9789171265753

SVENSKA

INNOVATIONER SOM FÖRÄNDRAT VÄRLDEN

Henrik Berggren Eva Krutmeijer

MAX STRÖM

Innehåll

FÖRORD AV H.M. KONUNGEN 7 INLEDNING – ATT GÖRA NÅGOT SOM INGEN GJORT TIDIGARE 9 FRÅN NOLL TILL HUNDRA – CELSIUSSKALAN 16 DEN KVINNLIGA PIONJÄREN – BRÄNNVINET GAV EN PLATS I AKADEMIEN 20 VÄRME SOM VARAR – DEN SVENSKA KAKELUGNEN 24 FOLKETS ADVOKAT – OMBUDSMAN 26 EN JÄMN OCH FAST LÅGA – SÄKERHETSTÄNDSTICKAN 28 SNURRA MIN VÄRLD – PROPELLERN 32 STÅLMANNENS UTVECKLING – GÖRANSSON OCH BESSEMERPROCESSEN 36 VÄRLDENS SPRÄNGKRAFT – ALFRED NOBEL OCH DYNAMITEN 40 CENTRIFUGERAD MJÖLK – DE LAVAL OCH SEPARATORN 44 DEN LILLE SVENSKEN – SKIFTNYCKELN 48 KRAFT ÖVER STORA AVSTÅND – TREFAS VÄXELSTRÖM 50 LJUS I MÖRKRET – AGA SOLVENTIL 54 KULOR SOM BÄR – KULLAGRET 58 TUMME MED HENRY FORD – JOHANSSON OCH MÅTTSATSEN 64 KEDJA MED DRAG I – BLIXTLÅSET 68 KONSTEN ATT FLYTTA VÄRME – KYLSKÅPET 72 EN KRAFTFULL LÄTTVIKTARE – LÄTTBETONGEN 76 KONSTEN ATT KONSERVERA – NINNI KRONBERG OCH TORRMJÖLKEN 80 EN LYCKAD KOMBINATION – SALAZOPYRIN 82 BEDÖVANDE INNOVATIVT – XYLOCAIN 84 EXPLOSIV SÄKERHET – KATAPULTSTOLEN 88 STAPLAD MJÖLK – RAUSING, WALLENBERG OCH TETRA PAK 90 DEN UNIKA MÄNNISKAN – PERSONNUMMER 94 EN REN INNOVATION – WETTEXTRASAN 96 RÄDDAR LIV VARJE DAG – RESPIRATORN 98 SJUKVÅRDENS EKOLOD – ULTRALJUD GÖR DET DOLDA SYNLIGT 102

4

VI SKRUVAR OCH MUTTRAR – IKEA OCH PLATTA PAKET 106 SPÄNNANDE SÄKERHET – BILBÄLTET 110 I TAKT PÅ LIV OCH DÖD – PACEMAKERN 114 ENERGI SOM HJÄRNKIRURGI – GAMMAKNIVEN 120 BITER SIG FAST – TANDIMPLANTATET 124 NÄRMARE HJÄRTAT – BÄRSELEN 128 DELAD GLÄDJE – FÖRÄLDRALEDIGHET FÖR BÅDA 132 KOPPLING IN I FRAMTIDEN – AXE-VÄXELN 134 EN FRIHETSMASKIN – ROLLATORN 138 BARA ETT KNAPPTRYCK BORT – RINGKNAPPEN PÅ MOBILEN 140 ATT LIGGA STEGET FÖRE – MOBILT BREDBAND 142 MAGSTARK MEDICIN – LOSEC 146 I LUFTEN OCH TILL HAVS – NAVIGERINGSSYSTEMET STDMA 150 BLODET FLYTER – PROVRÖRSVAGGAN 154 HJÄRNKOLL – MIPS I HJÄLMEN ÖKAR SÄKERHETEN 156 KUNGEN AV KOMMUNIKATION – BLUETOOTH 158 ATT RINGA GRATIS – SKYPE 160 LIVETS KARTBOK – PROTEINATLASEN 162 MUSIK PÅ ETT HELT NYTT SÄTT – SPOTIFY 164 UNDER HUDEN UTAN SKALPELL – VISUALISERINGSBORDET 168 DRICKBART MED SOLVÄRME – SOLVATTEN 172 RYMDDUSCHEN – ORBITAL SYSTEM 174 SEGERHUVA FÖR CYKLISTER – HÖVDING 176 GODA INVESTERINGAR – GRÖNA OBLIGATIONER 180 I STÄLLET FÖR PLAST – PAPIRA 182 EFTERORD –INNOVATIONER OCH SAMARBETE 187 REGISTER 193 BILDKÄLLOR 197

