9789162296315

Samspel – Samhällskunskap A Johan Eriksson

Samhällskunskap A Samspel Samhällskunskap A är ett heltäckande och engagerande läromedel för A-kursen i samhällskunskap för gymnasieskolans samtliga program. Fokus har särskilt lagts på att underlätta undervisningen för yrkesprogrammen och lärlingsprogrammet.

Samspel utgår från politikens och samhällskunskapens stora frågor, som skapar förutsättningar för engagerade och livliga diskussioner där alla kan delta. Det handlar exempelvis om makt, sanning, jämlikhet, frihet och solidaritet.

Utifrån denna grund presenteras fakta och kunskaper med ett enkelt och nyanserat språk i en väldefinierad form.

Samspel är uppdelad i fyra block som i sin tur är uppdelade i tre nivåer: grund, fördjupning och analys.

Samhällskunskap A Johan Eriksson

ISBN 978-91-622-9613-5

9 789162 296131 www.bonnierutbildning.se

(9613-5)

Bonniers

Vem bestämmer?

Människan är en social varelse; vi är gjorda för att leva tillsammans med andra, och vi tjänar ofta på att samarbeta för att kunna skaffa mat, bostäder, sjukvård och andra nyttiga saker. Men betyder det att vi måste bestämma precis allt tillsammans – och kanske också äga det mesta i samhället gemensamt?

Huvudfrågarna för detta avsnitt är: n Hur

ska samhället styras? Ska alla bestämma tillsammans, eller ska vi ge makten till några få personer? Du får lära dig de avgörande skillnader­ na mellan demokrati och diktatur. Du kan redan nu börja fundera över en svår fråga: varför är inte alla länder i världen demokratiska?

n Hur

skapar vi ett rättvist och gott samhälle?

Ska vi sträva efter personlig frihet, jämlikhet för alla människor – eller något helt annat? Ideologi­ erna ger oss helt skilda svar på hur det goda sam­ hället kan skapas. Genom att förstå ideologierna blir det lättare att begripa vad de svenska partierna kämpar för.

Det här avsnittet handlar med andra ord om politik – ett ord som får många människor att sluta lyssna.

Politik är ju så tråkigt! Visst kan politiken många gånger vara en smutsig historia, kantad av skandaler, långtråkiga tal och felaktiga beslut. Men även om vi är missnöjda med politikerna och deras beslut, kan det vara värt att tänka på den grekiske filosofen Platons ord: Den som är för smart för att syssla med politik straffas genom att styras av dårar.

Med andra ord: den som struntar i politiken, struntar också i möjligheterna att skapa ett gott samhälle åt sig själv, sina vänner och sin familj. Om folket inte bryr sig om hur landet styrs är det fritt fram för alla möj­ liga dårar att ta makten. Det är ett ganska högt pris att betala, bara för att man ska slippa bry sig. Eller hur?

Vem bestämmer?

Människan är en social varelse; vi är gjorda för att leva tillsammans med andra, och vi tjänar ofta på att samarbeta för att kunna skaffa mat, bostäder, sjukvård och andra nyttiga saker. Men betyder det att vi måste bestämma precis allt tillsammans – och kanske också äga det mesta i samhället gemensamt?

Huvudfrågarna för detta avsnitt är: n Hur

ska samhället styras? Ska alla bestämma tillsammans, eller ska vi ge makten till några få personer? Du får lära dig de avgörande skillnader­ na mellan demokrati och diktatur. Du kan redan nu börja fundera över en svår fråga: varför är inte alla länder i världen demokratiska?

n Hur

skapar vi ett rättvist och gott samhälle?

Ska vi sträva efter personlig frihet, jämlikhet för alla människor – eller något helt annat? Ideologi­ erna ger oss helt skilda svar på hur det goda sam­ hället kan skapas. Genom att förstå ideologierna blir det lättare att begripa vad de svenska partierna kämpar för.

Det här avsnittet handlar med andra ord om politik – ett ord som får många människor att sluta lyssna.

Politik är ju så tråkigt! Visst kan politiken många gånger vara en smutsig historia, kantad av skandaler, långtråkiga tal och felaktiga beslut. Men även om vi är missnöjda med politikerna och deras beslut, kan det vara värt att tänka på den grekiske filosofen Platons ord: Den som är för smart för att syssla med politik straffas genom att styras av dårar.

Med andra ord: den som struntar i politiken, struntar också i möjligheterna att skapa ett gott samhälle åt sig själv, sina vänner och sin familj. Om folket inte bryr sig om hur landet styrs är det fritt fram för alla möj­ liga dårar att ta makten. Det är ett ganska högt pris att betala, bara för att man ska slippa bry sig. Eller hur?

76

DEMOKRATI

INGÅNG Demokratins kärna fångad i två viktiga ord: hopp och förändring! I en demokratisk stat kan folket förändra samhället och sin egen vardag genom att välja ledare som pekar ut en ny riktning för landets politiska utveckling.

DEMOKRATI

GRUND När demokratin föddes i antikens Grekland för 2400 år så ­saknade kvinnorna rösträtt och slaveri var vanligt före­ kommande. Sedan dess har demokratin utvecklats, och kraven på folkstyret har skärpts.

Demokratins kännetecken Demokrati betyder ”folkstyre”. I en demokrati har hela folket möjlighet att påverka de politiska besluten.

Dessutom har alla människor lika värde, och ingen får kränka eller förfölja sina medmänniskor. Man brukar ställa följande krav på ett samhälle för att det ska få kallas demokratiskt:

1. Folket styr I Sverige råder ”allmän och lika rösträtt”. Det betyder att alla vuxna medborgare har rätt att rösta, och på så sätt påverka den politiska makten. Ingen får stängas ute på grund av kön, inkomst, hudfärg, åsikter, eller andra egenskaper. Dessutom ska alla bara ha en röst var – möjligheten att påverka ska alltså vara lika för alla.

I början av 1900-talet saknade många människor rösträtt i Sverige, och rika personer kunde ha fler röster än de med små inkomster. Männen fick rösträtt år 1907 och kvinnorna 1921, men många funktionshindrade fick vänta ända till 1989 innan de fick rätt att rösta.

