åkersberga. Sen gick det fort. Nya butiker öppnade i allt snabbare takt. Idag är Onoff Sveriges största detaljhandelskedja inom hemelektronik.

TIO STORA VARUMÄRKEN INOM SVENSK DAGLIGVARUHANDEL VARUMÄRKE

TILLVERKARE

Gevalia, kaffe

Kraft General Foods

Coca-Cola, läskedryck

Coca-Cola

Wasa, knäckebröd

Barillakoncernen

Bregott, smör

AB Svenska Smör

Milda, margarin

Unilever (Van den Bergh)

Lätta, margarin

Unilever

Apotekarnes, läskedryck

Pripps Bryggerier AB

Pampers, blöjor

Procter & Gamble

Libero, blöjor

Mölnlycke Baby prod

Lätt & Lagom, smör

AB Svenska Smör

De flesta av oss känner igen produkterna i tabellen – men hur är det med ”tillverkarna”? ...

41

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

4

R

Att skydda företagets varumärke och affärsidé Marknadsekonomi kännetecknas av att de bästa företagen alltid vinner kundernas gillande. Nya idéer vinner över gamla. Nya företag startar – gamla läggs ner. Rationellare produktionsmetoder sänker priserna och ökar kvaliteten. En ädel kamp som alltid leder till att de bästa företagen växer, utvecklar allt bättre produkter och för utvecklingen framåt. Så vill vi gärna de som förespråkar marknadsekonomi se kampen om kunderna.

Kampen om kunderna Kampen om kunderna är inte alltid så ädel som vi vill att den ska vara. På samma sätt som det fuskas inom idrotten fuskas det inom näringslivet. Orsaken är densamma – att vinna fördelar gentemot konkurrenter. Ett sätt är att kopiera eller stjäla andras affärsidéer.

Det är därför viktigt att redan från början fundera igenom vilken information eller vilka uppgifter som är känsliga för företaget och därför bör skyddas extra noggrant. Företagets varumärken och uppfinningar medmera kan skyddas med hjälp av registrering.

Varumärket är viktigt Inom de flesta produktområden förekommer varumärken. Ett varumärke är det individuella kännetecknet för att identifiera och särskilja varor och tjänster från varandra. Varumärken kan vara så kallade ordmärken eller figurmärken. Någon absolut gräns för vad som är ordmärke respektive figurmärke går inte att dra. Ett märkesnamn och typograferingen av detta kan med tiden bli inarbetat och därmed också får karaktär av figurmärke.

Varumärken finns inte bara bland varuproducerande företag utan även bland tjänsteföretag. De finns med andra ord överallt i samhället. Vi möter namn och bilder i alla möjliga sorters sammanhang – på bio, på tv, i radion, i våra tidningar, i butiken, på bussar, på reklamskyltar och på kläder. Arla, Volvo, Estrella, Folksam, Apoteket, Crescent, Levis, 40

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

sj, Telia, Bonniers, Ticket, Nya moderaterna medmera. Varumärkena har blivit ett naturligt inslag och en del av vår kultur. De flesta av våra välkända varumärken är gamla och väl inarbetade. Vad skulle exempelvis Volvo eller Ericsson vara utan sina starka varumärken?

Varumärket är inte bara viktigt för stora företag. Även för små företag som arbetar på en mindre marknad har varumärket stor betydelse.

Konkurrensen på den lokala marknaden är många gånger lika hård som den som Volvo och Ericsson kan möta på världsmarknaden.

Oftast möts vi av gamla inarbetade varumärken. Men då och då dyker det upp nya stjärnor på himlen. Ett exempel på detta är det svenska konfektionsföretaget Acne. Acne har nått stora försäljningsframgångar både i Europa, usa och Asien och har blivit en värdig konkurrent till mer traditionella jeansmärken som Levis och Lee. Ett annat exempel är CityMail som vågade sticka upp och utmana ett av våra äldsta varumärken – Posten. Eller Onoff som startade som en hobbyrörelse 1972 av ägaren och grundaren Hans Westin i Åkersberga, norr om Stockholm. Ganska snart blev källarbutiken, som i början bara hade öppet på lördagarna, för liten. Rörelsen gick bra. Två år senare kunde Hans öppna sin första ”riktiga” butik i det nya köpcentrat i Åkersberga. Sen gick det fort. Nya butiker öppnade i allt snabbare takt. Idag är Onoff Sveriges största detaljhandelskedja inom hemelektronik.

TIO STORA VARUMÄRKEN INOM SVENSK DAGLIGVARUHANDEL VARUMÄRKE

TILLVERKARE

Gevalia, kaffe

Kraft General Foods

Coca-Cola, läskedryck

Coca-Cola

Wasa, knäckebröd

Barillakoncernen

Bregott, smör

AB Svenska Smör

Milda, margarin

Unilever (Van den Bergh)

Lätta, margarin

Unilever

Apotekarnes, läskedryck

Pripps Bryggerier AB

Pampers, blöjor

Procter & Gamble

Libero, blöjor

Mölnlycke Baby prod

Lätt & Lagom, smör

AB Svenska Smör

De flesta av oss känner igen produkterna i tabellen – men hur är det med ”tillverkarna”? ...

41

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Varumärkesvärdering Ett starkt varumärke behöver nödvändigtvis inte vara stort och alla stora varumärken är inte alltid starka. För att bli både ett stort och ett starkt varumärke krävs i första hand en stor marknad eller att produkterna säljs på en marknad med hög frekvens, t.ex. blöjmarknaden eller dagligvaruhandeln. Det är därför inte konstigt att ett av Sveriges största varumärken är Gevalia. Gevalia arbetar på en marknad som omfattar större delen av den vuxna befolkningen. En befolkning som dessutom konsumerar kaffe med nära nog religiösa förtecken.

För att bli ett stort varumärke krävs också stora marknadsföringsresurser. Marknadsföringsbudgeten för de stora varumärkena inom dagligvaruhandeln ligger på i storleksordningen fem, tio procent av omsättningen.

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

VARUMÄRKESVÄRDERING – EN OKÄND KONST I SVERIGE I Sverige är det fortfarande relativt sällsynt med varumärkesvärderingar. Officiellt finns det bara ett företag som låtit värdera sitt varumärke – Volvo. Resultatet är dock hemligt men inofficiellt nämndes siffran 30 miljarder kronor.

Frågan är om bristen på fler exempel är ett utslag av okunskap, ointresse eller svensk blygsamhet. Troligtvis är inget av påståendena sanna även om kunskapen om varumärkesvärdering fortfarande är relativt låg. Svaret finner vi snarare i svenska redovisningsprinciper.

Värdet på ett varumärke får nämligen inte tas upp som tillgång i företagens balansräkning. Samma sak gäller den resurs eller det värde som de anställda utgör. Detta trots att många kunskapsföretag i praktiken inte har några andra tillgångar i bolaget än den samlade kunskap som finns hos de anställda.

EXEMPEL

De tio starkaste varumärkena och deras värde i miljarder dollar 1 Coca-Cola

70.45

2 Microsoft

65.17

3 IBM

51.77

4 General Electric

42.34

5 Intel

31.11

6 Nokia

29.44

7 Disney

28.04

8 McDonald’s

24.70

9 Marlboro

22.18

10 Mercedes

21.37

Källa: Business Week

”Det finns många företag med oerhört värdefulla varumärken i Sverige, riktigt hur värdefulla förstår de kanske inte själva.”

Raymond Perrier på Interbrand

Tre sätt att värdera ett varumärke Det finns i princip tre sätt att värdera varumärken. Den första baseras på kostnaderna, den andra på marknaden och den tredje på avkastningen.

Varumärkets betydelse har blivit allt viktigare i kampen om kunderna.

Stora multinationella företag är beredda att betala stora summor för att komma över ett varumärke. Nestlé betalade till exempel 30 miljarder kronor, vilket motsvarade fem gånger det bokförda värdet på företaget, för att bland annat komma över varumärkena After Eight och Kit Kat. Electrolux förvärv av vitvarudivisionen i tyska aeg är ett annat exempel på hur viktigt inarbetade varumärken kan vara.

Det var inte aegs fabriker som intresserade Electrolux. Sedan flera år fanns till och med överkapacitet inom branschen. Istället var det det inarbetade varumärket aeg som lockade. Genom affären, anskaffandet av varumärket, hoppades Electrolux nå den svårflörtade tyska marknaden med sina produkter.

42

Den kostnadsbaserade metoden går ut på att försöka bestämma de historiska kostnaderna som behövts för att bygga upp varumärket. Den centrala frågan som ställs är: Hur stora skulle kostnaderna vara idag om vi försökte bygga upp varumärket igen? Den marknadsbaserade metoden jämför värdet av det egna varumärket med andra liknande varumärken som finns på marknaden. Den avkastningsbaserade metoden utgår från den förväntade avkastningen (vinsten) som varumärket ger.

