9789180593595

Hur du lyckas med ekologiska odlingar tredje upplagan

Hur naturen fungerar

Hur permakulturen fungerar

Hur du praktiskt går tillväga

EVA PETTERSSON

NY UPPLAGA

Nu med ett helt nytt avsnitt om bland annat hur du gör egen jord och gödning

Inledning 9

Tredje upplagan 9

Dagens livsmedelsproduktion 9 Mot ett naturligare samhälle 10 Hur kan du och jag hjälpa till? 11 Så börjar då boken 11

HUR NATURENS EKOSYSTEM FUNGERAR 12

Fotosyntesen är nyckeln till liv 15 En livsviktig process 15 Varför löven gulnar 15 Omvänd fotosyntes 15 Kol och olja ett omdiskuterat ämne 15

Rent vatten – Ingen självklarhet längre 17 Vattenbristen blir allt större 17 Hur mycket vatten finns det 17 Vattnets pH 18 Konstgjort regn 18 Förändringar till det bättre 18 Utan träd blir det mesta öken 19 Trädets vattencykel 19 Träd påverkar klimatet 20 Träd samverkar med jord och mykorrhiza 20 Träd som luftrenare 21 Vindens effekt på träden 21 Använda träd som klimatskydd 21

Mångsidig jord är bäst för naturen 23 Hur näringsrik jord bildas 23 Förutsättningar för bra jord 23 Hur växterna får näring 24 Hur fungerar mykorrhiza 24

Jordens viktiga näringsämnen 26 Viktiga ämnen för oss människor 26 Jordens pH spelar stor roll 26 Mer om jord 26

Klimatet beror på platsen 27 Vår plats på jorden 27

Orografiska effekter på klimatet 28

VAD ÄR PERMAKULTUR 30

Hur permakultur fungerar 33 Permanent Agriculture 33

Permakulturens etiska principer 33 Svårt att förändra? 33 Permakulturens 12 designverktyg 34

Som en nutida ”gammaldags” by 45

En hållbar by 45

FRÅN PLANERING TILL SKÖRD 46

Att lära känna platsen du bor på 49 Klimatförändringar 49 Observera naturen 50

Att kartlägga och planera 52

Att planerar ett landskap på bästa sätt 55

Några frågor att börja med 55 Ängsvägen - Ett exempel 55 Platsens strukturer 59 Ängsvägens strukturer 60 Sektorer att ta hänsyn till 61 Vad odlas i olika zoner – praktiska tips 65 Ängsvägens zoner 67 Praktiskt om element, funktion och kontakt 72 Samodla med träd för hållbar odling 77 Trädets funktioner 77 Köpa och plantera 78 Att köpa fruktträd 79

Att spara och hushålla med vattnet 83 Kontroll över vattnet 83 Att spara på vattnet 83 Samla regnvatten 91 Samla markvatten 93 Pumpar 99 Ängsvägens vatten 99

Att förstå och odla jorden 103 Jordarternas kornstorlekar 104 Testa jorden 104 Nyttan med ogräs 104 Vårda jorden 105 Konsten att vattna olika jordar 115

Hur klimatet påverkar energibehovet 117 Platsens förutsättningar 117 Vattenenergi 117 Vindens påverkan 117 Solen och våra bostäder 117 Mikroklimat 119 Hur frost fungerar 121 Vind och vindskydd 123

Att odla för mångfald och bästa skörd 133

Den ideala odlingsplatsen 133

Välja växter 133

Skapa mångfald 133

Odla på höjden 133 Samodling 133

Perenner för ökad hållbarhet 139

Längre säsong 139 Börja skörda tidigt 139 Inhemska och lokala växter 139

Övervintringsskydd 139 Kantzoner i praktiken 139 Odlingsbäddar 141 Växtföljd 159 Succession 161

Att föröka växter 162

Med skogen som förebild 167 Samodling med träd 167 Silvoarable 167 Silvopasture 167 Skogsodling 167 Skogsträdgård 168

Hur man kan förlänga säsongen 171 Förgro växter 171 Kall- och varmbänkar 171 Växthus 173

Självhushållning - Hur mycket behövs 177

Att skaffa hushållsdjur 179

Höns 180 Gäss 180 Ankor 181 Myskankor 181 Kaniner 182 Bin 182 Getter 183 Får 183 Grisar 183 Kor 184

Om författaren 187

Bonden i Eva gav aldrig upp 187 Tack från författaren 187

BILAGOR 188

Detaljerad innehållsförteckning 250

Inledning

Idag lever de flesta i städer och samhällen med allt mindre kontakt med naturen. För bara 150 år sedan såg det väldigt annorlunda ut. Då levde de flesta mitt i naturen och kände till hur den fungerade. Då arbetade sju av tio personer inom det svenska jordbruket. Idag arbetar bara cirka två procent där. Vi har historiskt sett på väldigt kort tid gått från ett jordbrukssamhälle via ett industrisamhälle till idag ett tjänstebaserat samhälle. Som tur är finns det ännu mycket gammal kunskap kvar hos vår allra äldsta generation. Det är kunskap som vi behöver hjälpas åt att ta till vara innan den försvinner helt.

Tredje upplagan

Till min stora glädje håller intresset i sig för min bok och nu är det dags för en ny uppdatering. Den här gången, på förekommen anledning, med bland annat ett nytt omfattande avsnitt om hur vi kan göra vår egen jord och gödning.

Jag har även de sista två åren med stort intresse följd trenden att så många fler vill, och faktiskt börjat odla, om så bara på en liten balkong. Till alla dem och alla andra säger jag därför välkommen att ta del av den tredje upplagan av min bok ”Lätt att odla naturligt”.

Innan jag börjar med själva boken vill jag kort gå igenom hur dagens matproduktion ser ut och vad som behöver förändras för att vi ska komma vidare mot en mera hållbar livsmedelsproduktion.

Om vi sedan hjälper till genom vår konsumtion och genom att odla ekologiskt och hållbart gör vi både oss själva och planeten en stor tjänst. Med min bok som din guide hoppas jag att även du ska upptäcka hur lätt det är att odla naturligt.