Idag spelar det ingen roll hur mycket pengar du har, om du är chef, homosexuell eller kändis; på valdagen väger alla röster lika tungt.

2. Majoriteten bestämmer Vid demokratiska omröstningar vinner det förslag som får flest röster. Denna regel kallas för ”majoritetsprinci­ pen”. Ibland kräver man också absolut majoritet, vilket betyder att det vinnande förslaget måste få minst hälften av rösterna.

3. Regelbundna val med flera partier I exempelvis Kina och Kuba finns bara ett parti att rösta på. Då är det inte så konstigt att just kommunist­ partiet vinner alla val – eller hur? För att rösträtten verkligen ska vara värd något måste det vara möjligt att byta regering i landet. Det ska därför finnas minst två partier att välja mellan och politiska val ska hållas regelbundet.

I Sverige kan vem som helst bilda ett parti och ställa upp i valet. Partierna får stöd av staten och kommu­ nerna, även om partiet tillhör oppositionen. Val till riksdagen hålls vart fjärde år.

4. Politiska friheter I en demokrati ska alla medborgare ha rätt att ut­ rycka sin åsikt, demonstrera, skriva i tidningar, bilda

77

78

DEMOKRATI

Politikernas mål är att vinna väljarnas förtroende och inte minst – deras röster. Under valkampanjerna lägger partierna ner mycket pengar och tid på att synas och föra ut sitt budskap.

politiska partier och ställa upp i val. Var och en ska dessutom ha rätt att rösta fritt efter sin egen åsikt, utan att behöva tala om för någon annan hur man har röstat. Det kallas för valhemlighet

5. Mänskliga rättigheter Adolf Hitler kom till makten genom ett demokratiskt val – men han använde den makt han fick till att avskaffa demokratin i Nazityskland. Nazismen respek­ terade inte alla människors lika värde. Hitlers regim förföljde och dödade judar, zigenare, homosexuella.

Dessa minoriteter ansågs inte som ”riktiga” tyskar av den nazistiska regimen.

Den moderna demokratins kärna är respekten för andra människor och deras åsikter. Ingen ska förföljas på grund av sitt efternamn eller sin hudfärg. Majorite­ ten får inte fatta beslut som kränker minoriteters eller enskilda individers mänskliga rättigheter. Dina fri- och rättigheter står inskrivna i de svenska grundlagarna.

(Mer om grundlagarna på sidan xx).

6. Rättssäkerhet Den svenska demokratin bygger på en idé om maktdel­ ning. Det betyder bland annat att politikerna i riks­ dagen, som stiftar våra lagar, inte har någon rätt att också döma människor. Det gör istället självständiga domstolar: Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma, hur domstol skall döma i det enskilda fallet

(Ur regeringsformen) De självständiga domstolarna får bara döma efter lagen. Ingen ska alltså kunna dömas på grund av sina politiska åsikter, sin hudfärg, eller för att man är all­ mänt uppkäftig. Alla ska dömas lika, och enbart efter lagen.

DEMOKRATI

Presidentvalet i USA 2008. Köerna ringlade långa till ­ allokalerna när amerikanerna gick för att rösta fram v en ny ledare för sitt land.

ORD Opposition ORD Minoritet 1) ordet kan beteckna samma sak som opposition, d.v.s de partier som inte tillhör den styrande majoriteten, eller 2) folkgrupp som utgör en mindre del av landets befolkning, t.ex. samer, romer och sverigefinnar.

De partier som inte tillhör majoriteten i riksdagen eller kommunfullmäktige.

GRUNDFRÅGOR n

Vad betyder ordet demokrati?

n

Vilka krav ställs på ett land som vill kalla sig demokratiskt?

n

Kan majoriteten bestämma vad som helst i en demokrati? Ge exempel på beslut som inte är tillåtna!

79

80

DEMOKRATI

FÖRDJUPNING

Demokratins metoder Det är lätt att säga att ”folket ska styra”. Men hur ska man göra i praktiken när flera miljoner männis­ kor ska bestämma tillsammans? Demokratin har två huvudsakliga metoder då beslut ska fattas: direkt och indirekt demokrati.

Direkt demokrati Direkt demokrati innebär att väljaren deltar direkt med sin röst när en fråga ska avgöras. Så sker till exem­ pel vid folkomröstningar. Folkomröstningar kan hållas på både kommunal och statlig nivå.

Direkt demokrati är också en vanlig beslutsmetod i föreningar och andra mindre grupper. Ett exempel är omröstningar i klassrummet genom handuppräckning eller små lappar.

I Sverige är folkomröstningar endast rådgivande. Det är politikerna i riksdagen eller kommunfullmäktige som till slut fattar det avgörande beslutet, men de ska då ta hänsyn till folkomröstningens resultat. Hittills har det ordnats sex nationella folkomröstningar. De senaste handlade om kärnkraften (1980), Sveriges med­ lemskap i EU (1994) och om Sverige skulle införa euron som valuta (2003).

Indirekt demokrati De flesta politiska beslut i Sverige fattas genom indi­ rekt demokrati. Det betyder att folket utser politiker genom allmänna val. Sedan är det politikernas uppgift att fatta beslut åt folket. Indirekt demokrati kallas också för representativ demokrati, eftersom politiker­ na ska fungera som väljarnas representanter och alltså föra vår talan när besluten fattas.

Indirekt demokrati används även i andra samman­ hang än politiska; i skolan utser klasserna representan­ ter till elevrådet, som sedan för klassens talan när ge­ mensamma beslut ska fattas. Medlemmar i föreningar och delägare i vissa företag brukar också ha möjlighet att utse representanter till de styrelser som sedan styr föreningen/företaget.

Stark och svag majoritet Demokratin grundas på tanken om majoritetsprinci­ pen; vid omröstningar vinner det förslag som får flest röster. Vid viktigare omröstningar är det vanligt att man vill ha en stark majoritet, och därmed ett stort folkligt stöd för beslutet.

DEMOKRATI

Direkt demokrati Fördelar

Indirekt demokrati

n

Folket får verkligen styra själva, det är ju de som fattar besluten!

n

Att fatta beslut genom representanter (politiker) är en billig och praktisk metod.

n

Vi behöver inte utse någon representant, eller hitta ett parti som passar oss. Alla människor får stå för sin egen åsikt.

n

n

Direkt demokrati fungerar bäst i mindre församlingar, när väljarna är få.

