Brannpunkt Alkohol

Page 1

Denna bilaga är en annons från

Alkohol Brännpunkt

EFTER FESTEN

Unikt samarbete fällde smugglarliga

 12–13

Studentfesterna har nyktrat till

 8–9

Alkoholproblem på jobbet kostar miljarder

 4–5

Marcus Birro ”Medvetet eller omedvetet gjorde jag mig av med människor och såg till att hamna i situationer där jag kunde dricka.”

 10–11 Foto: Johan Jeppsson

Hur dricker du? Gör nya Alkoholprofilen på iq.se


2

Denna bilaga är en annons från

Krönika

också möjligt att påverka utvecklingen i en positiv riktning. Skolungdomar dricker mindre än tidigare och fler väljer att helt avstå från alkohol. Detta kan förklaras av både nya trender bland unga och att föräldrar har blivit mer restriktiva i förhållande till sina barn.

Det drogförebyggande arbetet är

Alkoholprofilen, som IQ lanserade i

på frammarsch. Föräldraprogram enligt Örebromodellen (som går ut på att man enas om gemensamma regler för sina barn) används i två av tre kommuner. Nära 70 procent arbetar med Ansvarsfull alkoholservering för att minska våld och överservering på krogar. Kronobergsmodellen – som innebär att polis, socialtjänst och andra lokala aktörer samarbetar mot langning – sprids. Langare grips, ungdomar tvingas hälla ut alkohol och föräldrar kontaktas.

fjol, erbjuder en möjlighet att testa sina alkoholvanor. Hittills har 180 000 personer svarat på frågorna. Av dem är 68 procent unga vuxna, 18-25 år. Hälften av dem svarar att de har farit illa på grund av att de har druckit, en bred majoritet har skuldkänslor och många av dem har riskabla alkoholvanor. Fyra av tio har druckit alkohol dagen efter för att komma i balans. Jag tycker att det är glädjande att intresset för att testa sina alkoholvanor är så stort. Det är bra att få veta hur man ligger till även om testet visar att du dricker för mycket. Det är

Innehåll Arbetsplatsen: Missbruk på jobbet kostar miljarder ... 4–5

Att alla bidrar genom att göra det

Kampanjen Stoppa Langningen..................9 Marcus Birro: Jag hade lärt mig att göra allt tillsammans med alkohol ........10–11

man kan är IQ:s grundidé. Det kan vara att delta i föräldravandringar, bestämma sig för att alkohol inte hör hemma i fotbollssammanhang eller tänka på att inte bjuda på eller ge bort alkohol till personer som man bara känner yrkesmässigt. Att vara nykter i trafiken, respektera den som tackar nej till ett glas och inte bjuda ungdomar på alkohol är andra viktiga insatser.

Hör av dig till oss om du vill ha tips! Eller har du kanske ett projekt som du vill berätta om?

50 000 personer om året får en can-

Nygammal behandling håller än idag ......16 Alkohol och trafik .............18

Hans Glaes: ”Jag höll mig nykter för jag visste att jag skulle få dricka igen” ............................6–7 Barn med föräldrar som dricker ..................7

Tullen ............................................... 12–13

Studentfesterna nyktrar till ................... 8–9

Kommuner Med Ambitioner .............. 14–15

STAD arbetar fram preventiva insatser inom alkohol- och drogområdet ................9

28dagar jobbar med att etablera ett konsekvenstänk ................................15

Alkohol på sjön: Nykter chaufför allt vanligare ...............................................................19 Svenskarna och alkoholen – en ordlista ....19

500 000–600 000 svenskar missbrukar alkohol

r Anhörigfo

nd

cerdiagnos i Sverige. Ett rimligt antagande är att varje cancerpatient har fyra nära anhöriga, vilket betyder att 200 000 personer per år blir anhöriga till en cancerpatient. Att leva nära en människa med cancer är att få sitt eget liv och meningen med det ifrågasatt. Att förlora en nära i cancer är att få sin tillvaro slagen i spillror. Behovet av stöd för anhöriga är stort. Anhörigfonden är en ung välgörenhetsstiftelse som på flera sätt arbetar för att anhöriga som behöver stöd också ska få det. Vi hoppas att du precis som Q-publishing, vill ge ett bidrag till denna livsviktiga verksamhet. g i ro

9-6 9 0 01 4

Anhörigfondens plusgiro 90 01 49-6 www.anhorigfonden.se

Till dig. Till dig som dricker bag-in-box varje dag. Till dig som inte kan låta bli. Till dig som ångrar dig. Till dig som inte kan sluta när du väl börjar. Till dig som älskar någon som älskar att dricka. Till dig som funderar på ditt eget eller någon annans drickande.

dje tö

Pl u s

Ann-Therése Enarsson VD, IQ

Idrott och alkohol ..........................................16

Producerad av: Q-publishing 08-611 06 00 alla@q-publishing.se Medföljer: Aftonbladet Redaktör: Jenny Nirfalk Grafisk form: midisada Tryck: V-TAB, Södertälje

en

Olle Ljungström har upplevt både upp- och nedsidan med alkohol. Det kan unga vuxna känna igen sig i; de kopplar av med alkohol, tycker att livet känns roligare och att det är lätttare att flörta. Men de vet också att alkoholen har en baksida. De säger sanningar och har sex som de sedan ångrar, de hamnar på bild på nätet och drabbas av minnesluckor. En rapport från Folkhälsoinstitutet visar att fler unga dricker farligt

mycket alkohol. Ökningen beror framför allt på ökad tillgänglighet i form av fler krogar som har öppet sent på nätterna och billigare alkohol. Sven Andréasson, alkoholforskare och en av IQ:s vetenskapliga rådgivare, menar att också en ungdomskultur där alkoholen har fått ökad betydelse kan förklara ökningen.

