9789171261496

PARIS

PARIS • NEW YORK • SHANGHAI En bok om världens före detta, nuvarande och (kanske) framtida huvudstad

PAR

Hans Eijkelboom

boom

Förord av MARTIN PARR Essä av TONY GODFREY

Bokförlaget Max Ström

Cyan Magenta Yellow Black

En bok om världens före detta, nuvarande och (kanske) framtida huvudstad

Hans Eijkelboom

Förord av Martin Parr Essä av Tony Godfrey

Översättning av Hans-Jacob Nilsson Bokförlaget Max Ström

TJ366-4-2007 Aperture Paris W:263mmXH:205mm 200L EX Hanno M/A Magenta(D)

Del 1

1

Hans Eijkelboom Förord AV MARTIN PARR Essä AV TONY GODFREY

PARIS NEW YORK SHANGHAI

Förord av MARTIN PARR Antropologer använder sig ofta av fotografier i sin forskning, i synner­ het när det gäller att dokumentera ett samhälles främmande och fascinerande seder och bruk. Om jag vore antropolog, så är Hans Eijkelboom den förste fotograf jag skulle ta hjälp av. Under en lång karriär har han i första hand fotograferat i gatumiljö, och studerat människor och platser med samma disciplinerade metodiskhet och engagemang som kännetecknar en antropolog. Och om jag vore en besökare från en annan planet som sökte information om hur livet i våra stora städer ser ut, skulle jag också anlita Eijkelboom.

Hur kan det då komma sig att Eijkelboom är så föga känd bland samtida fotografer? Detta är min teori: För det första är han holländare. Holländsk fotokonst håller en hög nivå; landets sätt att förhålla sig till fotokonsten har konceptuella rötter, ett sätt som nu fått allt större spridning inom den samtida fotokonsten. Trots det har dessa fotografer väckt föga uppmärksamhet och deras arbete har förblivit relativt okänt. Det finns lyckligtvis några undantag från denna undanskymda ställning – både Rineke Dijkstra och Hellen van Meene har blivit uppmärksammade inom konstvärlden. Men konstmarknaden i Holland är mycket begränsad och det finns få betydelsefulla konst­ gallerier som kan hjälpa till att lyfta fram fotografernas arbete.

För det andra har Eijkelboom under många år framställt en mängd små och spännande kataloger i det tysta. Trots produktiviteten i hans arbete har distributionen varit begränsad. Allt som allt har han publicerat mer än tjugo fristående fotoböcker under titeln Photo Notes; ibland har museer som ställt ut hans verk publicerat dessa, men oftast har han gett ut dem på eget förlag. Dessa Photo Notes-upplagor har för det mesta varit begränsade till 150 exemplar av vilka Eijkelboom skänkt bort de flesta till vänner och beundrare. (Ett roligt exempel är när Eijkelboom under en tiodagarsperiod på 1970-talet lyckades se till att han hamnade i bakgrunden – och ibland i förgrunden – på tämligen trista fotografier i sin lokaltidning. I det följande bokprojektet med titeln In de krant [I tidningen] [1978] återgav han de sidor i tidningen

där han förekom [Fig. 1.1–1.3].) Och trots att Eijkelboom har haft åtskilliga utställningar, i synnerhet i sitt hemland Holland, har han förblivit ett okänt namn inom den fotobaserade konsten.

Rötterna till Eijkelbooms arbete kan spåras tillbaka till de tidiga verken av Ed Ruscha och Hans-Peter Feldmann. Idag är det svårt att föreställa sig hur lång tid det tog för den fotografiska världen att upptäcka humorn och pregnansen i dessa konstnärers observationer, men jag vill påminna läsarna om att man för bara tolv år sedan kunde köpa förstaupplagor av Ruschas böcker till vrakpriser. Det är först på senare år som vi till fullo har insett fotokonstens förmåga att hjälpa oss att jämföra och kontrastera – med andra ord, att skapa typologier.

Och det är just detta som Eijkelboom har varit en mästare på i många år. På så sätt kan man säga att han har varit före sin tid – medan fotovärlden i stort varit upptagen med subjektivitet och ”stream of consciousness”-fotografi, har Eijkelboom hållit fast vid sina skarpa kliniska observationer.

Allt detta sammanfattas i den här boken som är uppbyggd kring tre kontrasterande städer. Den gamla världen representeras av Paris och den nya världen av Shanghai. Någonstans mellan dessa båda ligger New York. Detta svep över de tre städerna ger oss ett bra grepp om den moderna storstaden. Inom dessa parametrar, utlagda som mönster, som typologier, ser vi bilder av verkliga människor i form av de originella, personliga observationer som Eijkelboom är så skicklig på att göra: män i randiga T-tröjor, kvinnor med shoppingväskor, män i taxibilar. För första gången i Eijkelbooms karriär har han medvetet sökt efter samma koncept eller mönster i alla tre städerna, vilket både förenar dem och ger betraktaren möjlighet att urskilja de små men betydelsefulla skillnaderna mellan städerna.

Alla dessa mönsterserier interfolieras av mer övergripande vyer av stadslandskapet som i sin tur fullbordar porträttet av den urbana miljön. Denna kombination av mönsterserier och de vidare utblickarna ger oss en bra bild av stadslivet. Vi ser detaljerna och hur de passar in i det urbana pusslet. Valet av tidpunkt för det här projektet kunde inte ha varit bättre. Härigenom visar Eijkelboom att han nått sin fulla mognad som fotograf.

Hans Eijkelbooms verk AV TONY GODFREY Det här är en märklig och ovanlig bok – jag öppnar den och får en känsla av något överdådigt, som om jag vecklade ut en resebroschyr eller betraktade en myllrande medeltida polyptyk eller predella eller lät blicken fara över ett målat panorama från sextonhundratalet över en stad eller ett fältslag. Men gestalterna vi ser är ändå högst alldagliga; det här är inga supermodeller som solar på en strand i Karibien, och inte heller helgon eller martyrer i procession till himmelriket. Ingen gör reklam för något, och det finns ingen gudomlig berättelse. Här sker inga underverk, och man ser ingen skymt av något himmelrike (varken andligt eller konsumistiskt). I stället är det vanligheten och vardagligheten som är det viktiga. Det finns ingen karta eller plan, bara detaljer.

