Denna bilaga är en annons från
Medföljer som bilaga i Aftonbladet - april 2011
Driva Butik De nappade på appar
Ljuspunkter i hyllorna
Så ökar du din
försäljning
Shoppingcenter växer
FDT Butiksdata.
Nu i över 1200 butiker och 23 butikskedjor. Elon, Önska, Elkedjan, Hemmabutikerna, Electrolux Home, Jaktia, Cykloteket, Ljusexperten, Bildelsspecialisten är några av våra nöjda kunder. Bli kund du också! Läs mer på vår nya hemsida, www.fdt.se
Vi har kontor i Luleå, Stockholm, Sölvesborg & Malmö
Denna bilaga är en annons från
2
En eloge till alla butikschefer Ständiga förändringar i omvärlden ställer allt högre krav på butikschefer. Oavsett om man arbetar i en kedja driver en egen butik liknar kraven på den som leder butiken de som ställs på en företagsledare: Att kunna jonglera förväntningar från medarbetare, kunder, leverantörer och ägare, arbeta med både kort- och långsiktiga frågor, leda ett framgångsrikt team samt att administrera och organisera.
Helena Schmidt Thurow, detaljhandelskonsult och författare till ”Butiksboken” och den nyutkomna boken ”Ledarskap i Butik”.
Detaljhandeln står för 10 % av vår BNP och vi har över 60 000 butiker spridda över landet. Detaljhandelns tillväxt och företagens framgångar har många orsaker där butikschefens betydelse ofta kommer i skymundan. En skicklig butikschef kan vända fiasko till succé genom sitt ledarskap. Det är förklaringen till att butiker som har liknande förutsättningarsamma upptagningsområde, jämförbara lägen, sortiment, marknadsföringsinsatser ändå kan prestera mycket olika.
Q-publishing är ett nytänkande medieföretag som producerar advertorials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medierelationer bygger vi smarta medielösningar tillsammans med våra kunder.
Redo för en bra affär? Teckna vårt kortavtal!
Vad gör en butikschef framgångs rik? Denna har givetvis förmågan att skapa nöjda kunder, motiverade medarbetare, en lönsam försäljning samt inte minst- nöjda ägare. Att arbetsbördan blir större, tempot högre och tiden inte räcker till är en situation som många butikschefer känner igen sig i. Även om uppgifterna som arbetsgivare med administration och planering tar tid, är det lika viktigt att ägna tid till att hela tiden utvecklas i rollen som ledare och affärsstrateg. Att motivera och utveckla medarbetare tar tid, kräver flexibilitet, lyhördhet och tydlighet. Att fånga upp förändringar i omvärlden, kundernas behov och ständigt förnya butiken kräver kunskap om analys och strategi. Traditionellt brukar man säga att de tre viktigaste framgångsfaktorerna för en butik är läge, läge och läge. Men det är mer relevant idag att säga ledarskap, ledarskap och ledarskap.
8 12
18 4
Producerad av: Q-publishing • 08-611 06 00 stefan@q-publishing.se Projektledare: Stefan Envall Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: Andi Medarbetare: Johan Bentzel, Johan Müller Hansen, Nina Eggerth, Katarina Arnstad Elmbladh och Jeanette Thuresson • redaktionen@q-publishing.se Medföljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje
Som medlem i Svensk Handel kan du teckna ett av marknadens bästa kortavtal. Du betalar från 75 öre per transaktion. Avtalet är så bra att till och med kedjeföretagen byter kortavtal. På svenskhandel.se kan du testa vår räknesnurra. Du får direkt svar på vad du sparar.
svenskhandel.se
4
20
Vi vet att många småföretagare lever ett otryggt liv. Det vill vi ändra på! Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös. Försäkra dig i Sveriges största a-kassa för företagare. Vi försäkrar företagare i alla branscher. Även familjemedlemmar som deltar i verksamheten kan bli medlemmar i SmåA.
Dunbar Direct
Det räcker inte att vara medlem i en företags- eller branschorganisation, du måste också vara medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.
dl Me
em
g sav
if
0 t 13
d
kr
na /må
Så för din trygghets skull, ring SmåA på 08-723 44 00 eller besök www.smakassa.se och bli medlem.
Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 31 Stockholm Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1 Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.se
Denna bilaga är en annons från
4
Säkerhet
I en värld utan kontanter skulle butiksrånen minska drastiskt. Svensk Handel strävar också mot detta mål, men inte utan problem.
Ett kontantlöst samhälle skulle slå undan benen på butiksrånarna. Men de oproportionerligt stora kortavgifterna vid småbetalningar gör det svårt att nå dit. Handlaren ju vill inte propagera för det, eftersom det är en förlustaffär. − Det är med blandade känslor som vi pushar för kortanvändning, säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel. Avgifterna täcker inte bara servicefunktionerna, utan också de flygpoäng och försäkringar som kunden får genom kortet. Handlaren betalar utan att själv få nytta av det. Bengt Nilervall inser att avgifterna troligen aldrig avskaffas helt. Men de bör anpassas till varan och de fördelar som handlaren har, menar han. Pålagorna från kortföretagen är Bengt Nilervall, betalansvarig många. LösningSvensk Handel.
en med chip och pinkod, som fungerar väl i detaljhandeln, har varit ett sätt att öka kundernas tillit till korten. − Men det kostar en hel del att investera i säkerheten. Sedan får de som gör det betala lika mycket som de som struntar i det. Där tycker vi också att det borde finnas olika nivåer. Det lär dröja innan möjliga alternativ till kort, såsom betalning via mobilen, når handeln. Däremot är slutna kassasystem redan en realitet. Butiken har bara tillgång till en mindre växelkassa. Resten av pengarna ligger oåtkomliga i systemet och hanteras via ett transportbolag. Bengt Nilervall är ändå skeptisk till att alla enligt lag ska tvingas att skaffa ett sådant system, vilket bland andra Handelsanställdas förbund har förordat. Tanken är god, men det känns lite bakåtsträvande att handeln ska satsa stora pengar på ett system som kanske snart har spelat ut sin roll. − Många av oss jobbar ju för att få bort kontanthanteringen helt. Då är det bättre med andra lagar som stärker alternativa betalningssystem. Enligt Svensk Handel är det betydligt mer angeläget att justera kassaregis-
•
För att öka säkerheten ser Svensk Handel gärna att kontanthanteringen ersätts av kortbetalningar, men det kräver att dagens avgiftssystem reformeras.
•
70 procent av dagens köp betalas med kort, 30 procent är kontantbetalningar.
•
Merparten av kontantbetalningarna är så kallade ”småbetalningar”. Utmaningen ligger i att få även dessa att betalas med kort.