Först av allt brukar företagets totala genomsnittliga avkastning analyseras. Därefter analyseras varumärkets styrka. Frågan som man vill ha svar på är: Vilken betydelse har varumärket haft för företagets resultat?

Varumärkesvärdering har störst betydelse vid köp eller försäljning av företag. Den har också betydelse vid licensaffärer eller då man ska fastställa skadeståndskrav vid varumärkesintrång.

77Ikea återfinns på 43:e plats med ett värde av 56 miljarder dollar.

43

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Varumärkesvärdering Ett starkt varumärke behöver nödvändigtvis inte vara stort och alla stora varumärken är inte alltid starka. För att bli både ett stort och ett starkt varumärke krävs i första hand en stor marknad eller att produkterna säljs på en marknad med hög frekvens, t.ex. blöjmarknaden eller dagligvaruhandeln. Det är därför inte konstigt att ett av Sveriges största varumärken är Gevalia. Gevalia arbetar på en marknad som omfattar större delen av den vuxna befolkningen. En befolkning som dessutom konsumerar kaffe med nära nog religiösa förtecken.

För att bli ett stort varumärke krävs också stora marknadsföringsresurser. Marknadsföringsbudgeten för de stora varumärkena inom dagligvaruhandeln ligger på i storleksordningen fem, tio procent av omsättningen.

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

VARUMÄRKESVÄRDERING – EN OKÄND KONST I SVERIGE I Sverige är det fortfarande relativt sällsynt med varumärkesvärderingar. Officiellt finns det bara ett företag som låtit värdera sitt varumärke – Volvo. Resultatet är dock hemligt men inofficiellt nämndes siffran 30 miljarder kronor.

Frågan är om bristen på fler exempel är ett utslag av okunskap, ointresse eller svensk blygsamhet. Troligtvis är inget av påståendena sanna även om kunskapen om varumärkesvärdering fortfarande är relativt låg. Svaret finner vi snarare i svenska redovisningsprinciper.

Värdet på ett varumärke får nämligen inte tas upp som tillgång i företagens balansräkning. Samma sak gäller den resurs eller det värde som de anställda utgör. Detta trots att många kunskapsföretag i praktiken inte har några andra tillgångar i bolaget än den samlade kunskap som finns hos de anställda.

EXEMPEL

De tio starkaste varumärkena och deras värde i miljarder dollar 1 Coca-Cola

70.45

2 Microsoft

65.17

3 IBM

51.77

4 General Electric

42.34

5 Intel

31.11

6 Nokia

29.44

7 Disney

28.04

8 McDonald’s

24.70

9 Marlboro

22.18

10 Mercedes

21.37

Källa: Business Week

”Det finns många företag med oerhört värdefulla varumärken i Sverige, riktigt hur värdefulla förstår de kanske inte själva.”

Raymond Perrier på Interbrand

Tre sätt att värdera ett varumärke Det finns i princip tre sätt att värdera varumärken. Den första baseras på kostnaderna, den andra på marknaden och den tredje på avkastningen.

Varumärkets betydelse har blivit allt viktigare i kampen om kunderna.

Stora multinationella företag är beredda att betala stora summor för att komma över ett varumärke. Nestlé betalade till exempel 30 miljarder kronor, vilket motsvarade fem gånger det bokförda värdet på företaget, för att bland annat komma över varumärkena After Eight och Kit Kat. Electrolux förvärv av vitvarudivisionen i tyska aeg är ett annat exempel på hur viktigt inarbetade varumärken kan vara.

Det var inte aegs fabriker som intresserade Electrolux. Sedan flera år fanns till och med överkapacitet inom branschen. Istället var det det inarbetade varumärket aeg som lockade. Genom affären, anskaffandet av varumärket, hoppades Electrolux nå den svårflörtade tyska marknaden med sina produkter.

42

Den kostnadsbaserade metoden går ut på att försöka bestämma de historiska kostnaderna som behövts för att bygga upp varumärket. Den centrala frågan som ställs är: Hur stora skulle kostnaderna vara idag om vi försökte bygga upp varumärket igen? Den marknadsbaserade metoden jämför värdet av det egna varumärket med andra liknande varumärken som finns på marknaden. Den avkastningsbaserade metoden utgår från den förväntade avkastningen (vinsten) som varumärket ger.

Först av allt brukar företagets totala genomsnittliga avkastning analyseras. Därefter analyseras varumärkets styrka. Frågan som man vill ha svar på är: Vilken betydelse har varumärket haft för företagets resultat?

Varumärkesvärdering har störst betydelse vid köp eller försäljning av företag. Den har också betydelse vid licensaffärer eller då man ska fastställa skadeståndskrav vid varumärkesintrång.

77Ikea återfinns på 43:e plats med ett värde av 56 miljarder dollar.

43

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Även lokalt finns många viktiga och starka varumärken. Alla som passerat Råsunda fotbollsstadium i Solna har säkert sett ”Korv Ingvar” – en välkänt varumärke för alla korvälskare och fotbollsälskare i Solna. Hultsfred och Roskilde är välkända varumärken för alla musik- och festivalälskande ungdomar. Jazzälskare känner säkert till Umeå Jazzfestival där legender som Ella, Duke, Count, Dizzy, Miles och Shorter givit oförglömliga konserter.

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Tre utvecklingstendenser Vi kan idag se tre utvecklingstendenser som förklarar det ökade intresset för varumärken: • Minskade produktskillnader • Stigande mediekostnader • Ekonomisk integration Minskade produktskillnader Den tekniska utvecklingen har gjort att det idag är tämligen lätt att kopiera produkter och produktidéer. Detta fick bland annat Tetra Pak erfara då man på en mässa i Tokyo kunde beskåda en kopia av maskinsystemet ”Tetra Brik” under namnet ”upFuji-ma60”. Nedladdning av musik är ett annat exempel. På kort tid har detta blivit ett stort problem för musikbranschen. En undersökning gjord av eg-kommissionen visar att den illegala kopieringen vuxit sig enorm och nu utgör cirka två procent av hela världshandeln.

77”Korv-Ingvar”, alias Ingvar Rogell, blev med tiden nog Sveriges mest kände korvgubbe och ett starkt lokalt varumärke. Han startade sin första korvmoj i Solna redan 1948.

Stigande mediekostnader Ett allt större mediebrus gör det allt kostsammare för företag att nå ut med sitt budskap. Företagen och dess produkter riskerar därmed att bli anonyma om man inte hänger med.

Ekonomisk integration Efter norrlandskusten har också hamburgerkedjan Max sin viktigaste marknad. Längre söderut, i Stockholms skärgård, styr många båtägare in till bryggan vid Utö för att köpa en nygräddad Utölimpa.

Vad sägs om varumärkena ”Duett” och ”Amazon”? De flesta associerar säkert namnen till gamla trotjänare inom Volvofamiljen.

Det är riktigt, men denna gång handlar det om jeans. Ett företag i Volvostaden Skövde, Westgöta Blåjeans, valde att använda de gamla bilmärkena när de lanserade två nya jeansmodeller. För damerna är det Amazon som gäller, men kan också välja Duett som passar både herrar och damer. Succén har inte uteblivit: ”Det är med våra byxor som med Volvobilarna – bra kvalitet till rätt pris”, säger Jens Håkansson på bred västgötska.

44

Ökade kontakter mellan olika länder har inneburit att pengar och ekonomi alltmer har internationaliserats. Sveriges medlemskap i den europeiska unionen (eu) har exempelvis inneburit att det svenska jordbruket utsatts för konkurrens på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

45

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Även lokalt finns många viktiga och starka varumärken. Alla som passerat Råsunda fotbollsstadium i Solna har säkert sett ”Korv Ingvar” – en välkänt varumärke för alla korvälskare och fotbollsälskare i Solna. Hultsfred och Roskilde är välkända varumärken för alla musik- och festivalälskande ungdomar. Jazzälskare känner säkert till Umeå Jazzfestival där legender som Ella, Duke, Count, Dizzy, Miles och Shorter givit oförglömliga konserter.

4. ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Tre utvecklingstendenser Vi kan idag se tre utvecklingstendenser som förklarar det ökade intresset för varumärken: • Minskade produktskillnader • Stigande mediekostnader • Ekonomisk integration Minskade produktskillnader Den tekniska utvecklingen har gjort att det idag är tämligen lätt att kopiera produkter och produktidéer. Detta fick bland annat Tetra Pak erfara då man på en mässa i Tokyo kunde beskåda en kopia av maskinsystemet ”Tetra Brik” under namnet ”upFuji-ma60”. Nedladdning av musik är ett annat exempel. På kort tid har detta blivit ett stort problem för musikbranschen. En undersökning gjord av eg-kommissionen visar att den illegala kopieringen vuxit sig enorm och nu utgör cirka två procent av hela världshandeln.

77”Korv-Ingvar”, alias Ingvar Rogell, blev med tiden nog Sveriges mest kände korvgubbe och ett starkt lokalt varumärke. Han startade sin första korvmoj i Solna redan 1948.