För att vara en bok med konstfotografier rymmer den en ovanligt stor mängd bilder. Efter att ha öppnat den bläddrar jag fram sidorna i varje del samtidigt – jag ser sextio fotografier av män i randiga tröjor.

Jag vänder blad igen och ser sjuttiotvå män i kostym som är på väg till arbetet; vänder igen och ser ett panorama av tomma stadsvyer. Vilket budskap är det vi får? Att det trots allt är en liten värld vi lever i? Är det här en Family of Man i ett minimalt mönster?

Detta är ändå inte det kraftfullt optimistiska, positiva bildspråk som Edward Steichen eller Walt Disney kunde ha strävat efter. Hos ­Eijkelboom kan man nuförtiden se vissa paralleller med Steichens projekt, även om hans motiv är helt annorlunda, och även om han inte låtsas att vi alla är älskansvärda och välmenande. Vi kan se likheter mellan kontinenterna, men vi ser också skillnaderna mellan de tre ”världs­huvudstäderna”, och fotografen ger aldrig intryck av att vilja liva upp sina motiv. Det här tycks vara verket av ett neutralt öga, som rapporterar vad det ser och låter oss göra våra egna tolkningar.

Det som binder samman boken är det projekt som ligger till grund för den. Den 8 november 1992 påbörjade Eijkelboom en fotografisk dagbok som han kallar Photo Notes. Från och med detta datum har han, om möjligt varje dag, tagit mellan ett och åttio fotografier av, som han skrev 1996 ” saker och händelser som jag stöter på i mitt dagliga liv. Jag ­använder

inte den här dagboken för att visa vad som sker i mitt liv, utan som en ­metod att visualisera utvecklingen av mitt sätt att betrakta världen.

Denna utveckling är en långsam och ständigt pågående process – droppe för droppe, genom dagligen upprepade erfarenheter och observationer, skapar den sig själv likt stalagmiter och stalaktiter i en grotta.” (1) För det mesta när Eijkelboom beger sig ut i staden väljer han ut en typ av personer eller situationer (personer i röda jackor, kvinnor i shorts, människor som sover ombord på tåg, män med bakåtkammat hår, unga flickor i T-tröjor med Spice Girls-tryck). Sedan fotograferar han så många av dessa personer han kan hitta under en tidsrymd av upp till två timmar. Projektet avslutades den 8 november 2007 – så den här boken är tillkommen mycket nära dess slut.

Under en period av sju år, innan han påbörjade sina Photo Notes, avstod Eijkelboom från att fotografera människor. Efter att under fjorton år (1971–85) ha ägnat sig åt detta, hade han börjat känna obehag inför att tränga sig på i människors liv. I likhet med andra konstnärer – Victor Burgin till exempel – slutade han arbeta på gatorna. Han tyckte att hans foto­arbete riskerade att liknas vid ett politiskt maktmissbruk. Men i likhet med Burgin återvände han till gatorna därför att han insåg att dessa skrupler representerade en förlorad sak: vi blir fotograferade hela ­tiden.

(Författaren av dessa rader bor i London, staden med flest övervakningskameror i världen – där blir människor fotograferade varenda dag när de lämnar sina hus, på bussen på väg till arbetet, och när de öppnar dörren till kontoret.) (2) Eijkelboom har också insett att i dessa tider av stjärnkult vill många människor i själva verket bli fotograferade.

Om man tittar på de senaste årens konceptkonst är Eijkelbooms projekt inte ovanligt i att det är omfattande och komplext. Det kan jämföras med projekt av exempelvis Rodney Graham, eller i sin sociala orientering med verk av Lorna Simpson eller Jeremy Deller. Men framför allt har det likheter med Douglas Hueblers serieverk från 1971, Variable Piece #70, i vilket Huebler bestämde sig för att dokumentera så många männi­ sko­typer som möjligt. Han tog grupper av fotografier ur vilka delar eller enstaka bilder valdes ut för att representera sådana typer som männi­ skor som ”kan tänkas känna sig glada över att ha blivit utvalda till konst­ subjekt” eller som ”är vackra men dumma”. Som alltid roar sig ­Huebler

här med att göra narr av sina egna strukturer. De utger sig för att vara auktoritativa men är alldeles uppenbart preliminära. Och som alltid var han mer än någon annan konceptkonstnär medveten om att man, när man arbetar i ett reellt rum, också arbetar i ett socialt rum.

Av alla de tidigaste konceptkonstnärerna beundrar Eijkelboom ­Huebler mest – även om de båda aldrig träffades. I likhet med Huebler vill Eijkelboom undvika konfrontationer, arbeta med människor och hitta det estetiska uttrycket i små vardagliga observationer och handlingar.

Och liksom hos Huebler är hans persona som fotograf till synes anonym: efter att ha bestämt sitt projekt för dagen försöker han (om än bara i teorin) att arbeta så likt en inspelningsmaskin som det är mänskligt möjligt. Och när hans persona som konstnär ger sig till känna är det, precis som hos Huebler, en milt ironisk, stillsamt humanistisk sådan.

Eijkelboom skapade sig ett namn i konceptkonstens historia 1971 genom sitt deltagande i Sonsbeek 71 (Fig. 2.1 och 2.2), en radikal utställning med platsspecifika verk och ”environmental art” där han ställde ut med bland annat Dan Graham, Huebler och Robert Smithson. Det är en truism att den konceptuella konsten har förändrat vårt sätt att se på ”fotokonst” och gjort oss medvetna om fotografiets ambivalenta status som dokument och konstverk. Det är mindre känt att få av de konst­ närer som skapade dessa nyckelverk på 1960 - och det tidiga 1970 -talet har behållit sin drivkraft. Det som gör Eijkelboom betydelsefull är att han tillhörde denna första våg av konstnärer som använde sig av fotografiet, men att han har byggt vidare på och utvecklat detta initiativ.