5

Folkets advokat OMBUDSMAN

D

et svenska begreppet ”ombudsman” har blivit en internationellt etablerad beteckning på en ämbetsman vars uppgift är att granska den offentliga maktutövningen som företrädare för medborgarna. Själva ordet ombudsman kommer från fornnordiskans umboðsmaðr. Det finns belagt i danska, svenska, norska och isländska källor sedan medeltiden som en allmän beteckning på en person som företräder en annan person. Den första officiella ombudsmannen i Sverige – ”Högste ombudsmannen” – tillsattes 1713 av Karl XII för att övervaka hur Sverige styrdes under hans landsflykt i Turkiet.

Att en härskare tillsatte någon form av representant för att granska sina ämbetsmän var dock ingen ny historisk företeelse. Redan i Kina på 200-talet före vår tid skickade kejsaren ut en ”hemlig inspektör” för att undersöka hur provinserna styrdes och vad folket ansåg om sina styresmän. Tribunen i det romerska riket hade också liknande funktioner.

Men Sverige skapade den första ombudsmannen i den betydelse vi lägger i ordet i dag: en ämbetsman som företräder och bevakar medborgarnas rättigheter gentemot den verkställande makten. Det skedde 1809, i samband med att Sverige antog en ny författning grundad på den franske tänkaren Montesquieus delning av makten i tre funktioner: lagstiftande, dömande och verkställande. Då skapades Justitieombudsmannen, som tillsattes av riksdagen, som en motsvarighet till Justitiekanslern, som var regeringens företrädare.

Behovet av en ny författning hade uppstått på grund av kung Gustav IV Adolfs sätt att leda landet. Han hade dragit in Sverige på ett olyckligt sätt i Napoleonkrigen och förlorat Finland – den östra rikshalvan – till Ryssland. Våren 1809 gjorde en grupp ledande adelsmän uppror och avsatte kungen. En ny författning arbetades fram av riksdagen under inspiration av 1700-talets upplysningsidéer för att förhindra återupprättandet av det envälde som skapats av kungens far, Gustav III. En av försäkringarna var det nya ämbetet justitieombudsman, som på riksdagens uppdrag skulle bevaka undersåtarnas rättigheter.

Vem som helst kan göra en anmälan till JO om man anser att en myndighet inte har följt lagen, ägnat sig åt maktmissbruk eller agerat godtyckligt. I dag finns det fem ombudsmän i Sverige utöver

26

den ursprungliga Justitieombudsmannen, bland annat för diskriminerings­frågor och barns rättigheter.

Fenomenet har också spritts till ett åttiotal andra länder. I många engelskspråkiga länder använder man till exempel The Commonwealth Ombudsman (Australien); Federal Ombudsman (Pakistan) och The Office of the Ombudsman (Irland). Ordet har även letat sig in i holländskan i form av De federale ombudsman. Men det finns också många andra namn på samma funktion: Le Mediáteur de la République (Frankrike), Defensoría del Pueblo (Peru), Rzecznik Praw Obywatelskich (Polen) och Avocatul Poporului (Rumänien), för att nämna några. Kärt barn har många namn.

De flesta av dessa ombudsmän – eller ombudspersoner som de ibland benämns – har tilllkommit under det senaste halvseklet. Det första landet efter Sverige som införde en ombudsman var Finland 1919, vilket slöt en cirkel – det var förlusten av Finland som en gång startade den process som ledde fram till skapandet av det svenska ombudsmannaämbetet. ­

Ombudsmän har en nyckelroll för att över­ vaka hur exempel­vis regeringar agerar.