Om politikerna får makten att styra under en lite längre period hinner de genomföra sina idéer, samtidigt som de kan lära sig mycket om frågorna som de styr över.

n

Störst fördelar i stora församlingar där det är många väljare.

Nackdelar

n

n

Det tar tid att ordna stora folkomröstningar och det kostar mycket pengar.

Många har inte tid eller intresse att rösta om alla frågor; det riskerar att leda till mindre genomtänkta beslut, eller beslut där få personer deltar.

n

Det kan vara svårt att hitta en representant (eller ett parti) som man verkligen vill rösta på.

n

Det finns en risk att folket inte engagerar sig i samhällsfrågor mellan valen – det är ju ändå politikerna som bestämmer.

Beroende på viket stöd som krävs, talar man om olika slags majoritet: relativ majoritet räcker det med att ha flest rös­ ter. Ett förslag som bara får 30 procent av rösterna kan vinna, så länge som inget annat förslag får fler röster.

n Vid

n Absolut

majoritet betyder att det vinnande förslaget måste få minst hälften, 50 procent, av rösterna. Ab­ solut majoritet brukar användas vid omröstningar i kommunfullmäktige och riksdagen.

n Kvalificerad

majoritet innebär att man kräver ännu större stöd, det kan krävas 2/3 eller 3/4 av rösterna för att vinna. Kvalificerad majoritet används ofta vid beslut i EU.

n Konsenus

är latin och betyder ”enighet”. När man kräver konsensus måste alla, 100 procent, ställa sig bakom ett förslag för att beslutet ska gälla. Det betyder samtidigt att alla som deltar i omröstning­ en har möjlighet att fälla förslaget med sin enda röst. Denna makt kallas för veto, som betyder ”jag förbjuder” på latin.

FÖRDJUPNINGS FRÅGOR n Varför

fattas de flesta politiska beslut i Sverige genom indirekt demokrati?

n Borde

vi folkomrösta mer? Varför/varför inte?

n Ge

exempel på vad som menas med a) stark och b) svag majoritet!

n

Varför kräver man ofta en stark majoritet vid demokratiska omröstningar?

81

82

DEMOKRATI

ANALYS Demokratin är den sämsta styrelseformen – bortsett från alla andra.

(Winston Churchill (1874–1965), politiker och premiärminister i Storbritannien)

Demokratins problem I västvärlden hyllar de flesta demokratin som den främsta styrelseformen. Det är nästan så att man kan bli misstänksam. Finns det inga problem eller fel i demokratin? Jo, demokratin brottas med många inne­ boende problem som ständigt måste diskuteras och övervinnas.

(John F Kennedy (1917–1963), politiker och president i USA)

Nej – den moderna demokratin tillåter inte att ma­ joriteten beslutar vad som helst. Den svenska demokra­ tin innehåller därför ett antal spärrar, som begränsar majoritetens makt: n Grundlagarna:

I Sverige utgör grundlagarna en garanti för att medborgarnas fri- och rättigheter inte kränks. Grundlagarna skyddar särskilt minori­ teter och deras rättigheter:

Demokratin behöver gränser Majoriteten – den del av folket som har makten i en demokrati – kan lockas att fatta beslut som bara gyn­ nar dem själva. I värsta fall kan majoriteten skapa ett samhälle som förtrycker andra delar av befolkningen.

Ett exempel: Tänk dig att du bodde i ett land där majoriteten av folket var vänsterhänta, och väldigt korta till växten. Deras största intresse var att lyssna på dragspelsmusik. De kortvuxna hade ett eget parti som vann alla val, eftersom större delen av folket alltid röstade på dem. Ett samhälle utformades så att det passade majoriteten perfekt; alla saxar var gjorda för vänsterhänta, dörröppningarna var 120 cm höga och alla radiokanaler var tvungna att spela dragspelsmusik hela dagarna.

Ett sådant samhälle skulle bli ganska outhärdligt för högerhänta personer som är längre än 150 cm. Och tänk om man inte gillar dragspel! ”Men, vi ordnar ju val, och alla får rösta!” säger de kortvuxna dragspelsälskarna. ”Det är väl demokra­ tiskt?”

Demokrati är den främsta styrelseformen, eftersom den grundas på tron att människan är en förnuftig varelse.

”Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.”

(Regeringsformen 1 kap.)

n Maktdelning:

Den svenska demokratin bygger på tanken om maktdelning. Det innebär bland annat att vi har självständiga domstolar. Den politiska majoriteten stiftar lagarna, men får inte lägga sig i hur domstolarna dömer i enskilda fall.

n Viktiga

beslut: När riksdagen ska fatta särskilt känsliga beslut, exempelvis ändra i grundlagarna, krävs två beslut i riksdagen med val emellan för att lagändringen ska gälla. (Se sidan xx.)

DEMOKRATI

Val

Andel röstande

sv e rig e

91,8 % (förstagångsväljare cirka 90 %)

Sverige, riksdagsvalet 1976

80,4 % (förstagångsväljare cirka 70 %)

Sverige, riksdagsvalet 2006

83,3 %

Sverige, folkomröstning om EU-medlemskap 1994 Sverige, val till Europaparlamentet 2004 37,2 % andra l ä nd e r

61,4 %

USA, presidentval 2008 Schweiz, parlamentsval 2003

45,2 % 94,5 %

Australien, parlamentsval 2004

100 %

Irak, valet av president 2002*

Demokratin måste stimuleras Demokratins kanske största utmaning idag är att många människor inte bryr sig om politik. Allt färre är med i politiska partier och valdeltagandet sjunker. Det är ett allvarligt hot mot demokratin, eftersom respek­ ten för ett beslut blir mindre om bara en liten del av folket har varit med och röstat. Om bara 49 procent av folket går och röstar blir resultatet att en minoritet av folket bestämmer över majoriteten!

