9789162285883

O l o v J a n s s o n · L i n d a K a r l s s o n

Lärarhandledning

Bonnier utbildning AB Postadress: Box 3159 Besöksadress: Sveavägen 56 E-post: info@bonnierutbildning.se Hemsida: www.bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Fax:

08-696 86 10

Religionskunskap A – En mosaik Lärarhandledning isbn 978-91-622-8588-3 © 2009 Olov Jansson, Linda Karlsson och Bonnier utbildning.

Redaktör: Ingela Bengtsson Grafisk form: Soya Kommunikation Bildförteckning Omslag 1) Woman with a mask, Lorenzo Lippi 2) Larry Landolfi/Photo Researches/Ibl 3) Wikimedia Commons 4) Sèbastien Dèsarmaux/Godongi/Corbis 5) Dynamic Graphics 6) Tova Tielbaum/Istockphoto 7) Russel Burden/Ibl 8) Kristian Niemi 9) Ingram 10) Wikimedia Commons 11) Sandramo/Istockphoto 12) Bonnier 13) Juanmonino/Istockphoto 14) Kristian Niemi 15) clu/Istockphoto 16) Pål Hermansen/Edelpix 17) Dynamic Graphics 18) Edelpix 19) Dynamic Graphics 20) Creativ Collection 21) Wikimedia Commons 22) Dinodia/Stock Connection/Rex Features/Ibl 23) Wikimedia Commons 24) Creativ Collection 25) Corbis 26) Wikimedia Commons; s. 7 1) Wikimedia Commons 2) Dynamic Graphics 3) Corbis 4) Wikimedia Commons 5) Creativ Collection; s.23 1) Ingram 2) Dynamic Graphics 3) Kristian Niemi 4) Wikimedia Commons 5) Wikimedia Commons; s. 63 1) Tova Tielbaum/Istockphoto 2) Wikimedia Commons 3) Kristian Niemi 4) Sandramo/Istockphoto 5) clu/Istockphoto; s. 151 1) Woman with a mask, Lorenzo Lippi 2) Dynamic Graphics 3) Creativ Collection 4) Dynamic Graphics 5) Pål Hermansen/Edelpix

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Kopieringsförbudet gäller ej kopieringsunderlagen med markering Kopiering tillåten!

Tryckt av Intellecta infolog, Göteborg 2009

Innehåll

INTRODUKTION

1. Handledning 2. Introduktion till En mosaik – bok, lärarhandledning, hemsida 3. Bildanalys och mall 4. Ämnet religionskunskap 5. Elevmaterial (kopieringsunderlag)

sida

9 10 12 13 15

B L O C K I – K U LT U R O C H R E L I G I O N

1. Introduktion 2. Kommentarer till grundboken 3. Bilder 4. Uppgifter: Inledande övningar Kommentarer till grundbokens diskussionsfrågor Extra frågor och övningar 5. Elevmaterial (kopieringsunderlag)

25 27 39 13 42 50 55

B L O C K I I – R E L I G I O N E R O C H L I VS Å S K Å D N I N G A R

1. Introduktion 2. Kommentarer till grundboken 3. Bilderna 4. Uppgifter: Inledande övningar Kommentarer till grundbokens diskussionsfrågor Extra frågor och övningar 5. Elevmaterial (kopieringsunderlag)

65 66 39 42 46 50 55

B L O C K I I I – AT T VA R A M Ä N N I S K A

1. Introduktion 2. Kommentarer till grundboken 3. Bilder 4. Uppgifter: Inledande övningar Kommentarer till grundbokens diskussionsfrågor Extra frågor och övningar 5. Elevuppgifter (kopieringsunderlag)

153 154 162 165 167 170 179

5

Introduktion 1. Handledning 2. Introduktion till En mosaik – grundbok och lärarhandledning 3. Bildanalys och mall 4. Ämnet religionskunskap 5. Elevmaterial (kopieringsunderlag)

BLOCK I

Kultur och religion 1. Introduktion till block I 2. Kommentarer till grundboken 3. Bilder 4. Uppgifter 5. Elevmaterial

B L O C K I – K U LT U R O C H R E L I G I O N

Introduktion

Syftet med det första blocket i boken är att sätta in religionen i ett kulturellt sammanhang. Att ge en introduktion till nyckelbegrepp och verktyg för att analysera, som eleven sedan ska kunna använda under kursens gång. En viktig poäng är att förstå att kultur och religion är något föränderligt. Blocket ska även ge en bild av den religiösa kartan i Sverige i dag.