Dagens livsmedelsproduktion

Dagens industrijordbruk med allt färre och färre gårdar med allt större monokulturer, orsakar enorma problem med avskogning, jorderosion och föroreningar. För att odla den majs, soja, spannmål och oljeväxter som industrin efterfrågar till mat, djurfoder och fossilfritt bränsle bryts ständigt ny mark. Här är några av de stora problemen inom jordbruket:

⇾ Mycket hög energianvändning där det går åt 10 kalorier energi för att få fram 1 kalori mat

⇾

En tredjedel av jordarna är redan utarmade och allt fler jordar blir sterila och övergår till öken

⇾

Om dagens nivå av utarmning fortsätter kan det i flera områden vara så lite som 60 år kvar av näringsrik jord ⇾

En allvarlig hetsjakt på ny näringsrik jord, så kallad land grabbing, har länge pågått i olika utvecklingsländer, framför allt i Afrika ⇾

En ohållbar konstbevattning som gör att planetens färskvatten mycket snabbt håller på att ta slut eller förorenas ⇾

En enormt stor kemikalieanvändning, det mesta från oljeindustrin, med drivmedel, konstgödning och bekämpningsmedel ⇾

Vegetabilier som innehåller mindre näring på grund av konstgödningens smala näringsutbud. Till exempel kan ett äpple idag innehålla 25 gånger lägre järnhalt än för 50 år sedan

Storskalig animalieproduktion

Även den största delen av olika animalprodukter som nötkött, fläskkött, fågel och fisk är kraftigt industrialiserad. Här är de stora problemen:

Mycket hög energianvändning

Djuren lever under mycket onaturliga förhållanden

Djuren äter onormal kost såsom soja och majs

Foder och även vatten i viss mån måste transporteras till gårdarna då djuren inte har tillgång till någon naturlig mat

Enorma mängder gödsel som blir ett avfallsproblem i stället för till värdefull gödsel

ekosystem HUR NATURENS

FUNGERAR

Fotosyntesen är nyckeln till liv

Det är tack vare de gröna växternas förmåga att omvandla solens strålningsenergi till kolhydrater och syre som vi människor, alla djur och svampar också kan ta del av solens energi. Ja, utan växterna skulle vi inte finnas.

En livsviktig process

I alla gröna växter äger två, verkligen livsviktiga, processer rum samtidigt. Den ena är fotosyntesen som fångar upp energin från solljuset för att tillsammans med koldioxid och vatten omvandla solenergin till växtenergi i form av glukos och till syre som växten sen avger till luften. Den andra är cellandningen som upprätthåller växtens liv när det är mörkt. Vid cellandningen tar växten upp syre från luften, vilken sedan tillsammans med glukosen omvandlas till växtenergi, vatten och koldioxid som avges till omgivningen.

Varför löven gulnar

Att trädens löv gulnar och faller av sker helt enkelt för att det inte finns tillräckligt med ljus och vatten för att växterna ska kunna utföra sin fotosyntes. Trädet drar därför tillbaka klorofyllets byggstenar ner i stammen och till rötterna i väntan på att ljuset och vattnet ska komma tillbaka på våren.

Omvänd fotosyntes

När vi eldar med ved är det nog inte många som tänker på att den förbränning som sker är en omvänd reaktion jämfört med fotosyntesen. För ved är ju lagrad solenergi som består av kol och vatten, kolhydrater. När veden brinner reagerar kolhydraterna med syret i luften och det bildas återigen koldioxid. Vattnet i veden blir till vattenånga och det som blir kvar är aska som innehåller de mineraler som trädet tagit upp från marken när det levde. Värmen som elden avger är den solenergi som trädet samlat genom fotosyntesen. Samtidigt blir en del av solenergin också ljuset från elden.

Kol och olja ett omdiskuterat ämne

Samma sak gäller vid förbränning av kol och olja. Man skulle kunna säga att de är gammal koldioxid som lagrats i miljontals år djupt ner i jorden. När man nu tar upp all denna energi och förbränner den släpps den urgamla koldioxiden fri, samtidigt som det inte finns tillräckligt med växter som kan “äta” upp överflödet. När jordens växtlighet och då framför allt träden, minskar i den takt som sker idag, samtidigt som människorna blir allt fler går inte ekvationen ihop hur man än försöker räkna. Det här är en utveckling som måste ändras och alla kan hjälpa till, både i smått och i stort.

Här kan vi som odlare bidra lite extra till att minska problemet, förutsatt om vi gör det på ett hållbart sätt med naturen som läromästare. Ett bra exempel är att när vi odlar mer av vår egen mat försvinner det mesta av just den matens negativa klimatpåverkan.

Rent vatten – Ingen självklarhet längre

Idag kommer larmen allt oftare om att dricksvattnet är på väg att ta slut på olika platser runt om i världen och ändå är mängden vatten på vår planet den samma som den alltid varit. Den vattenbrist som det talas om är det rena vattnet, inte om vattnet som helhet. Vi har ett snabbt växande problem med att det finns allt mindre rent vatten för oss att leva av, men om alla hjälps åt så går det att bromsa utvecklingen.

Vattenbristen blir allt större

Den största orsaken till detta är industrins och jordbrukens ökande behov av vatten. Även den privata vattenanvändningen har ökat radikalt. Vi tar för givet att vattnet alltid finns där och att det kommer ur kranen när vi vrider på den. Men, så här har det inte varit så länge, och är det inte heller på alla platser i världen. I Sverige räcker det om vi går tillbaka ungefär 50–60 år för att se hur betydligt mera försiktiga vi då var med vårt vatten. Då var det inte tal om att duscha jämt och ständigt, utan badkaret fylldes till hälften en gång i veckan. Där fick sen ungarna tvätta sig i tur och ordning och inte var vi smutsigare då än nu. Någonstans på vägen fram till idag har vi helt enkelt tappat respekten för det rena vattnet. Det behöver vi ändra på och återigen bli duktiga på att hantera och respektera vattnet som det överlevnadselement det är.

Jag hoppas att det här kapitlet, och även resten av boken, ska ge en dig bättre förståelse för hur allt vatten på jorden hänger ihop, hur det flyttas runt i ett evigt kretslopp och framför allt hur vattnet påverkar oss och hur vi påverkar vattnet.

Hur mycket vatten finns det

Jordens hav är enormt stora och där finns också nästan allt vatten. Hela 97 procent av jordens vatten är saltvatten.

De resterande ynkliga TRE procent som är kvar är så kallat färskvatten och finns i två former som är väldigt svåra att ersätta eller fylla på :

⇾ 75 procent fruset i is och snö

⇾ 13,5 procent djupt liggande grundvatten, så kallat fossilt vatten, som ligger på mer än 800 m djup

Detta vatten är fördelat så här: ⇾ 11 procent grunt liggande grundvatten, på mindre än 800 m djup ⇾ 0,3 procent i sjöar och dammar ⇾ 0, 6 procent i jordarna ⇾ 0,03 procent i floder ⇾ 0,035 procent i atmosfären

Dessa fem former, knappa 12 procent av de tre procenten, är alltså det enda vatten som vi kan påverka.