Om vi betraktar Eijkelbooms tidiga fotoverk – till exempel A Shower of Rain (1971) – ser vi att han använder en seriell bildframställning och utnyttjar sig själv som motiv (Fig. 3.1). Systemet är enkelt: ju våtare han blir, desto rödare blir hans skjorta, och desto tydligare blir hans kroppsliga reaktion. Blandningen av humor och patos kan påminna om verk av Bas Jan Adler eller William Wegman från samma period. Intresset­ för seriella strukturer finns även hos andra, som Jan Dibbets, men går också att spåra tillbaka till konstruktivismen, en rörelse som holländarna tog till sig som om den var deras egen. Eijkelbooms lärare Peter Struyken var en framträdande representant.

Eijkelbooms bruk av boken (han har hittills framställt fyrtioen

böcker, några stora, de flesta små) härrör ur konceptkonstens förkärlek för små billiga böcker som en presentationsform. Man kommer här att tänka­på Ed Ruscha som framställde sexton böcker mellan 1962 och 1972 och därefter bara en. De var från början billiga, triviala, vardagliga, eller till och med, för att ta till en engelsk term för en tonlös konsonant som Smithson ofta använde, ”surd” (3), men de väckte fascination och hade en sällsam skönhet, vilket gör att de fortfarande fångar vårt intresse. I likhet med Dan Grahams foton från slutet av 1960 -talet försökte de skapa ett slags Generica: en värld där alla regionala skillnader hade kollapsat. I Europa framställde Hans-Peter Feldman från 1968 och framåt små fotoböcker av banala motiv: ambulanser, leksaker, fotbollsspelare. Meningen var inte att de skulle vara vackra böcker, utan hur de skulle användas. Ibland hängde han upp dessa böcker på ett snöre sträckt över galleriet. Böckerna föll sönder allteftersom de nyttjades; en bok med foton av kvinnoknän visade sig vara mest populär.

Genom bruket av en mängd ögonblicksbilder visar Eijkelbooms ­arbete också att det växer ur den första konceptkonstens bortglömda medium, diabildsvisningen. Tidiga verk av Graham, Smithson och Lothar Baumgarten visades ursprungligen som diabilder, en ironisk referens både till den akademiska föreläsningen och till amatörfotografernas diabildsvisningar av resefotografier.

Det Huebler och Feldman gör är att skapa ett annat slags fotojournalistik, där ögonblicksbildens vardaglighet tycks inbjuda oss till att ifrågasätta vad den egentligen är. När Christian Boltanski valde att sätta upp människors banala fotoalbum på väggarna på Documenta 5, gjorde han på många sätt detsamma – dessa vardagsbilder lyftes ut ur sitt sammanhang som familjeminnen och förvandlades till ”ready­ mades”: föremål som reste frågor om sin egen status och natur.

Enkla konceptuella system ligger till grund för Eijkelbooms verk från 1970 -talet. För Identity (1976) bad han tio personer som hade känt ­honom som tonåring men som inte hade träffat honom på tio år att berätta­vad de mindes av honom och vad de trodde att det hade blivit av honom sedan dess. Han publicerade sedan svaren med fotografier av sig själv som dessa tänkta personer: socialarbetare, ligist, elektriker, politisk aktivist, viltvårdare, fotograf, hippie, provie(4), ­banktjänsteman och

Den här boken ingår i ett större projekt med titeln Photo Notes som Eijkelboom påbörjade den 8 november 1992 och som avslutades den 8 november 2007. Projektet bestod i att han åtminstone fem dagar i veckan skulle gå ut i den miljö där han för ögonblicket befann sig och fotografera en mönsterserie eller en bild. Det utvalda motivet skulle inte nödvändigtvis vara bestämt i förväg. Om Eijkelboom lade märke till att en viss sorts överrock bars av, låt oss säga medelålders män, så skulle han dokumentera dessa män under en tidsrymd på upp till två timmar. Ibland kunde motivet för dagen vara så vanligt att han lyckades färdigställa en typologi på tjugo minuter. Från början fotograferade han med fotofilm men på senare tid har han övergått till digitalkamera. Hans teknik är numera så flyhänt att han inte behöver titta i sökaren eller ställa in skärpan. Allt faller på plats och dokumenteras automatiskt.

Det är svårt att föreställa sig den enorma mängd bilder som denne besatte konstnär har tagit under sitt projekt. I den här enastående boken får vi emellertid tillgång till ett koncentrat av Eijkelbooms observationer. När man bläddrar i den ser allt så utsökt enkelt ut, så klart i sina intentioner. Mest av allt bidrar Paris – New York – Shanghai till att ge dokumentationen och tolkningen av storstadslivets yttringar nya dimensioner.

MARTIN PARR, 2007

Fig. 1.1

Fig. 1.2

Fig. 1.1 Omslag till In de krant av Hans Eykelboom [sic]. Utgiven av Gamm(a): Utrecht, Neder­länderna, 1978. Tryckt av Drukkerij van den Dool, Sliedrecht, Nederländerna.

38 sidor, 17 illustrationer. Upplaga på 150 exemplar. 8 1/4” x 11 1/2”.

Fig. 1.2 ”Jag har försökt att under tio dagar i följd förekomma på ett tidningsfotografi åtminstone en gång per dag.” In de krant, titelsida.

Fig. 1.3 12 maj 1973. ”Onno van Dokkum exposeert in Academie.” [Onno van Dokkum ställer ut på Academie.] In de krant, sidan 25.

Fig. 1.3

pilot. I 96 Alternativ (1978) (Fig. 4.1 och 4.2) bad han nittiosex personer att klä honom i plagg ur ett stort urval kläder, medan han i People ­Wearing My Clothes (1973) lät andra människor klä sig i hans egna ­kläder och, ­kanske, iklä sig hans personlighet. Det som förenade alla dessa projekt var ett intresse för identiteten, för hur vi väljer att presentera oss själva och hur andra uppfattar oss. Outtalad fanns hela tiden frågan: Finns det någon överensstämmelse mellan vad vi har på oss och det vi är? Ännu djupare ligger frågan om hur detta uttryck för ”identitet” förhåller sig till medvetandet. Ett senare projekt har en mer social infallsvinkel: varje vecka under 2005 köpte Eijkelboom en hel uppsättning kläder för mindre än 10 euro och fotograferade sig själv i dem.