•
Enligt Svensk Handels definition är en ”småbetalning” ett köp som understiger 20 euro, alltså cirka 200 svenska kronor.
•
När en kund betalar med ett kreditkort, till exempel Visa eller Master Card, måste handlaren betala en avgift på 1–3 kronor plus 1 ½–3 tre procent på köpesumman.
•
Vid små köp, till exempel tuggummi för sju kronor, innebär det att en betalning med kort är en ren förlustaffär för handlaren.
Det är med blandade känslor som vi pushar för kortanvändning, terlagen, så att den även omfattar torgoch marknadshandel. I sin nuvarande forn snedvrider den konkurrensen. − Vi har en hel sektor som inte lever under samma regler, säger Bengt Nilervall. Bristande tekniska lösningar har motiverat undantaget. Nu finns det kassasystem som duger i torg- och marknadsmiljö. Skatteverket har också insett att beloppsgränsen på fyra basbelopp bör sänkas till ett, för att reformen inte ska bli ett slag i luften. För den enskilde torghandlaren innebär det en investering på cirka 10 000 kronor. I gengäld blir strukturen på finanserna bättre. Bengt Nilervall ser det även som ett viktigt steg mot ökad säkerhet. − Om torghandlarna kliver in i det här systemet kan man tänka sig att fler också börjar erbjuda kortbetalningar.
Foto: MRÖ
Motiga steg mot kontantlös handel
Kortbetalningar
Ny teknik
Appar underlättar för personalen De var inte sena att nappa på att börja använda appar i sin butik, ivrigt påhejade av Johan Minten, avdelningschef på FHD, Fackhandelsdata, som sålt in konceptet till butiken. Appar är i dag på allas läppar. Det finns appar, applikationer, för alla upptänkliga behov. För barn finns till exempel ”Create a car” och ”Mulle Mecks första bok” och den hälsomedvetna kan med fördel installera tränings- och meditationsappar. Det unika med den
specialdesignade butiksappen från FHD är att den underlättar arbetet för personalen som nu har nödvändig datainformation ”på sig”, och slipper springa runt och inventera, vilket är en tidsvinst och en besparing eftersom man slipper ta in extrapersonal, vilket ofta krävs vid en inventering. Med ett enkelt knapptryck ger appen all information om en viss vara, såsom pris, antal i lager, varugrupp eller lagerplats. Appen ger också viktig statistik om dagens försäljning, snittkund, antal kunder, fördelning kontant och kredit.
Ärligt talat visste vi inte om att vi hade ett behov av den här tjänsten förrän vi fick den förevisad
– Ärligt talat visste vi inte om att vi hade ett behov av den här tjänsten förrän vi fick den förevisad. Vi tycker att den fungerar kanon. Vi får mer tid att ägna åt kontakt med kunderna och sälja varor, säger Teodor Vågerö. Personalen spar många timmar genom att använda smartphones med FHDs appar. Rent tekniskt fungerar det så att mobiltelefonerna är kopplade till ett trådlöst lokalt nätverk inne i butiken, där programvaran i sin tur kommunicerar med datorn i andra änden. – På det sättet kan jag plocka upp informa tion i mobilen som är lagrad i datorn, säger Johan Minten och visar exempel på hur tjänsten fungerar. Han riktar mobilen mot en streckkod på en av hyllorna där färgburkarna är placerade. På ett kick kommer all information om aktuell vara upp på displayen efter att först ha hämtats i butikens databas och säljaren slipper gå till en fast dator för att få tillgång till informationen. – Det är verkligen jättebra, eftersom mobilen har man ju med sig hela tiden. Jag kan beställa varor direkt, ändra pris direkt vid hyllan, lägga en beställning, se vad varan kostar och hur mycket som finns i lager, poängterar Teodor Vågerö. Nästa steg blir att interagera tjänsten
mot kunderna, vilket då förutsätter att dessa installerat butikens app i sina mobiler.
Foto: MRÖ
Homestajl är en inspirerande lifestylebutik i Johannelund i västra Stockholm där kunderna erbjuds ett stort utbud av till exempel färg, tapeter, golv och badrumsinredning. I butiken jobbar Teodor Vågerö och Magnus Lindestreng.
Magnus Lindestreng och Teodor Vågerö på Homestajl tycker att den nya tjänsten fungerar kanon. -Vi får mer tid att ägna åt kontakt med kunderna och sälja varor, säger Teodor. Personalen spar många timmar genom att använda smartphones med FHDs appar.
– Då kan man tänka sig att butiken skickar information till kunderna om när det är extrapris eller liknande. Det blir ett mervärde för kunden som får tillgång till direkt information om vad som är på gång i butiken, säger Johan Minten som är övertygad om att detta kommer att vara verklighet inom ett halvår. Den statistik information som vår app ger, kan också användas för att tillåta utvalda samarbetspartners att se dagens försäljning och direkt se utfallet av en aktivitet. Han tror att Homestajl i Johannelund är banbrytande med att lansera den här typen av butiksanpassad app i mobilen.
– Jag tror inte att den här tjänsten finns någon annanstans, men det här med appar exploderar ju nu så det finns säkert många som går omkring med dessa tankar. Men egentligen, vilken är vinsten för kunden som ju faktiskt kan plocka fram samma information på Internet? – Därför att man går ju inte och bär med sig en dator ständigt och jämt, mobilen däremot har man ju med sig överallt, säger Johan Minten. Till sist; finns det några svagheter med butiksappen? Svaret är givet. – Nej, svarar Johan, Teodor och Magnus unisont.
System att växa med
Besök oss i monter B:02B på Butiksleverantör 2011 12-13 april
Ett heltäckande företag med unik branschkompetens och lång erfarenhet av kassor, kassasystem, butiksdata och affärssystem.
För mer information kontakta Fackhandelsdata på www.fhd.se eller 08 – 447 56 00 Vi finns i Gränna, Knivsta, Vänersborg, Falun, Malmö, Borlänge, Hofors och Karlskrona.
Denna bilaga är en annons frün
6
Digital marknadsfĂśring
Översküdlig hemsida är
A och O
Finns du inte pü internet sü finns du inte brukar man hÜra. Och visst är den digitala marknadsfÜringen viktig i vür tidsülder. Frügan är hur, var och pü vilket sätt man syns. – Det finns en otroligt stor hajp kring sociala medier idag, men kanske är fokus pü sociala medier fortfarande inte riktigt i paritet till traditionella medier, sü som dagspress och tv, säger Charlotte Thßr, VD fÜr onlinemarknadsfÜringsorganisationen IAB Sverige. När det gäller marknadsfÜring online är det en sak som en del glÜmmer bort, menar Charlotte Thßr. – En brist hos münga detaljhandlare är att de saknar bra hemsidor. Det är jätteviktigt att faktiskt ha en tydlig och Üversküdlig hemsida. – Sociala medier, som Facebook och Twitter, och appar kan vara ett bra sätt att locka till intresse men man müste backa upp det med en bra hemsida.  Hur kan en bra hemsida se ut?
