Slitna manschetter En dubbel manschett som blivit sliten i vikvecket går att sprätta bort och vän da på samma sätt som den vändsydda kragen på föregående uppslag. Efter som den dubbla manschetten är liksidig och saknar knappar ser den likadan ut även när man den vänds. Ett annat sätt att laga manschetten är att sy en remsa över den slitna kan ten. Det sättet fungerar även bra på en sliten enkelmanschett med knapp och andra ärmslut. Välj ett tyg som du tyck er passar, något helt vilt eller något
mer elegant. För en mindre iögon fallande lagning går det ofta (om skjortan är tillräckligt lång) att klippa en remsa av skjortans nederkant. Remsor går att göra raka i tygets trådriktning eller klippas på diagona len, så kallad snedremsa (se sidan 40). Det går visserligen åt mer tyg till en snedremsa men den blir mer följ sam. Har du till exempel en enkel manschett med knapp och rundade hörn fungerar kantning med sned remsa utmärkt.
”Välj ett tyg som du tycker passar, något helt vilt eller något mer elegant.”
LAGNING AV MANSCHETT MED SNEDREMSA 1. Gör en snedremsa (se sidan 40)
och lägg den över det slitna partiet och sy fast med raksöm längs med långsidorna, nära den invikta kan ten. Lämna en H bitEextra M S Lremsa Ö J Dlös E Ni S T E K N I K H Ä F T E N var ände om den även ska omsluta slitaget på manschettens kortsidor. 2. Vik remsan över manschettkanten
Shibori
och sy fast med raksöm eller (som här) med små, täta kaststygn.
≤≤≤ En rutig snedremsa döljer den
Eva Davidsson
dubbla manschettens slitna parti.
HEMSLÖJDENS FÖRLAG
9
≥ ≥ ≥
Knapphålsstygn
7. Sy fast kragståndets tyg för hand
eller på maskin så nära kanten som möjligt. Sprätta bort tråckeltrådarna och pressa kragen. 8. Leta rätt på knapphålet och klipp
upp ett hål i det nya tyget på samma plats. Kanta knapphålet med knapphålsstygn genom alla lager. 9. Sy tillbaka knappen.
≥ ≥ ≥
Sy i en knapp
8
VAD ÄR SHIBORI? Shibori är ett sätt att mönstra tyg genom reservage i ett färgbad. Det betyder att man på olika sätt hindrar färgen från att tränga in i vissa partier av tyget under färgningen. Mönstringen – reservaget – görs innan textilen läggs i badet och skapas med hjälp av till exempel stygn, knytningar, vikningar, cylindrar, block och tvingar. Valet av teknik påverkar resultatet. Ordet shibori kommer från japanskans shiboru, som betyder ungefär pressa, vrida, klämma ihop, men metoden att knyta om delar av tyg och sedan färga förekommer på många platser jorden runt. I Indonesien kallas tekniken plangi och i Indien bandhani (små knutna prickar) och leheria (tyget snurras ihop diagonalt, knyts om och färgas i omgångar). I Rajasthan bär männen turban med bandani- eller leheriamönster. I Sverige dök shiborimönster upp i Dalarna under en period på 1800-talet i form av mönstrade halsdukar till mansdräkten. Ingen vet varifrån modet/tekniken kom. I slutet av 1900-talet blev de åter populära och bärs idag till dräkten i Rättvik, Orsa och Mora. Mönstringen görs genom att en ärta knyts in i den vita väven som sedan färgas röd. Några av de äldsta shiborimönstrade tygerna är funna i dagens Peru. Ett textilfragment är daterat till 450 år före Kristus.
1
Batikförvirringen När jag berättar om shibori och vad jag gör får jag ofta höra: Jaha, knyt batik! Knytbatik verkar de flesta känna till. Själv minns jag en T-shirt jag fick i present från släktingar som varit på Gran Canaria någon gång på 1970-talet. En blå tröja med en stor vitstrimmig cirkel mitt fram. Varifrån kommer detta med knytbatik? Batik är visserligen också en reservageteknik, men batik framställs genom att varmt flytande vax appliceras på ett tyg i intrikata mönster. Vaxet hindrar färgen från att tränga in i tyget och tvättas sedan bort efter färgningen. Ordet batik har troligtvis sitt ursprung i de javanesiska orden amba (att skriva) och titik (prick). I alla de uppslagsverk och textilordböcker som jag läst kopplas ordet batik bara ihop med mönstring av tyg med hjälp av vax, och ordet syftar antingen på själva färgningsproceduren eller det färdiga tyget. I engelskan används begreppet tie-dye för reservage genom knytning och färgning, och batik för vaxreservage. På 1960- och 70-talen blev vaxbatik en populär hobby. Likaså att knyta på tröjor och tyger och sedan färga. Kanske missuppfattades ordet batik som synonymt med mönstring genom färgning?
Secondhandtröjan i merinoull är mönstrad med små prickar på den övre delen. Tekniken som använts finns beskriven på s. 12.
2
FÄRGA MED SHIBORI Shibori är så mycket mer än att knyta och kan framställas på ett otal sätt. I det här häftet visar jag stygnreservage, en shiboriteknik där man syr sömmar som dras ihop och knyts innan man färgar tyget. Modellerna i häftet är alla gjorda med stygnreservage på ull och siden (animaliska fibrer) och färgade i ett surt bad, där ättika tillsätts i vattnet. Nål och tråd har de flesta hemma. Färgning på ull och siden (och även polyamid) är en enkel färgningsmetod som inte kräver en mängd olika kemikalier. Vill du färga på bomull, lin eller hampa (cellulosafibrer) måste du använda andra typer av färg och kemikalier.