Den demokratiska orienteringen i Eijkelbooms arbete visas i serien Homage to August Sander från 1981, där han bad enskilda personer som han mötte i sin hemstad Arnhem att nämna en typ eller grupp av människor, och sedan peka ut exempel på dessa människor under en promenad genom staden. Exempel på de utvalda kategorierna var ”män med platta kepsar”, turkar, huliganer, människor som var ”glada” eller hade ”utstrålning” och tjänstemän. Detta var inget försök att upprätta en metastruktur som den Sander strävade efter – det känns slumpmässigt i jämförelse – Eijkelboom ville snarare visa att det är så här vi lever vårt liv på gatorna i vardagen, genom att göra ändlösa snabba och slumpmässiga värderingar. De kategorier som bestämmer dagens arbete i Eijkelbooms Photo Notes är på samma sätt mångtydiga – på en närmast sociologisk nivå dokumenterar han de nya kategorier som framträder i folkmassan. Ännu mer uttalat än i Homage to August Sander är den underliggande frågan i Photo Notes: Uttrycker vi vår grupp­ identitet som typer eller genom uniformer?

Majoriteten av Eijkelbooms Photo Notes-serier är tagna i den lilla, arkitektoniskt obetydliga staden Arnhem. Eijkelbooms flytt från Arnhem till Amsterdam 2003 innebar inte bara en flytt från en stad till en annan utan en förändring från att ha varit en lokal konstnär till att bli en global konstnär – Amsterdam har en mångkulturell ­befolkning, och på Schiphol, en av de största internationella flyg­ platserna i ­världen, blev Eijkelbooms favorittillhåll Kalverstraat, ett livligt men anonymt shoppingcenter. Numera talar han om att flytta till

­Rotterdam där turisterna är färre och gatulivet mer opåverkat.

Fram till ganska nyligen har Eijkelboom visat föga intresse för arkitektur och i stället koncentrerat sig på människor i gatuvimlets limbo. På senare tid har han uppmärksammat den arkitektoniska miljön och i högre grad valt motiv utan stora folksamlingar. Detta är mer planerade fotografier som fungerar som en stadig basrytm till det intensiva gatulivet. Ett sådant intresse för arkitektur kan spåras i hans bidrag till Sonsbeek 71.

Eijkelboom har alltid intresserat sig för situationisterna, för deras projekt derivé (ett slags undersökande stadsvandringar som initierades av Guy Debord) och det som Henri Lefebvre såg som omvandlingen­ av vardagslivet. Även om det politiska budskapet alltid är outtalat snarare­ än uttalat finns det ändå alltid med i hans verk. Detta visas av svårig­ heterna vi har att definiera hans arbete. Är det sociologi? På sätt och vis, men bara som ett slags bildens eller blickens sociologi eller antropologi. När man betraktar hans verk försöker man ofta föreställa sig vad hans personer tittar på – ett skyltfönster, en följeslagare, kameran. Är det modefotografi? Knappast. Det ligger närmare ett ­antropologiskt studium av samtida folkdräkter. Dess verkliga föregångare­är de böcker­ med träsnitt från senrenässansen av Jost Amman och Wenceslaus Hollar­som avbildade klädedräkter från olika delar av världen, men som framför allt utstrålar den enorma nyfikenhet och energi som präglade gatulivet i renässansstäderna.(5) Gatan var då, liksom nu, stadens ­ansikte.

Det är, som hos poeten Craig Raine, ett försök att betrakta världen som ny, som om man var en marsinvånare som ville beskriva vad man såg.

Rain is when the Earth is television.

It has the property of making colors darker.(6) Nej, Eijkelboom är mer som en fisk i sin hemflods vatten, en deltagare i gatulivets flöde – projektet fungerar därför att han kan avläsa gatans stämning. Det grundläggande är hans insikt i att han verkar både som ett subjekt och ett objekt i samhället.

Hans vanligaste motiv är mor och dotter ute på shoppingrunda – han väljer för det mesta det motivet en gång i månaden.(7) 2003 gav han ut

en hel bok med Photo Notes som enbart ägnades mor-och-dotter-bilder (Fig. 5.1– 5.2). Det är ögonblicket när en flicka både vill likna och skilja ut sig från sin mor som intresserar honom. Och det är förstås detta som ligger till grund för allt som Eijkelboom fotograferar: hur vi presenterar våra identiteter – hur vi klär oss och uppträder på gatan, hur människor möts och skiljer ut sig och blandas.

Att bläddra igenom den här boken kan kännas som ett slags dejtingprocess i snabbtempo, att försöka hitta en känslomässig förbindelse, en association. Vi beger oss ut i kläder som ska representera vår identitet, men de är i själva verket uniformer – kläder som inte har något semiotiskt budskap, såvida de inte liknar något annat. I vår föreställning och längtan efter identifikation kan det hela till och med likna klippdockor för barn, med en scen att placera sina figurer på och kläder att sätta på dem.

Under de första åren av sina Photo Notes tog Eijkelboom månatliga självporträtt. Han ville visa världen vem han var och var han bodde, som om han ville säga: ”Kom till Arnhem och träffa Hans Eijkelboom!” Självporträtten var centrala i hans tidiga verk – i ett projekt 1979 fotograferade han sig själv hundra dagar i sträck, stående på exakt samma plats i Arnhem.(8) Människor vimlar omkring honom som om han vore ett stenblock eller en ready-made. Det visar, i likhet med andra tidiga själv­ porträttsprojekt, ett intresse för identitet och mänskliga möten som för tankarna till Huebler med flera, och som man kan se även hos andra, till exempel i Soo-Ja Kins videoinstallation A Needle Woman från 2005, där man på sex teveskärmar ser henne stå orörlig på olika ­gator i världen medan människor rör sig i strida strömmar runt omkring ­henne. Även om Eijkelboom numera sällan uppträder i sina Photo Notes, får man en känsla av att hela projektet är ett slags självporträtt.