En förutsättning för att demokratin ska överleva är att folket engagerar sig i samhällsfrågorna, diskuterar och använder sin rösträtt. Det finns ingen mirakelme­ tod som kan få människor intresserade, men några ledtrådar till ett levande folkstyre kan vara: n Utbildning:

Människor med högre utbildning förstår hur folkstyret ska fungera och vet att deras deltagande är viktigt för att demokratin ska över­ leva.

n Möjlighet

att påverka: Väldigt många är intres­ serade av samhällsfrågor, men tillhör inte ett po­ litiskt parti. Idag diskuterar politiker och forskare hur man ska kunna göra människor mer delaktiga i politiken, även om de inte är partipolitiskt aktiva.

n Bra

valmetoder: Valdeltagandet ökar om det är enkelt att rösta. I USA måste folk först registrera sig för att få delta i valen, vilket gör att många inte röstar. Det kan också vara viktigt att inte hålla

för många omröstningar. I Schweiz, där man har många folkomröstningar, kan väljarna behöva gå till valurnorna åtta gånger per år. Då finns en risk att väljarna tröttnar och bara röstar ibland.

ANALYSFRÅGOR n

Varför behöver demokratin gränser?

n

På vilket sätt begränsas majoritetens makt i Sverige?

n

Varför är det ett problem för demokratin om folket inte intresserar sig för politiken?

n

I Australien och många andra länder är det obligato­ riskt att delta i valen (man får dock rösta blankt). Den som inte röstar kan straffas med böter. Är obliga­ toriskt valdeltagande en bra metod för att stärka demokratin? n Tänk helt fritt: Hur kan man öka intresset för politik i Sverige? Behövs det mer underhållning och spän­ ning, dokusåpor och tävlingar – eller hör det inte hemma i demokratin?

83

92

IDEOLOGI

INGÅNG Vid vägens slut? Kina är fortfarande en kommunistisk enpartistat, men på senare år har landets ledning öppnat landet för marknadsekonomiska inslag och influenser från väst. Många menar att det endast är en fråga om tid innan liberalismen har segrat även över ”den röda jätten”.

IDEOLOGI

GRUND En ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer, som försöker besvara politikens grundläggande fråga: hur kan vi skapa ett så rättvist och bra samhälle som möjligt? De tre stora ideologierna – konservatismen, liberalismen och socialismen – pekar ut helt skilda vägar för att nå det goda samhället.

De stora ideologierna Konservatism – förändring med eftertanke Konservatism kommer av latinets ”conservare”, som betyder bevara eller bibehålla. Konservatismen vill bevara samhällets grundläggande ordning. Därför ska förändringar göras långsamt, med respekt för tradition och historia. Stora och snabba förändringar i samhället leder lätt till oförutsedda följder, som kan skada samhället enligt den konservative. Den tradi­ tionella kärnfamiljen, med mamma, pappa och barn, utgör samhällets viktigaste byggsten i den konserva­ tiva ideologin.

Som konservativa brukar man räkna politiker som slår vakt om sitt lands ursprungliga kultur, religion, och moral. Ibland går försvaret av landets traditioner så långt att den konservative också har en negativ syn på utländskt inflytande. Då brukar man tala om nationalism.

Liberalism – friheten framförallt Liberalismen, av latinets liber som betyder fri, utgår från den enskilda individen och hennes valfrihet.

Varje människa bör vara fri att handla som hon vill, så länge som det inte skadar andra personer. Politikerna ska alltså bestämma så lite som möjligt.

Liberalismen kan medföra klasskillnader, alltså att vissa grupper i samhället får mera makt och inkomster än andra. Det är naturligt, enligt liberalen, eftersom vi alla har olika talanger och drivkrafter. Det gäl­ ler bara att frigöra dessa krafter. Då kommer vi att åstadkomma mer och ekonomin kommer att gå bättre, vilket i slutänden gynnar även samhällets sämst ställda grupper.

Socialism – solidaritet mellan medborgarna Också ordet socialism kommer av latin, socius och betyder kamrat. Socialismen betonar att människorna

93

94

IDEOLOGI

Socialism Gemensamma lösningar, solidaritet, jämlikhet Karl Marx skrifter utgör grunden för socialismen. Tillsammans med Friedrich Engels skrev han det Kommunistiska manifestet år 1848.

Konservatism Långsamma förändringar; respekt för traditioner; kärnfamiljen i centrum

Liberalism Individuell frihet, fri marknad, klassskillnader kan accepteras År formulerade John Stuart Mill liberalismens grundtankar i skriften On liberty.

är sociala varelser, som inte klarar sig utan hjälp från andra. Därför har vi också ett stort ansvar för våra medmänniskor. Socialisten strävar efter solidaritet, vilket betyder att alla medborgare ska hjälpa varandra efter bästa förmåga. Målet är social och ekonomisk jämlikhet: alla ska ha samma möjligheter i livet, och det ska inte finnas stora skillnader i inkomst och för­ mögenhet mellan olika grupper. Socialisten vill därför omfördela stora delar av samhällets resurser från människor med mycket makt och rikedom till svagare grupper.

Marknad eller politik?

En avgörande skillnad mellan liberaler och socialister är synen på ekonomin. Socialismen ville ursprungli­ gen att allt ägande i samhället skulle vara gemensamt och planeras av politikerna. Denna typ av ekonomiskt system kallas planekonomi. Liberalerna förknippas istället med den fria marknadsekonomin, där köpare och säjare kan sköta sina affärer utan statlig inbland­ ning. Läs mer om planekonomi och marknadsekonomi på sidan xx.

Två socialistiska inriktningar Kommunism: Gren av socialismen som förespråkar revolution och att folket gemensamt tar över allt ägande av mark, naturresurser, maskiner och fabriker m.m.

Socialdemokrati: En form av demokratisk socialism, som vill förändra genom reformer och som accepterar individuell äganderätt.

IDEOLOGI

Lenin grep makten i Ryssland genom revolutionen 1917 och skapade det kommunistiska Sovjetunio­ nen, där allt ägande var kollektivt. Jordbruken drevs av staten, eller i form av kolchoser, där arbetarna ägde och brukade jorden gemensamt.

Sovjets motpol fanns i USA, där den individuella friheten, det privata ägandet och marknadsekono­ min regerade.

GRUNDFRÅGOR n

Försök att med några få ord beskriva hur samhäl­ lets ska skötas enligt a) konservatismen b) libera­ lismen c) socialismen

n

Vad är skillnaden mellan kommunism och social­ demokrati?

n

Hur ser socialisten och liberalen på klasskillnader?