– Den ska vara väl genomarbetad och
tydligt visa utbudet. Dagens etablerade onlineÂbolag som bedriver näthandel har bra hemsidor.  Hur kan man med teknikens hjälp synas bra?
– En sak man ser är att detaljhandeln kommer att integreras mer och mer med mobiltelefoner. Jag var nyligen i New York där man använder sig mycket av sü kallade taggar, kopplade till exempelvis en butik. Pü sü sätt kan man läsa av taggen via mobilen eller att man für ett meddelande.  Är traditionell marknadsfÜring och reklam dÜd nu?
– Nej, men vi befinner oss i en brytpunkt, när digitala kanaler bÜrjar bli sü pass bra att de kan konkurrera med tryckta medier.
Samtidigt är fortfarande traditionella medier som TV-reklam och tidningsannonsering effektiv. – Det finns en hip-faktor kring sociala medier idag som kanske inte helt och hüllet stämmer Üverens med den mediabild har. Tillgänglighet och mÜjlighet till konsumentkommunikation är viktigt men alla nya grejer müste testas och mätas innan man kan säga nügot definitivt.  Vad är mer viktigt att tänka pü?
– FÜrutom en bra webbplats är det viktigt att se till att webbplatsen är sÜkoptimerad. Det är centralt fÜr att bli hittad. FÜrst och främst gäller det dü att tydligt beskriva vad man gÜr. Det är en självklarhet som münga glÜmmer bort. Synbarhet och sÜkbarhet ger helt enkelt mer trafik. 
SÜkoptimera bättre •
Fundera fÜrst ut vilka sÜkord som folk kan tänkas använda fÜr att hitta information hos dina olika sidor pü webbplatsen, skriv ner dem. FÜrsÜk begränsa detta till max 3-5 sÜkord per undersida.
•
Skriv fÜr människor (inte sÜkmotorer) men nämn viktiga sÜkord i texten pü ett naturligt sätt. En krystad text fullproppad med sÜkord kommer inte att leda till nügon positiv reaktion hos dina besÜkare.
•
Använd gärna länkar i texter OM det kan hjälpa dina besÜkare.
•
Använd en H1-tag (rubrik med mest tyngd) som inledning till texten pü sidan.
•
Använd riktiga HTML-länkar, inte länkar med JavaScript.
En genomtänkt, Üversküdlig och lättütkomlig hemsida är A och O när man vill synas pü nätet menar Charlotte Thßr, VD pü IAB Sverige. Foto: Pressbild IAB
IAB Sverige •
Skriv olika innehĂĽll i s.k. Metataggar (Title, description, keywords) fĂśr varje sida.
•
�Title� skall vara relevant fÜr varje enskild sida men ocksü locka till klick i sÜkresultaten. Detsamma gäller fÜr �description�.
•
Se till att alla sidor kan nĂĽs frĂĽn startsidan med max 3 klick.
•
Använd gärna en sajtkarta (sitemap). Det uppskattar büde människor och sÜkmotorer.
•
Du kan lüta en webbyrü bygga hemsida üt er men de bÜr dü ha kunskap om sÜkmotoroptimering. (Källa: att-skaffa-hemsida.se)
IAB, Interactive Advertising Bureau, är, den ledande världsorganisationen fÜr onlinemarknadsfÜring. IAB Sverige samlar landets intressenter inom digital marknadskommunikation. IAB Sverige verkar som en oberoende och transparent medlemsorganisation. IAB Sverige bildades 2008 fÜr att samla landets intressenter inom digital marknadskommunikation och har i dagsläget ungefär 50 medlemmar. (Källa: iabsverige.se)
Uppdatera dina menyer pĂĽ ett Ăśgonblick %N INVESTERING I DIGITALA MENYER ĉR ETT STEG MOT ETT MER mEXIBELT OCH EFFEKTIVT SĉTT ATT NÄŒ KUNDER MED DINA BUDSKAP -ÄşJLIGHETEN ATT KONTROLLERA OCH TIDSSTYRA INNEHÄŒLL RESULTERAR I ATT RĉTT PRODUKTER SYNS VID RĉTT TIDPUNKT $U FÄŒR DĉRMED EN MER ORGANISERAD OCH PROFESSIONELL KANAL UT MOT KUNDEN VILKET GENERERAR MERFÄşRSĉLJNING FÄşR DIN RESTAURANGKEDJA %NTERPRISE -ENU"OARD BESTÄŒR AV MJUKVARA OCH PUBLIKA SKĉRMAR FÄşR ATT UPPDATERA OCH STYRA MENYER $U FÄŒR EN KOMPLETT PRODUKT SOM ĉR ENKEL ATT INSTALLERA LĉTT ATT FÄşRSTÄŒ OCH SMIDIG ATT ANVĉNDA
(ITTA DIN NĉRMASTE ÄŒTERFÄşRSĉLJARE UNDER 0ARTNERS PÄŒ WWW INSM SE
'RATIS ËR GOTT Ladda ner en gratisversion av JobOffice Kassa på www.joboffice.se
MiniPOS Touch
Det handlar om Handel
För framgångsrika handlare Point of Sale, Ekonomi, Lön, Personal m.m. Vi visar dig – kontakta oss idag!
16 900:EX MOMS
MiniPOS • AdmiPro Lite 10 tums pek-skärm • Godkänd kontrollbox • Kassalåda • Kvittoskrivare • Kunddisplay • Kortläsare
Den kompletta lösningen för det mindre företaget!
Tillval • Samport kortkoppling • Vågkoppling • Scannerkoppling
0303-663 70
Cicita Computer AB Fannys väg 5 131 54 Nacka
www.hogia.se/handel
RING! 08 - 515 107 02
Välk o besö mna att easy ka oss på Fa Kista irs –mäs san, 12-1 avd 3 april, E:28
KASSASYSTEM
DET PÅLITLIGA KASSASYSTEMET som underlättar både försäljarens och köpmannens vardag Ett modernt och komplett kassasystem, under ständig utveckling och med en professionell kundsupport. Kontakta vårt proffsiga Winpos-team!
HÖG KVALITET ANVÄNDARVÄNLIGT PRISVÄRT
Digitalt skyltsystem som är byggt med användaren i fokus. För Dig som vill att det bara ska fungera! www.effektfabriken.se 011 125890
Ekbacksvägen 28, 16896 BROMMA Tfn 08-555 36350, sales@winpos.
www.winpos.se
Denna bilaga är en annons från
8
Tillsammans under ett tak
Här
satsar man 400 miljoner
Det råder delade meningar om framtidens shopping kommer att ske i stora gallerior eller i city med fristående butiker. Oavsett vilket så byggs köp center ut och renoveras runt om i landet.