Stigande mediekostnader Ett allt större mediebrus gör det allt kostsammare för företag att nå ut med sitt budskap. Företagen och dess produkter riskerar därmed att bli anonyma om man inte hänger med.

Ekonomisk integration Efter norrlandskusten har också hamburgerkedjan Max sin viktigaste marknad. Längre söderut, i Stockholms skärgård, styr många båtägare in till bryggan vid Utö för att köpa en nygräddad Utölimpa.

Vad sägs om varumärkena ”Duett” och ”Amazon”? De flesta associerar säkert namnen till gamla trotjänare inom Volvofamiljen.

Det är riktigt, men denna gång handlar det om jeans. Ett företag i Volvostaden Skövde, Westgöta Blåjeans, valde att använda de gamla bilmärkena när de lanserade två nya jeansmodeller. För damerna är det Amazon som gäller, men kan också välja Duett som passar både herrar och damer. Succén har inte uteblivit: ”Det är med våra byxor som med Volvobilarna – bra kvalitet till rätt pris”, säger Jens Håkansson på bred västgötska.

44

Ökade kontakter mellan olika länder har inneburit att pengar och ekonomi alltmer har internationaliserats. Sveriges medlemskap i den europeiska unionen (eu) har exempelvis inneburit att det svenska jordbruket utsatts för konkurrens på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

45

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6

Olika företagsformer Att starta eget innebär i praktiken att affärsidén omsätts i bolagsform.

Vilken företagsform man ska välja beror därför ytterst på företagets affärsidé. Avgörande är också hur många som ska starta företaget, kapitalbehov, vilken typ av näringsverksamhet som ska drivas och vilken risk man är villig att ta. En avgörande fråga är också hur viktigt det är att skilja verksamhetens ekonomi från den privata ekonomin.

De flesta företag i Sverige är små och drivs som enskilda firmor.

Det finns i huvudsak fem företagsformer: • Aktiebolag • Enskild firma • Handelsbolag • Kommanditbolag • Ekonomisk förening En internationalisering av regelverket som inneburit förändringar i både årsredovisningslagen och bokföringslagen har lett till en ny kategori- indelning av företag: K1–K4-företag. K1 är de minsta företagen och K4 de största. De nya reglerna innebär bland annat vissa förenklingar för de minsta företagen och påverkar den löpande bokföringen och hur räkenskapsåret ska avslutas. Begreppet bokslutsföretag som innebar att alla företag skulle avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning har tagits bort. Istället för årsbokslut räcker det numera att K1-företagen upprättar så kallat förenklat årsbokslut.

Aktiebolag Ett aktiebolag (ab) är en juridisk person, vilket innebär att företaget självt kan teckna avtal och ha egna tillgångar och skulder. Krav på återbetalning av företagets skulder kan bara utkrävas ur bolagets egna tillgångar. Det betyder att ägarna till bolaget, det vill säga aktieägarna, inte kan krävas på skulder som bolaget ansvarar för.

Aktieägarna riskerar därför, exempelvis vid konkurs, att endast förlora det kapital som de satsat i bolaget. Denna ekonomiska struktur är ett viktigt skäl till varför många väljer aktiebolag som bolagsform.

68

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

I verkligheten är det dock inte så enkelt att ägaren eller ägarna aldrig kan krävas på företagets skulder – åtminstone gäller det inte alltid för små aktiebolag. Orsaken är att bankerna ofta kräver någon form av säkerhet för att låna ut pengar till aktiebolaget. Aktieägaren eller aktieägarna tvingas då skriva på en borgensförbindelse som gör dem personligt betalningsansvariga för företagets lån hos banken.

Det finns två former av aktiebolag: • Publika aktiebolag är bolagsformen för de allra största företagen.

Minsta aktiekapital är 500 000 kronor. På börsen handlas det endast med aktier i publika aktiebolag.

• Privata aktiebolag är den bolagsform som ska fånga upp de något mindre aktiebolagen. Minsta aktiekapital är 50 000 kronor.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 2 § Ett aktiebolag är ett privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag.

3 § I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. --4 § Ett aktiebolag skall ha ett aktiekapital. Aktiekapitalet skall vara bestämt i bolagets redovisningsvaluta. Av 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) framgår att redovisningsvalutan får vara antingen svenska kronor eller euro.

5 § Om aktiekapitalet är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 50 000 kr.

14 § Om aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 500 000 kr. ---

Att bilda aktiebolag Hur ett aktiebolag bildas är noggrant beskrivet i aktiebolagslagen (abl). Ett aktiebolag kan startas och ägas av en eller flera personer.

Den som bildar ett aktiebolag kallas för stiftare. Stiftaren måste vara en fysisk person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, svensk juridisk person eller ”en juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet …”. Den som är underårig, satt i konkurs eller som har näringsförbud kan inte vara stiftare. Stiftaren eller stiftarna anger 69

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

6

Olika företagsformer Att starta eget innebär i praktiken att affärsidén omsätts i bolagsform.

Vilken företagsform man ska välja beror därför ytterst på företagets affärsidé. Avgörande är också hur många som ska starta företaget, kapitalbehov, vilken typ av näringsverksamhet som ska drivas och vilken risk man är villig att ta. En avgörande fråga är också hur viktigt det är att skilja verksamhetens ekonomi från den privata ekonomin.

De flesta företag i Sverige är små och drivs som enskilda firmor.

Det finns i huvudsak fem företagsformer: • Aktiebolag • Enskild firma • Handelsbolag • Kommanditbolag • Ekonomisk förening En internationalisering av regelverket som inneburit förändringar i både årsredovisningslagen och bokföringslagen har lett till en ny kategori- indelning av företag: K1–K4-företag. K1 är de minsta företagen och K4 de största. De nya reglerna innebär bland annat vissa förenklingar för de minsta företagen och påverkar den löpande bokföringen och hur räkenskapsåret ska avslutas. Begreppet bokslutsföretag som innebar att alla företag skulle avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut eller en årsredovisning har tagits bort. Istället för årsbokslut räcker det numera att K1-företagen upprättar så kallat förenklat årsbokslut.

Aktiebolag Ett aktiebolag (ab) är en juridisk person, vilket innebär att företaget självt kan teckna avtal och ha egna tillgångar och skulder. Krav på återbetalning av företagets skulder kan bara utkrävas ur bolagets egna tillgångar. Det betyder att ägarna till bolaget, det vill säga aktieägarna, inte kan krävas på skulder som bolaget ansvarar för.

Aktieägarna riskerar därför, exempelvis vid konkurs, att endast förlora det kapital som de satsat i bolaget. Denna ekonomiska struktur är ett viktigt skäl till varför många väljer aktiebolag som bolagsform.

68

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

I verkligheten är det dock inte så enkelt att ägaren eller ägarna aldrig kan krävas på företagets skulder – åtminstone gäller det inte alltid för små aktiebolag. Orsaken är att bankerna ofta kräver någon form av säkerhet för att låna ut pengar till aktiebolaget. Aktieägaren eller aktieägarna tvingas då skriva på en borgensförbindelse som gör dem personligt betalningsansvariga för företagets lån hos banken.

Det finns två former av aktiebolag: • Publika aktiebolag är bolagsformen för de allra största företagen.

Minsta aktiekapital är 500 000 kronor. På börsen handlas det endast med aktier i publika aktiebolag.

• Privata aktiebolag är den bolagsform som ska fånga upp de något mindre aktiebolagen. Minsta aktiekapital är 50 000 kronor.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 2 § Ett aktiebolag är ett privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag.

3 § I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. --4 § Ett aktiebolag skall ha ett aktiekapital. Aktiekapitalet skall vara bestämt i bolagets redovisningsvaluta. Av 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) framgår att redovisningsvalutan får vara antingen svenska kronor eller euro.

5 § Om aktiekapitalet är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 50 000 kr.

14 § Om aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag är bestämt i kronor, skall det uppgå till minst 500 000 kr. ---

Att bilda aktiebolag Hur ett aktiebolag bildas är noggrant beskrivet i aktiebolagslagen (abl). Ett aktiebolag kan startas och ägas av en eller flera personer.

Den som bildar ett aktiebolag kallas för stiftare. Stiftaren måste vara en fysisk person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, svensk juridisk person eller ”en juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet …”. Den som är underårig, satt i konkurs eller som har näringsförbud kan inte vara stiftare. Stiftaren eller stiftarna anger 69

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

villkoren för bolagsbildningen och ska upprätta och skriva under en stiftelseurkund med förslag till bolagsordning. Teckning av aktier görs normalt på stiftelseurkunden.

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 2 kap. Bildande av aktiebolag 22 § Styrelsen skall inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 2 kap. Bildande av aktiebolag 12 § Aktieteckning skall ske i stiftelseurkunden. En aktieteckning som har gjorts på annat sätt kan göras gällande endast om bolaget registreras utan att aktietecknaren dessförinnan har anmält felet hos Bolagsverket.