I det första kapitlet definieras och problematiseras begreppet kultur som föreställningar, normer och beteenden. Det är viktigt att utifrån kulturbegreppet relatera till sig själv, sin omgivning och det samhälle vi lever i. Detta i sin tur är vikigt för att förstå de tolkningar av världen som utgår från livsåskådningar och religioner.

Värderingar och deras betydelse för en människas självbild och för hur hon uppfattar människor sin omgivning, kan också härledas ur kulturbegreppet, närmare bestämt som föreställningar och normer.

Det är viktigt att bli medveten om hur man tolkar sin omgivning genom sina kulturella glasögon och vad dessa har för betydelse när man tolkar och beskriver andra kulturer. Med andra ord bör man förstå hur den egna kulturen färgar sättet att tänka och se på världen. Detta är speciellt viktigt i vår moderna värld där kulturer blandas och nya strömningar är lättillgängliga. I kapitlet tas även begrepp som det mångkulturella samhället och kulturarv upp.

Det andra kapitlet förklarar vad livsåskådning och religion är, varför dessa är viktiga för människan, och redogör för de viktigaste beståndsdelarna i en religion (exempelvis gudsbegrepp, myt och rit). Begreppen kopplas till dagens samhälle och elevens vardag.

Centrala frågeställningar som eleven ska fundera över är: Vad är en livsåskådning? Vad är en människosyn? Vad är religion? Vad eller vem är Gud? Vad är heligt? Kapitlet utgör en grund för förståelsen av religionskapitlen i block II. I det tredje kapitlet knyts de två första kapitlen ihop med ett resonemang om hur kultur och religion samspelar, och att det sker en ständig växelverkan mellan kultur och religion i samhället. Kapitlet visar att såväl kulturen har påverkat religionen som att religionen har påverkat kulturen. Här är en viktig slutsats att kulturen och religionen båda ständigt förändras.

25

E N M O SA I K – L Ä R A R H A N D L E D N I N G

Kapitlet ger även en översiktlig bild över den religiösa kartan i Sverige i dag. Sekulariseringen är utbredd samtidigt som det finns fler olika religiösa rörelser än någonsin och ett stort intresse för livsfrågor.

26

B L O C K I – K U LT U R O C H R E L I G I O N

Kommentarer till grundboken Kulturbegreppet

(sidan 11)

Begreppet kultur har använts på olika sätt genom tiderna. Framför allt har man försökt att definiera begreppet under 1800-talet.

Den engelske antropologen Edward Taylor använder begreppet som synonym till civilisation. Han menar att bägge omfattar ”den komplicerade helhet som innehåller erfarenheter, tro, moralbegrepp, rättsföreställningar, seder och alla övriga färdigheter och vanor en människa förvärvat som samhällsmedborgare”. Den tyske sociologen Alfred Weber använde begreppet kultur om företeelser som kräver värdeomdömen. I begreppet räknade han bland annat in konst, filosofi och religion.

Ordet kult härleds ur kultur. Det betyder egentligen samma sak men har fått betydelsen dyrkan eller hängivenhet.

I boken har vi medvetet valt en bred definition av begreppet kultur, användbar som nyckel och förståelse för religioner och livsåskådningar.

Kulturbegreppet kan även kopplas till etikresonemangen i kapitel 11.

Vad ligger bakom vår etik? Vår etik präglas av vår kultur.

n

Att tillhöra en kultur

(sidan 13)

En gemensam kultur kan utgöra grunden för den egna identiteten. Ofta möter man påståenden av karaktären ”Inom den svenska kulturen brukar vi …” eller ”För oss muslimer är detta en viktig tradition…”.

Kultur kan också vara utgångspunkten när man vill föra ihop en grupp människor i en enhet med typiska drag, exempelvis ”De på landet brukar vanligtvis tycka att det här är kul …” eller ”Typiskt punkare att bete sig så där …” . Det är viktigt att känna igen och kunna värdera sådana påståenden. n

Sambandet mellan kultur och identitet utvecklas i kapitel 12.

Kulturella glasögon (sidan 14) Hur vi uppfattar andra kulturer är naturligtvis också beroende av den bild vi möter hos andra – samhälle, familj, vänner och i massmedia inte minst. De föreställningar om andra kulturer vi möter i vår omgivning för vi kanske själva vidare till andra. När vi utgår från oss själva och tittar på andra kulturer och religioner kan vi lätt 27

E N M O SA I K – L Ä R A R H A N D L E D N I N G

missuppfatta det vi ser, men också ställa fel frågor, och undersöka fel saker.