Foto:Gymnastikförbundet/ Andreas Gustafsson

Kanske har du sett filmen med bilder av Stureplansfolket, medelålders och huliganer till Olle Ljungströms Bellmantolkning? Det är en film om en helt vanlig fredag med både fest och fylla. Med den vill vi på IQ i första hand nå unga vuxna som kanske dricker för ofta och för mycket. Jag hoppas att filmen ska bidra till att många funderar över hur stor plats alkoholen ska få ta i deras liv. Valet av artist gav filmen en nerv, och musiken utsågs till årets reklamlåt.

Q-publishing är ett nytänkande medieföretag som producerar advertorials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medierelationer bygger vi smarta medielösningar tillsammans med våra kunder.

Vi s

Hur dricker du, egentligen?

alkoholhjälpen.se självhjälpsprogram och forum


SHG_helsida:Layout 1 2010-01-19 12.36 Sida 1

Lönar sig alkohol- och drogrehabilitering? Missbruk och beroende av alkohol och droger leder inte bara

75 % ÅTERGÅR TILL NORMAL ARBETSKAPACITET!

till lidande för den enskilde. Förutom släkt och vänner påver-

Vi utvärderar fortlöpande behandlingseffekterna av vår verk-

kas arbetsplatsen i hög grad. Arbetsrutiner och relationer till

samhet. Vi vet att majoriteten av de patienter som genomgått

arbetskamrater försämras och till slut skapas en arbetssituation

en behandling hos oss återgår till normal arbetskapacitet med

som är kontraproduktiv för organisationens mål och lönsamhet.

väsentligt höjd livskvalitet. Den senaste omfattande effekt-

KAN KOSTNADEN FÖR MISSBRUK/BEROENDE PÅ JOBBET MÄTAS?

Ja, det kan den faktiskt. Kostnaderna går att beräkna utifrån

studien visar att tre av fyra patienter förändrat sin drog- och livssituation.

ett företagsekonomiskt perspektiv där företagets samtliga

KUNSKAP GER RESULTAT

öppna men också dolda kostnader ingår. Kalkylerna visar att

Vi vill sätta fokus på missbruk/beroende i arbetslivet och öka

det kan bli mycket kostsamt för företaget att avstå från att in-

kunskapen om problemet. Därför har vi sedan många år en

vestera i rehabilitering.

omfattande utbildningsverksamhet främst riktad till arbetsgiv-

VI ARBETAR BARA MED MISSBRUK/BEROENDE PÅ JOBBET

Vi har funnits sedan 1992 och har utvecklat spetskompetens

are och företagshälsovård. Ökat medvetande om problemet ökar möjligheten till goda resultat.

i alkohol- och drogrehabilitering av anställda i arbetslivet.

BOKEN HÅLLER VAD DEN LOVAR

Våra kunder är företag och Sveriges företagshälsovård.

”Management och alkohol på 60 minuter ” är en liten bok som faktisk bara tar en timme att läsa. Den ger kortfattade

VI HAR UTBILDNING, ERFARENHET OCH KOMPETENS

Våra behandlingsteam har lång erfarenhet. De består av läkare, psykiatriker, sjuksköterskor, beteendevetare, teologer och terapeuter. Vårt nätverk av terapeuter/behandlingsprogram finns i Sverige och utomlands. De behandlingsförslag som vi rekommenderar har alltid stöd i aktuell forskning. Vi har överblick och insikt.

och kärnfulla svar på de vanligaste frågorna chefen har kring alkohol och droger och hur man effektivt hanterar dessa i företaget. Gott ledarskap handlar om just det. Boken kostar 99 kronor och kommer i februari. Den kan förhandsbeställas via vår hemsida www.selfhelp.se. Där kan du också kan läsa mer om oss och vårt sätt att arbeta samt våra behandlingsresultat.

VI UTREDER

Eftersom arbetsgivaren enligt lag är skyldig att erbjuda rehabilitering har fler företag fått upp ögonen för betydelsen av utredning och behandlingsplanering. Vi utför därför ett stort

Du når oss på e-mail: gruppen@selfhelp.se eller 08-667 91 90.

antal utredningar med psykiatrikerstöd åt Sveriges ledande företagshälsovårder. VI HAR BEHANDLINGSLÖSNINGARNA

För varje patient skapar vi kostnadseffektiva behandlingslösningar genom ett varierat utbud av insatser och alternativ. Vi har tillgång till 17 bäddar för dygnetruntavgiftning och rullande öppenvårdsprogram under hela året för den som arbetar under behandlingstiden. Utöver detta har vi ett tjugotal behandlingsprodukter bl.a. internatbehandling, årslånga efterbehandlingsprogram, arbetsplats- och familjeprogram m.m.

SelfHelp w w w. s e l f h e l p . s e


4

Denna bilaga är en annons från

Arbetsplatsen Vården gör sällan utredningar om missbruk och beroende.