Bekvämlighet, tillgänglighet och generösa öppettider som gör livet enklare för människor
I småländska Växjö bygger man ett stort shoppingcenter med närmare 70 butiker. Tidigare Samarkand växer till sig och blir till Grand Samarkand. Med 1 450 parkeringsplatser och en total yta på 46 000 kvadratmeter för butiker och matställen hoppas man inom tre år kunna komma upp i fyra miljoner besökare årligen. Vid starten innan ombyggnaden hade man drygt 2,2 miljoner. – Köpcentra hör ihop med vårt beteende som konsumenter. Bekvämlighet, tillgänglighet och generösa öppettider som gör livet enklare. Allt finns på ett ställe som inte påverkas av dåligt väder. Det är ”sommar” året runt, förklarar Mats Jäderberg, centrumchef för Grand Samarkand, anledningen till trenden med stora shoppingcenter som vi har sett i Sverige de senaste åren. Öppnandet av Grand Samarkand sker
i etapper. Med början den 26 augusti
Mats Jäderberg, centrumchef för Grand Samarkand i Växjö. Foto: Grand Samarkand
På Grand Samarkand i Växjö har man satsat på en stilren inredning och att samla varugrupperna så att till exempel klädbutikerna ligger tillsammans. Foto: Grand Samarkand
Scala QuickStart –
rätt budskap på rätt plats i rätt tid helt enkelt! Vi ses på EasyFair på Kistamässan i Stockholm 12-13 april!
Med QuickStart erbjuder Scala en enkel och kostnadseffektiv lösning för att förmedla ert budskap via ett nätverk av centralt styrda skärmar till era: kunder, anställda, besökare i receptionen eller för det offentliga rummet. Scala har mer än 20 års erfarenhet av skärmbaserade kommunikationslösningar och levererar en lösning till ert företag som är enkel att använda, lätt att lära och har ett attaraktivt inköpspris. Scala har en stor installerad bas och har lokal närvaro med egna kontor i Sverige,
Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Holland, Spanien, USA, Canada, Indien, Japan samt ett stort nätverk av återförsäljare runt om i världen. www.scala.com
Få fram ditt budskap, sälj upp – sälj mer!
Kontakta Scala på telefon (0)8 477 04 90 eller mail: thomas.jansson@scala.com
www.scala.com
Denna bilaga är en annons från
på shoppingcenter förra året har man öppnat i tre etapper med 15–20 nya butiker varje gång. Den 28 april är det grand opening med ytterligare 20 nya butiker. Samarkands historia startade 1973 då Ica och Coop slog upp portarna under samma tak på Hejaregatan i utkanten av Växjö. – För fyra fem år sedan köpte Eurocommercial Properties AB Samarkand-fastigheten för att utveckla den till ett attraktivt köpcentrum i Småland. Genom ett samarbete med Ågren Konsult i Göteborg har centrat nu utvecklats. Investeringen ligger på cirka 400 mil-
joner kronor och man hoppas komma upp i en omsättning på 1,3 miljarder kronor om tre år tillsammans med Ica Maxi som ingår i Grand Samarkand. – Det är mycket mer än vad vi omsätter nu. För att hitta den rätta mixen av butiker har man tittat på hur vi konsumenter använder en hundralapp. Hälften går till mode, en fjärdedel till hälsa och skönhet, mellan en femtedel och en sjättedel läggs på mat eller kafébesök. Resten används till bland annat böcker, sport och teknik. Målgruppen är alla människor. Man lägger ner mycket tid och peng-
ar på att skapa en tilltalande miljö. – Vi har jobbat en hel del med att få butiksfronterna så attraktiva som möjligt, att hitta ett sätt att utmärka varje butik samtidigt som vi satsar på en stilren miljö. Butikernas placering är naturligtvis också genomtänkt. Man har försökt att samla de stora varugrupperna. Till exempel ligger klädbutikerna samlade precis som skoaffärerna. När människor shoppar blir de hungriga och det ska såklart vara trevligt att äta. På Grand Samarkand satsar man på ett brett utbud av mat och kaféer. – Vi vill att det ska bli det perfekta stället med trendiga, mysiga matplatser där man vill spendera tid och umgås. Även barnfamiljerna har man tänkt
på genom att skapa ett speciellt familjerum med bland annat möjlighet att värma mat och med tillgång till toalett. För att ytterligare göra köpcentrat attraktivt kommer man att satsa på aktiviteter och olika teman under året. – Varje vecka blir det mindre händelser som till exempel en trubadur eller trollkonstnär som underhåller. Till hösten ska vi ha en modevecka. Känslan ska vara att man vill komma hit ofta för att inte missa något!
Dagens Grand Samarkand började 1973 med två mataffärer. Idag är det ett köpcentra med snart närmare 70 butiker, kaféer, restauranger och familjerum. Foto: Grand Samarkand
Besök oss på easyFairs Butiksleverantör 12–13 april. Kistamässan. Monter F:12.
Har du valt fel kassaregister? Gick det för fort när du bytte till ett certifierat kassaregister? Nu ger vi dig chansen att rätta till ett felköp. Vi betalar 5 000 kr för ditt certifierade kassaregister, när du beställer ett nytt kassasystem av oss före den 15 april 2011. Besök oss på Kistamässan easyFairs Butiksleverantör 12–13 april, monter F:12, så får du uppleva fördelarna med våra användarvänliga kassasystem.