När man betraktar dessa sidor är Eijkelbooms egen osynlighet det mest påtagliga, och som alltid ställer man sig frågan varför och på vilket sätt han är närvarande. Detta ständiga visuella tjuvlyssnande­ har inga likheter med Beate Streulis voyeurism eller Sophie Calles pseudodetektiv­verksamhet. Det påminner mer om änglarna som i öppningsscenerna i Wim Wenders film Himmel över Berlin lyssnar på männi­ skors tankar och försöker skänka tröst, men utan att kunna ­ingripa.

Detta intresse för andra, för ett slags kollektivt minne, och en längtan

efter att på ­något omärkligt sätt kunna ingripa, får sitt uttryck i hans framställning av små böcker för sina prenumeranter, och i hans försök att varje ­månad ställa ut, inte i gallerier utan i offentliga lokaler: på bibliotek, sjukhus och så vidare. Han vill att de vanliga människor han fotograferar ska få möjlighet att se sig själva i hans verk.

Liksom i Eijkelbooms tidiga arbeten handlar allt om något djupare än identitet: om medvetandet. Det som verkligen genomsyrar både hans böcker och vår uppskattning av dem, är det sätt på vilket de på nytt iscensätter upplevelsen att vara levande, att gå omkring på gatorna­och titta och försöka hitta ett fynd i en föränderlig värld. De gör oss medvetna om gatulivet – många människor har vittnat om att hans verk har förändrat deras sätt att se. Som han själv säger gör han inte längre några självporträtt inom ramen för sina Photo Notes, men i en större mening är hela projektet ett självporträtt, i en karta över mänskligt liv som det utspelar sig på gatorna.

TONY GODFREY, 2007

1. Hans Eijkelboom, Dagboek 8-11-1992 – 8-11-2007. Nummer 8 (Arnhem, Nederländerna.

HE Publication, 1996).

2. Enligt uppgift blir den genomsnittlige Londonbon fotograferad trehundra gånger om dagen av säkerhets- och övervakningskameror. Guardian, 25 mars 2007.

3. I sina instruktioner till den person som ansvarade för hans bidrag till utställningen 557,087 år 1969, specificerade Eijkelboom: ”400 kvadratiska foton av vyer från Seattle – bör vara av tomma, plana, övergivna, tonlösa, vanliga, trista stränder. Obebodda tomma fält utan hus, ödsliga vägar, sandbankar, sjö på avstånd, ändlösa tidlösa platser – använd Kodak Instamatic 804. 8 rader med 50 uppsatta på väggen.” Handskrivna instruktioner i utställningskatalogen till 557,087 (Seattle: Seattle Art Museum, 1969).

4. Anarkister som ordnade demonstrationer och utförde sociala aktioner och happenings, i vilka man bland annat försåg Amsterdam med vitmålade cyklar för allmänt bruk.

5. Jost Amman, Im Frauwenzimmer wirt vermeldt von allerley schonen Kleidungen und Trachten der Weiber, 122 träsnitt av kvinnodräkter tillhörande bland andra spanska drottningar, böhmiska adelsdamer och kvinnor inom kyrkliga nunneordnar (Frankfurt: Martin Lechler, 1586); Wenceslaus Hollar, Theatrum Muilerium, 48 träsnitt av kvinnodräkter från hela världen (London: Peter Stent, 1643).

6. Craig Raine, A Martian Sends a Postcard Home (London: Oxford University Press, 1979).

7. I New York valde Eijkelboom mödrar och söner.

8. Fotografierna togs av Sheila Matthes som ofta samarbetar med Eijkelboom i hans projekt.

Detta obetitlade projekt har inte publicerats.

Fig. 2.1 Omslag till katalogen för Sonsbeek 71. ”Eykelboom [sic] Hans” i Sonsbeek 71: Sonsbeek Buiten de Perken, Deel 1, 19.6 –15.8.1971, (katalog) redaktörer Geert van Beijeren och Coosje Kapteyn, curator Wim Beeren. Utgiven av Centrum: Park Sonsbeek, Arnhem, Nederländerna. Häftad, 231 sidor.

161 ill. 8 1/4” x 11 5/8”.

Fig. 2.1

Fig. 3.1 (föregående uppslag) A Shower of Rain, 1971, i fotowerken, sidorna 28 –29 Hans Eijkelboom, fotowerken. Utgiven av Hans Eijkelboom till utställningen De Ideale Man (Den ideale mannen) på Museum vor Moderne Kunst Arnhem, Arnhem, Nederländerna, 20 mars – 30 maj 1999.

Tryckt av Veenman drukkers, Ede, Nederländerna, 1999. Häftad, 224 sidor, 1 725 ill. 6 7/8” x 6 1/2”.

Fig. 2.2 Sonsbeek 71, katalog sidorna 114 –15.

Fig 4.1 Omslag till 96 Alternatives.

Hans Eykelboom [sic], 96 Alternatives. Projekt genomfört under en workshop i Arnhem, Nederländerna. Utgiven av Hans Eijkelboom i september 1978. Häftad, 8 sidor, 8 svartvita ill. Med tolv fotografier i format 2 1/2” x 2 1/2”. 8 1/2” x 12”.

Fig. 4.1

Fig. 2.2

Fig. 3.1

Fig. 4.2

Fig. 4.2 Sidorna 4 –5 i 96 Alternatives.

Fig. 5.1 Omslag till A meeting on the street.

Hans Eijkelboom, A meeting on the street. Utgiven av NEROC’VGM: Amsterdam, 2003. Idé och produktion KesselsKramer. Häftad, 68 sidor, 90 ill. 5 7/8” x 8 1/8”.

Fig. 5.2 A meeting on the street, sidorna 27–28 (uppslag), Paris.

