9789179997007

Bästa hälsningar, Britta – goda ord för livsresan från en vän Copyright © 2020 Britta Bolmenäs

Bibelcitat ur Bibelkommissionens översättning, copyright © Svenska Bibelsällskapet, Uppsala. Återgivna med tillstånd.

Form: Malin Cedergren Illustration: rawpixel.com / Freepik Foto: Zandra Erikshed

Marcus Förlag Box 22010 702 02 Örebro marcusforlag.se info@marcusforlag.se

Tryck: Livonia, Lettland 2021 Första upplagan, andra tryckningen

ISBN 978-91-7999-700-7

ISBN: 978-91-7999-700-7 Bok nr: 9700 9 789179 997007

i nnehåll

Förord ... 9 ett märkligt mail ... 13 om tid ... 17

Dagarna som blev mitt liv ... 19 Den heliga vardagen ... 23 6:1-dieten ... 27 att slippa vara duktig ... 31 Vad ska du inte göra på semestern? ... 35 med famnen full av tid ... 39 lyhörd eller lomhörd ... 43 Börja ändå ... 47 Bara gör något ... 51 ett vanligt heligt möte ... 55 små förändringar ... 59 De onödiga ... 63 att sätta avtryck ... 67 Välj att förlåta ... 71 om grodbarn ... 75 skoldagarna ... 79 ett nytt bud ... 83 Församling och kaffekoppar ... 87 ensamhetens minister ... 91 Världens ensammaste djur ... 95

Klagomur sökes ... 99

om ett ord som inte borde få finnas ... 103 när det är kört ... 107 skräckens kartor ... 111 min vän mose ... 115

om jag vetat att jag dög ... 119 Det där med tillit ... 123 tillitens simskola ... 127

Välkommen ut på plan! ... 131 Välkommen att rubba min tillvaro ... 135 Du är efterlängtad ... 139 Det blev bra ändå ... 143 längtan och luftslott ... 147 ändå ... 151 Gör något vackert av allt som gått sönder ... 155

Den Helige Återvinnaren ... 159 om trassliga nystan och kyrkan ... 163 Håret växer ut igen ... 167 tusen kulor ... 171 mer än en sak ... 175

Härlig på ett annat sätt ... 179 Hemma hos ... 183 ljusens predikan ... 187 om att samla på ögonblick ... 191 stanna upp ... 195 om mig ... 199

Förord

Har du fått upp din fällstol?

Jag har en svaghet för småfilosofiska serier. Typ Mumin, Aunty Acid och Snobben. De hjälper mig hantera det här med livet. En dag erbjuder Snobbens driftiga väninna Gullan psykologisk hjälp för 25 öre. Karl, som är en förvirrad figur, går dit. Han, liksom jag, behöver verkligen råd för livet. ”Jaa, Karl”, säger Gullan. ”Livet är som ett kryssningsfartyg. På livets kryssningsfartyg ställer somliga sina solstolar på akterdäck så de kan se var de varit. Andra ställer sina solstolar framme i fören så att de kan se vart de är på väg. Åt vilket håll har du vänt din fällstol, Karl?”

Utan att tveka svarar Karl: ”Men jag kan ju inte ens fälla upp min fällstol.”

Sådant är mitt liv. Inte ibland, inte någon gång, utan nästan jämt. Jag ser alla de duktiga, balanserade, stabila och säkra människorna runt omkring mig med sina fällstolar helt korrekt uppfällda åt det håll de tänkt sig. Här står jag och får inte ens upp min fällstol!

Jag är mer än halvvägs i livet. Kanske är jag rentav på sluttampen, vem vet. Så länge jag minns har jag försökt vara en bra människa. Försökt gå med Jesus. Men när jag ser tillbaka på mitt liv ser jag en ojämn och osammanhängande vandring med misstag och brister i skräpiga högar längs vägrenen.

I över 30 år har jag försökt följa Jesus. Jag vet att han varit nära precis vartenda ögonblick. Ändå har jag lyckats tappa bort honom många gånger eftersom jag låtit så mycket annat belamra mitt liv.

Jag vill verkligen lära av mina misstag. Jag vill göra mig av med alla distraktionerna och kasta mig i Jesu famn. Alldeles för många gånger gör jag precis tvärtom. Springer åt andra hållet och kastar mig i famnen på mitt eget virrvarr istället för i Jesu armar. Den jag är och den jag vill vara – det spretar rätt rejält mellan de två bilderna. Jag trodde att jag vid den här åldern skulle ha mognat mycket mer än vad jag har gjort.

Till dig som känner igen dig. Du som också krymper när du ser alla de perfekta människorna med sina perfekta familjer. Jag vill att du ska veta att du inte är ensam och att ytan säger väldigt lite om vad som finns i hjärtat.

Det finns En som trots allt ser på dig med sådan kärlek som om det bara fanns en enda människa på hela jorden att älska. Hans namn är Jesus och den kärleken kallas nåd. Om nåden behöver jag påminnas ofta. Kanske är det mitt ärende på jorden att påminna andra om Guds nåd.