Aktieteckningen blir bindande för aktietecknaren när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.

25 § Innan bolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan vid domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan för bolagets räkning föra talan i mål som rör bolagsbildningen och vidta andra åtgärder för att kräva in tecknade aktiebelopp eller andra utfästa tillskott.

Bolagsordning Stiftarna avgör sedan om aktieteckningen ska godkännas och hur många aktier som ska tilldelas tecknarna. Om samtliga aktier tecknas på den konstituerande stämman och alla godtagna aktieägare är ense, kan bolagsbildning ske omedelbart utan särskild kallelse till ny stämma. Denna form, som är den enklaste formen, kallas simultanbildning.

Bolagsbildningen kan även ske genom så kallad successivbildning.

Det innebär att en särskild kallelse till den konstituerande bolagsstämman skickas till de bolagsmän som tecknat aktier. Syftet med detta förfarande är att blivande aktieägare inte ska bli vilseledda i fråga om bolagets ändamål.

Aktiekapitalet tillskjuts oftast bolaget i form av pengar, men det kan även ske genom en så kallad apportegendom. Apportegendom är annan egendom än pengar exempelvis en bil, en fastighet, maskiner eller inventarier. Detta ska särskilt anges i stiftelseurkunden. Endast egendom som är eller kan bli till nytta för bolagets verksamhet accepteras.

Registrering av aktiebolag Alla aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregistret. Vid registrering, som sker skriftligen hos Bolagsverket i Sundsvall senast sex månader efter det stiftelseurkunden undertecknats, vinner aktiebolaget sin definitiva rättskapacitet. Att bolaget får rättskapacitet innebär bland annat att det kan ingå juridiskt bindande avtal och ha egna fordringar och skulder.

70

Bolagsordningen, som även den ska skickas in till Bolagsverket, ska bland annat ange bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte samt vilken typ av verksamhet bolaget tänker driva.

Med firma menas i detta sammanhang bolagets namn. Bolagets namn ska innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen ab. Även bolagets aktiekapital ska anges. Detta kan vara ett exakt belopp, till exempel 150 000 kronor, eller ett minimi- och maximibelopp.

55Bolagsverket registrerar alla aktiebolag. Vid ansökan om nyregistrering av aktiebolag ska även aktiebolagets stiftelseurkund och förslag till bolagsordning bifogas. Blanketter för nyregistrering av aktiebolag liksom förlagor till stiftelseurkund och bolagsordning kan hämtas på Bolagsverkets hemsida (www. bolagsverket.se)

Det är inget som hindrar att aktierna ges olika röstvärde.

Ingen aktie får dock ha ett ”röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie”. För att skilja aktier med olika röstvärde från varandra kallar man dem för A- respektive B-aktier.

Systemet med olika röstvärde på aktierna har troligen funnits ända sedan de första aktiebolagen statades för cirka 1 000 år sedan. Förr tilläts stora skillnader. Det var inte ovanligt med skillnader på hundra eller t.o.m. tusen röster.

Orsaken var att man ville underlätta generationsväxlingar och fortsatt tillväxt i företaget. Genom att ge ut nya röstsvaga aktier kunde bolaget få tillgång till ytterligare kapital utan att de som satt på de röststarka aktierna förlorade sin makt och sitt inflytande över företaget.

71

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

villkoren för bolagsbildningen och ska upprätta och skriva under en stiftelseurkund med förslag till bolagsordning. Teckning av aktier görs normalt på stiftelseurkunden.

6. OLIKA FÖRETAGSFORMER

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 2 kap. Bildande av aktiebolag 22 § Styrelsen skall inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret.

AKTIEBOLAGSLAG (2005:551) 2 kap. Bildande av aktiebolag 12 § Aktieteckning skall ske i stiftelseurkunden. En aktieteckning som har gjorts på annat sätt kan göras gällande endast om bolaget registreras utan att aktietecknaren dessförinnan har anmält felet hos Bolagsverket.

Aktieteckningen blir bindande för aktietecknaren när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.

25 § Innan bolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan vid domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan för bolagets räkning föra talan i mål som rör bolagsbildningen och vidta andra åtgärder för att kräva in tecknade aktiebelopp eller andra utfästa tillskott.

Bolagsordning Stiftarna avgör sedan om aktieteckningen ska godkännas och hur många aktier som ska tilldelas tecknarna. Om samtliga aktier tecknas på den konstituerande stämman och alla godtagna aktieägare är ense, kan bolagsbildning ske omedelbart utan särskild kallelse till ny stämma. Denna form, som är den enklaste formen, kallas simultanbildning.

Bolagsbildningen kan även ske genom så kallad successivbildning.

Det innebär att en särskild kallelse till den konstituerande bolagsstämman skickas till de bolagsmän som tecknat aktier. Syftet med detta förfarande är att blivande aktieägare inte ska bli vilseledda i fråga om bolagets ändamål.

Aktiekapitalet tillskjuts oftast bolaget i form av pengar, men det kan även ske genom en så kallad apportegendom. Apportegendom är annan egendom än pengar exempelvis en bil, en fastighet, maskiner eller inventarier. Detta ska särskilt anges i stiftelseurkunden. Endast egendom som är eller kan bli till nytta för bolagets verksamhet accepteras.

Registrering av aktiebolag Alla aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregistret. Vid registrering, som sker skriftligen hos Bolagsverket i Sundsvall senast sex månader efter det stiftelseurkunden undertecknats, vinner aktiebolaget sin definitiva rättskapacitet. Att bolaget får rättskapacitet innebär bland annat att det kan ingå juridiskt bindande avtal och ha egna fordringar och skulder.

70

Bolagsordningen, som även den ska skickas in till Bolagsverket, ska bland annat ange bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte samt vilken typ av verksamhet bolaget tänker driva.

Med firma menas i detta sammanhang bolagets namn. Bolagets namn ska innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen ab. Även bolagets aktiekapital ska anges. Detta kan vara ett exakt belopp, till exempel 150 000 kronor, eller ett minimi- och maximibelopp.

55Bolagsverket registrerar alla aktiebolag. Vid ansökan om nyregistrering av aktiebolag ska även aktiebolagets stiftelseurkund och förslag till bolagsordning bifogas. Blanketter för nyregistrering av aktiebolag liksom förlagor till stiftelseurkund och bolagsordning kan hämtas på Bolagsverkets hemsida (www. bolagsverket.se)

Det är inget som hindrar att aktierna ges olika röstvärde.

Ingen aktie får dock ha ett ”röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie”. För att skilja aktier med olika röstvärde från varandra kallar man dem för A- respektive B-aktier.

Systemet med olika röstvärde på aktierna har troligen funnits ända sedan de första aktiebolagen statades för cirka 1 000 år sedan. Förr tilläts stora skillnader. Det var inte ovanligt med skillnader på hundra eller t.o.m. tusen röster.

Orsaken var att man ville underlätta generationsväxlingar och fortsatt tillväxt i företaget. Genom att ge ut nya röstsvaga aktier kunde bolaget få tillgång till ytterligare kapital utan att de som satt på de röststarka aktierna förlorade sin makt och sitt inflytande över företaget.

71

8. FÖRETAGETS SKATTER OCH AVGIFTER

8

Företagets skatter och avgifter I Sverige liksom i många andra länder har företagen ett ansvar för avdrag och inbetalning av olika skatter och avgifter till staten.

Det gäller både sociala avgifter, personalens skatter, så kallad A-skatt, egen F-skatt och moms. Inbetalningen görs till ett eget skatte- konto hos Skatteverket. Kontot stäms regelbundet av och slutgiltigt en gång om året då företagets eller den skattskyldiges deklaration granskats och fastställts. Ett överskott på kontot ger intäktsränta och ett underskott kostnadsränta. Under året skickas kontobesked ut så snart företaget betalt in pengar på kontot. På det sättet kan företaget kontinuerligt självt stämma av kontot och kontrollera att betalningarna gjorts i rätt tid.

För anställda som har inkomster över 545 200 kronor (mer än 45 433 kronor i månaden) finns ytterligare en brytpunkt. Då ökar den statliga skatten med ytterligare 5 procentenheter. Den totala skattesatsen blir därför cirka 57 procent för de inkomster som överskrider 545 200 kronor.

GRUNDAVDRAG 2010 TAXERAD INKOMST (KR)

GRUNDAVDRAG (KR)

0 – 17 900

= taxerad inkomst

18 000 – 42 300

18 000

42 400 – 115 300

18 100 – 32 600 (*)

115 400 – 132 300

32 700

132 400 – 333 300

32 600 – 12 600 (**)

333 400 –

12 500

44På den anställdes

(*) Ökning av grundavdraget med 100 kr per 500 kr ökning av taxerad inkomst. (**) Minskning av grundavdraget med 100 kr per 1 000 kr ökning av taxerad inkomst.

