Beredskapslyftet
STÄLLA UPP Det stora
Annica Triberg Bokförlaget Max Ström
Innehåll
Förord 7
Dagen då allt förändrades – Beredskapslyftet föds 11
Från flygkabin till vårdavdelning – Det första vårdspåret 19
Omsorg à la Grand Hôtel – Omsorgsspåret 41
Jakten på vikarier – Skolspåret 53
Ny livskraft i skogen – Skogsspåret 65
Från banvall till barnkull – Förskolespåret 79
Uppdrag: 1 000 sommarjobb – Sommarspåret 87
Utbildad vårdpersonal sökes – Det andra vårdspåret och vaccinatörskampanjen 103
Tillbaka till skolbänken – Lärarspåret 125
Konsten att informera rätt – Vaccinationskampanjerna 131
Den tredje vågen – en utmaning – IVA/IMA-spåret 145
En metod att exportera – Den internationella uppmärksamheten 155
Steget vidare 163
Bildförteckning 171
Register 173
Dagen då allt förändrades
Måndagen den 16 mars 2020 gick solen upp prick klockan 06.00 i Stockholm. Det var en kylig morgon, bara någon enstaka plusgrad i huvudstaden, och även om det skulle bli aningen varmare mitt på dagen hängde regnet i luften.
Denna dag skulle Riksbanken hålla ett extrainsatt penningpolitiskt möte med anledning av coronapandemin. ”Även i dag har det varit stora prisnedgångar på europeiska och amerikanska aktiebörser”, kunde man senare läsa i protokollet. Olika avdelningschefer uttryckte sin oro för svensk ekonomi, och man beslutade bland annat att köpa obligationer för upp till 300 miljarder svenska kronor fram till december 2020.
På Svenska Dagbladets redaktion skulle en redigerare strax lägga in Karin Thunbergs krönika till kommande dag. Den 11 mars hade WHO deklarerat att covid-19 nu klassades som en pandemi, och statsepidemiolog Anders Tegnell hade förklarat att 70-plussare skulle skyddas extra. Och nu reagerade Karin: ”Vad som krävs är sans och balans – och en snabbkurs i mindfulness”, suckade hon.
När Oscar Stege Unger denna morgon cyklade från Nacka till sitt arbete på Wallenbergstiftelsernas kontor på Arsenalsgatan i Stockholm var det dock varken kylan, obligationer eller utsatta 70-plussare som fyllde hans tankar, utan en helt annan fråga.
Den 16 mars 2020 rapporterade Dagens industri om att SAS tvingades permittera tusentals anställda på grund av pandemin.
11
SKOGSSPÅRET
funktionsvariationer för arbete inom skogen. Jag fick också sätta några egna plantor. Roligt! Det var några år sedan som jag på ett av mina kommunala sommarjobb hade förmånen att plantera skog! Självklart höll vi social distans. Tack alla deltagare och initiativtagare för ett inspirerande besök i Erstaskogen!”
Inlägget postades av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), som just hade kommit hem från Beredskapslyftets första Skogsspår, där 30 personer utbildades för att få kunskap om skogshistorik, planteringsteknik, föryngringsmetoder och logistik. På grund av in- och utreseförbud runtom i världen saknades våren 2020 personal för att plantera skog i Sverige. Dittills hade Novares satsning på Beredskapslyftet fokuserat på vård, omsorg och skola, men vid det laget såg man att fler branscher stod inför stora problem:
Om inte säsongspersonal från länder utanför EU fick komma in i Sverige på grund av stängda gränser, vad skulle då hända med de 300 miljoner plantorna? Samtidigt stod ett par grupper i Sverige extra långt från arbetsmarknaden samma vår: nyanlända, ofta ensamkommande, och unga med funktionsvariationer. Men om det hade varit idel jubel över de tidigare ”spåren” stötte Skogsspåret på problem:
”Vi fick nej av Arbetsförmedlingen för Beredskapslyftets skogsutbildning för att vi inte var ’upphandlade’, som det heter”, säger Novares vd Fredrik Hillelson. ”Men det var ju en extraordinär situation i vårt land och att i det läget säga: ’Nä, det går inte, våra regler medger inte …’ Då svarar jag: ’Du, vi struntar i den regeln och gör det som är rätt nu. Och så tar vi konsekvenserna sedan.’ ”
Sagt och gjort – den 20 april kunde runt 30 personer börja utbildningen. Satsningen på skogen togs fram i samarbete med Svensk Skogsservice, Dalslands Skogsskola och ägarbolaget FAM, som genom sitt helägda dotterbolag Kopparfors Skogar även är en av Sveriges största privata skogsägare, med verksamheter i hela landet.
”Staten, det är vi”, säger Håkan Buskhe, vd för FAM, med eftertryck. Det vill säga långt ifrån det ”Staten, det är jag”, som den franske kungen Ludvig XIV enligt sägnen ska ha sagt.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark får prova att sätta plantor med planteringsrör.
67
Från banvall till barnkull
”D
et är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning.”
