BRITT-MARIE CHRISTOFFERSSON
Brodera på stickat
HEMSLÖJDENS FÖRLAG
Hemslöjdens förlag Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) Besök bokens hemsida hos förlaget: www.hemslojdensforlag.se © Hemslöjdens förlag och författaren 2018 Boken är skyddad av lagen om upphovsrätt. Boken har tryckts med bidrag från Kungliga Patriotiska Sällskapet. Modellerna får inte utnyttjas i förvärvssyfte. Omslagsbilder: Thomas Harrysson Redaktör: Cecilia Ljungström Foto: Thomas Harrysson Teckningar: Cecilia Ljungström och Britt-Marie Christoffersson Formgivning: Cecilia Ljungström Förläggare: Ulrika Rapp Papper: 150 g Arctic Volume White Repro: Göteborgstryckeriet Tryck: Göteborgstryckeriet 2018 ISBN 978-91-87471-11-7
INNEHÅLL
5 Inledning
19 Trädning 27 Förstygn 39
Förstygn med slingrande trädning under tråden
51
Vågräta förstygn nersydda med lodräta efterstygn
61
Vågräta förstygn nersydda med ett eller flera stygn
71 Efterstygn 83 Läggsöm 101
Förstygn översydda med täta kaststygn
107
Korsstygn som i cirkel täcks med efterstygn
115
Stjälkstygn, höger- och vänstersydda
123
Ryaknutar i kombination med stjälkstygn
131 Snärjstygn 139 Kvadratsöm 147 Langett 155
Parvisa förstygn som täcks av vävsöm
169 Vävmönster 183
Franska knutar
188
Skarvsöm och applikation
204
Broderi på stickat som idéskiss
4 
INLEDNING BRODERA PÅ STICKAT är den tredje och sista delen i mitt arbete med handstickningens teknik, tradition och utveckling. Min avsikt med projektet är att förmedla en kombination av studiematerial och inspirationskälla. Några regler vill jag inte ge då det gäller att brodera på stickat. Jag vill helst påstå att allt är värt att pröva med denna fria teknik, såvida det inte alltför mycket komplicerar det stickade plaggets funktion. Jag försöker undvika alltför stora avstånd mellan stygnen för att slippa långa flotteringar på avigsidan, men i det fall det inte går trär jag tråden genom en eller flera maskbågar på avigsidan och är uppmärksam på att det inte syns på rätsidan. Alternativt nästar jag fast flotteringarna efteråt med glesa kaststygn i samma färg som bottenstickningen. I mitt brodera-på-stickat-arbete har jag i huvudsak använt tvåtrådigt ullgarn, stickor 2 ½ och slät- eller rätstickning. När jag broderar följer jag oftast mask- och varvriktningen, syr – med tapisserinål utan spets – mellan maskorna med ett mjukt och därmed följsamt garn. Arbetar jag mera fritt över ytan använder jag en nål med spets för att kunna sy genom garnet jag stickat med.
5
När det är dags att fästa tråden gör jag det enkelt genom att trä den avslutande änden under de stygn som broderiet bildat på avigsidan. Jag arbetar systematiskt, vilket går att notera här i boken: lod- och vågräta ränder, rutor, trianglar, cirklar, prickar och sammansättningar av de här geometriska formerna, i viss mån följt av det jag kallar "det oförutsedda”, ett mer fritt mönster. Broderi på stickade plagg kan antingen vara ett mönster som fördelas över hela plagget, eller utsmyckningar som placeras på strategiska platser. Att brodera på stickat kan innebära stickning av ett nytt plagg som det sedan ska broderas på, men det kan också vara intressant att ge en ny dekor till färdiga kläder som kanske dessutom har några år på nacken. Och även den industriellt producerade tröjan, mössan, vanten kan ges ett tillägg med hjälp av nål och garn. Det kan dessutom vara spännande att pröva olika material, även de okonventionella. Tilläggas kan att den dag man tröttnat på en broderad detalj, och man till exempel längtar efter färgväxling, då kan man sprätta bort broderiet och göra ett nytt.
LYC KA TI LL!