27

Den lille svensken S K I F T N YC K E L N

E

n dag i slutet av 1880-talet upptäckte fabrikören Johan Petter Johansson att det inte fanns en enda rörtång i hans mekaniska verkstad i Enköping. Hans arbetare var ute på jobb och hade tagit med sig hela satsen av fasta tänger. Det skulle leda fram till en av världens mest användbara uppfinningar: skiftnyckeln.

Johansson löste problemet med de saknade tängerna genom att konstruera en ställbar tång vars grepp kunde anpassas till rörens dimension. År 1888 tog han patent på sin uppfinning, som snabbt blev en kommersiell framgång. Detta ledde honom till att börja fundera på samma problem när det gällde de fasta nycklar som användes för att dra åt skruvar och muttrar.

Sedan hundratals år hade smeder tillverkat skaftade verktyg som kunde användas för att dra åt olika former av gängade metallstycken.

En tidig användning var att montera rustningar på riddare men den kanske viktigaste uppgiften var att dra åt vagnshjul så att de inte lossnade. Till en början var både muttrar och nycklar individuella men under 1800-talet skedde en viss standardisering. Det blev möjligt att köpa fasta nyckelsatser med de vanligaste dimensionerna.

Uppfinnare började också experimentera med olika varianter av ställbara skiftnycklar. År 1842 konstruerade engelsmannen Richard Clyburn en variant där båda käftarna var rörliga och kunde justeras med en skruv. Om Johansson kände till Clyburns uppfinning är oklart, men år 1891 tog han patent på en liknande konstruktion.

Men även om en enda skiftnyckel där båda käftarna är rörliga är lättare att hålla reda på än ett antal fasta nycklar så var den också svagare. Vid hårt motstånd riskerade käftarna att brytas loss. Därför förbättrade Johansson sin uppfinning genom att göra en av käftarna

48

En av de allra första skiftnycklarna till­verkad av J P Johansson, patenterad 1892.

fast och den andra flyttbar med hjälp av en rullskruv. År 1892 tog han patent på denna skiftnyckel, som i princip är den modell som används världen över än i dag. I Danmark heter den svensknøgle, i Ryssland frågar man efter en svejdik och i Israel används ett hebreiskt begrepp som betyder den lille svensken.

I dag har Bahco, det företag som Johansson grundade, sålt mer än hundra miljoner skiftnycklar. Johansson överlät dock företaget till sina söner 1916 för att få mer tid över för att fortsätta göra uppfinningar. Sammanlagt tog han mer än etthundratio patent, men skiftnyckeln blev hans viktigaste.

Det finns förstås vissa som också hyllar honom för sockertången, som kom till efter att hans hustru klagade på att han kom med smutsiga händer från sin verkstad och grävde i skålen med sockerbitar. Även om den inte har haft samma betydelse som rörtången och skiftnyckeln är den ännu ett exempel på många svenska uppfinnares förmåga att låta sig inspireras av vardagslivets praktiska problem, snarare än att drömma om banbrytande innovationer.

Pilotpionjären Katherine Sai-Fun Choung justerar en mutter med hjälp av skiftnyckeln i Los Angeles 1933.

49

Kulor som bär K U L L AG R E T

O

m inte Göteborg hade vilat på ett tjockt lager lerjord hade inte den svenske ingenjören Sven Wingquist uppfunnit det självreglerande sfäriska kullagret. Eller också hade han gjort det ändå – det är svårt att veta hur mycket som kommer från uppfinnarens inre och hur mycket de yttre omständigheterna avgör.