Vattnets omsättningstid är den tid det tar för att allt vatten i ett system ska hinna bytas ut. Beroende på vilket vattensystem det handlar om varierar omsättningstiden kraftigt. I havet är omsättningstiden overkliga 37 000 år, medan det bara tar ynkliga 14 dagar för att allt vatten i våra kroppar ska vara utbytt och nytt.

Planetens färskvatten

Allt växande behöver vatten och i väldigt många jordbruk används konstbevattning. Så länge det handlar om ekologiska jordbruk som utnyttjar naturligt vatten som passerar deras gårdar uppstår sällan några problem. Då gör vattnet sitt jobb, ibland flera gånger på samma gård. När vattnet sen rinner vidare till nästa område kan det åter igen göra nytta eftersom det inte är förstört av kemikalier. Ett annat positivt exempel på bevattning är där man utnyttjar icke förorenat spillvatten från en verksamhet till en annan.

Omfattningen av ett hänsynsfullt vattenanvändande är tyvärr alldeles för marginell, vilket leder till att

Utan träd blir det mesta öken

Träd är helt magiska i sin funktion. De är en av de enskilt viktigaste delarna av vårt ekosystem, eftersom träden gör cirka 80 procent av arbetet med att skapa jord och atmosfär. Utan träden skulle vårt klimat vara helt annorlunda. Ja, faktiskt är det så illa, att utan träd blir det mesta bara öken.

Trädets vattencykel

Tack vare trädets stora bladyta samlar ett fullvuxet träd in mycket stora mängder vatten. Ett fullvuxet träd kan ha otroliga 16 hektars arbetande bladyta (160 00 kvadratmeter) om man räknar med både den yttre ytan och alla kärl under ytan.

Hela trädet är även så utformat att när det regnar rinner allt vatten utifrån och in mot stammen och sen vidare ner till marken. Inget vatten droppar ner från trädet förrän alla delar ovan jord är

”mättade”. Sen, när vattnet väl faller till marken, tar det med sig mängder med näringsämnen från trädets yta tillsammans med insekter och damm. Detta näringsrika vatten från trädkronan matar på så sätt den marken och trädets finare rötter, medan trädstammens vatten matar djupare lager och grövre rötter.

Det är trädets grova, djupa rötter som drar upp olika mineraler ur marken, vilka sedan transporteras vidare upp genom trädet ut till bladen. Väl där sköljs dessa näringsämnen tillbaka ner till

HUVUDRÖTTER

HUVUDRÖTTER OCH HÅRRÖTTER

HUVUDRÖTTER , HÅRRÖTTER OCH MYKORRHIZA

Rotsystem med och utan mykorrhiza

Vad är Permakultur

Hur permakultur fungerar

Som jag skrev i bokens inledning kan permakulturen vara en lösning på många av våra problem i världen. I det här kapitlet berättar jag mycket kortfattat om vad den står för och då först och främst ur ett odlingsperspektiv. I resten av boken beskriver jag, både praktiskt och mera i detalj hur man använder permakulturen tillsammans med andra verktyg.

Permanent Agriculture

Begreppet permakultur kommer från engelskans Permanent Agriculture och myntades 1978 av Bill Mollison och David Holmgren, båda från Australien. Bill var forskare och biolog och som sådan var han fascinerad av skogen och hur den fungerade när den fick växa fritt utan mänsklig påverkan. Samtidigt var han mycket engagerad för att finna en lösning på den katastrof som han ansåg att världen var på väg mot. Trots både engagemang och deltagande i många protester, kände han att det han gjorde inte gav några synbara resultat.

Till slut kom han fram till att den förändring som behövdes inte kom uppifrån utan underifrån. Därför återvände han hem och började odla med inspiration från just skogen och från de naturfolk som finns kvar. Ur detta kom sedan hans bok ”Permaculture: A Designers’ Manual”, en komplett manual för allt som rör permakultur.

Permakulturens etiska principer

Permakulturen är ett planeringsverktyg som kan hjälpa oss att hitta tillbaka till ett system som är hållbart både för oss och för hela planeten. Permakultur är ett helhetstänk som kan sammanfattas i följande tre etiska principer.

Omsorg om jorden

Omsorg om jorden betyder att vi återtar vår förståelse för att vi är en del av planeten och att vi lever i ett samspel med allt annat liv.

Omsorg om människor

Omsorg om människor handlar om att vi hittar tillbaka till ett mera nära samhälle där människor har

tid för varandra, att vi hinner prata, lyssna, se och bli sedda.

Rättvis fördelning

Jordens resurser är ändliga, därför måste vi hushålla med och rättvist fördela dessa på ett sådant sätt att vi inte förbrukar mer än vad som hinner förnyas.

Svårt att förändra?

Svaret är både ja och nej. Det svåra är att problemen är globala och det gör beslutsprocessen extremt långsam och komplicerad. Framför allt gäller det den ekonomiska doktrinen om ständig tillväxt vilken är motorn bakom de flesta av problemen. Tyvärr är sannolikheten för att det blir någon snabb ändring minimal för ingen, varken politiker eller finansfolk vill vara den första som tar steget mot en förändring. Ingen vågar vara den första att slå in spiken i kistan på dagens skenande ekonomi.

Hur ska vi då stoppa det skenande tåget? Här tycker jag att uttrycket ”om något ska blir gjort är det bäst att göra det själv” kommer väl till pass även om det kan låta näst intill omöjligt. Men tänk om vi faktiskt kan det?

Permakultur handlar mycket om att ta saken i egna händer och förändra vår egen livsstil. Vi kan så mycket mer än vad vi själva tror och en bra start är att ändra vårt perspektiv från “någonting måste göras” till “vad kan jag göra?”.

För vi bestämmer faktiskt själva vad vi vill göra så länge vi håller oss inom lagens ramar. Ingen kan hindra oss från att börja, precis just nu, med att se saker ur ett annat perspektiv. Allt behöver inte ändras på stört, vi kan ta ett steg i taget. För hur äter man lättast en ”elefant”? Jo, genom att ta en tugga i taget.

Låt oss därför börja med att odla mer mat till oss själva och om vi inte kan det så kan vi i alla fall välja

hållbart, ekologiskt och lokalt odlade råvaror. Om vi sen tänker efter lite extra och frågar oss “behöver jag verkligen det här?” kan vi minska vår konsumtion och samtidigt spara på både resurser och pengar. Vartefter vi lyckas med att ta ett steg mot en mera genomtänkt tillvaro behöver vi mindre pengar, vilket gör att vi behöver ”jobba” mindre. Det i sin tur gör att livspusslet blir mycket lättare att lägga.