När man tittar på massmedias skildring av andra kulturer måste man vara medveten om att dessa ofta är generaliseringar och förenklingar. Så måste det vara, bland annat av utrymmesskäl (så även i denna bok och i andra läromedel). Viktigt är dock man ger en så korrekt bild av möjligt. Ibland skildras andra kulturer sedda genom glasögon som ger ett perspektiv som vi i det svenska samhället vant oss vid men som för den sakens skull ändå inte är rättvist eller önskvärt.

Några ytterligare kommentarer till de ”glasögon” boken tar upp: Den västerländska kulturen som norm – ett exempel på etnocentrism. Perspektivet bygger på socialevolutionistiska teorier, att alla samhällen befinner sig någonstans på en utvecklingslinje från det primitiva samhället till det moderna. Enligt detta synsätt har det västerländska samhället kommit längst i sin utveckling och det är önskvärt att andra samhällen ”når samma nivå”.

Kristendomen i centrum – kallas också kristocentrism. Liksom etnocentrismen utgår man från att kristna föreställningar och beteenden är normgivande. Monoteism anses vara en mer utvecklad form av tro än polyteism. Tro uttrycks i olika lärosatser snarare än i vardagslivets riter.

Många västerländska samhällens debatt, forskning och etiska problem har av tradition en kristen utgångspunkt. Utifrån denna uppfattar man kanske ickekristna riter som obegripliga och onödiga.

Religion är en privatsak – tanken utgår från det sekulariserade, framför allt nordeuropeiska samhället. I denna kultur syns inte religion i det offentliga livet och många reagerar negativt på starka religiösa yttringar (”de verkar ju helt galna när de ber”). n

Resonemanget kring sekularisering utvecklas i kapitel 3.

Ett manligt och vuxet perspektiv – kallas också androcentrism, det vill säga mannen i centrum. Kvinnor behandlas som undantag, mannen är norm.

Frågan om genus och religion berörs i kommentarerna till block II (s 66).

I anslutning till texten kan man ställa frågan om eleverna kan känna igen sig i att de som barn eller ungdomar inte utgör norm.

n

Bilden av muslimer i medier. När man ska beskriva andra kulturer så handlar det inte bara om att ge en rent faktamässigt korrekt framställning, utan det handlar också om urval. Det vill säga vad man väljer att ta upp och berätta om – och vad man väljer att inte ta upp. En undersökning av våra tre största svenska tv-nyhetsprogram, som gjordes i mitten av 90-talet (Höijer, Våldsskildringar i TV-nyheter), visade att hela 85 procent av inslagen i programmen som handlade om islam helt eller delvis handlade om våld. Begrep-

28

B L O C K I – K U LT U R O C H R E L I G I O N

pet islamofobi har allt mer aktualiserats under 2000-talet. Islamofobi kan förklaras som tanken att muslimers närvaro i ett samhälle utgör ett hot.

En studie på uppdrag av Forum för levande historia visar både på islamofobiska attityder och utsatta muslimska ungdomar. (Islamofobi av Jonas Otterbeck och Pieter Bevelander, 2006.)

Det mångkulturella samhället

(sidan 16f)

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av det mångkulturella samhället.

Det geografiska område som i dag är Sverige har ända sedan det befolkades för ca 10 000 år sedan, haft ett ständigt kulturellt utbyte med omvärlden. Sjöresor och handel (exempelvis vikingarna), invandrade munkar och nunnor, och arbetskraftinvandring (exempelvis vallonerna under 1600-talet) har bidragit till att Sverige mer eller mindre alltid stått öppet för andra kulturers traditioner, språk och värderingar.

Förutom svenskan har det i Sverige även talats samiska, finska, romani, tyska, franska, engelska och ett otal dialekter. Dessutom har seder och bruk skiljt sig mellan norr och söder, mellan fattig och rik, mellan stad och land.

En del anser att majoritetskulturen fortfarande dominerar i Sverige. Exempel på detta är att de flesta av våra helgdagar styrs av kristendomens högtider, och att makthavare, kulturarbetare och anställda inom media oftast är infödda svenskar. Även i skolans värld är de flesta lärare, rektorer och skolpolitiker födda i Sverige, och undervisningen handlar om traditionellt svenska förhållanden och skildras ur ett västerländskt perspektiv.

Andra hävdar att Sverige verkligen är ett mångkulturellt land enligt lärobokens definition. De lyfter då fram den mångfald av olika kulturer som börjar synas exempelvis via teatrar, filmer och ny ungdomsmusik. Eller att elever har rätt till modersmålsundervisning, och att många olika kulturella organisationer får statliga bidrag.