95

96

IDEOLOGI

FÖRDJUPNING

Ideologier i en ny tid Konservatismen, liberalismen och socialismen har sina rötter i 1800-talets och det tidiga 1900-talets klass­ kamp. Striden utspelades i ett samhälle där under­ klassen levde i djupaste fattigdom, utan rösträtt och mänskliga fri- och rättigheter. Liberaler och socialister vände sig med kraft mot överklassens fördelar och folkets maktlöshet. Socialisterna ville till och med använda våld: en revolution skulle störta det gamla samhället över ända.

Under senare år har det vuxit fram nya ideologier, som inte är födda ur klasskampen. De nya ideologierna är istället formade av aktuella frågor i vår tid, exempel­ vis jämställdhet, miljö, och globalisering.

Feminism Feminismen menar att det råder stora orättvisor mel­ lan män och kvinnor: Män är i allmänhet överordnade kvinnor i samhället, mest på grund av sitt kön. Män har oftare chefsjobb och de tjänar bättre, även när de utför samma jobb som kvinnor. Kvinnor får ta stort ansvar för hemarbetet, vilket har låg status och inte gör någon rik. Traditionellt manliga egenskaper och verksamheter värderas ofta högre än kvinnliga, vilket gör att mannen framstår som en norm för hur män­ niskan bör vara. Allt detta är orättvisor som måste åtgärdas, enligt feministerna.

Ekologism Ekologismen – den gröna ideologin – växte fram un­ der 1970-talet, då det blev allt mer tydligt att miljön hotades av människans nya livsmönster. Bilismen, energiproduktionen och industrin höjde vår levnads­ standard, men förstörde samtidigt jordens ekosystem.

Den gröna ideologin menar att vi måste se vår planet som en helhet, en organism som vi bör skydda mot miljöförstöring, krig och storskalig utvinning av natu­ rens resurser. De gröna har ett globalt perspektiv på politiken – miljöfrågorna kan bara lösas i samverkan med andra länder.

Religiösa ideologier I världspolitiken har ideologier på religiös grund fått ökad betydelse de senaste åren. Det gäller inte minst politisk islam, även kallat islamism, som strävar efter ett samhälle byggt på Koranen och muslimska värde­ ringar. Många islamistiska partier arbetar med fredliga medel. Genom massmedia får vi dock oftast nyheter som handlar om militanta islamister, fundamentalis­ ter, som är villiga att använda våld och terrordåd för att åstadkomma förändring. Även i väst finns partier med en religiöst grundad ideologi. I USA har den kristna högern ett starkt

IDEOLOGI

ORD Ekosystem Samspelet mellan människa, djur, växter och övrig natur i ett visst område.

De gröna frågorna har åter kommit i blickfånget efter rapporterna om hur människans utsläpp förändrar klimatet.

inflytande över politiken. De vill slå vakt om kristna värden, abortmotstånd och rätten att bära vapen. Men självklart finns det många troende – både kristna och muslimer – som inte alls vill blanda ihop religion och politik.

Mer än 165 000 personer röstade på ett nationalistiskt parti i riksdagsvalet 2006.

Nationalism

ORD Norm

Nationalismen slår vakt om det egna landet, dess befolkning, traditioner och symboler. Nationalisterna är därför ofta emot utländskt inflytande i form av invandring och omfattande hjälp till flyktingar. Na­ tionalister kan arbeta med demokratiska medel, men somliga riktningar är inspirerade av nazismen och fascismen – två ideologier som förhärligar våldet och menar att de starkaste i samhället ska bestämma.

En viktig förklaring till att både nationalismen och de religiöst grundade ideologierna växer är vår globaliserade värld. Vi får ständigt nya influenser från utlandet i form av nya maträtter, traditioner, tros­ uppfattningar och vanor. Detta kan kännas hotfullt för nationalister och religiösa fundamentalister, som vill värna sin egen religion och landets ursprungliga traditioner.

Måttstock eller regel som exempelvis visar vad som är ett ”normalt” beteende eller egenskap.

FÖRDJUPNINGS FRÅGOR n

Vilka frågor är särskilt viktiga för a) feminismen b) ekologismen c) religiösa ideologier d) nationa­ lismen?

n

Varför tror du att dessa ideologier har uppstått, vid sidan av ”de tre stora”?

n

Ska en demokrati tillåta även de ideologier som inte tror på alla människors lika värde, religionsfrihet eller yttrandefrihet?!

97

98

IDEOLOGI

ANALYS

Den politiska kompassen Med hjälp av den politiska kompassen kan du jämföra hur ideologierna ser på politisk makt och samhällets ekonomi. Ekologism, grön politik, och feminismen är inte utplacerade på kompassen. Det beror på att deras viktigaste frågor – miljön och jämställdhet mellan kvinnor och män – inte så lätt kan placeras med hjälp av den här skalan. Samma sak gäller ideologier med religiös och nationalistisk grund.

Höger eller vänster Den vågräta linjen visar hur ideologierna ser på ägan­ de och ekonomisk makt i samhället. Ska vi äga mycket tillsammans, eller ha det mesta för oss själva?

Längst till vänster står de ideologier som vill att vi ska äga allting gemensamt i samhället: från skolor och sjukhus till företag och bostäder. Det innebär samtidigt ett samhälle utan klasskillnader där det varken finns rika eller fattiga. Alla medborgare äger lika mycket, eftersom allt ägande är gemensamt. I vänsterns idealsamhälle råder med andra ord en full­ ständig ekonomisk jämlikhet.

Den yttersta högerkanten vill istället ha så mycket individuellt ägande som möjligt: varje person ska själv få bestämma över sina pengar, sin bostad, och

det mesta i samhället ska drivas som privata företag.

Det ska vara möjligt att arbeta för sitt eget bästa och skapa sig en förmögenhet, som man inte behöver dela med sig av – om man inte väljer att göra det. Högern har alltså inga problem med att vissa människor blir rikare än andra: den som jobbar hårt har förtjänat sin framgång.

Auktoritärt system eller frihet Den lodräta linjen visar hur ideologierna ser på hur beslut ska fattas och var den politiska makten hör hemma.