Permakulturens 12 designverktyg

Utöver de etiska principerna har permakulturen 12 designverktyg. I dessa återkommer många av permakulturens ledord som observation, planering, naturlig balans, resurshushållning, förnyelse och helhet gång på gång. Tillsammans speglar designverktygen permakulturens tre etiska principer.

skörd planering Från

till

Att lära känna platsen du bor på

Första steget till att börja använda permakultur som ett verktyg för att planera trädgård och odlingar är att lära känna naturen igen, på riktigt. För många kan det här bli ett helt nytt sätt att se på både naturen och odlandet.

Klimatförändringar

Vi har redan börjar märka att klimatet förändras, men hur det blir framöver finns det egentligen inga svar på. För att ändå vara förberedd på vad som kan komma och för att klara olika situationer på bästa sätt kan permakulturen och dess verktyg komma väl till pass. Här följer några tänkbara utmaningar och hur man skulle kunna lösa dem.

Klimatets utmaningar

På grund av ändrat väder uppstår nya situationer som:

Förändrat säsongsbeteende

Mer och kraftigare nederbörd i kombination med häftigare vädersituationer när det gäller regn, hagel och snö

Fler och större översvämningar

Erosion av vägar och jord

Kraftigare temperatursvängningar

Kraftigare vindar

Längre torrperioder

Brist på dricksvatten

Ökad missväxt

Fler sjukdoms- och insektsangrepp

Minskat antal pollinerare

Skördebortfall när fruktträd och bärbuskar först luras att går i blom för tidigt för att sen frysa när temperaturen snabbt faller igen

Frysskador på växter på grund av minskade mängder snö

Djupare markfrost på grund av ihållande kyla

Förhöjda havsnivåer

Lösningsförslag på utmaningarna

Här följer några förslag på lösningar som kan öka förmågan att hantera de förändringar vi står inför.

Att prioritera små, enkla, hållbara och dynamiska lösningar som är människovänliga, handgjorda och lättillgängliga

Att skapa så mångsidiga lösningar som möjligt inom alla områden; matförsörjning, vatten, odling, energi, transport och så vidare

Att med mikroklimat skapa olika buffertar och skydd till exempel växthus av olika slag, vindskydd, dammar, stenanläggningar, snöskydd både på tak och på extra utsatta platser

Att samarbeta och bygga upp lokala nätverk för att samla kunskap och erfarenheter på plats

Att på alla tänkbara sätt öka den egna och den lokala självförsörjningsgraden och därmed öka beredskapen för att hantera olika typer av kriser och snabba förändringar

Till sist så är det klokt att planera för en zon kallare och två zoner varmare

Att planerar ett landskap på bästa sätt

När vi planerar ett landskap, oavsett om det är en liten villatomt eller en gård behöver vi som sagt få svar på rätt många frågor. Det känns kanske som lite mycket att hålla reda på i början, men om man tar en bit i taget så faller sig det mesta sedan ganska självklart. För att göra det lättare att förstå delar jag med mig av en färdig design.

Några frågor att börja med

För att komma in i tänket lite kan du börja med att svara på följande frågor: ⇾

Hur kommer ditt dricksvatten till kranen ⇾

Var kommer hushållets energi ifrån ⇾

Vad händer med ditt avfall ⇾

Vilken var den totala nederbördsmängden i ditt område förra året ⇾

När var det sist storm/översvämning ⇾

Varifrån blåser det oftast; vintertid, sommartid ⇾

Hur lång är växtsäsongen där du bor ⇾

Finns det några ätliga vilda växter i ditt område ⇾

Vilka vilda djur finns i ditt område ⇾

Finns det risk för viltskador ⇾

Vilka är de vanligaste trädsorterna i ditt område ⇾

Vilka fåglar trivs på platsen; på vintern, sommaren, året runt ⇾

Hur såg landskapet ut för; 100 år sedan, 50 år sedan ⇾

Hur försörjde sig människor tidigare i ditt område ⇾

Vilken är den högsta respektive lägsta solvinkeln ⇾

Åt vilket håll ligger söder

Vilka vilda blommor kommer först om våren

Är de första blommorna mat åt våra pollinerare

Ängsvägen - Ett exempel

Välkommen till Ängsvägen. Det här exemplet kommer du att få följa genom hela boken. Här bor idag två vuxna och ett barn

Dagsläget och ägarnas önskemål för tomten

Familjen som bor här vill på sikt bli mer självförsörjande. Idag arbetar båda heltid, men de planerar att gå ner i arbetstid inom några år. Just nu används bara en liten del av tomten, där de mest använda delarna är trädäcken runt huset, ett mindre odlingsområde strax nedanför huset och ett litet potatisland på ängen.

Huset är ett ombyggt sommarhus och har elektrisk uppvärmning, men tack vare en effektiv braskamin och en nyligen installerad luftvärmepump, har de redan sänkt sina uppvärmningskostnader rejält. För att spara ytterligera pengar vill de ha ett växthus nära entrén, på husets sydvästra sida. Här finns också en utomhuseldstad som de vill ska hamna i växthuset, för att förlänga odlingssäsong. Tanken är att kunna elda under perioder med frostrisk. Mellan växthuset och entrén vill de ha en pergola, för att få extra skugga sommartid. För att ytterligare kunna sänka temperaturen inomhus under heta sommarperioder vill de ha en så kallad “solskorsten” installerad. På sikt vill de också installera solpaneler för varmvatten sommartid.

Tomten är till största delen bergig, med bitvis branta partier. Den norra och nordvästra delen ovanför huset består till 90 procent av berghällar,

Samodla med träd för hållbar odling

Våra träd spelar en livsavgörande roll för livet här på Jorden och därmed är de väldigt viktiga komponenter, både när vi odlar och håller djur. Det här kapitlet börjar med en kort sammanställning av trädens alla funktioner där alla detaljer sedan är invävda i resten av boken. I slutet går jag igenom vad man bör tänka på när man köper och planterar träd, speciellt fruktträd.

Trädets funktioner

För den som odlar är det vanligen skörden i olika former som är i fokus, även när det gäller träd. Ofta glöms de andra trädens roll bort för träd har många fler funktioner än så. Genom att planera med träd som har flera olika funktioner blir inte bara skördarna bättre utan hela ekosystemet mår bättre.

Träd samlar vatten

Som jag berättade om i kapitlet ”Utan träd blir det mesta öken” spelar träden en oerhört viktig funktion i naturens vattencykel. Här en kort resumé:

⇾

Regn längs kusten innehåller 100 procent havsvatten. Ju längre från hav och sjö desto mer vatten från träden innehåller regnet. Långt ifrån större vattensamlingar skulle det inte bli något regn alls utan träden.

eftertanke kan effektiva vindskydd skapas till nytta för växter, djur och människor.