Missbrukare får rätt Alkoholberoende på jobbet kostar samhället miljarder

TEXT: LINDA KANTE

De patienter som kommer till Selfhelp har under många år behandlats av den traditionella sjukvården. Diagnoser som exempelvis ångest, depression, mag- och ryggbesvär, högt blodtryck och så vidare har ställts och medicin för detta har skrivits ut. – Primärvården och företagshälsovården gör sällan utredningar om missbruk och beroende. Det medför att när patienterna till slut kommer till oss så har en majoritet varit narkotika- eller alkoholberoende i allt från sju ändå upp till fjorton år, berättar Kent Nordberg.

Hjälp på arbetsplatsen Problematiken kring den grupp människor som har fastnat i ett beroende men som ändå fungerar i samhället är stor. Lotta Almgren är områdeschef på Alna, en partsägd organisation med huvudkontor i Stockholm vars främsta mål är att kompetenshöja arbets-

platsen så att den tillsammans kan arbeta med att försöka undvika beroende. – Ungefär 30 % av den vuxna befolkningen, varav de flesta återfinns i arbetslivet, konsumerar alkohol och/ eller läkemedel på en ohälsosam nivå, men det läggs för lite resurser på att forska mer kring vilka konsekvenser detta får i arbetslivet. – Däremot läggs det väldigt mycket pengar på den gruppen som redan är klassade som missbrukare och redan har diagnosen beroende, berättar hon.

Kent Nordberg åker även han runt i Sverige för att föreläsa och utbilda chefer i ämnet missbruk på arbetsplatsen. – Förutom de humanitära aspekterna framhåller jag också de rent företagsekonomiska. Missbruk på jobbet kostar samhället enorma pengar och Folkhälsoinstitutet uppger att missbruk och beroende kostar mer än 150 miljarder/år, säger han. – Dessutom är det inte bara minskad arbetskapacitet, sjukskrivningar och olycksfall det handlar om, utan kollegor till den som är beroende får Foto: Malin Bendz

F

yra till tio procent av alla anställda i Sverige har ett missbruksproblem men bara en till två procent är kända. – Det finns ett enormt mörkertal, konstaterar Kent Nordberg, grundare av Selfhelp, en rehabiliteringsorganisation med inriktning mot missbruk och beroende på arbetsplatsen.

... kollegor till den som är beroende får ofta dra ett tyngre lass eftersom effektiviteten från hans eller hennes sida minskar. Kent Nordberg.

ofta dra ett tyngre lass eftersom effektiviteten från hans eller hennes sida minskar.

Kontakten går oftast via företaget Selfhelps patienter kommer i kontakt med dem via företagshälsovården eller via företagets personalavdelning. – Det går nästan aldrig via socialtjänsten berättar Kent Nordberg. Ett av många alternativ när det har gått så långt som till missbruk/ beroende kan vara att Alna efter en utredning rekommenderar Selfhelp som en av många vårdformer. Alnautredning syftar till att hitta en individuell lösning för varje individ. Men den stora utmaningen är att komma in i ett tidigare skede innan individen har utvecklat sjukdom. – Det unika med Alna är partsperspektivet och att vi inte är knutna till någon speciell ideologi. Vi arbetar utifrån samverkan mellan arbetsgivare och individ där målet är att hitta en optimal lösning för båda parter och hela arbetsplatsen, säger Lotta Almgren.

Första kontakten svårast Både Kent Nordberg och Lotta Almgren är eniga om att det är den första kontakten med individen som misstänks ha ett problem som är den svåraste. – Det är precis innan man pratar med någon kollega man misstänker har ett missbruk som det är som job-

bigast. Oftast är det chefen som får ta samtalet och denne måste vara lyhörd och registrera förändringar hos den anställda. Det är ofta här det fallerar

GÅR DU PÅ

HÖGSTADIET eller GYMNASIET? DELTA I REKLAMTÄVLING! Påverka andra att ta ställning mot alkohol och droger i trafiken! Du bestämmer själv vad du vill säga och hur du vill framföra ditt budskap affisch, radio, blogg, Facebook, YouTube, klistermärken, reklamfilm, pjäs...

Läs mer på www.vv.se/ddd (Vägverket) eller www.prataomalkohol.se Tävlingsarrangörer

Cirka en fjärdedel av alla höga blodtryck kan härledas till alkoholproblem.


5

Denna bilaga är en annons från

Arbetsplatsen

När det har gått så pass långt att en person kommer till sitt arbete och luktar alkohol så är det för långt gånget och ett beroende är utvecklat. Kent Nordberg.