info@cash-it.se | Lantvärnsgatan 7, Karlstad | 054-21 75 50 | cash-it.se
9
Denna bilaga är en annons från
10
Personalutveckling
”Kvinnor handlar” lyfter kvinnors ledarskap Fler kvinnor än män jobbar inom handeln. Ändå är det främst män i ledande positioner. Projektet ”Kvinnor handlar”, vars senaste omgång precis har startat, har som mål att ändra på det. Handelsanställdas förbund och arbetsgivarföreningen KFO har ett gemensamt intresse av att få fram fler kvinnliga butikschefer. − Kvinnorna dominerar inom handeln. Däremot är det i första hand män som blir chefer. Ett sätt att få fler kvinnor i ledande ställning är att satsa på utbildning och personlig ut-
Kvinnorna dominerar inom handeln. Däremot är det i första hand män som blir chefer. Ett sätt att få fler kvinnor i ledande ställning är att satsa på utbildning och personlig utveckling Anita Fink Knudsen, chefsförhandlare på KFO, och en av de ansvariga för satsningen på ”Kvinnor handlar”, som ska sporra fler kvinnor inom handeln att ta på sig ledaransvar. Foto: Pressbild/KFO
veckling, säger Anita Fink Knudsen, chefsförhandlare på KFO. Därför valde de två organisationerna att förra året tillsammans med Svensk Handel driva projektet ”Kvin-
nor handlar”, i samarbete med utbildningsföretaget Kulan Kompetens. − Det var fantastiskt bra och mycket, mycket lyckat. Därför har vi precis dragit i gång en ny omgång, säger Anita Fink Knudsen. Projektet vänder sig till kvinnor inom handeln som vill utveckla sig själva och sitt ledarskap. Många av deltagarna är i 40-årsål-
dern. Antingen har de redan en ledande ställning och vill avancera ytterligare eller ligger precis i startgroparna för att ta klivet upp på chefsnivå. Kompetensutvecklingen sker delvis genom gemensamma träffar med alla deltagare, då det förs diskussioner och ges föreläsningar om olika teman som är viktiga i deltagarnas ledarskapsutveckling. Men projektet har också ett annat inslag, som Anita Fink Knudsen menar är dess främsta styrka. − Det som är unikt med utbildningen är att man jobbar med mentorer, som också är ledare inom handeln. Med hjälp av ett inledande test, som
visar deltagarnas styrkor och svagheter, paras mentorer och adepter
ihop utifrån vilka egenskaper de senare behöver utveckla. Just nu deltar 14 adepter och lika många mentorer i projektet. Varje par har kontinuerliga kontakter under hela projekttiden. Erfarenheter från fjorårets omgång visar att många, om än inte alla, väljer att hålla kontakten även efteråt. − Vi har personer som har blivit bästa vänner, säger Anita Fink Knudsen, som också vill framhålla värdet av projektets betydelse för att bygga nätverk för kvinnliga chefer inom handeln. KFO och Handelsanställdas förbund har en gemensam kompetensutvecklingsstiftelse, som bekostar utbildningen för medlemmarna. − Det finns alldeles för få kvinnor i ledande ställning. Så det här är ett alldeles utmärkt sätt att använda stiftelsemedlen på, säger Anita Fink Knudsen. Hon tror att ”Kvinnor handlar” har goda chanser att leva vidare och kanske bli ett permanent erbjudande till medlemmarna. − Jag hoppas det. I alla fall så länge vi har pengar i vår stiftelse och det fortsätter att ge goda resultat.
Denna bilaga är en annons från
12
Franchising ett sätt att växa
Taco Bar växer stadigt genom Med ett väletablerat koncept växer man sakta men säkert genom franchising. – Att expandera genom franchising är väldigt effektivt för den som driver restaurangen. Man får en färdig modell att jobba med och kan istället koncentrera sig på kunder och medarbetare, säger Lars Callebro, VD på Tacobar.
För den enskilde restauratören handlar
Så här 28 år senare är den bärande idén så gott som det samma, även om Taco Bar har genomgått en del förändringar. 2006 sålde grundarna Judy och Peter Nordin och Håkan Thorell företaget till Nordic Service Partner. En ny logga, en enkel och effektiv meny och öl- och vinrättigheter spetsade till konceptet. 2009 köpte Lars Callebro franchiserättigheterna. Idag finns 16 restauranger, de flesta i Stockholmsområdet, med två till i pipelinen.
det då om att bygga sin verksamhet på ett beprövat och fungerande koncept. Innebär det då att man som enskild krögare inte har någon som helst input? – När det gäller en franchisekedja handlar det om ett ömsesidigt förhållande. Alla ska gilla varumärket och känna att de kan stå för det. Samtidigt finns det så klart saker man inte kan rucka på. Menyn är låst vilket är viktigt. Om man börjar spreta för mycket tappar man drivet och gör det svårt för kunderna att känna igen sig. – Men vi är också lyhörda för våra franchisetagare. Vi träffar dem löpande och lyssnar på vad de vill åstadkomma. Det handlar inte om konsensusmöten vi har högt i tak. Jag skulle själv ha svårt med att inte få säga till om något. Vi är inte rädda för feedbacken utan jobbar hela tiden för att utveckla konceptet.
Vad är fördelarna med franchising?
Idag finns Taco Bar nästan enbart i
– Alla restaurangerna i kedjan är inte sprungna ur franchising men det har alltid varit Taco Bars huvudsakliga sätt att expandera på. För den enskilde franchisetagaren innebär det att man injicerar finansieringen in i ett färdigt varumärke. Med franchiseavgiften kommer ett färdigt paket med exempelvis leverantörer, så man slipper jaga sådant själv. Man får också marknadsföring och hjälp med rent operationella frågor, berättar Lars Callebro.
Stockholm. När kommer ni i ut i Sverige i större skala? – Utöver de 16 restauranger vi har idag är det två stycken till på gång i sommar. Vi har inte bråttom. Vi ska växa, men växa med förnuft.
Foto: SX
C
Foto: Martin Aspe
Foto: Martin Aspe
1983 stod tre kamrater hemma vid spisen och experimenterade med mexikanska krydd blandningar, såser och recept. Resultat blev Taco Bar, en texmex-kedja som idag har 16 restauranger i Sverige.
Denna bilaga är en annons från
13
Hallå där Foto: SXC
franchising Vi är också lyhörda för våra franchisetagare. Vi träffar dem löpande och lyssnar på vad de vill åstadkomma.
… Lasse Fredriksson, som driver en Taco Bar i Kungshallen i Stockholm. Hur kom det sig att du blev franchisetagare? – Det var faktiskt av slumpen. Jag hade varit i krogvärlden under lång tid och letade efter något nytt att göra. Jag stötte på grundaren Peter Nordin som jag kände sedan tidigare. Han skulle sälja Taco Baren i Kungshallen och letade efter en mäklare. Efter att jag hört mig för om omsättning och liknande blev jag intresserad. Peter gick aldrig till mäklaren. Istället blev jag den första franchisetagaren. Hur var det i början?
– Först var jag lite skeptisk till det här med tacos. Det fanns inte i Sverige då och jag tyckte kanske inte att det var särskilt upphetsande käk. Men snart märkte jag att kunderna gillade det. Jag kände att upplägget var helt suveränt. Efter att ha drivit en egen krog och lagt ner massor med jobb på inköp och leverantörer såg jag att här var det bara att tuta och köra och följa en manual. – I början var det svårt att hålla fingrarna i styr eftersom man var så van vid att vara med och pilla i allting. Men när jag märkte att upplägget fungerade så var det lätt att förstå att det här var en bra grej. Har du någon frihet som franchisetagare? – Jadå, det är ganska högt i tak. Jag har dessutom aldrig ångrat mig utan tycker fortfarande det är kul att gå till jobbet varje dag. Man har verkligen tillbaka franchiseavgiften. Man får inte bara varumärket utan också kontakter till leverantörer med rätt pris. Samtidigt har man hjälp om man får problem med hyresvärdar eller liknande. Det är bra engagemang från ägarna. Det är också lätt att både få tag på och lära upp personal. Finns det några nackdelar? – Jag tycker faktiskt inte det. Jag har hållit på sedan 1990 och kunderna är fortfarande nöjda.