Fig. 5.1

Fig. 5.2

Sammanställning – inklusive urval och placering av text och bilder – copyright © 2007 Aperture Foundation, Inc. Foton copyright © 2007 Hans Eijkelboom. Förord copyright © 2007 Martin Parr. Essä copyright © 2007 Tony Godfrey. Alla rättigheter förbehållna enligt internationella och panamerikanska copyrightbestämmelser. Inga delar av denna bok får mångfaldigas i någon form utan skriftligt tillstånd från utgivaren.

Alla illustrationer återgivna med benäget tillstånd av Hans Eijkelboom.

PARIS ¥ NEW YORK ¥ SHANGHAI En bok om världens före detta, nuvarande och (kanske) framtida huvudstad Hans Eijkelboom Hans Eijkelboom A book about the past, present, and (possibly) future capital of the world Förord av Martin Parr Essä av Tony Godfrey With an introduction by MARTIN PARR and an essay by TONY GODFREY

Part 1 Del 1

PARIS Bokförlaget Max Ström

PAR14

PAR15

PAR56

PAR57

PAR64

PAR65

PAR02

June 17, 2006

Boulevard Haussmann

PAR31

October 13–25, 2006

Boulevard Haussmann

PAR60

June 14, 2006

Rue Rambuteau

PAR03

June 17, 2006

Boulevard Haussmann

PAR32

September 13, 14, 2006

Various locations

PAR61

October 12, 2006

Place du 18 Juin

PAR04

June 14, 2006

La Seine

PAR33

September 13, 14, 2006

Various locations

PAR62

September 14, 2006

Various locations

PAR05

June 18, 2006

Boulevard Saint-Denis

PAR34

September 8, 2006

Place Félix Eboué

PAR63

September 14, 2006

Various locations

PAR06

September 16, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR35

September 8, 2006

Place Félix Eboué

PAR64

June, Oct. 2006

Various locations

PAR07

September 16, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR36

October 23, 2006

Around Rue Emile Reynaud

PAR65

June, Oct. 2006

Various locations

PAR08

October 20–24, 2006

Various locations

PAR37

June 14, 2006

Rue Velpeau

PAR66

June 16, 2006

Boulevard Haussmann

PAR09

October 20–24, 2006

Various locations

PAR38

June 14, 2006

Rue Berger

PAR67

June 16, 2006

Boulevard Haussmann

PAR10

October 24, 2006

Esplanade du Général de Gaulle

PAR39

June 14, 2006

Rue Berger

PAR68

October 23, 2006

Avenue de Flandre

PAR11

October 24, 2006

Esplanade du Général de Gaulle

PAR40

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR69

October 14, 2006

Rue du Havre

PAR12

September 16, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR41

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR70

June 15, 2006

Boulevard Haussmann

PAR13

June 12, 2006

Place Vendôme

PAR42

October 12, 2006

Various locations

PAR71

June 15, 2006

Boulevard Haussmann

PAR14

October 24, 2006

La Défense

PAR43

October 12, 2006

Various locations

PAR72

September 9, 2006

Métro Châtelet-Les Halles

PAR15

October 24, 2006

La Défense

PAR44

October 28, 2006

Parc Monceau

PAR73

September 9, 2006

Métro Châtelet-Les Halles

PAR16

June, Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR45

October 24, 2006

La Défense

PAR74

June 17, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR17

June, Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR46

October 14–21, 2006

Boulevard Haussmann

PAR75

June 17, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR18

October 21, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR47

October 14–21, 2006

Boulevard Haussmann

PAR76

October 28, 2006

Around Rue Emile Level

PAR19

October 21, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR48

October 13, 19, 2006

Various locations

PAR77

June 18, 2006

La Seine

PAR20

June 14, 2006

Canal Saint-Martin

PAR49

October 13, 19, 2006

Various locations

PAR78

October 16, 2006

Boulevard Haussmann

PAR21

October 24, 2006

La Défense

PAR50

June 15, 2006

Place de la Concorde

PAR79

October 16, 2006

Boulevard Haussmann

PAR22

June 17, 2006

Boulevard Haussmann

PAR51

June 15, 2006

Place de la Concorde

PAR23

June 17, 2006

Boulevard Haussmann

PAR52

October 31, 2006

Rue Lamarck

PAR24

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR53

June 18, 2006

Place du Sacré Coeur

PAR25

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR54

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR26

September 8, 2006

Place de la Concorde

PAR55

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR27

September 8, 2006

Place de la Concorde

PAR56

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR28

June 13, 2006

Place de Varsovie

PAR57

Sept., Oct. 2006

Various locations

PAR29

October 12, 2006

Place du Panthéon

PAR58

September 9, 2006

Rue Pierre Lescot

PAR30

October 13–25, 2006

Boulevard Haussmann

PAR59

September 9, 2006

Rue Pierre Lescot

Del 2

NEW YORK TJ368-4-2007 Aperture New York W:263mmXH:205mm 200L EX Hanno M/A Magenta(D)