SelfHelpföretagen bildades 1992. Idag arbetar ett fyrtiotal anställda inom företagsgruppen som består av tre företag: SelfHelpKliniken AB i Söderhamn har ett trettiotal anställda såsom läkare, sjuksköterskor, terapeuter och administrativ personal. Alkohol- och drogrehabilitering i slutenvård med 35 vårdplatser och en avgiftningsavdelning med 17 bäddar utgör idag verksamheten. En omfattande utbildningsverksamhet, bland annat terapeututbildning, bedrivs i anslutning till behandlingsverksamheten. SelfHelpGruppen AB i Stockholm erbjuder öppenvård för alkoholoch drogberoende inom arbetslivet. Psykiatriker, terapeuter, beteendevetare och teolog, alla med

Foto: sxc

stöd för sent

 Selfhelp

gedigna erfarenheter inom området, svarar för att skapa individuella behandlingslösningar för patienterna. Stora och mindre företag, affärsdrivande verk och myndigheter är huvudsakliga kunder. SelfHelp Management AB i Sundbyberg arbetar med ledarskapsoch organisationsutveckling. Företaget erbjuder tjänster såsom coaching för ledningsgrupper, utbildningsprogram för chefer samt mentorskapsprogram.

www.selfhelp.se

 Alna Alna arbetar med arbetsplatsen i fokus och inställningen att arbetslivet bör vara en alkohol- och drogfri zon. Målet är att varje arbetsplats ska vara frisk och säker.

Alna hjälper företag och andra organisationer att hantera alko-

Foto: Från iq:s film ”Hur dricker du?”

och man ignorerar problemet istället, konstaterar Kent Nordberg. – När det har gått så pass långt att en person kommer till sitt arbete och

luktar alkohol så är det för långt gånget och ett beroende är utvecklat. Men det är viktigt att inte få individen att känna sig kränkt. Man bör ta hän-

syn till både var i missbrukskarriären som personen befinner sig i, men också vart han eller hon är rent emotionellt, säger Lotta Almgren. 

hol- och drogfrågor på ett professionellt, handfast, effektivt sätt. Man ger råd, stöd och utbildning i frågor som rör alkohol och droger i arbetslivet. Man hjälper till att utforma och implementera alkoholoch drogpolicy, ställer upp med handledning och support i akuta

situationer, erbjuder öppna kurser och skräddarsydd utbildning, gör bedömning och kartläggning i individärenden, med mera. Alna fungerar också som pådrivare, utvecklare och remissinstans.

Alna utvecklar ständigt arbetssätt och metoder, bevakar forskningsrön och arbetsmarknadens utveckling, tar fram informationsmaterial, utbildar andra, med mera. Alla arbetsplatser kan bli medlemmar och kunder.

www.alna.se

Börjar det bli för mycket?

Gå in på www.stressochalkohol.se Här hittar du kostnadsfri rådgivning av experter på stress och alkohol. Här finns massvis av fakta!

Du kanske har personalansvar, fackligt ansvar eller så är du själv drabbad? Här hittar du många svar på frågor som rör stress, utmattning, alkohol och droger. Box 20133, 104 60 Stockholm. Tel: 08-402 02 20 Fax: 08-402 02 50

www.prevent.se

Levern bryter ner alkoholen och kan få en rad olika skador av för stora intag.


6

Denna bilaga är en annons från

Intervjun Hans Glaes ställdes inför ultimatum - förlora jobbet eller acceptera vård.

”Jag höll mig nykter för jag visste att jag skulle få dricka igen”

F

ör 24 år sedan hittade han själv nykterheten. Idag bedriver Hans Glaes verksamhet inom missbruksbehandling. – Jag jobbar på bredden med både förebyggande åtgärder men också skräddarsydda enskilda behandlingar samt utbildningar och coaching, berättar han.

sitt drickande eller drogande vilket inte alltid stämmer, konstaterar han. Hans är uppvuxen i Värmland och har ägnat större delen av sitt liv åt musik och teater. Efter att ha utbildat sig bland annat till sångare, sångpedagog, pianist och dirigent, kom han till Musikhögskolan i Stockholm och hamnade därefter i teaterbranschen.

TEXT: LINDA KANTE FOTO: JAN PALMQVIST

Kom in i nöjesbranschen

På Hantverkargatan på Kungsholmen i Stockholm ligger Hans Glaes AB, ett behandlingscentrum för alkohol och drogmissbrukare. Hans Glaes själv är en profil i behandlingsvärlden. – Det gäller att hitta enkla infallsvinklar för att människor ska få lära sig mer om missbruk och faktiskt acceptera att det är ett livsstilsrelaterat hälsoproblem. Frågar man folk idag så säger nästan alla att de har koll på

– Jag lärde känna den tidens nöjeselit och det ledde mig till jobb bland annat på Parkteatern och Oscarsteatern och lite senare även till jobbet som kapellmästare på Riksteatern där jag stannade i tio år. Jag arbetade även med olika teaterskolor och undervisade i sång. Ett väldigt kul jobb! Men under Hans tid på Riksteatern kom alkoholen in allt oftare. – En dag kom min chef och sa att han tyckte att jag skulle försöka hålla

isär mina två roller som representant för teatern och för mig själv.

och besök på några avgiftningar fick jag göra ett val som min dåvarande chef gav mig. Han hade två papper Var nykter ett år till mig, det ena var min uppsägning. Han bad mig att vara nykter ett år för Det andra att jag gick med på att få att bevisa för honom och alla andra hjälp. Jag tyckte så mycket om mitt att jag inte hade problem. Saken var jobb så jag valde det sistnämnda, säden att han inte visste vad han prata- ger Hans. de om för vill man något riktigt myckPå Alnagården Lindormsnäs strax et så kan man vara nykter under peri- utanför Stockholm fick Hans Glaes oder, bara man vet att man får dricka genomgå en tvåmånaders behandigen, så jag höll ling. Här träffade mig nykter helt han alla sorters enkelt. människor. Chefen blev – De sista motbevisad och veckorna kunde Hans gick tillbajag börja prata ka till sitt gamla om mina känslor liv. Men probleoch förstå att jag matiken skulle var alkoholist återuppstå. och kunde ac– Efter många ceptera och kapiHans Glaes. ifrågasättningar tulera.