Den här boken är en hälsning till dig som inte heller får upp din fällstol. En hälsning att Guds nåd omsluter också sådana som oss. Omsluter oss på alla sidor. (Psaltaren 139:5) Alla dagar. Alla slags dagar. Till tidens slut. (Matteus 28:20)

Bästa hälsningar / Britta

Ett märkligt mail

I morse vaknade jag en halvtimme innan väckarklockan skulle ringa. Fick den där härliga bonusstunden när man varken riktigt sover eller är riktigt vaken. Då drömde jag att jag tog fram mobilen och kollade mailen. Jag hade fått mail. Mail från Gud själv. ”God morgon mitt älskade barn”, stod det. ”Här får du en fin gåva: en alldeles ny dag. Ett oskrivet blad. Hela denna dag är en gåva till dig. Vad du gör av den är din gåva till mig. Använd dagen till att sprida ljus. Jag är med dig.”

När väckarklockan sedan ringde var drömmen så tydlig och verklig att jag var tvungen att ta fram mobilen och titta ifall det möjligen fanns ett mail från Herren själv där. Det gjorde det inte, men samtidigt tror jag att hälsningen verkligen kom från Gud. Den lyser över min dag.

Gud vill möta oss allihop med samma hälsning. Alla dagar. Alla slags dagar.

Vi är Guds älskade barn. Varje dag är en gåva från hans hand. Varje dag är han med oss. I oss. Varje dag får vi försöka sprida ljus.

En gång hörde jag någon säga om en annan person: ”Nåt större ljus var han väl inte, men han var väl en hyfsad ljusstake.” Det var inte menat som en komplimang. Det var nedlåtande sagt, tonen var taskig. Vad rösten menade var, att den där personen inte var så smart, men dög till att arbeta i kulisserna. Jag tänkte, att ljusstake, det är en fin sak att vara. Det vill jag vara. Jag behöver inte vara ljuset, men om jag får vara den som får bära in ljus i olika rum, om jag får förmedla ljus in i sammanhang, in i hjärtan. Om jag får vara en ljusstake, då är jag mer än nöjd.

Ibland försöker jag tänka på vad det betyder att Jesus inte bara säger att han är världens ljus (Johannes 8:12). Han säger också att vi är det (Matteus 5:14). Världens ljus, jag? Det är lite för stort för att ta in. Men har Jesus sagt det, då vill jag lita på det. Därför säger jag ibland till mig själv: ”Godmorgon, världens ljus.” Det känns rätt fånigt, men också lite spännande. Var ska jag få lysa upp idag?

BÖN

tack gode Gud för den dag som är idag. tack att du är världens ljus. l åt mig lysa upp hos någon idag. amen.

Om tid

Mycket i livet är orättvist, men tiden delar Gud ut helt rättvist. Oavsett ålder, status, inkomst, familjesituation, hemland – alla får vi lika många minuter per dygn. En minut har lika många sekunder för dig och för mig. Ingen av oss får en enda sekund mer än någon annan.

Ett år är 525 600 minuter och varenda en av alla dessa minuter är en gåva. Ibland tror vi att de är en rättighet. Det är inte sant. Bibeln lovar evigt liv för den som tror, men det finns inte någonstans något löfte om ett långt och hälsosamt liv på jorden. Varje dag är en svindlande stor gåva. Så ska vi också ta emot den.

Jag tycker det är himla spännande att leva. Därför ber jag nästan varje kväll ungefär så här: ”Tack Gud för idag. Låt mig få en dag till! Jag vill så gärna vara med en stund till!” Hittills har jag fått bönesvar varenda gång på den bönen.

Varje morgon vaknar jag med ett lite förvånat: ”Yes! Tack Gud!” En morgon kommer svaret vara ett annat. En natt, eller kanske dag, blir min sista på jorden. Men idag vaknade jag. Idag får jag vara med här.

I Psaltaren 31:16 står det: ”I din hand ligger mina dagar.” Min tid vilar i händerna på den som älskar mig mest. Därifrån ges de mig ett ögonblick i sänder. Vilken motbild mot tidens hetsande, jagande och tidssparande.

”I din hand ligger mina dagar.” I Guds hand ligger de och vilar och väntar på rätt stund. Där har dagarna det gott.

Tiden springer inte ifrån oss. Den rullar inte undan för oss som en boll vi ska jaga ifatt och fånga när semestern eller pensionen kommer. Nej, vi får varje stund direkt ur Guds hand. Teskedsvis får vi den, ett ögonblick i taget.

BÖN

tack godaste Gud att jag fick vakna idag. Denna dag är din gåva till mig –låt mig göra min dag till en gåva till dig. amen.

Dagarna som blev mitt liv

Jag tycker om att öppna en helt ny almanacka. Jodå, jag håller fortfarande fast vid pappersvarianten. Alla dessa oskrivna blad. Alla dessa okända ögonblick som väntar. Jag vet inte om du brukar spara dina gamla almanackor. Jag gör det. Jag gillar den där speciella känslan när man bläddrar igenom gamla almanackor, eller rent av dagböcker, några år eller kanske årtionden senare.

Alla dessa dagar är det som blev mitt liv. ”Alla vardagar som bara kom och gick, inte visste vi då att det var livet som vi fick”, som min hjälte Peter LeMarc sjunger. Många av dagarna som gått har varit svarta och svåra. Men kan jag se dem i almanackan efteråt betyder det att jag ändå överlevde. Det påminner mig om att jag överlever mycket mer än jag tror. Andra dagar har rymt stor glädje. När jag