Cyan Magenta Yellow Black

1

NYC14

NYC15

NYC56

NYC57

NYC64

NYC65

NYC02

April 15, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC03

April 15, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC30 NYC31

April 25, 2006 April 25, 2006

The Metropolitan Opera, Lincoln Center

NYC57

Apr., Sept. 2006

Various locations

NYC58

April 7, 9, 11, 13, 2006

Various locations

The Metropolitan Opera, Lincoln Center

NYC59

April 7, 9, 11, 13, 2006

Various locations

NYC60

September 27, 2006

Cooper Square, East Eighth Street at Lafayette Street

NYC61

April 5, 2006

Canal Street at the Bowery

NYC62

May 2, 2006

Park Avenue

NYC63

May 2, 2006

Park Avenue

NYC64

Mar., Sept. 2006

Various locations

NYC04

March 26, 2006

South Street Seaport

NYC05

September 24, 2006

Columbus Circle

NYC32

April 11, 13, 2006

Various locations

NYC06

April 19, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC33

April 11, 13, 2006

Various locations

NYC07

April 19, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC34

April 25, 2006

Various locations

NYC08

Mar., Apr., Sept. 2006

Various locations

NYC35

April 25, 2006

Various locations

NYC09

Mar., Apr., Sept. 2006

Various locations

NYC36

March 31, 2006

West Forty-second Street

NYC37

April 14, 2006

Tenth Avenue at West Fifteenth Street

NYC65

Mar., Sept. 2006

Various locations

September 30, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC10

April 13, 2006

Sixth Avenue

NYC11

April 13, 2006

Sixth Avenue

NYC12

April 1, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC38

April 1, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC66

NYC13

September 24, 2006

Tenth Avenue

NYC39

April 1, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC67

September 30, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC14

May 2, 2006

Herald Square

NYC40

March, April 2006

Various locations

NYC68

September 24, 2006

Eleventh Avenue at West Forty-first Street

NYC15

May 2, 2006

Herald Square

NYC41

March, April 2006

Various locations

NYC69

April 11, 2006

Times Square

NYC16

Mar., Apr., Sept. 2006

Various locations

NYC42

April 11, 25, 2006

Various locations

NYC70

September 23, 2006

Fifth Avenue

NYC17

Mar., Apr., Sept. 2006

Various locations

NYC43

April 11, 25, 2006

Various locations

NYC71

September 23, 2006

Fifth Avenue

NYC18

Mar., Apr., May 2006

Broadway at West Thirty-fourth Street

NYC44

September 24, 2006

Tenth Avenue at West Seventeenth Street

NYC72

April 30, 2006

Broadway at Prince Street

NYC19

Mar., Apr., May 2006

Broadway at West Thirty-fourth Street

NYC45

September 21, 2006

Manhattan

NYC73

April 30, 2006

Broadway at Prince Street

April 1, 13, 15, 20, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC46

April 15, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC74

NYC20

April 30, 2006

Broadway at Eighteenth Street

NYC47

April 15, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC75

April 1, 13, 15, 20, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC21

October 1, 2006

Ground Zero

NYC48

Mar., Apr., Oct. 2006

Various locations

NYC76

October 1, 2006

Battery Park

NYC22

April 9, 2006

West Thirty-fourth Street

NYC49

Mar., Apr., Oct. 2006

Various locations

NYC77

October 2, 2006

NYC23

April 9, 2006

West Thirty-fourth Street

Soho House, West Fourteenth Street

NYC50

April 27, 2006

Broadway

NYC24

Mar., Apr., Sept. 2006

Various locations

NYC78

May 1, 2006

Various locations

NYC51

April 27, 2006

Broadway

NYC25

Mar., Apr., Sept. 2006

Various locations

NYC79

May 1, 2006

Various locations

NYC52

September 24, 2006

Rockefeller Center

NYC26

April 20, 2006

Times Square

NYC53

September 24, 2006

Broadway at Canal Street

NYC27

April 20, 2006

Times Square

NYC54

April 13, 15, 2006

Various locations

NYC28

September 22, 2006

Peter Minuit Plaza

NYC55

April 13, 15, 2006

Various locations

NYC29

April 5, 2006

Franklin Delano Roosevelt Drive

NYC56

Apr., Sept. 2006

Various locations

Del 3

SHANGHAI TJ367-4-2007 Aperture Shang Hai W:263mmXH:205mm 200L EX Hanno M/A Magenta(D)

Cyan Magenta Yellow Black

1

SHA14

SHA15

SHA56

SHA57

SHA64

SHA65

SHA02

September 26, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA29

October 6, 2005

Yunnan Zhong Lu

SHA59

October 12, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA03

September 26, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA30

October 1, 10, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA60

October 3, 2005

Yuyuan Shangcheng

SHA04

October 18, 2005

Huangpu River

SHA31

October 1, 10, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA61

September 22, 2005

Zhongshan Nan Lu

SHA05

September 22, 2005

Xujiahui

SHA32

October 7, 20, 2005

Various locations

SHA62

October 24, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA06 October 11, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA33

October 7, 20, 2005

Various locations

SHA63

October 24, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA07 October 11, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA34

