– Tusen tack! Kan inte du stå i mål, farbror Storm? sa Billy.
Efter en stund kom tant Storm och Lottas kompis Petra. De ville också vara med. – Kolla vilken rökare! ropade Billy stolt. Farbror Storm log belåtet när han fångade den i krysset.
När Lotta sparkade hände det igen: Bollen for mot himlen och försvann. – Det där var en riktig luftpastej, sa farbror Storm. – Lotta, du gjorde en cykelspark! ropade Billy. På andra sidan planket kom Lottas pappa och mamma gående med lillebror i vagnen. Plötsligt dunsade bollen ner på täcket framför honom. Tänk om han fått den i skallen, tänkte Billy lite förskräckt.
– Här kommer vi med bollen! Får vi också vara med? frågade Lottas mamma. Samtidigt kom Molly med Ruff. Bakom henne kikade Kim fram.
När de spelat en stund kom en stor kille gående längs staketet. Han stannade och tittade på. – Hej, jag heter Olle. Får man vara med?
Det fick han. Han trixade och joxade kickade och bollade klackade och dribblade och han behöll bollen i luften så länge att alla stirrade och höll andan. Sedan tog han ner bollen och passade till Billy. – Du Billy, du är riktigt duktig med bollen för att vara så liten, sa Olle.
Då blev Lotta arg. – Jag är minst lika bra som Billy! sa hon ilsket. – Javisst, men du är också lite äldre, sa Olle.