I vilket fall stod den unge driftingenjören vid textilföretaget Gamle­ stadens Fabriker inför ett problem vid 1900-talets inledning. De stora textilmaskinerna drevs av ångmaskiner via långa axlar som gick ända upp i taket. Kullagren i axlarna gick ofta sönder och det tog tid att importera nya att ersätta dem med. Wingquist insåg att orsaken till problemet var de nästan omärkliga sättningarna i marken som gjorde att byggnaden och axlarna försköts en aning, vilket de befintliga kullagren inte klarade. Resultatet blev att maskinerna skar och brandrisken ökade.

Rullagerprincipen var känd sedan antiken, då man rullat stenar till pyramiderna på stockar. Romarna förfinade tekniken genom att använda träkulor när de exempelvis skulle rotera statysocklar, uppenbarligen en inte helt ovanlig verksamhet i romarriket. Leonardo da Vinci – ständigt denne da Vinci – var den förste som gav teoretisk utformning åt kullagerprincipen i sina anteckningsböcker. Men det skulle dröja till 1800-talet innan kullagren kom till praktisk användning, först i hästdroskor och cyklar och sedan i maskiner med rörliga delar inom industrin.

Wingquist, som var utbildad till textilingenjör och hade praktiserat i USA, följde med i den internationella forskningen. Kring sekelskiftet pågick en debatt om vilken typ av friktionslager som var bäst: glidlager, som byggde på att de olika delarna i en rörlig maskin gled mot varandra med ett lager av olja eller fett emellan sig, eller kullager, som byggde på att kulor rullade mot varandra i ett spår. År 1902 lade den tyske professorn i metallurgi, Richard Stribeck, fram bevis för att kullagren var effektivare, vilket i sin tur ledde till att Wingquist började fundera på hur dessa kunde förbättras så att de inte nöttes ner när de utsattes för tryck som rubbade kulornas bana, till exempel genom sättningar i marken. Han upprättade en experimentverkstad på Gamlestadens fabriksområde och kunde 1906 ta patent

58

Kullagret innebar minskad friktion och ökad driftsäkerhet – och därmed sparad energi. Sedan 1907 har SKF tillverkat kullager i alla storlekar.

Nästa uppslag: Kullager med över två meter i diameter monteras på en kabeltrumma för det norska offshoreföretaget NOV.

59

62

på ett sfäriskt kullager, vilket innebar att den bana som kulorna löpte i var rundad och därmed mindre känslig för tryck från sidan. Men kullagret fungerade inte så bra när det utsattes för axialt tryck, det vill säga rörelser i samma riktning som kullagren rullade.

Fabriksledningen, som initialt varit skeptisk till Wingquists visioner, insåg att deras unge ingenjör var något på spåren och sköt till kapital för bildandet av ett dotterbolag för att utveckla hans idéer – Svenska Kullagerfabriken, SKF. Våren 1907 lämnade Wingquist in en patentansökan på det flerradiga, självreglerande radialkullagret. Det som skilde radialkullagret från den tidigare versionen var att det bestod av två rader av kullager och att det yttre lagret löpte i en bana som gjorde att kullagret också kunde motstå axialt tryck i rörelseriktningen. Det kallas allmänt ”sfäriskt kullager” och blev den produkt som skulle göra SKF till ett av Sveriges mest framgångsrika företag. Den förutseende Wingquist hade också tagit patent på sin uppfinning i de stora industrinationerna. Med sina dotterbolag i Tyskland, Storbritannien och USA blev SKF världsledande.

I dag är vi omgivna av kullager. De finns i tvättmaskinen, damm­ sugaren, köksfläkten, datorn och en rad andra apparater i våra hem – i ett normalt hushåll finns mellan hundra och tvåhundra kullager. En del är minimala. Det minsta kullagret är omkring en halv millimeter i diameter. Men det finns även gigantiska kullager, som det svängkranslager med en diameter på 13 meter som används i ett kanadensiskt oljeborrtorn. Kullager används också för att säkra byggnader mot jordbävningar. Flygplatsen i San Francisco står till exempel på en stor mängd pelare som var och en vilar på ett kullager med en diameter på 1,5 meter.

Montering av rullager år 1959. Rullagret är en utveckling av kullagret. Såväl rullsom kullager måste tåla stora belastningar och tillverkas därför i rent och sprickfritt rostfritt stål.