6
 7
8 
OM MIG OCH STICKNING Min textila yrkeserfarenhet har hunnit bli omfattande: utbildning med start på Textilinstitutet (numera Textilhögskolan) i Borås och fortsättning på Konstfack. Mina första uppdrag var som formgivare för textilindustrin följt av flera års frilansverksamhet. När 10-gruppen bildades 1970 blev jag föreslagen som medlem. De 16 år jag arbetade med gruppen var mycket läro rika. Det var att, förutom formgivning, ta itu med ekonomi, marknadsföring och butik. När jag övergick till mitt projekt med handstickning var erfarenheten från 10-gruppen nästan en förutsättning. Under andra halvan av 70-talet poppade en, som det visade sig, kortvarig handstickningstrend upp. Jag som sedan ungdomen varit intresserad av stickning började fundera över varför stickning inte ingått i min textila utbildning. Vi var flera formgivare som diskuterade frågan. Svaret blev att stickning hade låg status. Vi ville ändra på det. För mig blev det ett tredelat
➞ Läggsöm (se sidan 87) gjord med spegelvända, diagonala förstygn. Under förstygnen har jag trätt trådar i samma färg som den övriga stickningen. Knappslån är uppbyggd av stående rektanglar som sys ihop med ett litet överlapp.
9
projekt, en kombination av studie- och inspirationsmaterial, där jag undersökte handstickningens teknik, tradition och utveckling. I den första delen utforskade jag stickningens teknik. Jag började med att sticka prover ur allsköns litteratur. Jag undersökte möjligheten att bilda mönster och hur maskan hanteras. Det blev en stor mängd ”lappar” vars antal jag aldrig räknade. Till den utställning jag planerade valde jag ut 200 stycken och stickade dem i enhetlig storlek. För att utställningen skulle kännas så informativ som möjligt tyckte jag att den borde kompletteras med mönster ur den svenska sticktraditionen. Jag reste därför under några år till svenska museer för att dokumentera – jag gjorde mönsterritningar och stickade delar av plagg. Till sist tillkom också nya plagg inspirerade av mina nyvunna kunskaper. Utställningen ”Gamla mönster, nya tröjor, all världens stickteknik” visades på museer under åren 1985–1992. Under arbetet med grundkunskaperna i del 1 bestämde jag mig för att utarbeta en del 2. Med den ville jag visa att stickningen är utvecklingsbar. Jag utgick från en del av mönstertekniken i del 1 och visade hur en idé föder en annan. Under åren 2005–2012 visades utställningen ”Stickning – ett hantverk att utveckla” som också gavs ut i bokform på Hemslöjdens förlag. Den tredje delen, ”Brodera på stickat” har det varit mycket
10
givande och intressant att arbeta med. Bland stickare används ofta beskrivningen ”oändliga möjligheter” när man pratar om sitt hantverk. Det har i hög grad också broderiet. Utställningen, som nu har dokumenterats i denna bok, innehåller 481 prover som tillsammans utgår från en mindre del av de stygn och sömmar som existerar. För den som vill fortsätta undersöka fler stygn rekommenderar jag svensk, till svenska översatt och utländsk litteratur. Känns som en spännande spaning! Det stora antalet prover, 481 stycken, kan inte alla presenteras i boken. Urvalet har jag gjort i samarbete med förlaget, men det är ändå ganska subjektivt.
INSPIRATION Den fråga jag oftast fått av utställningsbesökare är: var får du allt ifrån? Svaret kan inte bli enkelt. Det kan vara något man bär med sig. Mitt intresse för färg och form och att bilda mönster, sammanställa ytor, modifiera avstånd, gleshet, täthet, kollisioner, splittring, har jag haft sedan tonåren, understött av mitt intresse för konst. Jag brukar beskriva för de undrande besökarna att förmågan hos en matematiker, en tonsättare eller en musiker inte heller är lätt att förklara. Utan all jämförelse i övrigt vill jag berätta att för mig har mönster något gemensamt både med matematik och musik.