Våren 2020 hade Nariman Yalcin knappast någon aning om att hon i början av juni skulle sitta med förskolebarn i sitt knä för att läsa sagoböcker och att citatet ur Nalle Puh skulle kunna sammanfatta mycket av den kraftsamling som pågick i vissa delar av samhället.
Om Beredskapslyftet hade namngivit de olika utbildningarna som ”spår”, så bytte Nariman bokstavligt talat spår, från banvall till barnkull: ”Jag var timanställd som tågvärd på SJ. I februari 2020 blev jag erbjuden en fast tjänst”, säger Nariman, ”men jag tackade nej till den. Jag ville fortsätta vara timanställd och periodvis jobba mycket för att sedan kunna åka i väg ett par månader och se världen. Så hade jag levt i flera år. Inte visste jag att det tre veckor senare skulle komma en pandemi och att jag skulle bli arbetslös.”
Nariman hade timmar på sitt schema en bit in i april, men sedan var det stopp. Hon var formellt fortfarande anställd på SJ, men utan jobb – och utan pengar.
”Jag var både ledsen och nedstämd och insåg att jag behövde söka ett annat jobb”, säger hon, ”men så fick jag veta att SJ hade börjat ett samarbete med Beredskapslyftet om extrapersonal till förskolan. Det lät intressant, så jag sökte direkt. Dels ville jag hjälpa till, dels behövde jag ha en inkomst. Så varför inte förskolan?”
SJanställda Nariman
Yalcin skolas in som förskollärare. Här tillsammans med Didrik och Clara.
79
DET ANDRA VÅRDSPÅRET & VACCINATÖRSKAMPANJEN
”Men allt var välplanerat och strukturerat. Dessutom var alla måna om att kämpa tillsammans, med mindre gränser mellan yrkeskategorierna.”
Karin b örjade arbeta dagarna före nyår och slogs direkt av att patienterna var så pass dåliga:
”En sövd patient visste inte att julen hade passerat och många hade legat inne ganska länge. De gjorde otroligt små framsteg i taget, följda av bakslag. Patienterna var så instabila, ena sekunden kunde de sitta uppe och prata, för att nästa tappa all syresättning. Det gick så snabbt. Trots min bakgrund hade jag inte fattat innan jag kom dit att det kunde svänga så fort.”
Inte heller var Karin Braatz förberedd på att det skulle bli så mycket media kring hennes inhopp:
”Det var lite chockartat. Jag ville ju bara gå in och jobba, inte synas utåt.”
Karin Braatz är utbildad sjuksköterska men jobbar som personskadereglerare på Folksam. Via Beredskapslyftet lånades hon ut till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge för att hjälpa till under två perioder.
108
DET ANDRA VÅRDSPÅRET & VACCINATÖRSKAMPANJEN
Samtidigt gjorde nyhetsinslagen om Karin att hon fick beröm från oväntat håll:
”Jag fick ett sms från en äldre dam i Göteborg som hade letat upp mitt nummer när hon hade läst om mig. Hon ville tacka för att jag gjorde en insats. Det var så fint att få från en helt utomstående. Jag har sparat det”, säger Karin och letar i telefonen:
”Karin, hej. Du är underbar, du är gudabenådad som hjälper covidsjuka och är en som återuppväcker min tro på människor! Allt det goda som finns önskar jag dig!”
Efter de första tre veckorna i januari 2021 på Huddinge kom Karin tillbaka för ytterligare tre veckor till i april–maj:
”Den största skillnaden under min andra omgång var att patienterna nu var betydligt yngre, de äldre hade ju börjat bli vaccinerade. Jag märkte också hur mycket tröttare personalen var. Nu var det toppen på tredje vågen, ingen visste om de skulle få sommarsemester och stämningen var mer uppgiven”, säger Karin och fortsätter:
”Några som hade småbarn berättade att efter tre tolvtimmarspass på rad kände barnen knappt igen dem …”
Karins kan förstå känslan. Hennes egna barn är i tonåren nu och hon hade full uppbackning hemifrån, med middag på bordet.
”Det kan man få i tre veckor, inte räkna med i ett och ett halvt år. Jag tror att barnen till och med var lite stolta”, säger Karin, som med lite distans absolut skulle kunna göra om detta igen, om en liknande situation skulle bli aktuell:
”Fast jag var ganska trött efter andra omgången.”
Även Malin Skoglund arbetar som skadereglerare, men på AFA Försäkring, och på samma sätt som Karin Braatz såg hon uppropet på företagets intranät:
”Det var den 21 december och jag kände direkt att det här ville jag göra”, säger Malin, som är utbildad undersköterska och som har arbetat på akuten och förlossningen, både på Karolinska och Södersjukhuset. ”Egentligen skulle jag ha pluggat vidare till sjuksköterska, men jag fick barn i samma veva, så livet tog en annan väg.”