63

Räddar liv varje dag R E S P I R ATO R N

A

tt inte kunna andas … Under Coronapandemin har fler människor än någonsin tidigare fått uppleva den ångest detta innebär. Den svenska innovationen respiratorn blev en livräddare. Även under tidigare epidemier har människor drabbats av andningssvårigheter. När polion bröt ut i Sverige under slutet av 1940-talet var järnlungan den hjälp som erbjöds. Apparaten liknade en stor konserv­ burk runt patientens kropp där endast huvudet stack ut genom en gummi­manschett. Genom att variera över- och undertrycket i plåtburken kunde konstgjord andning åstadkommas. Men många patienter dog.

När Carl Gunnar Engström blev klar med sin läkarexamen 1941 tog han anställning som infektionsläkare på Stockholms epidemisjukhus.

Hade han nöjt sig med det hade nog inte den moderna respiratorn blivit till. Men Engström tog ett extraknäck åt flygvapnet där han undersökte piloter som deltagit i försöken att närma sig överljudshastighet. Överljudsflygningar var något helt nytt i slutet av 1940-talet. Det svenska företaget Saab hade påbörjat utvecklingen av ett stridsflygplan som skulle klara dessa höga farter. År 1953 passerade planet ”Saab 32 Lansen” för första gången ljudvallen.

Engström intresserade sig för hur balansen mellan olika gaser i piloternas blod påverkades och gjorde en serie mätningar. Denna kunskap skulle han senare få användning för på sjukhuset i Stockholm.

Engström insåg snart att det fanns ett samband mellan hans patienter och det han lärt sig i arbetet med överljudspiloterna. Det var helt enkelt för mycket koldioxid kvar i patienternas blod. Eftersom det inte gick att kontrollera hur mycket luft som patienterna fick i sig via järnlungan, saknade läkarna överblick över balansen mellan syre och koldioxid. Engström utvecklade därför en luftpump som kunde reglera luftmängden i patientens lungor genom en tätslutande slang i luftstrupen. I juli 1950 blev han klar med en första prototyp och redan ett år senare började den första volymstyrda respiratorn serietillverkas.

Förutom att hjälpa många poliopatienter blev den också ett viktigt stöd vid operationer.

1963 disputerade Carl Gunnar Engström på sin uppfinning och medan den spreds över världen skedde flera förbättringar.

98

Den ursprungliga Engström-respiratorn var både tung och otymplig, men innebar en revolution inom vården. Den pumpade in luft i patienternas lungor och kom till stor användning under en polioepidemi på 1950-talet.

Den respirator som skulle komma att bli helt avgörande, initierades 1964 av den svenske läkarstudenten Björn Jonson som i sin tur fått idén till en flödesregulator av docent Sven Ingelstedt, som samlade på olösta problem i en pärm med rubriken ”Gud och jag vet”. Ingelstedts tilltro till sig själv var lika stark som hans generositet gentemot andra.

Att skapa en fungerande flödesregulator hade han visserligen avstyrt med orden: ”Man kan inte styra flöde”. Men när Björn Jonson, som också insett problemet med att reglera när och i vilken takt luften pumpades in i patienten, ändå frågade: ”Om jag lär mig styra flöde, kan vi då bygga en respirator?” svarade Sven Ingelstedt snabbt: ”Visst!”

Det blev startskottet för dagens moderna respiratorer. Problemet var att Jonson varken hade tillgång till en verkstad eller hade någon kunskap om instrumenttillverkning. Men han visste var han kunde få hjälp. Snart var han god vän med duktiga sjukhustekniker på sjukhuset i Lund som hjälpte honom att svarva, slipa och borra i glas och metall.