Stärk din image med rätt musik! Med ett medvetet musikval kan du förstärka din butiks profil och attrahera rätt kundgrupp. Gör musiken till en del av ditt koncept. Läs mer om hur du bäst använder musik för att skapa rätt atmosfär i din butik på stim.se/musiktips. Teckna din licens idag! Stim ägs av dem som skrivit musiken och vi drivs utan vinstintresse för egen del. Vi ser till att avgiften du betalar för att använda musik går till rätt kompositörer och textförfattare.
Denna bilaga är en annons från
14
Kassasystem
Rätt val av betalterminal Sedan årsskiftet måste alla näringsidkare som låter kunder och gäster betala med kort ha en EMV-godkänd ”Chip & PIN-terminal” och det kan löna sig att investera nytt. – När man köper en betalterminal är det allra viktigaste att man ser till att den är godkänd och certifierad - speciellt om man tar över en begagnad. Annars riskerar man att få köpa en ny igen inom kort, säger Sean Wiklund, affärskonsult och marknadsadministratör på Nets Sweden AB, Nordens största leverantör av betalningslösningar. Först bör man fundera på om man
behöver en fristående eller kassakopplad betalningslösning. I mindre butiker har det historiskt sett varit vanligast med fristående mobila eller stationära betalterminaler där personalen först slår in på kassan vad kunden ska betala och sedan samma belopp på betalterminalen. Antalet kassakopplade lösningar ökar däremot eftersom de kan vara enklare, men de kan även kan kosta lite mer.
Allt börjar med inlösenavtalet. Innan – Det viktigaste är att man hittar en godkänd och certifierad betalterminal, säger Sean Wiklund hos Nets AB.
man kan hyra eller köpa en betalterminal måste man teckna ett inlösenavtal med en inlösare. Det är i inlösenavtalet som transaktionsavgiften regleras, det vill säga vad man som
När man köper en betalterminal är det allra viktigaste att man ser till att den är godkänd och certifierad - speciellt om man tar över en begagnad
enskild företagare betalar till inlösaren vid varje kortköp. Det kan kosta mellan cirka 75 öre och upp mot fyra kronor per transaktion. Inlösarna tar olika mycket betalt vilket kan göra en väsentlig skillnad för en enskild företagare. Det kan alltså löna sig att jämföra priserna. – För oss på Nets så spelar det oss ingen roll vilken inlösare en kund till oss väljer då vi jobbar med dem alla. Är ni med i en medlemsorganisation, så kan ni även se om de har något bra erbjudande. Kostnaden för att hyra en betalterminal brukar ligga runt 300 kronor i månaden och att köpa en betalterminal kostar runt 6 000 kronor. Till detta kan man välja till saker som trygghetspaket med drullegaranti och andra funktioner, beroende på vad man behöver i sin verksamhet.
Sean Wiklund tipsar också om att
det brukar bli mycket billigare att använda sig av bredband istället för att låta kommunikationen gå via telefonjacket. – Med bredband får man en fast månadskostnad, betydligt snabbare transaktioner och troligen också kortare köer i kassan. För telefonjacket betalar man oftast både en öppningsavgift och en minutavgift. Det är som att lyfta telefonluren, ringa upp någon, prata i 30 sekunder och sedan lägga på igen – varje gång man gör en transaktion.
Kassaregister även för torghandlare Hittills har 70 000 företag bytt till ett certifierat kassaregister sedan den 1 januari 2010. Bytet har inte vållat någon nämnvärd irritation bland butiksägare. Däremot är det svårt att säga hur många företag som totalt berörs av lagen. – Det har varit väldigt lite klagan över lagen. De flesta inser att det finns ett syfte, alltså att gynna de seriösa företagarna. Men Skatteverket vet inte hur många som egentligen berörs av lagen och det är en stor miss, säger Bengt Nilervall, betalansvarig hos Svensk Handel. Ett kassaregister kostar från 10 000 kronor och uppåt. Nästa steg i arbetet med kassaregister är att inbegripa även torg- och marknadshandeln, som i nuläget inte omfattas av lagen. – Svensk Handel har uppvaktat Skatteverket och fått dem att presentera ärendet för skatteutskottet. Tidigare skyllde man på att tekniken inte skulle fungera på torg och marknad, men det gör det nu. Alla måste ha samma spelregler! Man ska inte kunna sälja samma sak på torget som i exempelvis en blomsterhandel intill utan att det går till på samma sätt. En nyligen släppt rapport om torgoch marknadshandel från Skatteverket visar att det är dåligt ställt med bokföringsunderlag. – Det var mycket dåligt med underlag och många hade medvetet lagt sig under 170 000 kronor som är gränsen. Nu måste gränsen sänkas till ett basbelopp, cirka 52 000 kronor, om det inte ska bli ett slag i luften.
Denna bilaga är en annons från
16
Noterat
Trend
Kunden vill ha närhet Under det senaste decenniet har de stora butiks kedjorna etablerat allt större butiker utanför stan. Men den trenden håller på att mattas av, enligt Tony Holmberg som är chef för Ica:s olika butiksprofiler.
– Boomen för att bygga nya, stora shoppingcenter är över. Framöver kommer vi att se fler etableringar i alla kategorier, säger Tony Holmberg. Han märker tydligt att kunderna vill handla närmare. – Närbutiker och områdesbutiker ökar. Det är en global trend också, säger Tony Holmberg. Större butiker handlar såklart med större volymer och kan därför ha lite lägre priser, men Tony Holmberg menar att det tidigare var större
Det är inte så att stormarknaderna avtar, men kommunerna tillåter inte i samma utsträckning stora nyetableringar utanför stan prisskillnad för den som handlade på stormarknaderna utanför stan och de som handlar lokalt. Och dessutom väljer många mindre butiker av andra anledningar. – Tid är en bristvara för många. Ta familjer med två vuxna som arbetar heltid. Det gör att man inte
åker iväg för att handla i samma utsträckning.