Det här behöver du innan färgning Tvättmedel, gärna flytande för ull och silke. ✦ Trickmarker, penna som du kan rita på tyget med, men som försvinner efter en tid. ✦ Tyg i ull eller siden. ✦ Tråd, gärna en kraftig sytråd i syntet som inte går av när du börjar dra ihop stygnen inför knytningen. ✦ Nål, gärna en lite längre synål så att du kan sy flera stygn upp och ner innan du drar tråden igenom tyget. ✦
3
PRICK maki age – linda uppåt Gör så här 1. Rita en cirkel på tyget med en markeringspenna. Ta hjälp av en cirkelmall, en rundel av kartong eller ett runt föremål, till exempel ett glas. Klipp till en tråd som är lika lång som cirkelns omkrets + ytterligare 20–50 cm. Den extra trådlängden behövs när du ska dra ihop och linda/knyta din prick. Ju större pricken är desto mer tråd går det åt. Trä tråden på en nål och gör en stor knut i ena änden av tråden (se s. 10).
12
Sy med små tråckelstygn upp och ner i tyget utmed markeringen, sy medurs om du är högerhänt och moturs om du är vänsterhänt. Sy gärna flera stygn med nålen innan du drar igenom tråden. Upprepa tills du ritat ut och sytt hela arbetet.
2. Dra bort nålen från tråden och dra ihop stygnen så mycket det går. Snurra tråden runt den topp som bildas, i samma riktning som du sytt. Vira tråden nerifrån markeringen och upp en bit mot toppens spets. Fäst tråden i toppen med ett dubbelt halvslag (se s. 10).
Fortsätt eventuellt att vira tråden runt toppen hela vägen ner och upp igen om du vill ha en ljus prick med lite färggenomslag. Ju mer tråd du virar runt, desto ljusare blir pricken.
Flera färgbad Sjalarna är f ärgade i flera bad, den vänstra i två olika färgstyrkor av samma kulör, den högra i gult och cerise med uppsprättningar/påknytningar mellan färgningarna.
Fäst med ett dubbelt halvslag.
3. Väg tyget, beräkna hur mycket färg du behöver och färga sedan tyget enligt beskrivning på s. 6.
13
Knyta med en pärla När du gör ränder i shibori blir det märken av knutarna där du börjar och slutar sy. Ofta blir de oregelbundna och inte alltid så snygga. Jag ville komma på ett sätt att börja och avsluta på samma sätt för att få ett snyggt resultat med en likadan markering. Med hjälp av en pärla i början och slutet av en sydd rad blir märket på tyget detsamma. Du drar ihop sömmen med en glidknut enligt beskrivning på s. 10. Man kan med den här tekniken mönstra på en avgränsad yta av tyget och pärlan blir en dekorativ prick.
Gör så här 1. Gör markeringar och klipp till trådar enligt "regelbunden randning" på föregående uppslag. I stället för att göra en knut på tråden trär du på en liten glaspärla.
Sy alla sömmar/rader enligt beskrivningen till "regelbunden randning", men behåll alla trådändar på översidan.
2. Trä på en glaspärla på översta radens ena tråd. Gör en glidknut (se s. 10) och dra ihop tyget så hårt du kan. Gör likadant på alla rader. Gör en extra råbandsknop (se s. 10) vid varje glidknut för att hindra att den glider upp under färgningen.
3. Väg tyget och färga enligt anvisningarna på s. 6.
22
23
FÄRGA PÅ GARN Flamfärgning av garn har traditionellt använts som ett sätt att mönstra vävda och stickade textilier. För att underlätta vid knytningen måste den köpta härvan nystas om. Jag brukar använda en stor bricka och linda garnet runt den. Omknytningarna gör jag sedan i omgångar med garnet kvar på brickan. Ca 20–30 trådar/omgång och 5–15 cm mellan knytningarna. Du kan förstås också knyta oregelbundet om du vill och låta slumpen styra mönstret.
Gör så här 1. Linda garnet runt en stor bricka och gör markeringar där du vill att omknytningarna ska placeras. Tänk på att det måste gå jämt ut mellan knutna/icke knutna partier.
2. Klipp till bitar av en transparent kraftig plast, 3–4 cm längre än det parti som ska knytas om och ca 10 cm på höjden. Vik/rulla plasten runt garnet och fäst med tejp på ett par ställen så den ligger på plats.
42
Klipp en tråd och knyt den vid plastens ena ände vid markeringen. Linda garnet fram till markering nr 2. Knyt även där, och linda gärna tillbaka igen! Knyt ordentligt och klipp bort eventuell överflödig plast. Fortsätt på samma sätt tills alla delar är omknutna. Härvan är nu i sektioner. Du kan fästa ihop den med en löst knuten bomullstråd på ett par ställen så den inte trasslar sig i badet.
3. Färga, se s. 6.
43
Hemslöjdens förlag Besök bokens hemsida hos förlaget: www.hemslojdensforlag.se © Hemslöjdens förlag och författaren 2019 Boken är skyddad av lagen om upphovsrätt. Foto: Thomas Harrysson, förutom sidorna 2, 28, 45, 46, omslagets insida (Anna Molander), överst s. 32 (Thomas Rapp) och underst s. 32 (Eva Davidsson) Redaktion: Cecilia Ljungström & Ulrika Rapp Form: Cecilia Ljungström Tryck: Göteborgstryckeriet 2019 ISBN 978-91-87471-15-5
48