11
Inflytande utifrån är naturligtvis viktigt för mig. Inspiration och nya uppslag kan komma från olika håll. Vid mitt första besök i Japan till exempel, fastnade jag för de japanska tecknen som används i grafisk formgivning mer än för de eleganta utförda i tusch. Jag satt i tunnelbanan och tittade på reklamskyltarna och skissade. Det blev några skissblock och så småningom broderi i läggsöm (se motstående sida). När jag vid ett senare tillfälle visade mitt arbete för en grupp pensionärer här i Sverige avlöstes jag av en japansk studiegrupp. Jag hade när jag viftade med mina broderier ställt mig frågan: går något att läsa i mitt broderi? ”Det går inte att läsa” hade japanerna svarat på vår gemensamma publiks fråga. En annan inspirationskälla är museer. Bland interiörer, som visar hur man bodde förr, har jag oftast fastnat i torparköket och spisrummet. Över spisen har ett snöre spänts där fuktiga sockar lagade med rött garn, liksom trasor och kanske en sliten undertröja, hänger på tork. Min fantasi hittar på att i familjen finns en tonårsflicka. Hon får den slitna undertröjan. Hon lagar och pyntar den med broderi. Att koftan på sidan 18 har inspirerats av detta går förstås inte att ana. Men uppslag till nya arbetssätt kan också komma från andra människors kreativa arbete. I samband med min flytt från Stockholm kom jag på min nya bostadsort i kontakt med
12
  13
14 
Alva, ordförande i den ickekyrkliga syföreningen. Hon visade mig det rikliga innehållet i två resväskor. Det var ett arv efter en skicklig och flitig brodös på orten. Där fastnade jag särskilt för en duk som hade ett halvcirkelstort nedhäng. Kanten var smyckad med en båglinje. För att förhindra att väven skulle repas upp var den kantad med langett. Det som var nytt för mig var att under langettstygnen hade brodösen trätt tätt med garn i annan färg, liknande läggsömstekniken. Fick jag använda det i mitt material? Alvas svar var ja. (Se sidan 151.)
FRAMTIDEN När utställningen vandrat färdigt och boken är klar, vad ska jag göra då? Jag har många obearbetade idéer som ligger och väntar. Jag har också ett flertal påbörjade plagg som det vore trevligt att slutföra. Låter det senare bekant? Vad kommer att ske med alla prover och plagg? Jag donerar dem till Hallands konstmuseum i Halmstad som sedan en tid bygger upp ett arkiv om handstickning. Mitt projekts första och andra del finns där.
➞ När jag gjorde den här tröjan såg jag framför mig en torparflicka som pyntade en ärvd tröja med broderi och på så vis gjorde den fin.
15
16 
TA A V S TA M P I D I AG R A M M E N, L ÅT D I T T K R E AT I V A SINNE VÄCKAS AV DET RIKA B I L D M AT E R I A L E T O C H L E TA V I D A R E PÅ E G E N H A N D.
17
FÖRSTYGN Andra namn på förstygn är tråckel- och uppochnerstygn. De är mycket enkela att sy och går att sammanställa till mönster genom att gruppera stygnen på olika sätt och leka med avstånden mellan dem. Förstygn går också att använda i kombinationer med andra stygn och sömmar. På sidan 36 visas till exempel en kombination med vävstygn och på uppslaget 40–41 franska knutar. Längst ner till höger på sidan 34 har förstygnen använts som rynktråd. Den sys med en tråd som sedan dras samman till önskad rynkning.
➞
➞
Förstygn går omväxlande över och under stickningen. Alla stygn är lika långa.
En rynkad effekt skapas av förstygn i två rader. Stygnen sys med en tråd som sedan dras samman.
Förstygn 27
28 Förstygn
Förstygn 29
30 Förstygn
Förstygn 31
32 Förstygn
Förstygn 33
34 Förstygn
Förstygn 35
36 Förstygn
Förstygn 37
38 Förstygn med slingrande trädning under tråden
FÖRSTYGN MED SLINGRANDE TRÄDNING UNDER TRÅDEN Arbeta vidare med förstygnen genom att slingra en tråd i samma eller avvikande färg under stygnen. Nålen ska inte gå ner i stickningen utan endast under stygnen. Mönstringen blir mer diskret om broderiet görs i samma färg, eller delvis i samma färg, som bottenstickningen.
1. Sy förstygn (se sidan 31). 2. Slingra en tråd under för-
➞
stygnen.
1.
2.
Förstygn med slingrande trädning under tråden 39
40 Förstygn med slingrande trädning under tråden
Förstygn med slingrande trädning under tråden 41
44 Förstygn med slingrande trädning under tråden
Förstygn med slingrande trädning under tråden 45
46 Förstygn med slingrande trädning under tråden
Förstygn med slingrande trädning under tråden 47