Den auktoritära sidan vill samla makten i en stark stat, där valda politiker eller andra ledare stiftar lagar och fattar många beslut som påverkar medborgarnas liv. I auktoritära system kommer staten, och det gemen­ samma bästa i första hand.

På den andra sidan finns strävan efter frihet, det liberala samhället. Där ska inte politiska ledare eller statliga myndigheter fatta så mycket beslut över med­ borgarna. Istället ska individerna själva få bestämma över sina liv i så hög grad som möjligt.

IDEOLOGI

99

STARK STAT (auktoritär)

VÄNSTER (gemensamt ägande)

HÖGER (individuellt och privat ägande)

STARKA INDIVIDER (frihetlig)

Fyra extrema ideologier Kommunismen är en form av socialism som vill att allt ägande i samhället ska vara gememsamt, och att alla viktiga samhällsbeslut fattas av kommunistpartiets ledare.

Nazismen hade sin storhetstid på 1930-talet. Nazis­ terna var för privat ägande, men ville att staten ändå skulle styra över vad företagen producerade och hur priserna sattes. Nazisterna ville att en vit elit skulle leda samhället.

Anarkismen vill ha så lite statligt inflytande som möjligt. Istället ska människorna leva tillsammans i små kollektiv, där man äger allt gemensamt, utan klass­ skillnader. I de små självstyrande grupperna får varje individ stor möjlighet att påverka de beslut som fattas.

Nyliberalismen har en väldigt stor tilltro till mark­ naden, det privata ägandet och individens fria val.

Nyliberalerna menar att såväl sjukhus, dagis och skolor kan drivas som företag, med vinstintresse.

ANALYSFRÅGOR n

Vilka likheter kan du se mellan kommunismen och nazismen? Vilka är skillnaderna?

n

Vad skulle du själv välja: a) en stark stat, eller ­starka individer som själva bestämmer om det mesta i sina liv? b) ett samhälle där man delar lika på allt, eller ett med individuellt ägande där var och en bestämmer över sina ägodelar och rikedomar? Placera in dig själv på den politiska kompassen, med ledning av hur du svarade på den föregående frågan!

n

Skulle du välja annorlunda om du var i en annan situation? Hur skulle du välja om du var a) fattig och sjuk? b) en rik företagare?

n

Var tror du att de svenska riksdagspartierna ­hamnar på kompassen?

108 POLITIK OCH EKONOMI

INGÅNG Marknadsekonomin bygger på frivilliga överens­ kommelser mellan köpare och säljare. Säljaren bjuder ut en vara som köparen vill ha, köparen betalar – och affären är i hamn!

POLITIK OCH EKONOMI 109

GRUND En av politikens största stridsfrågor gäller hur samhällets ekonomi bör ordnas. Ska vi äga och sköta större delen av samhällets resurser gemensamt, eller ska varje individ själv få bestämma över sina pengar och övriga tillgångar?

Vem ska styra ekonomin?

Planekonomi Under 1900-talet provade flera socialistiska och kom­ munistiska stater att införa planekonomi. Det är ett ekonomiskt system, där nästan allt i samhället ägs av staten. I Sovjetunionen och andra kommunistiska stater ägde staten bostäder, mark, råvaror, företag och fabriker. Dessutom styrdes produktionen helt och hållet av landets politiker. Med hjälp av en omfattande byråkrati samlade politikerna in uppgifter om vilka be­ hov landet hade av livsmedel, kläder, medicin och alla andra typer av varor. Sedan styrde man produktionen i statens fabriker så att folkets viktigaste behov skulle tillgodoses. Politikerna beställde de varor som skulle produceras och bestämde även hur mycket varorna skulle kosta i affärerna.

Idag finns nästan inga planekonomier kvar. Det visade sig nämligen snart att planekonomin hade stora svagheter: n Det

var svårt för politikerna att samla in korrekt och fullständig information om landets behov och resurser. Planeringen gick därför ofta fel.

n Produktionen

blev ineffektiv när alla beslut skulle fattas centralt av landets politiker. De fabriker som skulle producera varorna kunde inte ta några egna initiativ eller hitta på smarta lösningar på egen hand.

n Folket

önskade sig ofta helt andra varor än de som producerades i planekonomin. Det ledde till fiffel och svarta marknader, där folket handlade med sådana varor som politikerna hade producerat för lite av.

”I en dirigerad ekonomi lever endast dirigenterna gott”, sade Zarko Petan, slovensk författare. Han fick uppleva det kommunistiska Jugoslaviens plan­ ekonomi. Som många andra medborgare såg han hur ledande kommunistiska politiker och tjänstemän nyttjade systemet till sin egen fördel.

110

POLITIK OCH EKONOMI

Utbud och efterfrågan På marknaden bestäms priserna av företagens utbud och konsumenternas efterfrågan. Priset på marknaden blir högre om många vill köpa en vara som det är ont om. En vara som det finns gott om, men som få människor vill köpa, blir istället billig.

Kronor Efterfrågan

Utbud

Antal

Marknadsekonomi Marknadsekonomin har länge varit det dominerande ekonomiska systemet i västvärlden. De senaste tjugo åren har även kommunistiska stater som Kina och Kuba öppnat för ökade inslag av marknadsekonomi.

Marknadsekonomin utgår från att köpare och säl­ jare ska kunna träffas på en fri marknad. De ska själva få göra upp om villkor och pris för sina affärer, utan att staten eller någon annan lägger sig i.

Vad som produceras, och priset på varorna styrs av efterfrågan och utbudet på marknaden. Företagen pro­ ducerar i första hand sådana varor som folket vill ha, och företagens mål är förstås att producera så billigt och bra som möjligt. Genom att vara bättre och bil­ ligare än sina konkurrenter kan de sälja mer och göra större vinster. Marknadsekonomin har flera fördelar jämfört med planekonomin: n Det

behövs ingen storskalig planering: produktio­ nen och priserna styrs av utbud och efterfrågan.

konkurrerar med varandra, vilket gör att de ständigt strävar efter att producera billigare och bättre. Det leder till lägre priser och höjd kvalité.

av världen idag. Det betyder dock inte att staten och politikerna helt har lämnat den ekonomiska arenan.