Två sätt att se på integration

(sidan 17 f)

I ett antal böcker om mångfald och mångkultur beskriver pedagogikprofessorn och teologen Hans Ingvar Roth olika sätt att se på integration. Dessa ligger till grund för lärobokens modeller, assimilation och kulturell mångfald. Han ger också exempel på olika metaforer som används, av vilka några återges i läroboken.

Om man vill problematisera mera: Den norske professorn i socialantropologi Thomas Hylland Eriksen, för olika resonemang bland annat om ”vi och dom” i sin bok ”Rötter och fötter”. Kapitlet ”Vi och oss” handlar om hur ett starkt ”vi” uppstår och han konstaterar att ”en gemensam fiende” är effektiv.

29

ELEVUPPGIFT

Elevmaterial

KAPITEL X

BLOCK

KOPIERINGSUNDERLAG Blad markerade med elevuppgift innehåller alltid någon typ av uppgift att arbeta med. De blad som markerats med faktablad (f) är dels historiska översikter med tidsangivelser och dels texter/textutdrag som belyser olika frågeställningar i arbetsområdena.

4. Judendomen Checkfrågor Viktiga skeden och händelser (f) Text: Mishna pesachim Judisk mystik 5. Kristendomen Checkfrågor Viktiga skeden och händelser (f) Text: Den nicenska trosbekännelsen Ur Nya Testamentet Kristen mystik Rörelser med rötter i kristendomen Bibliska och kristna personnamn 6. Islam Checkfrågor Viktiga skeden och händelser (f) Koranen och Bibeln, Jesus och Muhammed Muslimsk mystik Text: Koranen Text: Haditer (f) 7. Hinduism Checkfrågor Viktiga skeden och händelser (f) Text: Veda, Upanishaderna och Bhagavadgita Yoga – teknik för mystik 8. Buddhismen Checkfrågor Viktiga skeden och händelser (f) Mystik som meditation Texter: Tripitaka, Lotussutran och Milarepa Mandalan (f) Josephine – ung buddhist 9. Nya religiösa rörelser Healing (f) 10. Sekulära livsåskådningar Humanistisk konfirmation Jämförelse

101

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

II

ELEVUPPGIFT

Judendomen C heckfr å gor 1. Vad innebär det att det judiska folket ser sig som valt av Gud? 2. Nämn minst tre sätt att definiera vem som är jude.

3. Ge exempel på hur judendomens gudsbild hänger ihop med dess människosyn.

4. Ge exempel på olika tolkningar av Messiastanken.

5. Vilka är de tre huvuddelarna i Tanak och vad innehåller de?

6. Vilka är de tre huvudinriktningarna inom judendomen? Ge exempel på några frågor som de olika riktningarna tolkat olika.

7. Ge exempel på matregler inom judendomen och varför de anses viktiga.

8. Beskriv kortfattat hur en judisk gudstjänst går till.

9. Varför är sabbaten viktig för de flesta judar?

10.Beskriv minst en judisk högtid eller övergångsrit och dess djupare innebörd.

103

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

KAPITEL 4

FAKTABLAD

Judendomens och landet Israels historia – viktiga skeden och händelser 1200-talet f.v.t.

Enligt traditionell historieskrivning för Mose sitt folk från slaveriet i Egypten under Farao Ramses II:s regeringstid (1279–1213 f.v.t).

900-800-talen f.v.t.

Israels land styrs av kungarna David och Salomo – ett vidsträckt rike. David förlägger huvudstaden till Jerusalem.

Salomo låter bygga det stora templet i Jerusalem, som nu blir rikets religiösa centrum. Efter Salomos död splittras landet och kommer med tiden att erövras av olika omgivande imperier.

500-talet f.v.t.

Den babyloniska fångenskapen. Betydande delar av det israelska folket förs till Babylon som krigsfångar. Nu samlas och nedtecknas delar av Tanak (Toran och Ketuvim) samt den mest betydelsefulla Talmud.

100-talet f.v.t.

Mackabeerupproret – Judar gör uppror mot den seleukidiska kungen Antiochos IV:s grekiska religiösa nyordningar och lagar.

Templet renas och till minne av detta firas sedan Chanukka, som alltså inte har sitt ursprung i Tanak.

63 f.v.t. – 135 e.v.t.

Det judiska landet blir en del av det romerska imperiet. Efter många blodiga uppror förstör romarna det stora templet i Jerusalem år 70 e.v.t År 135 e.v.t. fördrivs de flesta judar från området. De bosätter sig på olika håll i Asien, Afrika och Europa. De lokala synagogorna blir viktiga religiösa och kulturella centra.