Kompost från träd

När löven faller till marken startar nästa steg i ekosystemets näringsomsättning. Kratta därför inte bort löven utan låt dem ligga kvar och förmultna till näring. Då gör de den nytta de är avsedda för. Löven hjälper även effektivt till att förhindra avdunstning från jorden. Fallna löv är ett av naturens bästa täckningsmaterial. Har man väldigt mycket löv på gräsmattan, kratta bort en del och täck marken någon annanstans, lägg dem i komposten eller ge bort löven till någon som inte har tillräckligt. Löv är näring och bör inte brännas.

⇾

Till skillnad mot havsånga innehåller skogsånga betydligt fler regnskapande partiklar.

De grenar som blir över efter en beskärning går utmärkt att flisa eller kompostera om man klipper grenarna i små bitar. Blir det för mycket grenar, spara dem gärna på en hög för senare användning, till exempel när det är dags för nya odlingsbäddar. Under tiden gillar bland annat igelkottarna miljön. Grövre grenar kan även användas till brasved.

⇾

Ett träd återvinner drygt 74 procent av regnet. Resten rinner vidare ner till grund vattnet.

Skugga från träd

Träd ger med sin skugga svalka åt både människor, djur och hus. Deras skugga gör det också möjligt att odla ett bredare utbud av växter eftersom det finns många växter som trivs bättre både i vandrande skugga och i hel skugga.

Träd som vindskydd

Träd kan verkligen förändra klimatet på en plats. Tänk bara på skillnaden mellan en skog och ett kalhygge. Genom att ha träd placerade med lite

Samodling med träd skapar mångfald

De växter som växer under och runt ett träd kan med hjälp av en genomtänkt design skapa ett samspel som gynnar hela gruppen av växter. Ett träds skugga är bra eftersom den till exempel hjälper en kvävefixerande växt att frodas, vilket gynnar en annan art som är bra på att locka till sig insekter som sen i sin tur pollinerar trädet.

Träd förbättrar jorden

Träden bidrar även med att minska och motverka jorderosion genom att de “håller” i jorden. Detta fungerar bäst i naturliga skogar, men sämre i planterade monokulturer där ekosystemet är rubbat även om miljön ser ut som en skog.

Att spara och hushålla med vattnet

Det blir alltmer uppenbart att vi inte längre kan ta friskt vatten för givet. Vi måste på alla tänkbara sätt minska vår förbrukning, annars riskerar vi att stå utan rent vatten både till att dricka och att vattna våra odlingar med när regnet uteblir. Vi behöver även lära oss att ta vara på regn- och markvatten på vår egen tomt och använda det optimalt innan det försvinner vidare ut i naturen.

Kontroll över vattnet

Det finns många olika sätt att hantera vatten och för att hitta bästa lösningen på en specifik plats behöver man se till helheten. Att ha kontroll på vattenflödet är viktigt, både när det gäller att ha tillräckligt mycket vid längre torka och för att kunna hantera extrema vädertillfällen med stora vattenmängder.

Att spara på vattnet

Att på alla tänkbara sätt utnyttja olika element och deras funktioner till ett hållbart vattensystem är inom permakulturen en mycket central designfråga som ständigt återkommer ur olika perspektiv. Kanske kan det tyckas att jag är tjatig, men vattenfrågan är väldigt viktig. Här några övergripande exempel.

Jordens förmåga att hålla vatten

En jord som är rik på organiskt material balanserar både leriga och sandiga jordar så att vattnet passerar i en lagom takt, varken för torrt eller för blött. En riktigt bra levande jord kan ge en vattenbesparing på ända upp till 30 procent tack vare sin optimala vattenhållningsförmåga. Dessutom gör en porös jord det lättare för växternas rötter att förgrena sig och tillgodogöra sig vattnet.

Täckodling minskar avdunstningen

Täckodling är fördelaktigt när det gäller vattenförbrukningen, eftersom täckmaterialet minskar ytavrinningen, ger mindre avdunstning och förhindrar vindens jorderosion. Samtidigt frisätts alla näringsämnen långsammare och jämnare.

Lokala sorter kan minska

vattenbehovet

Att använda lokala sorter kan också minska vattenförbrukningen eftersom dessa växter är vana vid att leva ett bra liv med de lokala nederbördsmängderna. Det här tankesättet gäller givetvis också alla de andra klimateffekterna.

Dagg och dimma ger också vatten

Vid långvarig torka och kanske bevattningsförbud kan det vara bra att känna till ett par mindre kända knep hämtade från hetare trakter där man är van att ta vara på alla former av vatten, även dagg och dimma.

Ett sätt är, som syns nedan att samla några stenar och stapla dessa glest, till exempel under ett fruktträd. Då kommer dagg och dimma att kondensera mot dessa stenar.

Kondensinsamling

Att förstå och odla jorden

IIdag går vi till butiken och köper allt vi behöver för att odla växter både till mat och till prydnad. Enkelt och smidigt, men på vägen har vi glömt vad jord egentligen är – för vem har sett en bonde som skaffar ny jord varje år? Om vi tittar tillbaka så lite som 70 år så fanns det ingen påsjord att köpa. Förr kunde vi odla i våra trädgårdar utan inköpta produkter och det kan vi göra även idag bara vi tar tillbaka den förlorade kunskapen. Därför vill jag här berätta om vad jord är och hur den fungerar, om hur vi kan göra vår egen jord och gödning, om hur vi förbättrar den jord vi har. Sist men inte minst går jag igenom täckodling som kan uppfattas som ett nytt odlingssätt, men egentligen är det precis så som naturen själv gör när den ”odlar”.

Olika jordtyper

Naturen består av väldigt många olika jordar. I skogen finns skogsjorden, på äng och åker en helt annan typ och vid sjö och strand ännu en typ av jord. Alla dessa jordar har olika näringsinnehåll och struktur som faktiskt avgör vad som växer på olika platser. I barrskogen jord trivs barrträden bäst och i den saltmättade jorden vid en havsstrand trivs växter som gärna har det lite salt. När det kommer till odlingsjord är det i huvudsak fem olika huvudtyper. Givetvis kan jorden på en specifik plats vara en blandning av flera typer, men att känna till grundtyperna ger ändå en fingervisning om hur just den jorden fungerar.

Sandjord

En sandjord är lättarbetad och relativt luftig tack vare sin stora kornstorlek. Det är därför som olika rotfrukter blir stora och raka i sandjord. Nackdelen är att jorden är dålig på att hålla kvar både vatten och näring. Sandjorden värms upp snabbare på våren, men blir också fortare kall på hösten. För att öka mullhalten i jorden så att den blir bättre på att hålla näring och vatten tillsätter man till exempel gräsklipp, naturgödsel och kompost. Även täckodling gynnar den vattenhållande förmågan.