När han nära nog ställde till en olycka i sjukhusets verkstad blev han utestängd. Då köpte professorn i klinisk fysiologi, Håkan Westling, en svarv och en fräs som klämdes in i en städskrubb utan sjukhusledningens vetskap. Där utvecklade Jonson fungerande flödesregulatorer och byggde tillsammans med ingenjör Sven-Gunnar Olsson en ny typ av respirator. Den var ljudlös och vägde bara 4 kilo, en bråkdel av Engströms väldiga och bullrande respirator. Men viktigast var att den kunde så mycket mer. Den tillät nämligen patienten att delvis själv styra sin andning. Björn Jonson skickade in en patentansökan på sin respirator och begav sig dagen därpå till Elema-Schönander i Solna, senare Siemens.

Företaget satsade stort och gav maximal frihet åt Jonson och Olsson att tillsammans med anestesiologen Lars Nordström utveckla sina idéer. Deras nya respirator hade elektroniska flödes- och tryckmätare och fick snart också en mätare för koldioxid. Jonson, som var fysiolog, förstod att diagnostik var lika viktigt som själva ventilationen.

När ServoVentilatorn 1971 kom ut på marknaden blev den snabbt världsledande och la grunden för en helt ny diciplin – intensivvården.

Moderna varianter tillverkas fortfarande av företaget Getinge.

100

Den moderna respiratorn ServoVentilatorn fungerar som andnings­ hjälpmedel och diagnostiskt instrument i ett.

Det gör den till ett ovärderligt inslag i dagens intensivvård.

Bara ett knapptryck bort R I N G K N A P P E N PÅ M O B I L E N

D

et är få som känner till Laila Ohlgren. Men miljarder männ­ iskor använder dagligen hennes innovation när de trycker på den gröna knappen på sina mobiltelefoner för att ringa ett samtal.

För de flesta – särskilt yngre människor – är det också självklart att man slår numret först och sedan trycker på uppringningsknappen. Så var det inte med de gamla fasta telefonerna. Då lyfte man på en lur (därav symbolen på den gröna knappen) för att komma ut på linjen och sedan slog man med hjälp av knappar eller en nummerskiva en sekvens av siffror som resulterade i att man kopplades ihop med mottagarens telefon.

Denna teknik användes även på de första mobiltelefonerna som kom under 1980-talet. Men de tidiga mobilnäten hade dålig täckning och drabbades lätt av störningar, särskilt om man befann sig i rörelse.

Risken att förbindelsen bröts eller att inknappningen blev fel medan man slog siffrorna var stor.

Det var här Laila Ohlgren, det svenska Televerkets första kvinnliga ingenjör, kom in i bilden. Hon hade anställts som nittonåring på Televerket 1956 och läst in en ingenjörsexamen i efterhand. I slutet av 1970-talet arbetade hon med att utveckla ett av världens första trådlösa telefonnät NMT, Nordisk mobiltelefoni, vilket resulterade i ett av de första trådlösa telefonnäten i världen.

Strax före lanseringen av NMT 1981 kom Ohlgren på hur uppringningsproblemen på mobiltelefoner skulle lösas. I stället för att skicka siffrorna en och en kunde man installera en knapp som skickade i väg hela det inslagna numret på en gång. Därmed var det ingen risk att någon siffersignal skulle drabbas av radioskugga. År 2009 fick Laila Ohlgren Sveriges finaste ingenjörsutmärkelse, Polhemspriset. Hon dog 2014, sjuttiosex år gammal, och då var den gröna knappen standard sedan trettio år på mobiltelefoner över hela världen.

140

Den gröna knappen är en av de enklaste och samtidigt mest betydelsefulla innovationerna för mobiltelefonens funktion.

Drickbart med solvärme S O LVAT T E N

T

vå miljarder människor – nästan 30 procent av jordens befolkning – saknar tillgång till rent vatten. Det är bakgrunden till en av modern tids enklaste och smartaste innovationer. En svart behållare där smutsigt vatten hälls in och rent vatten kommer ut, utan att behöva kokas, det är Solvatten. Som namnet avslöjar är det i stället solens strålar som renar vattnet från parasiter och bakterier.