Min hjälp går ut på att stötta och bidra med kunskap. Det handlar om att de ska försöka växa ikapp sig själva.

Hans Glaes har en lång och gedigen erfarenhet av behandling av alkohol- och drogmissbruk.

Hans hittade tillbaka till livet, kärleken och hittade sin livsuppgift. Med ett stort antal utbildningar och erfarenhet i ryggen hjälper han nu folk över hela Sverige och även utomlands att göra detsamma.

Gillar att jobba med människor – Det är unga som gamla, folk på högre positioner och folk med vanliga yrken så att säga. Alla är välkomna. Jag gillar att jobba med människor – nyktra som beroende. Som kunskapsbank, förutom gängse behandlingskunskap, använder Hans sig av den internationellt erkända utbildningen Prime For Life


7

Denna bilaga är en annons från

Drabbade barn X

Stöd till unga.

Hans Glaes AB arbetar bland annat med att utbilda, föreläsa, stödja chefer, förebygga, motivera, intervenera, behandla, hjälpa medberoende, coacha. De arbetar med både med privatpersoner och företag och är unikt anonyma med enskilda skräddarsydda behandlingar.

www.hansglaes.se

Foto: Jan Palmqvist

For Life i sina utbildningar och behandlingar – ett rent förebyggande forskningsbaserat material för vuxna och äldre tonåringar som syftar till att minska risken för alkohol- och drogmissbruk i livets alla skeenden. – Den går ut på att lära sig att dricka med förstånd, konstaterar han. I framtiden hoppas Hans, som så många andra, att primärvården på allvar ska kunna lära sig förebygga och behandla missbruk. Tills dess gör han sin beskärda del för att hjälpa människor som håller på att tappa kontrollen, eller som redan tappat den, att hitta tillbaka. – Min hjälp går ut på att stötta och bidra med kunskap. Det handlar om att de ska försöka växa ikapp sig själva. Största anledningen till att jag fortfarande arbetar med detta är jag får vara på plats när det vänder uppåt för en medmänniska. 

Kompetenshöjarna inom missbruks- och beroendeområdet

Är du förkyld? Ta en croissant!? Rätt behandling kräver rätt diagnos, vilket Socialstyrelsen slagit fast i sina nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård. Vi kan, som enda utbildningsföretag i Sverige, erbjuda ADDIS® – Alkohol Drog Diagnos Instrument Motivation för patienten, beslutsunderlag för dig.

Box 111, 830 14 Åre / 0647 – 51136 / www.dahlochdahl.se

Missbruksakuten

När nöden är som störst är hjälpen alltid nära Är du osäker på hur du ska göra om en medarbetare dricker för mycket? Kan det röra sig om drogmissbruk? Läkemedel? Spel? Vi hjälper dig hela vägen, från “det svåra samtalet” till utredning och behandling. Snabbt. Diskret. Professionellt.

Olaigatan 21, 703 21 Örebro Telefon: 019-140 987

Web: www.missbrukskuten.com

Gör de hemliga barnen synliga Enligt folkhälsoinstitutet lever 385 000 barn idag med föräldrar som dricker för mycket. – Det är de hemliga barnen. Barn som för att skydda sin familj och sig själva lever mer eller mindre osynliga, säger Börje Dahl, verksamhetsansvarig på Dahl & Dahl Preventions- och beroendecenter. TEXT: JENNY NIRFALK

En del av dessa barn lever som i en krigszon, de är lika rädda för morgondagen som barn i krig. – De lever med en stor hemlighet. Och skammen att bli avslöjad som barn till missbrukare är så stor att barnen reagerar med att låtsas vara någon annan än den man är, säger Börje Dahl. Han beskriver de påtagna rollerna som ”Hjälterollen”, den som torkar alla andras tårar än sina egna, ”Syndabocken”, den som skriker könsord och verkar arg men egentligen bara ledsen, ”Clownen” den som roar sin omgivning och gömmer sig bakom skratten och slutligen ”Det osynliga barnet”, kameleonten, om ingen ser mig kan ingen göra mig illa. – Det är mycket svårt för till exempel en lärare att veta hur det ligger till. Därför är det så oerhört viktigt att man skapar en miljö så att barnen vågar prata, säger Börje Dahl. Skam och tystnad är som siamesiska tvillingar, där skammen kan liknas vid troll. Kommer de upp i ljuset så spricker dom. – Om vi kunde prata om missbruk på samma sätt som vi pratar om en svår allergi skulle skammen försvinna, säger han.

Många skolor har idag livskunskap på schemat, där man lär sig relationer, empati och att motivera sig när det tar emot. – Det här är bra, men räcker kanske inte alltid, skolan och vi vuxna måste också bli bättre på att berätta vad som faktiskt händer i kroppen vid ett missbruk. I annat fall hänvisar vi våra barn och unga till myter och lögner som blir till sanningar. 

Börje Dahl, verksamhetsansvarig på Dahl & Dahl Preventionsoch beroendecenter. .