April 11, 2005

Shanghai Railway Station

SHA64

Apr., Sept., Oct. 2005

Various locations

SHA08

September 22–27, 2005

Various locations

SHA35

April 11, 2005

Shanghai Railway Station

SHA65

Apr., Sept., Oct. 2005

Various locations

SHA09

September 22–27, 2005

Various locations

SHA36

October 13, 2005

Yuyuan Shangcheng

SHA66

September 30, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA10

October 19, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA37

October 8, 2005

Fuzhou Lu

SHA67

September 30, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA11

October 19, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA38

September 28, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA68

September 23, 2005

Tilanqiao

SHA12

October 23, 2005

Shiji Gongyuan

SHA39

September 28, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA69

September 23, 2005

Tilanqiao

SHA13

October 24, 2005

Pudong Xinqu

SHA40

Sept., Oct. 2005

Various locations

SHA70

October 10, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA14

October 3, 2005

Raffles City, Xizang Zhong Lu

SHA41

Sept., Oct. 2005

Various locations

SHA71

October 10, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA15

October 3, 2005

Raffles City, Xizang Zhong Lu

SHA42

October 17, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA72

April 8, 2005

Renmin Gongyuan

SHA16

April, Sept. 2005

Various locations

SHA43

October 17, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA73

April 8, 2005

Renmin Gongyuan

SHA17

April, Sept. 2005

Various locations

SHA44

October 24, 2005

Huangpu Gongyuan

SHA74

Oct. 1, 2, 3, 12, 22, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA18

October 12, 13, 2005

Nanjing Dong Lu and Shanghai Railway Station

SHA45

October 8, 2005

Pudong Xinqu

SHA75

Oct. 1, 2, 3, 12, 22, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA46

October 22, 2005

Various locations

SHA76

October 2, 2005

Yan’an Zhong Lu

SHA19

October 12, 13, 2005

Nanjing Dong Lu and Shanghai Railway Station

SHA47

October 22, 2005

Various locations

SHA77

October 18, 2005

Lannidu Lu

SHA20

October 13, 2005

Fangbang Zhong Lu

SHA48

October 21, 2005

Various locations

SHA78

October 19, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA21

September 25, 2005

Shiji Dadao

SHA49

October 21, 2005

Various locations

SHA79

October 19, 2005

Nanjing Dong Lu

October 20, 2005

Henan Nan Lu

SHA22

October 1, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA50

SHA23

October 1, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA51

October 20, 2005

Henan Nan Lu

October 9, 2005

Hongqiao Lu

SHA24

October 16, 2005

Various locations

SHA52

SHA25

October 16, 2005

Various locations

SHA53

October 4, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA26

October 24, 2005

Nanjing Dong Lu at Fujian Zhong Lu

SHA54

October 14, 2005

Sichuan Zhong Lu

SHA55

October 14, 2005

Sichuan Zhong Lu

Nanjing Dong Lu at Fujian Zhong Lu

SHA56

September 25, 26, 2005

Various locations

SHA57

September 25, 26, 2005

Various locations

SHA58

October 12, 2005

Nanjing Dong Lu

SHA27 SHA28

October 24, 2005 April 8, 2005

Wusong River

HANS EIJEKELBOOM (född i Arnhem i Nederländerna 1949) inledde sin konstnärliga karriär 1971 med en installation som ingick i grupputställningen Sonsbeek 71,

där bland andra också konceptkonstnärerna Dan Flavin, Ed Ruscha och Michael Heizer deltog. Sedan dess har Eijkelboom skapat mer än trettio kritikerrosade böcker, däribland Identity (1978), 96 Alternatives (1978), In de krant (1978), Beautiful (1979), Hans Eijkelboom: 1989–1990 (1990), Biography: 1949–1996 (1996), Hans Eijkelboom Photoworks (1999) och Photo Notes: 1992–2004 (2004) Den 8 november 1992 påbörjade Eijkelboom ett projekt som han kallade Photo Notes som resulterade i flera utställningar i Holland och i ett antal publikationer med titlarna Photo Diary och Photo Notes. Projektet pågick i femton år och avslutades den 8 november 2007.

Eijkelbooms verk har visats på ett stort antal inter­ nationella utställningar, däribland separatutställningar på Museum voor Moderne Kunst i Arnhem i Nederländerna (1975), Sprengel Museum i Hannover i Tyskland (1980), Kröller-Müller Museum i Otterlo i Nederländerna (1996), FotoMuseum Provincie Antwerpen i Belgien (1996), Kunstverein Grafschaft Bentheim i Neuenhaus i Tyskland (2001) och Nederlands Fotomuseum i Rotterdam (2004).

2003 presenterade Museum voor Moderne Kunst i Arnhem utställningen De Ideale Man [Den ideale mannen], ett retrospektiv som innehöll delar av hans seriebaserade verk från 1971 till 1999. 2006 ingick Eijkelbooms arbeten i Vitamin Ph: New Perspectives in Photography. En utställning av Paris – New York – Shanghai öppnades på FOAM_Fotografiemuseum i Amsterdam – på hösten 2007 innan den fortsatte till Aperture Gallery i New York i november 2007.

Hans Eijkelboom bor och arbetar tillsammans med Sheila Matthes i Amsterdam. Mer information om hans verk finns på på www.photonotesbooks.com.

MARTIN PARR är författare till mer än trettio fotoböcker, däribland Common Sense, Our True Intent Is All for Your Delight, Fashion Magazine och Mexico (producerad i samarbete med Aperture och Chris Boot). Åren 2004 – 2006 gav han, tillsammans med fotohistorikern Gerry Badger, ut The Photo Book: A History i två volymer. 2004 gavs också en stor monografi om hans verk med titeln Martin Parr ut till den retrospektiva utställningen Photographic Works 1971–2000.

Utställningen invigdes på Barbican Art Gallery i London och fortsatte till flera stora museer, däribland Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofía i Madrid, Maison Européenne del la Photographie i Paris, Kunsthal i Rotterdam och Deichtorhalle i Hamburg.

TONY GODFREY undervisar vid Sotheby’s Institute of Art i London och vid University of Plymouth i Devon i Stor­ britannien. Han är författare till The New Image: Painting in the 1980s, Conceptual Art och Drawing Today, och arbetar också regelbundet för Art in America, Art Monthly, Untitled och flera andra tidskrifter.

Omslagets framsida (övre raden): PAR02, NYC02, SHA02 (detaljer) Omslagets framsida (undre raden): PAR34, NYC35, SHA34 (detaljer) Omslagets baksida: PAR05, NYC05, SHA05

I redaktionen för denna bok vid Aperture Foundation har ingått: Ellen S. Harris, Michael Culoso, Nancy Grubb, Susan Ciccotti, Sarah Henry, Andrea Smith, Kristian Orozco, Diana Edkins, John Miller, Daisy Lumley och Laura Cooke

Ett särskilt tack till Sheila Matthes Paris – New York – Shanghai har möjliggjorts genom generösa bidrag från JGS, Inc. och Mondriaan Foundation.

Fotografen har fått generöst stöd för projektet från Mondriaan Foundation i Amsterdam och Netherlands stiftelsen för bildkonst, design och arkitektur.

Sammanställning – inklusive urval och placering av text och bilder – copyright © 2007 Aperture Foundation, Inc. Fotografier copyright © 2007 Hans Eijkelboom. Förord copyright © 2007 Martin Parr.

Essä copyright © 2007 Tony Godfrey. Alla rättigheter förbehållna enligt internationella och panamerikanska copyrightbestämmelser.

Inga delar av denna bok får mångfaldigas i någon form utan skriftligt tillstånd från utgivaren.

Originalets titel Paris – New York – Shanghai Först publicerad 2007 av aperturefoundation 547 West 27 th Street New York, N.Y. 10001 www.aperture.org

Redaktör: Lesley A. Martin Formgivare: Francesca Richer, Inger-Lise McMillan Produktion: Matthew Pimm

© Svensk översättning Bokförlaget Max Ström 2009 Svenskt original: Petra Ahston Inkapööl Tryckt och bunden i Kina 2009 ISBN 978-91-7126 -149 -6 www.maxstrom.se