Andelen av inkomsten

A-skatt Arbetsgivare har enligt lag skyldighet att från den anställdes bruttolön dra av och betala in så kallad A-skatt. I bruttolönen ingår förutom lön av anställning andra skattepliktiga förmåner som till exempel traktamenten, reseersättningar och semesterersättning. Bruttolön minus preliminärskatt kallas nettolön.

Anställda som tjänar mer än 384 600 kronor (mer än 32 050 kronor per månad) ska, förutom kommunalskatt, också betala statlig skatt på det belopp som överskrider 384 600 kronor.

För beskattningsbara inkomster mellan 384 600 kronor och 545 200 kronor är den statliga skatten 20 procent. Den totala skatten blir då cirka 52 procent för den inkomst som överskrider den så kallade brytpunkten 384 600 kronor.

100%

A-skattsedel, som normalt skickas från Skatteverket direkt till arbetsgivaren, framgår hur stort skatteavdrag som ska göras.

Kvar efter inkomstskatt ca 57% ca 52%

25% Statlig skatt 20% Statlig skatt

ca 32% Kommunalskatt (ca 32%)

J

Hur mycket skatt som en anställd ska betala beror på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För beskattningsbara inkomster under 384 600 kronor (2010) är skatten cirka 32 procent. Den anställde betalar då endast kommunalskatt. Procentsatsen varierar beroende på i vilken kommun i landet man bor.

92

8. FÖRETAGETS SKATTER OCH AVGIFTER

Grundavdrag & pensionsavgift

G Brytpunkt 1

G

Brytpunkt 2

Årsinkomst, kr

Den beskattningsbara inkomsten är den anställdes bruttolön minus allmän pensionsavgift och minus det så kallade grundavdraget. Pensionsavgiften är (2010) 7 procent av bruttolönen dock max 29 900 kronor. Storleken på grundavdraget varierar med inkomsten. Grundavdragets storlek framgår av tabellen ovan. För inkomster under den första så kallade brytpunkten betalas enbart kommunalskatt.

Mellan den lägre brytpunkten och den övre brytpunkten betalas kommunalskatt och ytterligare 20 procent i statlig skatt. För inkomster över den övre brytpunkten betalas kommunalskatt och 25 procent i statlig skatt.

93

8. FÖRETAGETS SKATTER OCH AVGIFTER

8

Företagets skatter och avgifter I Sverige liksom i många andra länder har företagen ett ansvar för avdrag och inbetalning av olika skatter och avgifter till staten.

Det gäller både sociala avgifter, personalens skatter, så kallad A-skatt, egen F-skatt och moms. Inbetalningen görs till ett eget skatte- konto hos Skatteverket. Kontot stäms regelbundet av och slutgiltigt en gång om året då företagets eller den skattskyldiges deklaration granskats och fastställts. Ett överskott på kontot ger intäktsränta och ett underskott kostnadsränta. Under året skickas kontobesked ut så snart företaget betalt in pengar på kontot. På det sättet kan företaget kontinuerligt självt stämma av kontot och kontrollera att betalningarna gjorts i rätt tid.

För anställda som har inkomster över 545 200 kronor (mer än 45 433 kronor i månaden) finns ytterligare en brytpunkt. Då ökar den statliga skatten med ytterligare 5 procentenheter. Den totala skattesatsen blir därför cirka 57 procent för de inkomster som överskrider 545 200 kronor.

GRUNDAVDRAG 2010 TAXERAD INKOMST (KR)

GRUNDAVDRAG (KR)

0 – 17 900

= taxerad inkomst

18 000 – 42 300

18 000

42 400 – 115 300

18 100 – 32 600 (*)

115 400 – 132 300

32 700

132 400 – 333 300

32 600 – 12 600 (**)

333 400 –

12 500

44På den anställdes

(*) Ökning av grundavdraget med 100 kr per 500 kr ökning av taxerad inkomst. (**) Minskning av grundavdraget med 100 kr per 1 000 kr ökning av taxerad inkomst.

Andelen av inkomsten

A-skatt Arbetsgivare har enligt lag skyldighet att från den anställdes bruttolön dra av och betala in så kallad A-skatt. I bruttolönen ingår förutom lön av anställning andra skattepliktiga förmåner som till exempel traktamenten, reseersättningar och semesterersättning. Bruttolön minus preliminärskatt kallas nettolön.

Anställda som tjänar mer än 384 600 kronor (mer än 32 050 kronor per månad) ska, förutom kommunalskatt, också betala statlig skatt på det belopp som överskrider 384 600 kronor.

För beskattningsbara inkomster mellan 384 600 kronor och 545 200 kronor är den statliga skatten 20 procent. Den totala skatten blir då cirka 52 procent för den inkomst som överskrider den så kallade brytpunkten 384 600 kronor.

100%

A-skattsedel, som normalt skickas från Skatteverket direkt till arbetsgivaren, framgår hur stort skatteavdrag som ska göras.

Kvar efter inkomstskatt ca 57% ca 52%

25% Statlig skatt 20% Statlig skatt

ca 32% Kommunalskatt (ca 32%)

J

Hur mycket skatt som en anställd ska betala beror på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För beskattningsbara inkomster under 384 600 kronor (2010) är skatten cirka 32 procent. Den anställde betalar då endast kommunalskatt. Procentsatsen varierar beroende på i vilken kommun i landet man bor.

92

8. FÖRETAGETS SKATTER OCH AVGIFTER

Grundavdrag & pensionsavgift

G Brytpunkt 1

G

Brytpunkt 2

Årsinkomst, kr

Den beskattningsbara inkomsten är den anställdes bruttolön minus allmän pensionsavgift och minus det så kallade grundavdraget. Pensionsavgiften är (2010) 7 procent av bruttolönen dock max 29 900 kronor. Storleken på grundavdraget varierar med inkomsten. Grundavdragets storlek framgår av tabellen ovan. För inkomster under den första så kallade brytpunkten betalas enbart kommunalskatt.

Mellan den lägre brytpunkten och den övre brytpunkten betalas kommunalskatt och ytterligare 20 procent i statlig skatt. För inkomster över den övre brytpunkten betalas kommunalskatt och 25 procent i statlig skatt.

93

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

14

Bokföring – en nödvändighet Som företagare har man skyldighet att känna till bokföringslagen och övriga lagar som styr och reglerar det egna företagandet. Lagarnas främsta syfte är att bidra till att den information som lämnar företaget är korrekt. Banken som står i begrepp att låna ut pengar till företaget måste veta att den information som företaget lämnat är riktig. Samma sak gäller då ett företag ska motivera nya aktieägare eller tidigare ägare att satsa nya pengar i bolaget. Även staten har ett intresse av att redovisningen sköts på ett riktigt sätt då företaget bl.a. ska betala skatt och sköta momsredovisningen. Det finns kort sagt många som har intresse av att det finns lagar som reglerar hur redovisningen i företagen ska ske.

Företagets redovisning Företagets redovisning är förstås också en angelägenhet för företaget. Ur företagets bokföring kan information hämtas för t.ex. budgetuppföljning och prissättning. Det är viktigt att skilja på det som kallas extern redovisning och det som kallas intern redovisning.

Det är bara den externa redovisningen, dvs. den redovisning som riktar sig mot externa intressenter som t.ex. stat, kommun, banker, leverantörer, anställda m.fl, som är reglerad i lag. Den interna redovisningen, som är frivillig, är företagets egen angelägenhet och får skötas och se ut på vilket sätt som helst.

77Bokföringslagen ställer krav på att alla företag ska ha en ordnad bokföring. Men bokföring är också en angelägenhet för företaget självt.

176

I det kommande avsnittet ska vi reda ut vilka krav som bokföringslagen ställer på en ordnad bokföring. Låt oss dock börja med att reda ut skillnaden mellan begreppen bokföring och redovisning. Någon har kanske redan märkt att vi ibland talat om redovisning och bokföring som om det vore samma sak. Så är det – ibland används orden synonymt, dvs. de står för samma sak. Riktigare är dock att tala om bokföring när man avser den del av redovisningen som visar de löpande noteringarna kring företagets olika affärshändelser.

Redovisning är ett ord som innefattar begreppet bokföring, men som också står för bokslut, budgetjämförelser, resultatanalys m.m.

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078) 2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga 1 § En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2–5 §§.

6 § En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna.

Som vi kan se i dessa inledande paragrafer i bokföringslagen är i princip alla som yrkesmässigt bedriver en verksamhet av ekonomisk art bokföringsskyldiga. Fysiska personer är bara bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet.

Staten, kommunerna och landstingen omfattas inte av bokföringslagen. Däremot omfattas ideella föreningar, samfällighetsföreningar och trossamfund av bokföringslagen om värdet av deras tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor, eller om de bedriver näringsverksamhet.

