Sarah del S had
MUSLIMSK FEMINIST? JAVISST!
översättningar citat
s.16: Lena Anér Melin
s.20: Nils Holmberg
s.21: Lena Anér Melin
s.23: Erik Carlquist
s.24: Lena Anér Melin
s.35: Jonas Svensson
s.109: Karl Vilhelm Zetterstéen
s.142: Axel Österberg
(från Richard Burtons engelska översättning)
www.romanusochselling.se
ISBN 978-91-8905-175-1
Copyright © Sarah Delshad, 2023
Omslag: Munira Yussuf
Formgivning: Hanna Säll Everö
Typsnitt: Work Sans, Sabon
Tryck: Livonia Print i Lettland, 2023
Förord
Jag irrar runt på Stockholms stadsbibliotek och letar efter Fatima Mernissis bok Shahrazad reser västerut – en bok skriven av en muslimsk feministisk pionjär. Jag skäms lite över att jag inte har läst den tidigare. Med hjälp av en rar bibliotekarie får jag den till slut i min hand. Länge tittar jag på den – den näst intill hypnotiserar mig. Boken må vara gammal, men jag är så otroligt glad över att den existerar. Att en muslimsk feminist har skrivit ner sina tankar, att hon har låtit sina ord ta plats och att det därför finns en fysisk bok för mig att hålla i. Den stod där tillsammans med alla andra böcker på hyllan med feministisk litteratur. Amen.
Jag kryssar vidare bland bokhyllorna. Tänker på det där med att ta plats och att som kvinna höja sin röst. Att följa sina drömmar. Att kämpa. Att tro. Att hoppas. Att önska. Att längta. Jag tänker på alla böcker om feminism på bokhyllan i biblioteket och ser för mitt inre hur min bok kommer att stå där en dag, tillsammans med Fatimas. Hand i hand på samma hylla. På Stockholms stadsbibliotek. Vi kommer att komplettera varandra, stötta varandra, berika varandra. Hon, en känd muslimsk feminist i Nordafrika, gjorde det då på 00-talet, och jag gör det nu, här i Sverige. Olika världar, olika tider men med samma mission: att nyansera bilden av den muslimska kvinnan och kämpa för muslimska kvinnors rättigheter.
Jag måste verkligen få tummen ur och skriva den där boken.
Jag suckar högt för mig själv medan jag betraktar det nötta omslaget. Vänder på boken och läser på baksidan: ”Är den västerländska kvinnan i grunden mera fri än sina slöjbärande systrar i Orienten?”
Den muslimska kvinnan är passiv, hon har inte koll på läget och hon är ett offer för förtryckande strukturer. Vi har hört det många gånger. Hon förkroppsligar ofriheten och väntar på sin räddning. De stereotypa berättelserna om den muslimska kvinnan finns överallt – och de är många. Hon vet inte sitt eget bästa. Den politiska verkligheten i världen har reducerat muslimska kvinnor till oförmögna att tala och handla. Dessa kvinnor ska räddas från sig själva – av män, men även av andra kvinnor i jämställdhetens namn.
I diskussionerna om muslimska kvinnor har det länge funnits en föreställning om att man som muslimsk kvinna inte kan uppnå total självständighet. Men i och med denna föreställning fråntar man samtidigt den muslimska kvinnan friheten genom att anta att hon inte har kunnat välja. Andra anser sig oftast veta vad som är bäst för henne och talar inte sällan över hennes huvud. Den blonda kvinnan som tror sig göra den muslimska kvinnan en tjänst genom att upplysa henne om korrekta feministiska principer är med andra ord problematisk. I debatten är föreställningen om den rationella, västerländska kvinnan som sitter på den optimala definitionen av frihet och den stackars, muslimska kvinnan som inte kan föra sin egen talan högst levande, men tanken att västvärldens sekulära kvinnor är och alltid har varit mer fria än alla andra kvinnor i världen bör ifrågasättas.
Kvinnlig frigörelse har i Sverige länge förknippats med sekularism, vilket verkar ha medfört ett behov av att sprida dessa principer även till andra kvinnor i den välmenande tron att de önskar exakt samma utveckling. Det här behöver nyanseras. Den tydliga motsättningen mellan tro och kvinnors rättigheter som målats fram i vår moderna kultur är inte alltid en given sanning för muslimska kvinnor. Många muslimska tjejer och kvinnor får sin tro och sin definition av frihet att gå ihop utan någon större inre konflikt, och de stärkande berättelserna är viktiga för en korrekt bild av hur vårt mångfacetterade Sverige ser ut idag. Den religiösa övertygelsen kan många gånger vara en källa till styrka, mod och kraft, och en fristad som ger stabilitet, trygghet och framåtanda.