400-talet e.v.t. – 1700-talet När kristendomen blir statsreligion i Romarriket försämras judarnas situation. Trots att judarna ofta deltar aktivt i de samhällen de lever i, isoleras den judiska kulturen och judarna själva väljer ibland att bosätta sig i särskilda avskilda judiska områden, så kallade getton. I vissa samhällen, exempelvis det moriska (muslimska) Spanien, blomstrar den judiska kulturen och vetenskapen. I slutet av 1400-talet fördrivs judarna, då de kristna erövrar det sista muslimska riket i Spanien.

1700-talet I Europa under 1700-talet förbättras judarnas situation i västerlandet tack vare upplysningens ideal om medborgarrättigheter

104

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

KAPITEL 4

FAKTABLAD

och jämlikhet. Många judar menar samtidigt att de kan behålla sin judiska tro men anpassa sig till och ta aktiv del av den europeiska kulturen. Många judar flyttar ut från gettona.

1786. Sveriges första judiska församling grundas.

1800-talet Återkommande pogromer i östra Europa och nationalismens princip att ett folk har rätt till ett land driver fram kraven på en judisk stat.

Denna rörelse kallas sionism efter Sion, en höjd i Jerusalem, där den tidigaste staden tros ha legat. 1896 publicerar Teodor Herzl sin bok Judestaten.

1900–1945 Från förra sekelskiftet fram till andra världskriget börjar judar flytta till Palestina, som vid den här tiden styrdes av engelsmännen.

Efter andra världskriget ökar omvärldens och FN:s stöd för denna invandring.

1948 Efter ett FN-beslut utropas staten Israel och många människor som överlevt fasorna under andra världskriget invandrar. Efter att under 2000 år ha behärskats av romare, araber, korsriddare och turkar, finns det åter ett judiskt självstyrande Israel. Men de som inte är judar och som levt och verkat i området i många hundra år, palestinierna, motsätter sig den nya staten, vilket också de arabiska grannarna gör. Därmed bryter en konflikt ut som pågått ända in i våra dagar.

1956, 1967 och 1973 Nya krig bryter ut mellan Israel och grannstaterna och genom dessa utvidgas det Israeliska territoriet. I kriget 1967 erövras bland annat östra Jerusalem och områden väster om Jordan, Västbanken och Gaza. Frågan om Jerusalem, helig stad för tre religioner, är svårlöst.

1990-talet Judar flyr från det forna Sovjetunionen till USA och Israel när gränserna öppnas efter Sovjetunionens fall och på grund av ökad antisemitism.

1987–93 och 2000–2005 Palestinska uppror, första och andra intifadan, riktar sig mot Israels ockupation. En israelisk mur uppförs enligt uppgift för att förhindra palestinska självmordsattacker.

Samtidigt som konflikterna kräver nya offer och krav på hämnd, finns det fredsaktivister bland både israeler och palestinier som outtröttligt kämpar för en lösning av konflikten med fredliga medel.

n

105

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

KAPITEL 4

ELEVUPPGIFT

Ur Mishna pesachim Mishna ingår i Talmud och är den första nedskrivna versionen av den muntliga lagen. Den sammanställdes omkring år 200, och hänvisar till kommentarer och tolkningar som gjorts århundraden bakåt i tiden. Utdraget handlar om hur pesach, den judiska påsken ska firas. Mishna kommenteras i sin tur i Haggada, som också är en del av Talmud. Under påskhögtidens sédermåltid läser man högt ur Haggada. ”På Pesach-festens rustdag, på sena eftermiddagen skall ingen äta eller dricka något mer till mörkrets inbrott. Vid festen skall även den fattigaste i Israel förtära sin måltid, bekvämt liggande. Inte heller skall man minska drycken till mindre än fyra bägare för honom, om den så skall bjudas honom ur fattigskålen.

När man skänkt i den första bägaren åt festdeltagaren, då uttalar han – enligt Schammais skola – välsignelsen över dagen och därefter välsignelsen över vinet; men Hillels skola lär: först välsignelsen över vinet och sedan över dagen.