Miljömässiga hänsyn är också en del i kundernas beslut att handla lite närmare hemmet. – Men framförallt tror jag att hushållen haft större disponibla inkomster nu när räntorna varit låga och då värderar man tid före pengar, säger Tony Holmberg. En annan viktig del är att lokala handlare känner sin kundkrets och specialiserar sig. Vissa butiker säljer idag mycket fär-
diga luncher, i andra områden har kunderna andra behov. – Vi ser att färdigmat går framåt. Det är mycket färdigskurna sallader och så vidare. Tidigare var det mycket fryst färdigmat, nu är det färskskuren mat som gäller. Hos Ica kan handlaren själv anpassa sortimentet efter demografi och geografiskt läge. Handlaren kan välja ur Ica:s sortiment men även välja andra leverantörer. Mellan tjugo och fyrtio procent köps inte via Ica, en siffra som varit ganska konstant över tid. – Ibland tar handlaren in något i sitt sortiment som vi sedan lägger till i Ica:s stora sortiment, säger Tony Holmberg.
Företaget har även en tjänst kallad
”Smak på lokalt” dit mindre leverantörer kan ansluta sig och där handlare kan finna kontakter. – Kunden vill ha närhet, säger Tony Holmberg. Det är inte så att stormarknaderna avtar, men kommunerna tillåter inte i samma utsträckning stora nyetableringar utanför stan, dels på grund av bostadsbyggande och hur man vill att stan ska se ut, dels på grund av invånarnas önskemål och av miljömässiga skäl. Fler mindre och mellanstora butiker är att vänta framöver.
KFO på Facebook
Arbetsgivarföreningen KFO, som sedan 1943 ger service åt kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser, bland annat inom detaljhandeln, lanserar sig nu på Facebook. Bilder och nyheter kommer att läggas upp på www.facebook.com/ arbetsgivarforeningen.kfo, där du förstås också kan ”gilla” KFO.
Sockerrör i plastkassen
En plastkasse som går att återvinna lanseras nu i Sverige. Det är i Hemköps butiker som kunderna från och med vecka 12 kan välja kassen som är gjord på så kallad grön polyeten. Råvaran är sockerrör som skeppas från Brasilien med båt. Enligt Hemköp innehåller andra så kallade miljöplastkassar oljebaserad plast och det betyder att de inte kan materialåtervinnas.
Första miljökassen här
Tony Holmberg på Ica ser trenden med stormarknader mattas av.
Hemköp är först ut i Sverige med en plastkasse tillverkad av förnyelsebar råvara, i det här fallet grön polyeten som görs av sockerrör. Jämfört med en vanlig plastkasse minskar miljökassen koldioxidutsläppen med upp till 75 procent. − För att minska klimatpåverkan så mycket som möjligt bör man även återanvända kassen några gånger innan man lämnar den till plaståtervinning, säger Åsa Domeij, miljöchef på Axfood/Hemköp, i ett pressmeddelande.
Denna bilaga är en annons från
18
Inredning
Enkla knep förbättrar försäljningen Det är inte mycket som krävs för att öka butiks försäljningen. Små strategiska grepp med ljus, inredning och frontning kan underlätta för kun den och uppmuntra till fler köp. Bara en så enkel sak som ordning och reda kan bättra på försäljningen avsevärt. – Om hyllorna är stökiga väljer ögat snabbt bort produkterna, säger Anna Landin på HL Display. Många butiker drar ner på belysning när det ska sparas. Men att strategiskt använda belysning kan istället vara en lönsam investering. – Ett misstag man ofta ser i svenska affärer är att man bräker på med ett jämt ljusflöde uppifrån. Då är det bättre att ha olika ljuspunkter i hyllorna, i olika nyanser, för att highlighta specifika varor.
Genom att färgsegmentera underlättar man för kunden. Varorna blir överskådliga och samtidigt motverkar man att hyllorna blir plottriga. Studier visar att kunden snabbt väljer bort oordning i butiken.
– Ögat reagerar på olika skuggor och dimensioner. Genom att använda till exempel ett varmtt ljus signalerar man ett lyxigare känsla. Ett rödaktigt ljus över kött kan man förmedla tanken på en ”god saftig köttbit”. Med färger och punktljussättning kan man alltså driva försäljningen mycket. Att jobba med olika färger kan också
resultera en ökad försäljning. – Färgsegmentering är något som borde göra mer. På sätt delar man upp hyllorna för kunden och gör dem mer överskådliga. Traditionellt använder man grönt för nyhet, rött för extrapris men det går att göra mycket mer än så. Med segmentering vid exempelvis kyldisken kan man dela upp mellan mellanmål, frukost och så vidare. Det lockar både till impulsköp och att kunden blir intresserad av att testa nya produkter. Viktigt att komma ihåg är att färgsegmentera vertikalt. Ögat scannar uppifrån och ner vilket gör att man behöver ha avbrott i hyllan för att markera olika produkter.
En annan värdefull strategi är så kallad frontning. – Genom att fronta produkterna, dels genom att använda frammatare som per automatik matar fram varor
Ett misstag man ofta ser i svenska affärer är att man bräker på med ett jämt ljusflöde uppifrån på hyllan, och dels med avdelare underlättar man också för kunden. Detta bör man ha på alla raka förpackningar, exempelvis mjölkförpackningar. På så sätt uppnår man ett starkt varutryck och varor säljer varor. Bildas hål bland varorna störs ögat och produkten väljs bort. Frammatning underlättar samtidigt för personalen. Finns det fler bra strategier för att maximera försäljning?
– Samexponering är mycket effektivt. Det innebär att man placerar produkter som ”passar ihop” tillsammans. I tacohyllan kan man till exempel sätta in en kyl med gräddfil och
Att samexponera innebär att man placerar varor som ”passar ihop” med varandra. Exempelvis kan man placera blöjor med baby wipes. Pa så sätt slipper kunden springa mellan olika delar av butiken och blir samtidigt mer benägen att göra impulsköp.
riven ost. Sommartid kan exponera tårtbottnar, grädde och jordgubbar på samma ställe. Detta är något som man är mycket bra på utomlands. En undersökning som Proctor & Gamble gjorde i England visade att samexponering ökade försäljningen med 22 procent.
Belysning kan vara ett smart sätt att exponera produkterna. Exempelvis bidrar ett varmt ljus till en lyxig känsla.
Professionell belysning för butik, kontor & offentlig miljö!
www.prolight.se tel. 033-20 56 50
5
0 5-# +04'&#
g 0È4 $76+-'
Denna bilaga är en annons från
20
Energi
Mycket att vinna på effektivare livsmedelskyla
Ungefär hälften av livsmedelsbutikernas el går till att kyla matvaror, men det är möjligt att effektivi sera energianvändningen med upp till 40 procent vilket är en vinst både för miljön och butiksägarna. – Potentialen är stor! Men det är viktigt för butiksägarna att förstå att det handlar om ett helt system och att man måste se över de olika delarna i kylsystemet, säger Ulla Lindberg, forskare på SP, Sveriges Tekniska
Det största energispillet i butiken kommer från öppna, stående kyldiskar där mycket av den kalla luften ramlar rakt ut.