 Håll koll på! Tecken som kan leda till diagnosen alkoholmissbruk: • Ökad tolerans • Man överger andra • Abstinens aktiviteter för att • Kontrollförlust istället dricka • Varaktig önskan att dricka • Man fortsätter att dricka • En stor del av livet går ut på trots att man är medveten att fixa och dricka alkohol om att man tar skada Beroende bland svenskar: Missbruk: 500 000–600 000 personer Missbruk/beroende: 250 000–300 000 personer

Svårt beroende: 50 000 personer


8

Denna bilaga är en annons från

Förebyggande arbete Miljonsatsningen har även minskat brottsligheten.

Trendbrott på studentS Riktade insatser har minskat ungas drickande

tudentfester med våldsbrott i spåren – 2007 var rena katastrofen. Men nu ett par år senare har det vänt. Polisens insatser har gett resultat ute på stan. En satsning som också inneburit en besparing på över 30 miljoner. TEXT: ELIN FALKENSTRÖM FOTO: MRÖ

– Det har vänt, ungdomar dricker inte lika mycket längre, säger Petra Sjölander, informationsansvarig vid Citypolisen i Stockholm. Robert Lindgren, operativ chef för Student 10, vid Stockholmspolisen, bekräftar bilden: – Jag har en känsla av att det blivit en allt mer alkoholfri kultur bland ungdomarna, säger han. Under vårterminen drar studentfesterna igång, eventbolag marknadsför sig ute på gymnasieskolor och säljer in festerna på olika Stockholmskrogar.

Polisens satsning tillsammans med STAD har lett till att våldsbrottet minskat markant. – I början tyckte både krögare och ungdomar att det var jobbigt att vi dök upp, så är det inte längre. Ungdomar vågar ta kontakt med oss innan det uppstår problem och krögarna tycker att vi skapar ett lugn, säger Robert Lindgren. Under 2007 var cirka 200 av våldsbrotten kopplade till studentfester vilket minskade till ca 50 stycken år 2009. Projektet har kostat mellan 2,5 och 3 miljoner kronor och bland annat minskat brottsligheten med 50 procent så det gett en nettobesparing på mellan 26 och 34 miljoner kronor. På varje satsad krona fick man 10 kronor tillbaka. – På Södersjukhuset har man också sett att misshandelsfallen under perioden minskat kraftigt, säger Robert Lindgren. 

Hur var din alkoholdebut?

Hanna Jönsson, 22 år

Jag var 15 och det var på ett gitarrläger. Sista kvällen skulle man tydligen festa. Jag var bland de yngsta så det blev lite av en sport bland de andra att övertyga mig om det fina i att dricka. De handlade till mig i baren. Det var härligt ända tills baren stängde och alla stack till en mack för att handla mer öl. Jag ville bara gå och lägga mig och började känna att det var läskigt att inte ha kontroll eller lita på sin egen hjärna. Obehagligt. Mestadels var det hela en negativ upplevelse.

förstått att alla som vågade sig dit skulle dricka. De flesta hade fått lite alkohol av sina föräldrar, men kombinerat med all hembränd sprit som vissa hade med så blev ju promillen rätt hög hos alla. Det sista jag minns är att jag kräktes i knät på min bästa kompis. När jag kom hem var föräldrarna fortfarande uppe.

 Hur reagerade de?

 När drack du nästa gång?

Jag försökte övertyga dem om att jag var spiknykter, men det rådde en skarp stämning av besvikelse. Fast de var inte så sura som jag trott. Men det var med skamsna steg jag kom ner till en sen frukost dagen därpå.

Det dröjde nästan ett år, till skolavslutningen i nian. Alla skulle samlas på en strand och det var nog under-

 Vilket skulle vara ditt råd till dig själv som alkoholdebutant?

Jag önskar att jag druckit i ett lugnare tempo de första gångerna. Och kom ihåg: ruset bara är tillfälligt!

Alexander Engström, 24 Jag drack tidigt, kanske i sjuan. Men jag var inte full förrän när jag var 15. En kompis hade snott sprit av sina föräldrar och vi samlades och drack en riktig häxblandning. Det var en kaotisk upplevelse. Dagen efter hade jag den värsta bakfyllan jag nånsin haft. Den varade i två dagar och var fruktansvärd.

 Och efter det? I slutet av 9:an och under gymnasiet drack jag en del. Det var dålig kontroll av leg på krogarna och dessutom hade många ställen priskrig.


9

Denna bilaga är en annons från

Unga i fokus

festerna  Var fick man annars tag på alkohol?

Hanna Jönsson

Det fanns smuggelsprit. Man ringde ett nummer och så kom den levererad. Hos vissa kompisar var det dessutom okej och man kunde sitta med dem och festa.

 Hur var dina föräldrars inställning? De var väldigt restriktiva. Jag drack inte ett glas vin hemma förrän vid 17–18.

Alexander Engström

 Om du fick gå tillbaks i tiden och ge dig själv ett råd, vad skulle det vara? Ska du dricka så drick långsamt.

STAD jobbar på bred front

I

nom Beroendecentrum Stockholm finns sektionen STAD. Här arbetar man fram preventiva insatser inom alkohol- och drogområdet, både genom forskning och praktiskt arbete.

– Bland annat har vi de årliga projekten Student 08, Student 09 och så vidare. Det är ett samarbete med polisen där vi jobbar med alla som är inblandade i studentfesterna, som studentgrupper, festarrangörer och krogar, berättar Daniel Müller, ledare för projekten Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot knark.