Bokföringslagen behandlar i princip tre områden: registrering, arkivering och rapportering. De två första områdena, registrering och arkivering, behandlas relativt utförligt medan det tredje området, rapportering, behandlas mer övergripande. Detaljerade anvisningar för hur företagets årsbokslut ska se ut regleras av årsredovisningslagen. Mer om det i kapitel 16 Bokslut – företagets ställning och resultat.

Räkenskapsår I de flesta företag, även i många aktiebolag, sträcker sig räkenskapsåret från den första januari till och med den 31 december. Förutom att detta kan vara praktiskt av en mängd skäl är det något som även regleras i bokföringslagen. Men som vi kan se i lagtexten på nästa sida så är det bara enskilda firmor (fysiska personer) och handelsbolag som har skyldighet att ha räkenskapsår lika med kalenderår. Övriga företagsformer kan tillämpa någon av de i första paragrafen angivna perioderna för s.k. brutet räkenskapsår. Däremot krävs synnerliga skäl för att perioden, räkenskapsåret, ska vara annat än tolv månader.

177

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

14

Bokföring – en nödvändighet Som företagare har man skyldighet att känna till bokföringslagen och övriga lagar som styr och reglerar det egna företagandet. Lagarnas främsta syfte är att bidra till att den information som lämnar företaget är korrekt. Banken som står i begrepp att låna ut pengar till företaget måste veta att den information som företaget lämnat är riktig. Samma sak gäller då ett företag ska motivera nya aktieägare eller tidigare ägare att satsa nya pengar i bolaget. Även staten har ett intresse av att redovisningen sköts på ett riktigt sätt då företaget bl.a. ska betala skatt och sköta momsredovisningen. Det finns kort sagt många som har intresse av att det finns lagar som reglerar hur redovisningen i företagen ska ske.

Företagets redovisning Företagets redovisning är förstås också en angelägenhet för företaget. Ur företagets bokföring kan information hämtas för t.ex. budgetuppföljning och prissättning. Det är viktigt att skilja på det som kallas extern redovisning och det som kallas intern redovisning.

Det är bara den externa redovisningen, dvs. den redovisning som riktar sig mot externa intressenter som t.ex. stat, kommun, banker, leverantörer, anställda m.fl, som är reglerad i lag. Den interna redovisningen, som är frivillig, är företagets egen angelägenhet och får skötas och se ut på vilket sätt som helst.

77Bokföringslagen ställer krav på att alla företag ska ha en ordnad bokföring. Men bokföring är också en angelägenhet för företaget självt.

176

I det kommande avsnittet ska vi reda ut vilka krav som bokföringslagen ställer på en ordnad bokföring. Låt oss dock börja med att reda ut skillnaden mellan begreppen bokföring och redovisning. Någon har kanske redan märkt att vi ibland talat om redovisning och bokföring som om det vore samma sak. Så är det – ibland används orden synonymt, dvs. de står för samma sak. Riktigare är dock att tala om bokföring när man avser den del av redovisningen som visar de löpande noteringarna kring företagets olika affärshändelser.

Redovisning är ett ord som innefattar begreppet bokföring, men som också står för bokslut, budgetjämförelser, resultatanalys m.m.

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078) 2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga 1 § En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2–5 §§.

6 § En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna.

Som vi kan se i dessa inledande paragrafer i bokföringslagen är i princip alla som yrkesmässigt bedriver en verksamhet av ekonomisk art bokföringsskyldiga. Fysiska personer är bara bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet.

Staten, kommunerna och landstingen omfattas inte av bokföringslagen. Däremot omfattas ideella föreningar, samfällighetsföreningar och trossamfund av bokföringslagen om värdet av deras tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor, eller om de bedriver näringsverksamhet.

Bokföringslagen behandlar i princip tre områden: registrering, arkivering och rapportering. De två första områdena, registrering och arkivering, behandlas relativt utförligt medan det tredje området, rapportering, behandlas mer övergripande. Detaljerade anvisningar för hur företagets årsbokslut ska se ut regleras av årsredovisningslagen. Mer om det i kapitel 16 Bokslut – företagets ställning och resultat.

Räkenskapsår I de flesta företag, även i många aktiebolag, sträcker sig räkenskapsåret från den första januari till och med den 31 december. Förutom att detta kan vara praktiskt av en mängd skäl är det något som även regleras i bokföringslagen. Men som vi kan se i lagtexten på nästa sida så är det bara enskilda firmor (fysiska personer) och handelsbolag som har skyldighet att ha räkenskapsår lika med kalenderår. Övriga företagsformer kan tillämpa någon av de i första paragrafen angivna perioderna för s.k. brutet räkenskapsår. Däremot krävs synnerliga skäl för att perioden, räkenskapsåret, ska vara annat än tolv månader.

177

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078)

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078)

3 kap. Räkenskapsår

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

1 § Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader. Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha kalenderåret som räkenskapsår.

1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

En affärshändelse som avser mottagandet av en gåva behöver inte bokföras, under förutsättning att

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj – den 30 april, den 1 juli – den 30 juni eller den 1 september – den 31 augusti.

1. gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt, och 2. det är förenligt med god redovisningssed.

2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår.

3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

I Bokföringslagens 6 § kan vi läsa att huvudprincipen är att redovisningen ska ske i svenska kronor. Aktiebolag och ekonomiska föreningar får dock om de vill använda sig av euro.

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078)

Bokföringsskyldighetens innebörd – god redovisningssed Det är i framför allt bokföringslagen som reglerar hur bokföringen ska ske. Där finns detaljerade anvisningar om att bokföringen ska ske löpande och kronologiskt. Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). För att det ska vara möjligt måste det finnas verifikationer som styrker och visar vad som skett.

En verifikation kan vara ett kvitto, en faktura eller annat underlag som talar om vad affärshändelsen avser, när den skedde och vem som är motpart.

Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras i registreringsordning, det vill säga kronologiskt, senast påföljande arbetsdag och andra affärshändelser så snart det kan ske.

Företagets huvudbok växer fram parallellt, samtidigt, med företagets grundbokföring då affärshändelser som är av likartat slag ska bokföras på samma konto. Exempelvis bokförs alla hyror på kontot Hyresutgifter och alla inköp av inventarier på kontot Inventarier. På detta sätt kan vi när som helst under året stämma av hur stora de samlade hyresutgifterna varit etc.

178

4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd 6 § Affärshändelserna skall kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan skall vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro.

Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554).

Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

Vad som sägs i tredje stycket gäller också andra företag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

I bokföringslagen står också att bokföringen ska ske enligt god redovisningssed.

179

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

14. BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078)

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078)

3 kap. Räkenskapsår

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

1 § Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader. Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha kalenderåret som räkenskapsår.

1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

En affärshändelse som avser mottagandet av en gåva behöver inte bokföras, under förutsättning att

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj – den 30 april, den 1 juli – den 30 juni eller den 1 september – den 31 augusti.

1. gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt, och 2. det är förenligt med god redovisningssed.

2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår.

3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

I Bokföringslagens 6 § kan vi läsa att huvudprincipen är att redovisningen ska ske i svenska kronor. Aktiebolag och ekonomiska föreningar får dock om de vill använda sig av euro.

BOKFÖRINGSLAG (1999:1078)

Bokföringsskyldighetens innebörd – god redovisningssed Det är i framför allt bokföringslagen som reglerar hur bokföringen ska ske. Där finns detaljerade anvisningar om att bokföringen ska ske löpande och kronologiskt. Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). För att det ska vara möjligt måste det finnas verifikationer som styrker och visar vad som skett.

En verifikation kan vara ett kvitto, en faktura eller annat underlag som talar om vad affärshändelsen avser, när den skedde och vem som är motpart.

Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras i registreringsordning, det vill säga kronologiskt, senast påföljande arbetsdag och andra affärshändelser så snart det kan ske.

Företagets huvudbok växer fram parallellt, samtidigt, med företagets grundbokföring då affärshändelser som är av likartat slag ska bokföras på samma konto. Exempelvis bokförs alla hyror på kontot Hyresutgifter och alla inköp av inventarier på kontot Inventarier. På detta sätt kan vi när som helst under året stämma av hur stora de samlade hyresutgifterna varit etc.

178

4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd 6 § Affärshändelserna skall kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan skall vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro.

Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554).

Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

Vad som sägs i tredje stycket gäller också andra företag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

I bokföringslagen står också att bokföringen ska ske enligt god redovisningssed.

179

15. DUBBEL BOKFÖRING

15

15. DUBBEL BOKFÖRING

Dubbel bokföring

”Den som gör affärer utan att ha full insikt ser snart sina pengar försvinna.”

Luca Pacioli

Företagens bokföringsskyldighet regleras främst av bokföringslagen från år 2000 och av årsredovisningslagen från år 1996. Den dubbla bokföringen är däremot betydligt äldre. Den utvecklades för mer än 500 år sedan av köpmännen kring staden Venedig i Italien. Dit kom en dag den unge munken Luca Paciolo. Nyfiket studerade han det system som köpmännen använde sig av för att hålla reda på sina inkomster och utgifter. Senare kom han att nedteckna dessa principer i en bok som han kallade för ”Summa”. Boken utkom år 1494. Fortfarande, mer än 500 år senare och trots moderna datorer, använder vi oss av samma grundläggande principer som köpmännen använde sig av.