Grovmo

Grovmons egenskaper liknar sandjorden med den skillnaden att grovmo är bättre på att hålla vatten. Grovmo förbättras på samma sätt som sandjord.

Finmo

Finmo skiljer sig en hel del från grovmo. Strukturen

är gryn ig och den är ännu bättre på att hålla vatten. Nackdelen med den gryniga strukturen är att den lätt slås sönder till exempel vid hårt regn och bildar då en så hård yta att frön som gror inte orkar ta sig igenom den hårda ytan. Finmo förbättras på samma sätt som lerjord.

Mjäla

Mjäla är en jord som är bra på att hålla näring och vatten. Dock kan den ibland vara så vattenhållande att det blir negativt. Då blir jorden blöt, kompakt och framför allt kall, vilket gör att en sådan mjäla tar längre tid på sig att bli varm på våren. En kompakt och blöt jord drabbas också lätt av syrebrist vilket gör att växterna kvävs. Mjäla förbättras på samma sätt som lerjord.

Lerjord

Lerjorden är den mest finkorniga av de olika jordarna. Det är en väldigt näringshållande jord, men med nackdelen att den är blöt och kall. Dessutom är lerjorden extra känslig för jordpackning.

Att förbättra lerjord och även finmo och mjäla sker genom att man tillför rejält med organiskt material, täckodlar och odlar gröngödslingsväxter. Allt för att luckra upp jorden och få igång jordens mikroliv. Tillsätt dock inte sand till en lerjord. Det kan göra att lerjorden går ihop ännu mer och blir hård som betong.

Morän

Morän kan variera väldigt mycket i sin kornstorlek, därför får man med ögat försöka avgöra vilken av ovanstående jordar den liknar mest. Att tillsätta organiskt material fungerar alltid.

En tät häck ger en förhållandevis smal läzon med kraftigt lä. Är hålprocenten under 35 kan det uppkomma virvelvindar och vindnedslag.

En medeltät häck med hålprocent 35–50 ger en jämn och långsträckt verkan utan virvelvindbildning.

En öppen häck med hålprocent över 65 och de öppna häckarna har en otillräcklig vindskyddande verkan.

Alléer har en vinddämpande effekt på lite längre avstånd.

Effekten av vindskyddets täthet

Att odla för mångfald och bästa skörd

Hur och vad vi odlar kan varieras nästan i det oändliga bara vi förstår vad som fungerar bäst för just våra odlingsförhållanden och önskemål.

Den ideala odlingsplatsen

Den allra bästa odlingsplatsen här i Norden ligger på en södersluttning för då utnyttjas solens strålar maximalt. De flesta andra förutsättningarna går att skapa när väl platsen är den rätta.

Platsen läge bör vara skyddad både mot norr och mot väst. Jorden behöver ha en god humushalt, vara näringsrik och ha förmågan att hålla lagom mycket vatten.

Odlingsbäddarna bör i första hand ligga lite vridna mot sydväst om det inte innebär att de då hamnar lodrätt i förhållande till sluttningen. Skulle det vara fallet är det bättre att lägga bäddarna vågrätt längs med lutningen och anpassa odlandet i bäddarna så att dessa vetter åt sydväst. En gammal klokhet säger

“Nordanvinden medför frost och hagel, de kyliga västanvindarna fördröjer växternas utveckling, om de icke rent av döda dem”

- Ur Trädgårdsmästaren 1917

Välja växter

Bland det roligaste som finns är att läsa frö- och plantkataloger, men ibland gäller det att behärska sig och planera för vad man verkligen vill ha. Här är tre viktiga faktorer att ta hänsyn till:

⇾

Växtens form, hur den växer och hur gammal den blir

Skapa mångfald

Mångfalden är ovärderlig ur väldigt många aspekter. När det gäller odling är det lätt hänt att man bara fokuserar på den egna nyttan, men om det ska bli ett riktigt bra ekosystem behövs även andra växter. Här är ytterligare tre bra aspekter som man behöver få med för att skapa en större mångfald: ⇾

Värdväxter för insekter som livnär sig på skadeinsekter (predatorer) ⇾

Offerplantor, är växter som offras till olika skadeinsekterna för att skydda den växt som man vill prioritera ⇾

Växter som attraherar olika nyttoinsekter och pollinerare

Odla på höjden

Det finns många växter som föredrar att växa uppåt längs nät, spaljéer, stolpar, staket och träd. Eller varför inte rent av hängande upp och ner i amplar av olika slag. Växter som växer på höjden har den stora fördelen att de bara tar upp en mycket liten markyta i förhållande till dess storlek. Dessutom skyddar dessa växter marken runt omkring sig. Det här kan man med fördel utnyttja i odlingarna genom att till exempel plantera en hög växt intill en annan låg växt som behöver lite extra skydd. De kraftigare klätterväxterna kan även användas för att skapa skuggande spaljéer vid uteplatsen eller på en het södervägg för att svalka huset.

⇾

Växtens klimatzon, hur den tål sol, skugga, krav på jord, pH-tolerans och andra specifika krav som en växt kan tänkas ha

Samodling

⇾

Växtens användningsområde som mat till människor och djur, för att locka pollinerare, för att förhindra skadeangrepp, medicinsk användning, jordförbättring, skydd mot jorderosion, som vindskydd eller bara för att den är vacker

Samodling har blivit allt vanligare vilket är en enorm fördel för alla inblandade; jorden, växterna, insekterna och oss själva. Samodling är ett jättestort område där det finns mycket att lära, men grunden är att man samplanterar växter som på olika sätt stödjer varandra. Det kan vara växter som inte konkurrerar om samma näringsämnen eller om samma utrymme

Växtlista

Övrigt

Trampstenar på gångvägar och under sittgruppen. Pergola för björnbären och rankspenaten. Den grå cirkeln markerar trädkronans ytterkant.

ÄRTOR BÖNOR KLÖVER

KÅLVÄXTER SQUASH PURJOLÖK

POTATIS

4-årig växtföljd

ROTFRUKTER LÖKVÄXTER SALLAT

Med skogen som förebild

I alla tider har människan samverkat med naturen och givetvis även med skogen. Idag har flera av de gamla metoderna för naturlig samverkan börjat återupptäckas. Det handlar om sätt som utnyttjar odlingsytorna effektivare samtidigt som de blir mer ekologiskt hållbara.