Politikerna i Sverige bestämmer trots allt över våra skolor, sjukhus, försvaret, polisen och en mängd andra statliga och kommunala verksamheter som ingår i den offentliga sektorn. Många varor och tjänster som säljs på den fria marknaden regleras dessutom av lagar, som EU och riksdagen stiftar – det gäller till exempel alkohol, kemiska varor och vapen.

Sverige brukar därför kallas för en blandekonomi, som har inslag av både fri marknad och planerad ekonomi.

Planekonomi Gemensamt ägande där politikerna bestämmer vad som ska produceras och priset på varorna.

Detta system kräver mycket planering och byråkrati.

n Företagen

Blandekonomin Marknadsekonomin och dess lagar om utbud och efter­ frågan är alltså det system som präglar större delen

Marknadsekonomi Privat ägande där priset bestäms av utbud och efterfrågan. Marknaden är fri, utan politisk styrning eller byråkrati.

POLITIK OCH EKONOMI

Finansminister Anders Borg på väg till riksdagen med statsbudgeten.

Fakta Offentligt företagande Staten är ägare eller delägare i omkring 60 bolag.

Sammantaget gör det staten till Sveriges största före­ tagsägare och arbetsgivare. Några exempel: Svenska Spel, Apoteket, Dramaten, Posten, SJ, Sveaskog, Systembolaget (monopol), Vasakronan och Vattenfall.

Kommunerna driver tillsammans cirka 1 400 företag, främst inom fastighetsförvaltning och energiproduktion.

Fakta Ägande Så här såg de samlade tillgångarna (värdet av fastig­ heter, mark, kapital m.m.) ut i Sverige i början av 2000talet. Värde i miljarder kronor (skulder ej avdragna): Staten Kommuner & landsting Socialförsäkringssystemet Summa offentlig sektor Företag Privatpersoner Summa privat

Produktion

812 549 746 2 107 8 712 4 745 13 457

Så fördelas värdet av alla varor och tjänster (BNP) som produceras i Sverige under ett år:

GRUNDFRÅGOR n Tjänster 50 % n Industri 28 % n Jord- och skogsbruk 2 % n Offentlig sektor 20 %

n

Nämn några problem med planekonomin!

n

Hur skiljer sig marknadsekonomin från planekonomin?

n

Varför kallas Sverige för en blandekonomi? Stöd gärna ditt svar med statistik!

111

112

POLITIK OCH EKONOMI

FÖRDJUPNING

Marknadens begränsningar Utvecklingen i Sverige har under de senaste åren gått mot ökade inslag av marknadsekonomi. Fler uppgifter i samhället överlåts på privata företag, som konkur­ rerar på en fri marknad. Politiker från båda blocken är dock överens om att man inte kan låta marknaden ta hand om allt. Det finns ett antal uppgifter som mark­ naden inte kan hantera så bra. Det gäller till exempel: n Järnvägar,

motorvägar, elnät och andra stora tek­ niska system brukar skötas av staten, eftersom få företag är villiga att ta den ekonomiska risk som det innebär att investera de enorma summor som krävs.

n Ingen

anser att privata företag bör sköta vårt mili­ tära försvar, polis eller domstolar. Dessa verksam­ heter passar inte för konkurrens, och framförallt är frågorna så viktiga att samhället inte bör släppa den demokratiska kontrollen över dem.

n Alkoholförsäljning

och spelverksamhet kan leda till missbruk. Därför har staten monopol på dessa områden. Systembolaget och Svenska spel är bolag som ägs av staten. Bolagen ska tjäna pengar på sin verksamhet, men i deras uppdrag ingår också att jobba förebyggande mot alkohol- och spelmissbruk.

Marknad och ideologi Alla politiker vill alltså behålla kontrollen över ekono­ min inom vissa områden. Men inom andra verksamhe­ ter har de politiska partierna väldigt olika syn på hur samhällets ekonomi bör fungera.

De borgerliga partierna står för en liberal syn på ekonomin. De är mer positiva till marknadens möjlig­ heter än de socialistiska och gröna partierna. De bor­ gerliga vill sälja ut statligt ägda företag och tycker att fler skolor, sjukhus och vårdcentraler kan drivas som privata företag. De menar att sådana privatiseringar leder till ökad konkurrens och valfrihet för medborgar­ na. På sikt kan det ge konsumenterna sänkta kostnader och höjd kvalité.

Partierna till vänster är mer avvaktande till privati­ seringar. De menar att det finns en risk att vissa sjuk­ vårdsföretag och friskolor bara vill tjäna pengar. Jakten på vinster kan då leda till besparingar och försämring­ ar på skolor, sjukhus och vårdcentraler. Dessutom kan det bli så att personer med mycket pengar kan köpa sig bättre vård och utbildning än de som har mindre resurser. Det vore en orättvis utveckling, menar parti­ erna till vänster, som vill att skolan och sjukvården ska vara lika för alla.

POLITIK OCH EKONOMI

Den osynliga handen – egoism till nytta för alla?

Kretsloppsekonomin Miljöpartiet introducerade för tjugo år sedan en ny kritik mot marknadsekonomin: den fria marknaden le­ der till att vi konsumerar onödigt mycket, vilket sliter på jordens resurser och förstör vår livsmiljö. Denna ekologiska kritik mot marknadsekonomin har sedan flera partier tagit till sig, inte minst sedan världen uppmärksammade problemen med den pågående klimatförändringen.

Miljöpartiet och den ekologiska rörelsen vill se en kretsloppsekonomi som bland annat innebär: konsumtion av jordens råvaror, vilket leder till minskad produktion och mindre utsläpp.

Adam Smith skrev år 1776 det banbrytande verket The Wealth of Nations, som lade grunden till den marknadsekonomiska teorin. Smith menade att om varje individ specialiserade sig på just det som han eller hon var bra på skulle produktionen bli effektiv. Dåliga producenter skulle slås ut av skickligare konkurrenter, kostnaderna skulle sänkas och priserna sjunka. För detta krävs ingen styrning – får alla jobba för sitt eget bästa kommer ekonomin att styras som av en osynlig hand, till ett resultat som gynnar samhället. Staten skulle inte lägga sig i ekonomin, utan bedriva en ”låt-gåpolitik”, i den ekonomiska debatten ofta benämnd med franskans uttryck laissez-faire.

n Sänkt

n Återvinning

av glas, papper, elektronik och andra resurser, istället för att bara slänga materialet i soporna.

n Miljöskatter

och avgifter på de verksamheter som sliter hårt på miljön.