Vårt mål är att minska nöjesrelaterat våld. Daniel Müller.

STAD har bland annat tagit fram en kroghandbok med en checklista för hur personal och vakter ska arbeta. – Bryter de mot det här så förlorar de sin Studentstämpel. Men det hand-

lar också om sådant som att inte servera helrör eller shotbrickor på studentfesterna och att alltid ha vatten framme på borden, säger Daniel Müller. Idag har ett 30-tal krogar och ett 10-tal festfixare detta avtal med myndigheterna. Samtidigt arrangeras 600–700 studentskivor varje vår i Stockholm. – Under den perioden har vi 10–15 poliser som jobbar med detta. Vårt mål är att minska nöjesrelaterat våld genom samarbete med krogbranschen. 

Fler tips ska stoppa langningen

S

edan två år tillbaka pågår i Stockholm kampanjen Stoppa Langningen. Målet är att minska tillgången på alkohol bland unga genom att uppmärksamma vuxna om riskerna med langning samt öka benägenheten att tipsa och anmäla misstänkta langare. Preventionscentrum Stockholm har huvudansvaret och Carina Cannertoft är projektledare.

– De flesta kommuner och stadsdelar i Stockholm har preventionssamordnare. 2008 togs beslut om att samordna verksamheten. Vi tog fram ett gemensamt material, sen bestämmer varje kommun och stadsdel hur de ska satsa, berättar hon. Man satsar extra hårt under skolavslutningar, Valborg, runt höstlovet och även nyår, och arbetar tillsammans med polis, Länsstyrelsen, STAD

(Landstinget) och frivilligorganisationer. – Vi vet att det finns mycket organiserad, ekonomisk langning, men den kommer man inte åt med sådana här kampanjer. Vi vet att många unga får alkohol av sina föräldrar, syskon eller äldre kompisar, och det är hos dessa vi vill öka kunskapen, samtidigt som får igång en diskussion, säger Carina Cannertoft. 

För ett säkrare samhälle Tullverkets uppdrag är att kontrollera varuflödet, säkerställa konkurrensneutral handel och bidra till ett säkert samhälle. Här är några exempel på hur vi arbetar för att bidra till ett säkert samhälle.

På vår webbplats tullverket.se hittar du mer information om Tullverket och vår verksamhet. Där kan du också tipsa oss om tullbrott eller smugglingsbrott.

Vi arbetar för att stoppa eller allvarligt störa den organiserade brottsligheten och förhindra den illegala införseln av narkotika, alkohol, tobak och andra farliga varor. Under 2009 sparade Tullverkets verksamhet samhället nästan 2 miljarder kronor i så kallad samhällsnytta.

Vi arbetar för att förhindra storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak och bidrar till att minska tillgången av denna. Under 2009 har Tullverket till exempel förhindrat smuggling av 48 500 liter sprit och 57 miljoner cigaretter.

Vi utför rattonykterhetskontroll vid varje uttag för tullkontroll i trafikflödet. Under 2009 genomförde Tullverket 30 200 kontroller och inledde 358 förundersökningar om misstänkt rattonykterhet.

Vi samarbetar med andra myndigheter och organisationer för att begränsa ungdomars tillgång till alkohol.


10

Denna bilaga är en annons från

Intervjun Jag hade lärt mig att göra allt tillsammans med alkohol ...

”Det stökar inte runt i hjärtat lika mycket när man är full”

A

tt sluta dricka efter år av missbruk kräver livsomfattande förändringar. För Marcus Birro förändrades allt till det bättre. – Allt som är bra i mitt liv har hänt efter att jag slutade dricka, säger poeten och författaren som inte druckit en droppe sedan i maj 2006. TEXT: ELIN FALKENSTRÖM FOTO: JOHAN JEPPSSON

Egentligen slutade han redan sommaren året innan. Men efter nästan ett år som nykter testade han att dricka i samband med en kortare utlandsresa. – Jag började dricka på onsdagen. Sen fortsatte jag på torsdagen men bestämde mig för att inte dricka på fredagen för jag ville inte ha fylleångest på planet hem. Plötsligt var jag tillbaks där jag började och jag insåg att det här går inte, berättar Marcus Birro, som efter resan bestämde sig för att inte dricka alkohol igen. Marcus Birro beskriver sitt tidiga-

re förhållande till alkoholen som en smärtsam kärleksrelation. Han sticker inte under stol med att han upplevt fantastiska stunder med spriten, åtminstone de första tio åren han drack. – Jag har alkoholen att tacka för mycket. Jag vågade prata med tjejer. Jag kunde känna en solidaritet från bartendern som tog emot min hundralapp, utan att bry sig om att den kom från socialen, säger han. De sista fyra, fem åren var han medveten om att hans drickande var ett problem. Han kunde tänka på vad skönt det skulle vara att vara nykter.