Det traditionella sättet att rena vatten är att koka det, vilket nästan alltid är kvinnornas ansvar. Ofta måste barnen hjälpa till med det tidsödande arbetet att samla ved och pinnar. Elden leder inte bara till utsläpp av koldioxid utan också till en påtagligt rökig och ohälsosam hemmiljö. Förbränningen får också konsekvenser som avskogning, förlust av biologisk mångfald och jorderosion – trädens rötter behövs för att binda den flyktiga jorden. Beräkningar visar att upp till 70 procent av all den energi som används i länder söder om Sahara används just för att koka vatten.

I slutet av 1990-talet var designern, konstnären och tidigare forsk­ nings­assistenten Petra Wadström med sin familj i Australien. Hon reste även runt i Indonesien och flera utvecklingsländer i Afrika.

Bristen på rent vatten och de hälsoproblem det orsakade gjorde henne beklämd men hon blev också sporrad att försöka göra något åt det. Det var något i kontrasten mellan det överflöd av solljus som finns på dessa breddgrader och bristen på rent vatten som hon inte kunde släppa.

Hon var övertygad om att lösningen måste vara småskalig, att den måste finnas nära människor i deras egen vardag. För att detta ska fungera måste den också vara extremt hållbar, utan dyra filter eller andra delar som måste bytas. Och kanske ännu viktigare: den måste ha en utformning som gör den lätt att använda. Hon hade sett alltför många exempel på projekt där entusiaster i den rika delen av världen talar om för fattiga familjer hur de borde utföra sina sysslor. Petra Wadström insåg att en viktig förutsättning för att hennes idé skulle fungera var att såväl utformning som marknadsföring av hennes innovation måste visa en förståelse för, och ödmjukhet inför, användarnas olika förutsättningar att använda produkten i sin vardag.

172

Solvatten utnyttjar solens strålar för att rena vattnet från skadliga mikroorganismer, samtidigt som vattnet värms upp. Det sparar tid, framför allt för kvinnor och barn. För läraren Priscilla Lokisiau i västra Kenya fungerar Solvatten-behållaren också som utgångspunkt för samtal med eleverna om såväl naturvetenskap som samhällsutmaningar.

Petra Wadström tog fram en testserie och mycket riktigt, solens UV-strålar till­ sammans med värmen som alstrades förstörde mikroorganismernas arvsmassa och hindrade dem att föröka sig. Solen både renade och värmde vattnet. Hon lät familjer i Nepal, Thailand, Indonesien och Sydafrika testa denna föregångare till Solvatten. Värdefulla synpunkter från användarna ledde till ytterligare förbättringar. År 2011 kom produktionen i gång på allvar och även samarbetena med de företag och organisationer som finansierar Solvatten som en del i sitt hållbarhetsarbete. Att hålla liv i denna samverkan är en lika viktig framgångsfaktor som själva tillverkningen. I dag används Solvatten i över fyrtio länder av fler än femhundratusen människor.

Ett av de länderna är Uganda – en nation med föga utvecklad infrastruktur men som samtidigt tagit emot mer än 1,4 miljoner flyktingar från närliggande konfliktdrabbade länder. Situationen orsakar katastrofala humanitära och miljömässiga konsekvenser och bristen på energi, vatten och mat orsakar ytterligare spänningar och konflikter mellan lokalsamhällen och flyktingfamiljer. Diarrésjukdomar som tyfus, kolera och dysenteri får lätt spridning vilket leder till under­ näring, speciellt hos barn. För att ta itu med vattenutmaningarna och öka användningen av solenergi i regioner utanför det ordinarie el­ nätet i Uganda, arbetar sedan år 2020 både PLAN International och UNHCR aktivt för att implementera Solvatten i dessa områden.

Petra Wadström har fått många priser och utmärkelser för sin innovation som räddar liv varje dag. Men hon är också stolt över att hennes innovation frigör tid för kvinnor. Tid som exempelvis kan användas till att hjälpa barnen med läxorna, förkovra sig själv eller bara för återhämtning. Hon säger själv att hon inte enbart skapat en innovation för att rena vatten, utan att hon också har uppfunnit frihet – frihet för kvinnor.

173