FÖRDJUPNINGS FRÅGOR n

Ge exempel på verksamheter som kanske inte borde skötas av privata företag. Motivera dina exempel!

n

Varför passar marknadsekonomin bra ihop med liberalismen, men sämre med socialismen?

n

Vilken kritik framför miljöpartiet och andra ”gröna” partier mot marknadsekonomin?

113

114

POLITIK OCH EKONOMI

ANALYS

Sjukhuset AB De senaste decennierna har den offentliga sektorn öppnats upp allt mer för privata företag och mark­ nadsekonomiska villkor: privata friskolor konkurrerar med kommunala skolor, och det är inte längre bara landstingets sjukhus som ger oss vård – flera privata företag driver både vårdcentraler och sjukhus.

Julia, som är socialist, är klart skeptisk mot privat sjukvård. Carl är liberal, och tror tvärtom: marknads­ krafterna kan lösa många av de problem som idag finns i sjukvården.

Carl: Idag är det ju långa köer till landstingets sjukvård. Om vi öppnar upp för konkurrens och fler privata företag så kommer vården att fungera mycket mer effektivt. Det blir fler som kan ge oss vård, och i slutänden blir det billigare för skattebetalarna!

Julia: Nej, det kommer bara leda till att de rika kan köpa sig bättre vård än vanligt folk! Samhället tjänar inte på sådana klassklyftor. Det är orättvist och odemo­ kratiskt.

Carl: Så du vill att alla ska ha det lika dåligt? Jag tycker inte att allt i samhället måste vara lika för alla

människor. Huvudsaken är väl att sjukvården funkar bättre, även för de som har ont om pengar, eller hur?

Julia: Men det är inte friskt att försöka tjäna pengar på sjuka människor. Företag som vill tjäna pengar på sjukvården måste förstås spara in på personal, och de kanske slarvar med undersökningarna. Jag skulle inte vilja ha min sjuka mormor på ett vinstdrivande sjukhus!

Carl: Men så funkar det inte. Om sjukhuset inte sköter sig så kommer det ju inte få några fler kunder. Det går i konkurs! Det är bara de bästa företagen som överle­ ver på marknaden. Dessutom kan faktiskt staten ha kontroll även över privata sjukhus, så att lagar följs och allt går rätt till.

Julia: Och på kuppen dör några gamlingar, eller? Nej, det är vettigare att höja skatten lite så att landstingets sjukhus får de pengar som behövs för att minska sjuk­ vårdsköerna. Då behöver ingen fundera på att skaffa sig privata försäkringar för att komma före i köerna, eller lägga tid på att välja ”rätt” företag för att få bra vård.

POLITIK OCH EKONOMI

Ett svårt vägval. Den svenska sjukvården har sedan länge varit inriktad på att ge lika god vård åt alla patienter. Innebär den väx­ ande privata marknaden att vi får ett A-lag och ett B-lag inom vården? Och i så fall: är det något fel med den utvecklingen?

Så finansieras vården Den svenska sjukvården är till största delen skattefi­ nansierad. När vi blir sjuka betalas större delen av våra sjukvårdskostnader via landstingsskatten – patienterna behöver bara betala en liten avgift för läkarbesöket (un­ gefär 3 procent av den totala kostnaden). Tanken bakom det svenska sjukvårdssystemet är att ingen människa ska behöva avstå från vård på grund av dålig ekonomi: sjukvården ska vara lika för alla.

Idag har många människor även en privat sjukvårds­ försäkring, som man köper från privata försäkringsbolag.

Med hjälp av denna försäkring kan patienten betala för vård hos ett privat vårdföretag. Genom den privata för­ säkringen garanteras patienten vård snabbt: man behöver kanske inte vänta lika länge som i landstingsvården. Det är vanligt att arbetsgivaren betalar en privat försäkring åt sina anställda, så att de inte blir borta så länge från jobbet vid olycksfall eller sjukdom.

De privata vårdföretagen tar dock mest emot patienter vars vård betalas via landstingsskatten. Det kan till exempel vara sådana fall som landstingets sjukhus och vårdcentraler inte anser sig hinna med. På så sätt kan de privata vårdgivarna hjälpa till att minska köerna i den offentliga vården.

2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (Ur hälso- och sjukvårdslagen)

ANALYSFRÅGOR n

Vilka fördelar kan du se med privat sjukvård? Vilka risker, eller nackdelar, kan det finnas?

n

Kan privata företag uppfylla §2 i hälso- och sjuk­ vårdslagen, tror du? Motivera ditt svar!

n

Julia tycker att alla människor ska ha precis samma rätt till sjukvård, oavsett inkomst och förmögenhet.

Men borde det i så fall inte gälla även på andra områden: alla kanske skulle ha exakt likadana hus, bilar och kläder – eller? Är det någon skillnad på att köpa sjukvård och andra varor eller tjänster?

115

Samspel – Samhällskunskap A Johan Eriksson

Samhällskunskap A Samspel Samhällskunskap A är ett heltäckande och engagerande läromedel för A-kursen i samhällskunskap för gymnasieskolans samtliga program. Fokus har särskilt lagts på att underlätta undervisningen för yrkesprogrammen och lärlingsprogrammet.

Samspel utgår från politikens och samhällskunskapens stora frågor, som skapar förutsättningar för engagerade och livliga diskussioner där alla kan delta. Det handlar exempelvis om makt, sanning, jämlikhet, frihet och solidaritet.

Utifrån denna grund presenteras fakta och kunskaper med ett enkelt och nyanserat språk i en väldefinierad form.

Samspel är uppdelad i fyra block som i sin tur är uppdelade i tre nivåer: grund, fördjupning och analys.

Samhällskunskap A Johan Eriksson

ISBN 978-91-622-9613-5

9 789162 296131 www.bonnierutbildning.se

(9613-5)

Bonniers