Dubbel bokföring på konton Principen med den dubbla bokföringen bygger på att alla affärshändelser bokförs minst två gånger – dels på ett kontos debetsida, dels på ett kontos kreditsida. Beloppet eller beloppen som bokförs på debetsidan är alltid lika stort som det eller de som bokförs på kreditsidan. Därigenom kan man alltid genom s.k. tvärkontroll kontrollera bokföringen – summan av alla debetposter ska vara lika stor som summan av alla kreditposter.

Debet

Ett konto kan liknas vid ett T (T-konto). Kontots vänstra sida kallas debet och dess högra sida kredit.

Kredit

Debet

Kredit 1 000 500 100

194

700

1423

När ett belopp skrivs på kontots debetsida, säger vi att vi debiterar kontot. På motsvarande sätt säger vi att kontot krediteras om vi skriver ett belopp på kontots kreditsida. Genom att summera alla debetposter respektive kreditposter, på ett enskilt konto, och därefter räkna fram mellanskillnaden får man fram kontots saldo.

Debet Saldo

Kredit 900

”BOKFÖRINGENS FADER” Luca Pacioli (f. 1445) kommer för alltid att kallas ”bokföringens fader” trots att det inte var han som uppfann den dubbla bokföringen. Luca Pacioli levde under renässansens guldålder. Det var en period då konst, vetenskap och handel hyllades och tillhörde livets stora njutningar. Luca Pacioli var djupt religös och mycket lärd. Han undervisade på fem universitet och behärskade skilda ämnen såsom matematik, teologi, arkitektur, militär strategi, sport och senare – får vi förmoda – också bokföring. Han kände personligen både Leonardo da Vinci och Michelangelo.

Den moderna civilisationen kommer alltid att stå i skuld till dessa ”renässansens mästare”. Inte minst bör alla som arbetar med bokföring sända Luca Pacioli en tanke då de debiterar respektive krediterar sina konton. För tack vare denna man och hans verk ”Summa”, som kom ut 1494, kunde världen ta del av hur köpmännen i Venedig höll reda på sina inkomster och utgifter respektive tillgångar och skulder. Och visst är det minst sagt märkligt att vi än idag använder oss av bokföringsmetoder som togs fram för drygt fem hundra år sedan – långt innan några tekniker hade hunnit ha synpunkter på hur siffermaterialet skulle matas in i moderna datorer. ”Den som inte gör något

44Luca Pacioli kommer för alltid att kallas för ”bokföringens fader”.

gör inga misstag; den som inte gör misstag lär sig aldrig.”

Luca Pacioli skrev i sitt testamente att han ville bli begravd i Borgo San Sepolcro och att en sten skulle resas till hans minne. Önskningen uppfylldes aldrig.

Orsaken var att det inte fanns någon sådan tradition i staden eller i det franciskanerkloster där Luca Pacioli bodde och verkade.

Långt senare, år 1878, reste folket i Borgo San Sepolcro en minnestavla till minne av Luca Pacioli. På tavlan skrev de: ”Till Luca Pacioli som var vän och rådgivare åt Leonardo da Vinci och Leon Battista Alberti, och gav vetenskaplig röst och struktur åt algebran. Han var den stora grundaren av dess tillämpning i geometrin. Han uppfann dubbel bokföring och skrev matematiska arbeten som blev fundament i framtida tänkande.

På uppmaning av Företagarnas sällskap, efter 370 år av skamlig glömska, har folket i San Sepolcro rest denna tavla till minne av dess stora medborgare.”

Fortfarande idag kan minnestavlan och Luca Paciolis verk ”Summa” beskådas i staden Borgo San Sepolcro i norra Italien.

195

15. DUBBEL BOKFÖRING

15

15. DUBBEL BOKFÖRING

Dubbel bokföring

”Den som gör affärer utan att ha full insikt ser snart sina pengar försvinna.”

Luca Pacioli

Företagens bokföringsskyldighet regleras främst av bokföringslagen från år 2000 och av årsredovisningslagen från år 1996. Den dubbla bokföringen är däremot betydligt äldre. Den utvecklades för mer än 500 år sedan av köpmännen kring staden Venedig i Italien. Dit kom en dag den unge munken Luca Paciolo. Nyfiket studerade han det system som köpmännen använde sig av för att hålla reda på sina inkomster och utgifter. Senare kom han att nedteckna dessa principer i en bok som han kallade för ”Summa”. Boken utkom år 1494. Fortfarande, mer än 500 år senare och trots moderna datorer, använder vi oss av samma grundläggande principer som köpmännen använde sig av.

Dubbel bokföring på konton Principen med den dubbla bokföringen bygger på att alla affärshändelser bokförs minst två gånger – dels på ett kontos debetsida, dels på ett kontos kreditsida. Beloppet eller beloppen som bokförs på debetsidan är alltid lika stort som det eller de som bokförs på kreditsidan. Därigenom kan man alltid genom s.k. tvärkontroll kontrollera bokföringen – summan av alla debetposter ska vara lika stor som summan av alla kreditposter.

Debet

Ett konto kan liknas vid ett T (T-konto). Kontots vänstra sida kallas debet och dess högra sida kredit.

Kredit

Debet

Kredit 1 000 500 100

194

700

1423

När ett belopp skrivs på kontots debetsida, säger vi att vi debiterar kontot. På motsvarande sätt säger vi att kontot krediteras om vi skriver ett belopp på kontots kreditsida. Genom att summera alla debetposter respektive kreditposter, på ett enskilt konto, och därefter räkna fram mellanskillnaden får man fram kontots saldo.

Debet Saldo

Kredit 900

”BOKFÖRINGENS FADER” Luca Pacioli (f. 1445) kommer för alltid att kallas ”bokföringens fader” trots att det inte var han som uppfann den dubbla bokföringen. Luca Pacioli levde under renässansens guldålder. Det var en period då konst, vetenskap och handel hyllades och tillhörde livets stora njutningar. Luca Pacioli var djupt religös och mycket lärd. Han undervisade på fem universitet och behärskade skilda ämnen såsom matematik, teologi, arkitektur, militär strategi, sport och senare – får vi förmoda – också bokföring. Han kände personligen både Leonardo da Vinci och Michelangelo.

Den moderna civilisationen kommer alltid att stå i skuld till dessa ”renässansens mästare”. Inte minst bör alla som arbetar med bokföring sända Luca Pacioli en tanke då de debiterar respektive krediterar sina konton. För tack vare denna man och hans verk ”Summa”, som kom ut 1494, kunde världen ta del av hur köpmännen i Venedig höll reda på sina inkomster och utgifter respektive tillgångar och skulder. Och visst är det minst sagt märkligt att vi än idag använder oss av bokföringsmetoder som togs fram för drygt fem hundra år sedan – långt innan några tekniker hade hunnit ha synpunkter på hur siffermaterialet skulle matas in i moderna datorer. ”Den som inte gör något

44Luca Pacioli kommer för alltid att kallas för ”bokföringens fader”.

gör inga misstag; den som inte gör misstag lär sig aldrig.”

Luca Pacioli skrev i sitt testamente att han ville bli begravd i Borgo San Sepolcro och att en sten skulle resas till hans minne. Önskningen uppfylldes aldrig.

Orsaken var att det inte fanns någon sådan tradition i staden eller i det franciskanerkloster där Luca Pacioli bodde och verkade.

Långt senare, år 1878, reste folket i Borgo San Sepolcro en minnestavla till minne av Luca Pacioli. På tavlan skrev de: ”Till Luca Pacioli som var vän och rådgivare åt Leonardo da Vinci och Leon Battista Alberti, och gav vetenskaplig röst och struktur åt algebran. Han var den stora grundaren av dess tillämpning i geometrin. Han uppfann dubbel bokföring och skrev matematiska arbeten som blev fundament i framtida tänkande.

På uppmaning av Företagarnas sällskap, efter 370 år av skamlig glömska, har folket i San Sepolcro rest denna tavla till minne av dess stora medborgare.”

Fortfarande idag kan minnestavlan och Luca Paciolis verk ”Summa” beskådas i staden Borgo San Sepolcro i norra Italien.

195

15. DUBBEL BOKFÖRING

15. DUBBEL BOKFÖRING

Kontoplanen För att skapa ordning behövs flera olika typer av konton. Företaget behöver tillgångskonton för att hålla reda på sina olika tillgångar, olika typer av skuldkonton för att hålla reda på företagets skulder, olika utgiftskonton för att skilja utgifterna åt och slutligen något eller några inkomstkonton. Förteckningen över företagets samtliga konton kallas för kontoplan.