Forskningsinstitut, där hon arbetar med livsmedelskyla. Det största energispillet i butiken kommer från öppna, stående kyldiskar där mycket av den kalla luften ramlar rakt ut. I liggande frysdiskar, så kallade gondoler, stannar mer av kylan kvar i frysdisken. Det rör sig om två olika tekniska system. För att behålla mer av kylan i frysdisken kan butiken förse den med lock. Genom att installera dörrar på de
stående kylarna sänks temperaturspridningen, temperaturen blir lägre och jämnare och man får ett minskat kylbehov. Matens kvalitet och hållbarhet förbättras också, vilket är en resursbesparing. Innan matvarorna kommer till butiken har de genomgått flera steg från råvara till färdig produkt där kyla är viktigt ingrediens vid tillverkning och förvaring. I Ulla Lindbergs jobb ingår också att titta på hela kylkedjan. – Det är viktigt att hålla en obruten kylkedja hela vägen för att minska svinnet av energi. Även hemtransporten till konsumenten är en del av kedjan. Vi måste även minska på utsläppet av köldmedier med stor inverkan på miljön.
– Det går att effektivisera energianvändningen för nedkylning av matvaror med upp till 40 procent, säger Ulla Lindberg, forskare hos SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut. Den sista delen av kylkedjan är alltså den där slutkonsumenten transporterar hem sina kalla matvaror. För att minska energisvinnet är det viktigt att planera sina inköp så att man kan åka hem meddetsamma med varorna. – Vi måste också ta vårt ansvar. Det kostar mycket resurser att vänta med att åka hem.
I hemmet kastas cirka 25 procent av all hemburen mat vilket innebär mycket transporter och energiförbrukning helt i onödan. Den som vill delta i Forum där diskussioner och projekt genomförs inom området med kylteknik och livsmedelshantering kan kontakta SP och Ulla Lindberg.
Ancon kassasystem fĂśr butiker
Butikskassa med pekskärm Anpassat fÜr olika branscher FrisÜrer med flera fÜretag Tidbokning Integrerad kortbetalning Komplett paket
inkl. dator, pekskärm, kvittoskrivare, kassalüda, streckkodsläsare och kontrollbox
Paketpris 27 000 kr
BODPO 4IPQ
XXX BODPO TF
Stockholm 08 - 122 01 557 , Lysekil 0523 - 131 00 info@ancon.se
Denna bilaga är en annons från
22
Lagerhållning
Lager inne är ute Lager ska inte stå still, det ska vara på väg. Det är vad som gäller idag. – Ingen vill ha lager, säger Bo Svensson som är an svarig för import- och tullfrågor på Svensk Handel. För detaljhandeln är en anledning höga hyror, en annan är att det är krångligt att ta upp saker två gånger; på lagret och i butik. – Distributionsapparaten är effektiv men om det blir störningar så blir det nervöst. Genast kommer lagren att öka. Men när allt går bra tycker man att lager bara kostar pengar, säger Bo Svensson. Det finns olika anledningar till att hålla lager. Ofta handlar det om att
För detaljhandeln är en anledning höga hyror, en annan är att det är krångligt att ta upp saker två gånger; på lagret och i butik sammanställa sortiment. Man har till exempel ett vårsortiment med utemöbler, spadar, krukor och så vidare. Från centrallagret kör man sedan ut saker den 23:e i månaden eftersom många handlar strax därefter. På samma sätt gäller det att ha varor
i centrallager som körs ut då en kam-
panj startar eller lagom till en långhelg då man säljer mycket. Ett centrallager är därför en buffert. Om en ny butik öppnar måste alla varor kunna levereras från centrallagret, för att butiken ska kunna erbjuda ett helt sortiment. I Sverige är handeln småskalig, påpekar Bo Svensson. Den andra ytterligheten är Kina, som vill leverera stora containers. Därför kan företag som Schenker eller DHL hålla lager med hela containers. Man försöker hålla fullt för jämnan, så att man har varor till exempel Plantagen när det behövs plantor och blommor, och för andra företag när det ska säljas skidor och vinterutrustning. Och så går det på, året runt.
När det gäller livsmedel används
oftast genomströmningslager. Livsmedel produceras främst i södra Sverige, men konsumtionscentrum är i Stockholm och Göteborg. Då är det bra med ett genomströmningslager i Helsingborg. Producenterna kör dit med sina varor, som packas om i järnvägsvagnar och körs till exempelvis Konsums lager i Bro. Lagret i Bro är ett plocklager och där packar man för butiker. Vissa varor, som bröd, levereras vanligtvis direkt till butik av leverantören. Med jämna mellanrum kom-
Noterat Id-stölderna ökar
Chip- och pinsystemet har minskat kortbedrägerierna rejält, men samtidigt har problemet med stulna identiteter ökat kraftigt – med hela 35 procent under 2010. Framför allt har telekombranschen och branscher med kreditköp och tecknande av abonnemang drabbats. Därför är det extra viktigt för handeln att göra korrekta id-kontroller, understryker Svensk Handel i ett pressmeddelande. Svensk Handel har bidragit till att ta fram sju steg för hur en idkontroll bör gå till. Du hittar dessa på Svensk Handels webbplats samt i en broschyr speciellt framtagen för ändamålet.
Kreativ samlingsplats Bo Svensson på Svensk Handel
mer Pågens med sina bröd, Skogaholm med sina och så vidare. – Trenden generellt sett är att de stora blir större medan mindre butiker struntar i lager helt och hållet, det är vad jag tror, säger Bo Svensson. Detta gör bland annat att små butiker
främst beställer ur det sortiment som finns i centrallagret. Samtidigt efterfrågar konsumenterna mer närproducerat. – Men till exempel Ica har ju fattat att de ska ha närproducerat, säger Bo Svensson. Och Saluhallar har blivit mer populära också.
Från galleria till galleri – nu flyttar kreatörerna in i Liljeholmstorget Galleria. Room for art & design är det nya namnet på samlingsplatsen för konstnärer och designers i området strax söder om Hornstull i Stockholm. Fokus är tänkt att ligga på hållbarhet, kreativitet och miljötänk. Vi får möjlighet till en direkt dialog med besökarna. Och att synas i ett så ovanligt sammanhang för kreatörer som en galleria, säger Adrian Faber som är en av skaparna av Bag of Light, trendiga lampor tillverkade av gamla plastkassar, enligt ett pressmeddelande från Citycon som äger gallerian.