Sedan sätter man fram grönsaker och laktuk åt honom. Så snart han nått fram till sovlet sätter man fram osyrat bröd åt honom jämte laktuk och fruktmos samt två rätter. Fruktmoset är inte påbjudet, men Rabbi Elieser Ben rabbi Zadok anser det påbjudet. I den heliga staden sätter man fram det fullständiga Pesachoffret åt festdeltagaren. Man skänker i den andra bägaren vin och därvid frågar barnet fadern, eller om det ännu inte har tillräckligt förstånd att fråga, lär fadern det att fråga: Hur olik är denna natt alla andra nätter! Alla andra nätter doppar vi ju en gång, men denna natt två gånger. Alla andra nätter äter vi syrat och osyrat, men denna natt endast osyrat. Alla andra nätter äter vi stekt eller på olika sätt kokt kött, men denna natt endast stekt. Och fadern undervisar barnet alltefter dess förstånd: han börjar med skymfen och slutar med lovet genom att föredraga utläggningen av ”En hemlös aramé var min fader” (5 Mos 26:5), ända tills han gått igenom hela avsnittet.

Rabbin Gamliel sade: Envar som på påskfesten icke talar om följande tre ting har icke uppfyllt sin plikt, och dessa äro: påsklammet, det osyrade brödet och de bittra örterna.

Påskalammet, därför att Gud gick förbi våra fäders hus i Egypten; det osyrade brödet, därför att våra fäder blevo befriade ur Egypten; de bittra örterna, därför att egypterna förbittrade våra fäders liv i Egypten.

106

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

KAPITEL 4

ELEVUPPGIFT

I varje släkte är envar skyldig att anse sig själv, som om man dragit ut ur Egypten, ty det heter: ”Och du skall på den dagen berätta för ditt barn och säga, vad Herren gjorde för mig, när jag drog ut ur Egypten”. (2 Mos 13:8) Därför är vi skyldiga att tacka, att lova, att förhärliga, upphöja, prisa och vörda honom, som gjort alla dessa under för våra fäder och för oss. Han har fört oss ut ur träldom till frihet, ur bedrövelse till glädje, ur sorg till festdag och ur mörker till stort ljus och ur slaveri till frälsning.”

FRÅGOR 1. I texten ur Mishna framkommer tydligt att den består av olika rabbiners Tora-tolkningar. Ge exempel på detta.

2. Vad berättar textutdraget om Gud och om människorna?

3. Laktuk är en salladsväxt. Vad finns det mer på séderbordet?

(Läs även i grundboken på sidan 65) 4. Vikten av att bevara och förmedla traditionerna brukar anses kännetecknande för judendomen. Hur kommer detta fram i texten?

107

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

KAPITEL 4

ELEVUPPGIFT

Judisk mystik – Kabbala Med begreppet mystik brukar man avse upplevelsen av direkt kontakt eller förening med det som upplevs vara det gudomliga eller alltings ursprung.

Alla religioner inrymmer olika mystiska traditioner.

Inom judendomen finns en lång tradition av sökande, både efter Guds närvaro och efter kunskap om det gudomliga. I bland annat profeternas texter berättas om gudomliga visioner och himmelska uppstigningar, motiv som blivit viktiga inom judisk mystik.

Sefer Yetsira, Skapelsens bok (200-500-talet) beskriver hur Gud skapade med sitt ord och eftersom orden består av bokstäver, spelar alfabetets bokstäver och deras talvärde en viktig roll. Skapelsens bok talar om ”trettiotvå hemliga vägar av visdom”, det vill säga de tjugotvå hebreiska bokstäverna samt tio sefirot. Tio sefirot, enligt Skapelsens bok, består av: Guds ande, sedan följer tre element (luft, vatten och eld) och sex rumsliga dimensioner (djup, höjd samt fyra väderstreck). Tanken på tio sefirot har sedan dess präglat kabbalan, den mystiska judiska traditionen, och även vidareutvecklats på olika sätt. De tio sefirot har beskrivits som ett träd, där det gudomliga är roten eller saven och själva trädet kan ses som de gudomliga manifestationerna i världen.

Ytterligare en föreställning är att alla människor utgör en enhet, sammanlänkade i en lång kedja som sträcker sig ända tillbaka till den första människan, Adam, Guds avbild. Alla bär på ett kollektivt arv av gudomlig energi från den första människan och inom kabbala har man särskilt och sedan länge betonat tanken på människan som Guds medskapare (se grundboken sidan 55). Lagen, Tora och Halaka, har också ansetts som viktiga hjälpmedel för människorna när världen ska repareras.

Senare kabbala utvecklade ett dualistiskt tänkande och talade om en manlig och en kvinnlig gudomlig princip. Den kvinnliga, Shekhina, representerar gudomlig närvaro på jorden.