De flesta företag använder sig idag av någon av de standardkontoplaner som finns framtagna för de flesta branscher. De i sin tur bygger på en ramkontoplan, den s.k. bas-kontoplanen. bas-kontoplanen uppdateras årligen och kan hämtas hem från Baskontogruppens hemsida: www.bas.se. bas-kontoplanen har en nära koppling till både bokföringslagen och årsredovisningslagen. Strukturen, ordningen på kontona, är sådan att det ska vara lätt att ta fram företagets balans- och resultaträkningar samt uppgifter till Skatteverket och Statistiska centralbyrån. Förutom dessa fördelar ger kontoplanen också utrymme för företag att växa i kontoplanen. Det nystartade företaget kan nöja sig med ett fåtal konton. När sedan verksamheten växer kan nya konton läggas till.

Varje konto i kontoplanen tilldelas ett nummer. Den första siffran i kontonumret är viktig, den anger alltid vilken kontoklass som kontot tillhör. Börjar kontot med 1 vet vi att det är ett tillgångskonto, 2 Eget kapital och skulder, 3 Inkomster/Intäkter, 4–7 Utgifter/Kostnader och slutligen 8 Finansiella intäkter/Kostnader.

Första och andra siffran bildar kontogrupp. Bygger vi sedan vidare får vi slutligen en sifferkod på fyra siffror. Dessa bildar kontot. Låt oss se hur detta kan se ut i bas-kontoplanen.

6

Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

Kontoklass

6 2

9

Tele och porto

Kontogrupp

9

Tele och porto

Gruppkonto

9

Telekommunikation

Huvudkonto

9

Underkonto

6 2 0 0 6 2 1 0 6 2 1 1

196

Telefon

Det finns inget i vare sig bokföringslagen eller årsredovisningslagen som säger att företag måste använda sig av bas-kontoplanen. Det står varje företag fritt att snickra ihop sin egen kontoplan inom ramen för sitt eget redovisningssystem och inom ramen för bokföringslagen och årsredovisningslagens krav. De flesta företag har dock inte sett någon anledning att utforma egna kontoplaner. I stället utgår man från bas-kontoplanen, eller om det finns, från en branschkontoplan och anpassar den sedan till den egna verksamheten. T.ex. kan kontot 3010 Försäljning/Arvoden i bas-kontoplanen verka något anonymt för vissa företag. I ett fastighetsbolag är kanske Hyresintäkter ett mer precist och lämpligt namn och i ett transportföretag kanske Transporter med egna fordon säger mer om vilken typ av intäkt som det är frågan om. På detta sätt kan bas-kontoplanen genom små justeringar lätt anpassas till det enskilda företagets verksamhet.

Klass

Kontoslag

1.

BALANSKONTON

Tillgångar

2.

Eget kapital och skulder

3.

Rörelsens inkomster/intäkter

4.

Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster

5.

Övriga externa rörelseutgifter/ kostnader (utgifter för kontorsmaterial, tele, post, försäkringar)

6.

Övriga externa rörelseutgifter/ kostnader (utgifter för kontorsmaterial, tele, post, försäkringar)

7.

Utgifter/kostnader för personal/ avskrivningar m.m (löner, sociala avgifter, kostnadsersättningar, avskrivningar)

8.

Finansiella och andra inkomster/ intäkter och utgifter/kostnader (räntor, utdelningar, extraordinära poster, bokslutsdispositioner, skatter, årets resultat)

Avslutas mot BALANSRÄKNING Tillgång

RESULTATKONTON

Eget kapital och skulder

RESULTATRÄKNING Nettoomsättning – Rörelsens kostnader

– Rörelseresultat = Resultat från finansiella poster = Resultat efter finansiella poster +/– Extraordinära poster +/– Bokslutsdispositioner – Skatt = Årets resultat

197

15. DUBBEL BOKFÖRING

15. DUBBEL BOKFÖRING

Kontoplanen För att skapa ordning behövs flera olika typer av konton. Företaget behöver tillgångskonton för att hålla reda på sina olika tillgångar, olika typer av skuldkonton för att hålla reda på företagets skulder, olika utgiftskonton för att skilja utgifterna åt och slutligen något eller några inkomstkonton. Förteckningen över företagets samtliga konton kallas för kontoplan.

De flesta företag använder sig idag av någon av de standardkontoplaner som finns framtagna för de flesta branscher. De i sin tur bygger på en ramkontoplan, den s.k. bas-kontoplanen. bas-kontoplanen uppdateras årligen och kan hämtas hem från Baskontogruppens hemsida: www.bas.se. bas-kontoplanen har en nära koppling till både bokföringslagen och årsredovisningslagen. Strukturen, ordningen på kontona, är sådan att det ska vara lätt att ta fram företagets balans- och resultaträkningar samt uppgifter till Skatteverket och Statistiska centralbyrån. Förutom dessa fördelar ger kontoplanen också utrymme för företag att växa i kontoplanen. Det nystartade företaget kan nöja sig med ett fåtal konton. När sedan verksamheten växer kan nya konton läggas till.

Varje konto i kontoplanen tilldelas ett nummer. Den första siffran i kontonumret är viktig, den anger alltid vilken kontoklass som kontot tillhör. Börjar kontot med 1 vet vi att det är ett tillgångskonto, 2 Eget kapital och skulder, 3 Inkomster/Intäkter, 4–7 Utgifter/Kostnader och slutligen 8 Finansiella intäkter/Kostnader.

Första och andra siffran bildar kontogrupp. Bygger vi sedan vidare får vi slutligen en sifferkod på fyra siffror. Dessa bildar kontot. Låt oss se hur detta kan se ut i bas-kontoplanen.

6

Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

Kontoklass

6 2

9

Tele och porto

Kontogrupp

9

Tele och porto

Gruppkonto

9

Telekommunikation

Huvudkonto

9

Underkonto

6 2 0 0 6 2 1 0 6 2 1 1

196

Telefon

Det finns inget i vare sig bokföringslagen eller årsredovisningslagen som säger att företag måste använda sig av bas-kontoplanen. Det står varje företag fritt att snickra ihop sin egen kontoplan inom ramen för sitt eget redovisningssystem och inom ramen för bokföringslagen och årsredovisningslagens krav. De flesta företag har dock inte sett någon anledning att utforma egna kontoplaner. I stället utgår man från bas-kontoplanen, eller om det finns, från en branschkontoplan och anpassar den sedan till den egna verksamheten. T.ex. kan kontot 3010 Försäljning/Arvoden i bas-kontoplanen verka något anonymt för vissa företag. I ett fastighetsbolag är kanske Hyresintäkter ett mer precist och lämpligt namn och i ett transportföretag kanske Transporter med egna fordon säger mer om vilken typ av intäkt som det är frågan om. På detta sätt kan bas-kontoplanen genom små justeringar lätt anpassas till det enskilda företagets verksamhet.

Klass

Kontoslag

1.

BALANSKONTON

Tillgångar

2.

Eget kapital och skulder

3.

Rörelsens inkomster/intäkter

4.

Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster

5.

Övriga externa rörelseutgifter/ kostnader (utgifter för kontorsmaterial, tele, post, försäkringar)

6.

Övriga externa rörelseutgifter/ kostnader (utgifter för kontorsmaterial, tele, post, försäkringar)

7.

Utgifter/kostnader för personal/ avskrivningar m.m (löner, sociala avgifter, kostnadsersättningar, avskrivningar)

8.

Finansiella och andra inkomster/ intäkter och utgifter/kostnader (räntor, utdelningar, extraordinära poster, bokslutsdispositioner, skatter, årets resultat)

Avslutas mot BALANSRÄKNING Tillgång

RESULTATKONTON

Eget kapital och skulder

RESULTATRÄKNING Nettoomsättning – Rörelsens kostnader

– Rörelseresultat = Resultat från finansiella poster = Resultat efter finansiella poster +/– Extraordinära poster +/– Bokslutsdispositioner – Skatt = Årets resultat

197

Företagsekonomi för icke-ekonomer vänder sig till dig som vill lära dig företagsekonomins grunder och kräver inga förkunskaper.

Boken är avsedd för kurser i grundläggande företagsekonomi, men kan också användas vid självstudier och fungera som ett stöd för yrkesverksamma som vill få fördjupade kunskaper i ämnet.

Företagsekonomi för icke-ekonomer har skrivits av Wolfram Trostek.

Författaren har mångårig erfarenhet av undervisning på gymnasieskola, komvux och från utbildningar för yrkesverksamma, bland annat på Företagsekonomiska Institutet i Stockholm.

FÖRETAGSEKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER

Företagsekonomi för icke-ekonomer beskriver företagsekonomi från början.

Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler och budgetering. Sist i boken återfinns även ett avsnitt om avveckling, konkurs och rekonstruktion.

Företags ekonomi

FÖR ICKE-EKONOMER

ISBN 978-91-622-8483-1

9 789162 284831 (523-0349-8)

WOLFRAM TROSTEK

BONNIERS