Skildringar av den muslimska kvinnan som ser sin muslimska grund som någonting naturligt och feministiskt saknas i Sverige, och den mediala bilden mynnar lätt ut i någonting som förminskar och osynliggör. Hennes offentliga plats i Sverige begränsas till sammanhang som svepande involverar integration. Alternativt förväntas hon vara en representant för sin religion eller sin eventuella modesta klädsel.
Onyanserade och återkommande problemformuleringar tar ofta överhand i samtal som berör muslimska kvinnor i vårt samhälle; hon har ett konstant lågintensivt brus omkring sig och befinner sig inte sällan i mittpunkten för återkommande och högljudda debatter. Detta har i sin tur påverkat människors undermedvetna föreställning om den muslimska kvinnan. Varför ska hon – till skillnad från andra kvinnor – tränas upp, infiltreras och slutligen (av)slöjas?
Samtidigt målas den muslimska mannen ut som den främsta förövaren i relation till den muslimska kvinnan. Bakom varje
muslimsk kvinna står alltid en far, en kusin, en bror eller en man som förvägrar henne arbete, självständighet och tvingar på henne slöjan. Bilden är ensidig och förminskande, och den pekar alltid mot samma slutsats: den muslimska kvinnan är inkapabel att göra egna val – de görs alltid åt henne. Slutsatsen blir: Lämna dina muslimska förtryckare bakom dig, här finns frihet. Vi sitter på svaret. Kom till oss. Kom, kom!
Självständighet för kvinnor och tjejer i dagens Sverige ser väldigt olika ut och det är fundamentalt viktigt att alltid utgå ifrån att muslimska kvinnor själva är kapabla att sätta ord på sin verklighet och på sin definition av frihet. Min avsikt med den här boken är att göra just det: att sätta ord. Jag är själv en muslimsk kvinna och har i mitt arbete som journalist träffat många muslimska kvinnor över hela landet, med olika bakgrunder och i olika åldrar och samhällsklasser. Några har bidragit med egna texter som Röster utifrån i den här boken. Avsikten med dessa texter är att ge plats åt fler muslimska kvinnor, men även att poängtera den mångfald av perspektiv vi besitter.
Min vision är att den här boken ska vara en guide för dig som är muslimsk kvinna, en källa till framtidshopp och samhörighet. Kanske får du dig ett gott skratt, kanske känner du igen dig eller kanske lär du dig något. För Gud (Allah …) ska minsann veta att det inte är lätt att navigera i två olika världar samtidigt så som muslimska kvinnor gör. Vi måste föra vår kamp vid två fronter: dels mot de patriarkala strukturer som återfinns inom såväl muslimska som icke-muslimska sammanhang, dels mot de stereotypa föreställningarna som så tydligt florerar om den muslimska kvinnan i samhället. Inte sällan hamnar vi i ett mellanläge: i opposition mot den patriarkala hållning som råder
inom såväl muslimska som icke-muslimska sammanhang och mot de sammanhang som inte gjort upp med sina stereotypa föreställningar om muslimska kvinnor.
Min bok är också för alla icke-muslimer som vill nå insikter bortom återkommande problemformuleringar och mediala utspel om slöjans varande eller icke-varande, om en verklighet för muslimska kvinnor där sårbarhet, ilska, rädsla, drömmar, sexualitet och mod får lov att ta plats. Och en möjlighet för dig som icke-muslim – oavsett kön – att stötta nutida svenska muslimska kvinnor i Sverige.
Självklart företräder jag inte alla muslimska kvinnor i Sverige, och det är inte heller min avsikt. Det finns muslimer som inte alls identifierar sig med det jag skriver – och det är precis som det ska vara. Vi är inte en homogen grupp. Det är som Lena Dunham säger i serien Girls:
Min muslimska världsuppfattning är inte den rätta eller den enda – den är en röst bland väldigt många.
”I think I might be the voice of my generation. Or, at least, a voice, of a generation.”