På senare år har moderna västerländska tolkningar gjorts av kabbalan, bland annat utifrån ett allmänt new age-perspektiv. Denna typ av kabbala tar främst fasta på den enskilde individens personliga utveckling utifrån olika insikter om universum. Allt i världen: människa, växter och det gudomliga befinner sig i en ständigt pågående utveckling där alla motsatser är beroende av varandra

108

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

KAPITEL 4

ELEVUPPGIFT

– man/kvinna, ont/gott, svagt/starkt och så vidare. Enligt denna tolkning spelar det ingen roll vilken religion man ursprungligen tillhör, kabbala kan utövas av alla. Kabbala har de senaste åren blivit uppmärksammat för att stjärnor som Madonna, Paris Hilton och Mick Jagger tagit till sig budskapet. Madonna har också fått ett hebreiskt namn, Esther, som hon använder i religiösa sammanhang.

Hon lär ha sagt i en intervju, att kabbala för henne handlar om att hon ska inse hur litet hennes liv är i det stora hela, men också hur stort hennes liv ändå är.

Inom ortodox judendom är man starkt kritisk till tolkningar av kabbalan som anpassas för att attrahera Hollywoodstjärnor och rika kändisar. Den judiska traditionella kabbalan tillåter inga kvinnliga utövare och när Madonna besökte Israel 2004 demonstrerade uppretade ortodoxa judar mot världsstjärnan som menade att hon hädade Gud.

FRÅGOR 1. Mystiker har tidvis kritiserats för att de lämnat huvudspåret inom sin religion. Vad skulle kunna uppfattas som kontroversiellt inom kabbalan?

2. Kabbalan rymmer inom sig många tankar och traditioner men förknippas ofta med bokstavsmystik – Vilka är tankarna bakom den?

3. Kan man säga att den västerländska tolkningen av kabbalan återspeglar den västerländska kulturen? Motivera.

109

Kopiering tillåten! © Författarna och Bonnier Utbildning AB | Religionskunskap A – En mosaik

KAPITEL 4

INTRODUKTION

BLOCK III

Att vara m채nniska 1. Introduktion 2. Kommentarer till grundboken 3. Bilder 4. Uppgifter 5. Elevmaterial (kopieringsunderlag)

151

B L O C K I I I – AT T VA R A M Ä N N I S K A

Introduktion

Det tredje blocket är ett temablock. Syftet är att lyfta några av de stora livsfrågorna för fördjupning och ytterligare betona samspelet mellan religion och kultur. I blocket återfinns även bokens etikavsnitt, dels i kapitlet Etik och dels som etiska aspekter i de övriga tre kapitlen – om identitet, kärlek och död.

Kapitel 11 är bokens etikkapitel och handlar om vad etik är och hur människosyn och etik är viktiga frågor i samhället.

Kapitlet inleds med de grundläggande etiska modellerna, och öppnar för diskussioner om vad som är individens och vad som är kollektivets ansvar. Kapitlet kopplar etik till religion, den gyllene regeln tjänar som ett exempel på religioners och livsåskådningars gemensamma etiska utgångspunkt.

De etiska frågeställningarna tillämpas även på det svenska samhället och elevernas vardag: Hur ser det ut på våra arbetsplatser och i skolans värld? Hur hanterar vi mobbning? I avsnittet om ”Människolivets okränkbarhet och den svenska lagstiftningen” tas synen på dödsstraff, abort och dödshjälp upp.

Kapitel 12 handlar om identitet. Varför människan har ett behov av att ha en identitet och vad det innebär att ha en identitet är några av frågeställningarna. Identitetsbegreppet kopplas till religion, kultur och inte minst kön. Och boken visar på hur dessa faktorer både kan stärka identiteten och skapa identitetskonflikter. Här finns även ett avsnitt om hur människor manifesterar sin identitet, exempelvis med religiösa symboler som slöja och kors. I denna del diskuteras också religionsfrihet och attityder.

Kapitel 13 handlar om kärleken. Kärlek och sexualitet behandlas ur olika aspekter, och vi tittar närmare på hur religion/livsåskådningar och kultur påverkar vår syn på kärlek, sexualitet, relationer och på sexuell läggning. Kapitlet tar även upp problematik kring våld och hederstänkande i nära relationer.

Kapitel 14 handlar om döden förr och nu och vilka föreställningar och riter som finns kring döden. Sorgen behandlas – både sorg efter en närståendes bortgång och kollektiv sorg, exempelvis vid katastrofer. I detta kapitel diskuteras även hur olika religioner och livsåskådningar påverkar vårt sätt se på döden och religionernas tankar om vad som händer efter döden.