109
DET ANDRA VÅRDSPÅRET & VACCINATÖRSKAMPANJEN
Så det blev inga akuta inhopp för Fabian. Däremot hann han tänka mycket kring hur det skulle gå att förenkla inför en liknande situation i framtiden:
”Jag vill inte peka finger. Men det största bekymret är inte att vi har för lite personal inom svensk sjukvård, utan att den inte utnyttjas på rätt sätt. Vi skulle till exempel behöva en resurspool dit alla som vill vara med skulle kunna anmäla sig och dit sjukhusen kan vända sig för att snabbt hitta kvalificerad personal.”
Denna resurspool skulle kunna innehålla alla kompetenser som behövs, från att bädda sängar och sköta administration till akutvård och läkarexpertis, menar Fabian Cervin:
”Det skulle spara både tid och kraft när nästa kris kommer. För den kommer.”
En som under slutet av februari 2021 skulle få desto mer att göra var allmänläkaren Cecilia Gerok. För nu var det dags att skala upp vaccinationerna på allvar i landet.
”Jag hade varit i kontakt med Beredskapslyftet redan före jul, när uppropet kom om att fler läkare behövdes”, säger Cecilia. ”Men jag tyckte inte att jag hade rätt kompetens för intensivvård. Däremot var vaccinatörskampanjen något jag gärna ville ställa upp på.”
Cecilia Gerok är sedan tolv år läkare på Investors läkarmottagning, som en liten inbyggd vårdcentral inom företaget.
”Det är lite speciellt, jag känner ju alla våra patienter och har även pensionärer som går kvar hos oss. Det blir oerhört familjärt.”
Till sin hjälp har Cecilia sin kollega Pernilla Säll, som är sjuksköterska, och de bestämde sig båda två för att vissa dagar i veckan hoppa in på två olika vaccinationscentraler. Pernilla kom till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Cecilia till Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
”Det låter kanske konstigt att säga, men det var jättekul”, säger Cecilia. ”Karolinska hade öppnat upp en gammal avdelning som i princip inte används i dag.”
Sjuksköterskan
Pernilla Säll arbetar normalt på Investors läkarmottagning, men hoppade in på vaccinationscentralen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Nästa uppslag: Vaccinationskön ringlade lång utanför mässan i Älvsjö som tillfälligt hade gjorts om till massvaccinationscenter. När vaccinationerna drog i gång på allvar behövdes fler vaccinatörer, kövärdar och annan personal.
118
Tillbaka till skolbänken
Dagen efter att vi hade tänt det andra adventsljuset 2019, måndagen den 9 december, larmade Skolverket att det om 15 år skulle saknas nära 45 000 behöriga lärare och förskollärare i Sverige. Framför allt de närmaste fem åren skulle behovet vara extra stort.
Totalt behöver omkring 188 500 lärare och förskollärare examineras från lärarutbildningen fram till och med år 2033. Med dagens nivåer av studenter som fram till dess tar examen kommer omkring 144 000 nya lärare att utexamineras till 2033. Den matematiken klarar man även utan att vara legitimerad lärare: 188 500 – 144 000 = 44 500.
Bristen väntas bli störst på ämneslärare för grundskolans årskurs 7–9, lärare med inriktning mot årskurs 4–6 samt yrkeslärare.
För att en lärare ska få tillsvidareanställning och självständigt kunna sätta betyg krävs legitimation. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagen 2011, och för att få denna krävs en behörighetsgivande lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen.
Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i de tre storstadslänen: Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
”I lärarbristens spår finns det också en risk att välmeriterade lärare söker sig bort från skolor i utsatta områden. Lärarbristen riskerar att
Monica von Ekensteen trivs på Tibble gymnasium, där hon gör praktik som en del av den kompletterande utbildningen i pedagogik med stöd från TRR.
125
Den tredje vågen – en utmaning
Den 2 mars 2021 meddelade Folkhälsomyndigheten att det fanns en stor risk för en tredje våg av covid-19 – om inte regleringar och rekommendationer följdes. Vaccineringarna som hade kommit i gång minskade visserligen risken för allvarlig sjukdom och död, men inte smittspridningen på kort sikt.
”Om inte rekommendationerna om att hålla avstånd, stanna hemma när man är sjuk, jobba hemifrån och så vidare följs, är risken överhängande för att Sverige får en tredje våg”, sa statsepidemiolog Anders Tegnell.
Och visst blev det en tredje våg. Redan dagen efter, den 3 mars, konstaterade Johan Bratt, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm: ”tredje vågen är här nu”. Antalet bekräftade fall av covid-19 hade då ökat med ungefär 25 procent per vecka de senaste tre veckorna. Antalet patienter med behov av sjukhusvård hade också ökat kraftigt.
”Den nedgång vi såg efter nyår är nu bruten och det har börjat vända uppåt igen”, sa Johan Bratt vid en pressträff. ”Värt att notera är att vi vänder uppåt från en ganska hög nivå.”
Vid den tidpunkten vaccinerades personer med hemsjukvård och personer med hemtjänst. Regionen räknade med att de flesta av dessa skulle ha fått en dos vaccin under andra veckan i mars. Vid särskilda boenden för äldre hade 90 procent redan fått en dos, och 84 procent
CovidIVAavdelning på Östra sjukhuset, en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset.
145