Samodling med träd

Metoderna bygger i grunden på att träd på flera sätt samodlas med andra grödor och på betesmarker. Här används träden för flera olika ändamål som till exempel att ge skörd, ge näring åt andra växter och åt jorden, till djurfoder, ved, timmer, som skydd mot skadegörare och som vind- och solskydd. Tack vare trädens många funktioner skapar de här samodlingsformerna en större biologisk mångfald och ett hållbarare ekosystem på platsen. Här beskriver jag några olika metoder som används runt om i världen.

Silvoarable

Metoden silvoarable innebär att träden planteras som rena lähäckar mellan olika odlingsfält. Träden kan sättas både i rader och i dungar. Det kan vara träd till timmer och ved, för skörd av frukt- och nötter, för hamling av vinterfoder till dju ren eller i

ett kvävefixerande syfte. Trädsorterna väljs beroende på vad man vill uppnå.

Silvopasture

Silvopasture är en metod som innebär att träden planteras antingen i rader eller i klungor runt om eller på foder- och betesmarker. Trädsorter och funktioner är de samma som med silvoarable.

Skogsodling

Skogsodling (forest farming) är en metod som handlar om att integrera odlingarna i den redan befintliga skogsmarken. Vanliga växter man odlar här är svamp, nötter, rotfrukter, frukt, bär, biväxter, kryddor, medicinalväxter och ätliga blommor samt träd som kan ge ätlig skörd. På så vis skapar man både en matskog och en skog för timmer, ved och flis. Givetvis kan olika djur integreras i systemet.

Silvopasture

Hur man kan förlänga säsongen

Här uppe i norr där odlingssäsongen är kort är det väldigt värdefullt för oss att kunna förlänga odlingssäsongen. Knepen vi tar till är många med allt från att förgro inomhus så att växten får en tillräckligt lång växtperiod för att bära skörd till att bygga riktiga orangerier där vi kan odla hela året.

Förgro växter

Att förgro inger hopp om en ny vår och sommar. För att kunna odla och få skörd av vissa växter här i norr är det helt nödvändigt att förgro. En del andra växter mår bra av att förgros för det ger dem bättre motståndskraft att överleva när de planteras ut. Det är dock rätt utrymmeskrävande att förgro i någon större skala och man behöver ha en riktigt ljus plats. Har man inte tillräckligt med ljus går det att lösa

med olika belysningar. Saknar man helt möjligheter att förgro själv kanske man kan få hysa in sina plantor hos någon med bättre förutsättningar.

Kall- och varmbänkar

En kallbänk är i princip ett litet lågt växthus. Med en enkel kallbänk som består av en ram och ett lock av något transparent material kan man förlänga odlingssäsongen med ungefär en månad under både vår och höst.

Kallbänk

Att skaffa hushållsdjur

Ett kapitel om att ha hushållsdjur är kanske inte vad alla förväntar sig i en bok om hur lätt det är att odla naturligt. Men för att det ska bli riktigt likt naturens ekosystem måste djuren få vara med och dra sitt strå till stacken.

För att ge lite inspiration på vägen har jag gjort en kort sammanställning om de vanligaste självhushållningsdjuren. När det väl är dags för att skaffa djur rekommenderar jag varmt Håkan Hallanders bok ”Husdjur till husbehov”, en gammal klassiker som står sig väldigt bra än idag Djuren är viktiga för de gör stor nytta på flera olika sätt till exempel med att de bearbetar marken de går på, att de ger gödsel till våra odlingar och att de erbjuder mat av allehanda slag. Samtidigt ger djuren oss många mjuka värden när vi umgås med dem i den dagliga skötseln.

Djur kräver både ansvar, respekt och arbetsinsats, men de ger mångfalt tillbaka. Så innan man skaffar

djur behövs kunskap om vad olika djur behöver och hur väl det stämmer överens med vad man själv kan erbjuda.

Om du är nybörjare är det bra att börja med små, förhållandevis lättskötta djur. Det är därför många börjar med höns. Ett annat förhållandevis lätt djur är ankor, men de måste ha sin ankdamm. Nästa steg blir ofta några får som är större och kräver lite mer av allt. Sen kanske det är dags för en hushållsgris och till sist det stora steget att skaffa kor. De är nog de mest krävande av alla våra hushållsdjur, speciellt om familjen vill ha mjölk.

Viktigt är att komma ihåg att Jordbruksverket kräver att djuren har tillsyn två gånger per dag

Bilagor

I den här sista delen har jag samlat mängder med information som jag hoppas du ska ha glädje av.

All information ska ses som allmänna råd. Innan du använder dem rekommenderar jag att du själv läser på om de olika växterna du är intresserad av för att ta reda på om de passar dina förhållanden och önskemål och för att få veta om det är någon växt som behöver specialbehandling för att kunna ätas eller om någon del av växten är oätlig.

Källorna spänner över allt från Jordbruksverket, via fakta från plantskolor till både svenska och utländska välrenommerade odlare.

Att föröka växter 190

Växter som indikerar olika jordtyper 192 Växter för gröngödsling 194 Växtlista för samodling 195 Växter som trivs i skugga 216 Växter för naturliga vindskydd 218 Växter indelade efter växtfamilj och näringsbehov 220 Växtlista över ätliga växter 228 För- och nackdelar med hushållsdjur 248

Att föröka växter

Svenskt namn Latinskt namn Sommarstickling Vinterstickling Med klack Rothormons behandling Avläggare Rotskott

LÖVFÄLLANDE

Al Alnus V x Aronia Aronia S V Vx Björnbär Rubus S V x Blåbärstry Lonicera S V Fläder Sambucus S V Sx Gojibär Lycium barbarum V Hallon Rubus S V x Havtorn Hippophae rhamnoides S V Hästkastanj Aesculus V Kaprifol Lonicera S V x Kiwi Actinidia S V x Kornell Cornus S V Vx x x Krusbär Ribes uva-crispa S x Kvitten Cydonia oblonga V x Körsbärskornell Cornus mas S Lavendel Lavandula S Liguster Ligustrum S V x Lönn Acer S x Mullbär Morus S V Vx Pepparträd Zanthoxylum S Persimon Diospyrus S Pimperrnöt Staphylea S x Poppel Populus V Pors Myrica S V Ros Rosa V

Rosenkvitten Chaenomeles S V Röda vinbär Ribes rubrum S x Salvia Salvia officinalis V Vx Sibirisk ärtbuske Caragan S x Silverbuskar Elaeagnus S V Sx Spirea Spiraea S V Svarta vinbär Ribes nigrum S x Syren Syringa x Syrenbuddleja Buddleja davidii S V Sälg, vide, pil Salix S Try, olika Lonicera S V x Vin Vitis S V

Växtlista för samodling

Växt Trivs med Trivs inte med Jord, miljö och sådd Skörd Problem och lösningar

Anis Koriander, vitkål. Anis och koriander hjälper varandra att gro bättre.