153

E N M O SA I K – L Ä R A R H A N D L E D N I N G

Kommentarer till grundboken K apitel 1 1 E T I K I alla samhällen och kulturer finns det regler för hur man bör handla. En del av dessa regler ingår i ett lands lagsystem men de flesta är oskrivna normer. Regler finns för att vi ska kunna leva tillsammans.

Normerna påverkas av den kultur man lever i och varierar därför mellan olika tider och olika samhällen.

Begreppet etik som moralfilosofi dyker redan upp i Aristoteles skrifter.

Etik eller moral?

(sidan 183)

I vissa traditioner har man gjort en mer skarp uppdelning mellan begreppen etik och moral. Etik ser man då, i första hand, som de principer vi sätter upp för oss själva, exempelvis att alla människor är lika mycket värda eller vad som är ett gott handlande. Moral visar mer hur vi lever upp till de etiska principerna i vårt praktiska handlande. Enkelt uttryckt kan man säga att denna begreppsuppdelning går ut på att etik är moral i teorin och moral är etik i praktiken. Enligt samma resonemang skulle man kunna säga att alla människor har en moral men är kanske inte alltid medvetna om de etiska principer som ligger bakom denna.

Ytterligare en aspekt är att ordet moral används mer i negativt laddade sammanhang (moralkakor, moraltant, dubbelmoral) medan etik förekommer i mer positiva framåtriktade sammanhang (etiska fonder, etiska koder).

En majoritet av dagens etiker, teologer, forskare och debattörer använder i princip begreppen som synonymer, vilket vi också valt att göra i denna bok.

Etisk realism och etisk relativism

(sidan 184)

Många filosofer, bland annat Torbjörn Tännsjö, menar att 1900talets massmord (framför allt Förintelsen) inneburit ett rejält ifrågasättande av om det finns en absolut, alltid giltig och medfödd moral. (Grundbok i normativ etik, 2007)

154

B L O C K I I I – AT T VA R A M Ä N N I S K A

Etiska teorier

(sidan 185 ff)

En vanlig uppdelning av de etiska principerna, framför allt i läroböcker, har varit i sinnelagsetik, pliktetik och konsekvensetik.

Dessa tre kan på ett klart och pedagogiskt sätt presenteras utifrån de tre huvudstegen i etiska handlingsprocesser: syfte, handling och resultat.

Syfte

Handling

Sinnelagsetik

Resultat

Pliktetik

Konsekvensetik

I nutida etiska sammanställningar ingår dygdetiken, framför allt i diskussionen om samhällets värdegrund. Dygdetik kan ses som ett överordnat begrepp som kan innesluta sinnelagsetiska resonemang.

Rutorna skulle kunna se ut så här:

Det handlande subjektet

Dygdetik

Utilitarismen

Handling Pliktetik

Resultat

Konsekvensetik

(sidan 185)

Begreppet ”rätt” har för en utilitarist oftast en svagare betydelse än i gängse språkbruk. Med rätt menas framför allt att en handling är tillåten eller okej.

Ett exempel: En handling är rätt om och endast om det inte finns något alternativ som leder till bättre konsekvenser (Tännsjö 2007).

Dygdetik

(sidan 187)

Andra exempel på dygder skulle kunna vara: medkänsla, lojalitet, vänskaplighet, mod, flit och återhållsamhet. Dygdetiken har kritiserats bland annat för svårigheten att fastställa vad som ska räknas som goda dygder.

Feministisk etik

(sidan 187)

En särskild feministisk etik började formuleras i slutet av 1970talet. En av de viktigaste grunderna var den amerikanska psykologen Carol Gilligans stora undersökning om skillnaden i manligt och kvinnligt etiskt tänkande. Gilligan menade att män och kvinnor

155

Lärarhandledning Lärarhandledningen till grundboken Religionskunskap A En mosaik innehåller ett omfattande och brett fördjupningsmaterial samt förslag på olika sätt att arbeta med grundboken i undervisningen.

Förutom att fördjupa elevernas kunskaper är tanken att utmana eleverna och locka till samtal och meningsutbyten om kultur, religion och etik i det nutida samhället.

Lärarhandledningen innehåller: n

Kommentarer till grundbokens texter och frågor

n

Förslag på olika uppgifter och lektionsinslag

n

Underlag för att arbeta vidare med grundbokens bilder

n

Elevmaterial: faktablad och uppgifter (kopieringsunderlag)

isbn 978-91-622-8588-3

www.bonnierutbildning.se

9 789162 285883 (8588-3)