Anisisop Biväxt

Angelika Angelikan i grönsakslandet drar till sig parasitsteklar, nyckelpigor, stinksländor och andra små goda vänner.

Asiatiska bladgrönsaker Doftande kryddväxter, lök, selleri, potatis. Gäller kålsorterna. Övriga sorter tämligen obesvärade av angrepp.

Störbönor, jordgubbar Kålsorterna fungerar bäst med sen sådd för att undvika för tidig blomsättning. Andra familjesorter är inte lika känsliga. Vill ha näringsrik jord och jämn fuktighet. Sås 1 cm djupt, glest i omgångar. Bästa skörd brukar julisådd ge.

Astrar Drar till sig många nyttoinsekter och predatorer. Aubergine Se Tomat Se Tomat Backtimjan Biväxt

Basilika Chili, gurka, oregano, sparris, tomat, vitkål. Skyddar tomat och gurka i växthuset mot vita flygare och bladlöss.

Malört, mangold, salvia

Börja plocka bladen tidigt, de växer snabbt och går lätt i blom på sommaren.

Kålsorterna: Strö träaska eller stenmjöl på och omkring plantorna upprepade gånger mot jordloppor och kållarver. Samplantering för att minska angrepp

Växter indelade efter växtfamilj och näringsbehov

VÄXTER SOM TILLFÖR NÄRING - GRUPP 1

Växtfamilj Släkt Växter Näringsbehov/Jord Problem och andra odlingsvillkor ÄRTVÄXTER Fabaceae Bönsläktet Phaseolus Brytböna, vaxböna, purpurböna, skärböna, störböna, kokböna

FLOCKBLOMMIGA Apiaceae

GRÄS Poaceae

Bönor angrips framför allt av olika svampar och virus. Strö ut algomin, kalk eller stenmjöl och bespruta jorden med starkt fräkenspad och algextrakt innan sådd och bönorna strax efter uppkomst för att förhindra eller dämpa angreppen. Bekämpa bladlöss med renfane- eller malörtste eftersom de även sprider virus. Rabarberbladspad och såpvatten kan används. Tag bort smittade växter omedelbart och elda upp dem. Vickersläktet Vicia

Alla baljväxter gör jorden mera fruktbar. Kräver ganska mycket värme och tål inte frost. Välj därför ett varmt och skyddat läge för dem. Trivs bäst i en mullhaltig, vattenhållande, lite lättare jord. Kupa gärna upp lite jord kring plantorna. En del låga sorter står ostadigt.

Bondböna Bondbönan, som tål lätt frost, trivs lika bra på en näringsrik, vattenhållande mulljord, som på en fruktbar. lerjord. Den har stort näringsbehov, i synnerhet i början innan samspelet med de kvävesamlande organismerna i jorden kommit i gång. Bondbönan är mera släkt med ärtorna.

Ärtsläktet Pisum Sockerärtor, Brytsockerärtor spritärter, märgärtor, kokärter

Alla baljväxter gör jorden mera fruktbar. Ärter trivs bäst i lätt väldränerad jord med hög mullhalt och god fuktighet. Täck gärna jorden kring ärterna med växtmaterial för att hålla kvar fukten. Vatten är mycket viktigt för ärtorna.

Den angrips ofta i toppen av den svarta bladlusen på sommaren. Toppas så fort blomning och fruktsättning är över, toppningen påskyndar också mognaden. Besprutning med renfaneeller malörtste kan också skydda mot insektsangrepp.

För ärtor är en lämplig växtföljd 4-5 år. Bespruta jorden med algextrakt eller fräkenspad för att förhindra spridning av svampsjukdomar. Nässelvatten stärker och skyddar växten. Vid direkta angrepp av bladlöss, ärtvecklare, ärtviveln eller trips, kan man pudra med algomin, kalk, aska eller stenmjöl. Besprutning med renfaneeller malörtste kan också skydda mot insektsangrepp.

Flokor Apium

Rotselleri Sellerin är värmekrävande och har lång utvecklingstid. Mikronäringsämnen som natrium, magnesium, mangan och bor är viktiga för sellerin.

Selleri Bäst i en näringsrik, lucker, jämnt fuktig (inte blöt) och något lerhaltig jord med god tillgång på fosfor.

Saknas bor i tillräcklig mängd, ruttnar roten inifrån.

För att undvika svampsmittor och insektsangrepp bör dessa inte odlas oftare än vart 4:e-6:e år på samma plats.

Majssläktet Zea

Majs

Majs föredrar en djup sandblandad mulljord och är tacksam för en god tillgång på näring och vatten. Det är en värmekrävande växt.

Stor och utrymmeskrävande.

“ För den som vill se sin trädgård ur nya perspektiv.

Sunt bondförnuft på steroider.”

— Petter Bergström

Självhushållare & redaktör på tidningen Åter

Välkommen till en värld där allt växer och frodas!

Här behöver ingen rensa ogräs, vattna eller styra och ställa. Inte heller kemikalier eller konstgödning behövs. För när naturen själv får bestämma är allt perfekt.

Idag lever de flesta i städer och samhällen med allt mindre kontakt med naturen. För bara 150 år sedan såg det väldigt annorlunda ut. Då levde de flesta mitt i naturen och kände till hur den fungerade. Då arbetade sju av tio personer inom det svenska jordbruket. Idag arbetar bara cirka två procent där.

Vi har historiskt sett på väldigt kort tid gått från ett jordbrukssamhälle via ett industrisamhälle till idag ett tjänstebaserat samhälle. Som tur är finns det ännu mycket gammal kunskap kvar hos vår allra äldsta generation. Det är kunskap som vi behöver hjälpas åt att ta till vara innan den försvinner helt. Därför behöver vi hitta tillbaka till kunskaperna om hur naturens ekosystem fungerar och hur vi med hjälp av dessa kan börja odla mera lokalt, småskaligt och giftfritt.

I den här boken får du inblick i hur allt fungerar och hur du genom att praktiskt härma naturens eget ”odlingssätt” bäst lyckas med dina ekologiska odlingar. När vi gör det startar vi en positiv spiral mot ett sundare liv – både för oss och naturen. Det behöver inte vara tidskrävande eller krångligt eller ens dyrt!

“ Det här är en bok som alla som äter bör läsa. Men det är framför allt en näst intill heltäckande handbok för de som odlar för självhushåll eller mindre försäljning.

Jag får insikt, inspiration och odlarglädje.”

Ordförande – Förbundet Sveriges Småbrukare

Jonas Wangsten