Att dricka blev legitimt – Men jag var inte kapabel till det. Jag hade lärt mig att göra allt tillsammans med alkohol och jag visste inte om något annat. Dessutom hade jag ett jobb där jag kunde komma undan med mitt drickande. Jag hade inga platser att vara på eller tider att passa, jag var singel och det blev legitimt att dricka. Medvetet eller omedvetet gjorde jag mig av med människor och

såg till att hamna i situationer där jag kunde dricka, berättar han. Vad som gör att vissa fastnar i ett alkoholmissbruk är inte alltid lätt att avgöra. Generna spelar in, men Marcus Birro tror att det även hänger ihop med vissa personlighetsdrag. – Jag tror det är en överkänslighet. Det är nog ofta mottagliga och sensibla personer, som är stämda i en lite lägre tonart än andra som drabbas. Och så är det ju ett flyktbeteende. Det stökar inte runt i hjärtat lika mycket när man är full, menar han. Under åren som Marcus Birro drack så skrev han, frenetiskt. Men att kreativiteten skulle ha något sammanhang med alkoholkonsumtionen tror han inte alls. – Det gick egentligen väldigt dåligt, men jag hade inget att jämföra med. Min litterära karriär tog fart efter att jag slutade dricka. Modet var däremot något han fick kämpa med. Vid sidan av skrivandet var han ofta ute och uppträdde i olika sammanhang.

Foto: Privat

Foto: Andreas Lundberg/TV4

– Jag skrev aldrig på fyllan, så skrivandet var egentligen inget problem när jag blev nykter. Men jag hade aldrig stått på en scen utan några öl i kroppen, och det trodde jag aldrig att jag skulle klara, berättar han. Det gick några månader. Marcus Birro fick mycket hjälp, inte minst ge-

Marcus Birro är stolt och glad över att han lyckades sluta dricka, och som extra bonus tappade han 15 kilo.

nom möten på Anonyma Alkoholister, och till slut kunde han uppträda utan att ha hällt i sig de där ölen.

Kan sakna alkoholen Idag är han en väldigt aktiv person. Han skriver romaner, bloggar, jobbar med TV och radio och skriver fot-

Börjar det bli för mycket? Gå in på www.stressochalkohol.se Här hittar du kostnadsfri rådgivning av experter på stress och alkohol. Här finns massvis av fakta!

Du kanske har personalansvar, fackligt ansvar eller så är du själv drabbad? Här hittar du många svar på frågor som rör stress, utmattning, alkohol och droger. Box 20133, 104 60 Stockholm. Tel: 08-402 02 20 Fax: 08-402 02 50

www.prevent.se

Alkoholmissbruk ökar risken för olika cancerformer.


11

Denna bilaga är en annons från

Marcus Birro Bor: Norrköping Yrke: Författare, poet och fotbollskrönikör på Expressen Aktuell: i På Spåret och Let’s Dance, samt programledare för Karlavagnen i P4

Har bland annat skrivit: Romanen Flyktsoda, som handlar om en alkoholmissbrukande skådespelare och hans kamp mot medelmåttigheten.

bollskrönikor för Expressen. – Man har kvar all den energi som man tidigare lade på att förstöra sig själv. Det må vara hänt att man jobbar lite för mycket. Ibland kan jag sakna alkohol. Livet blir annorlunda när man bestämmer sig för att sluta dricka.

Många situationer är nära förknippade med alkohol och Marcus Birro har lagt om sitt liv, på flera sätt. – Jag går inte på krogen efter klockan åtta på kvällen. Det sociala umgänget har blivit mer begränsat, men det är ingenting jag vantrivs med, säger han.

I gengäld har han fått så mycket annat. Efter ett liv där det mesta fördunklats av fylla eller bakfylla blev situationer och upplevelser plötsligt mer livfulla och färgstarka. – Jag ligger efter med saker som folk i min ålder gjorde för länge sen.

Jag kan njuta av Dubbeldusch i badrummet, en god kopp kaffe på morgonen eller ett besök på Clas Ohlson. Och så är det fåfänga saker. Jag väger 15 kilo mindre än vad jag gjorde innan. Det är en skön känsla, att man klarar saker, att allt rullar på. Livet har förändrats till det bättre.

Marcus Birro är lycklig och stolt över att han lyckats sluta dricka. Men han skulle inte vilja utan den resa som hans tid med alkoholen faktiskt var. – Missbruket har gett mig insikt och empati. Jag har lärt mig mycket om både mig själv och andra, avslutar han. 

Hjälp drabbade i Haiti Efter jordbävningen i Haiti behöver befolkningen akut sjukvård, tak över huvudet, mat och rent vatten. Röda Korset finns på plats för att hjälpa. Ditt stöd går till den akuta insatsen i Haiti och det långsiktiga katastrofarbetet i området. Ge 50 kr genom att SMS:a AKUT till 72 900 eller sätt in pengar på Plusgiro 900 800-4 och märk talongen ”Haiti”.

www.redcross.se

Magkatarr är vanligt bland missbrukare. Muskulatur som reglerar magsaften förslappas.


12

Denna bilaga är en annons från

Tull - polis - åklagare Unikt samarbete stoppade smugglarna.

I vintras avslöjades en omfattande smugglingshärva i Karlshamn, Blekinge. Efter månader av spaningsarbete och ett mycket nära samarbete mellan tull, polis och åklagare så greps ligan. Av de 17 som åtalades dömdes alla utom en strax före årsskiftet. Just nu pågår även förundersökningar mot ett hundratal köpare.

16 personer dömda i smugglingshärva

D

omarna är resultat av ett för smugglingsärenden unikt samarbete mellan Tullverket, Polisen och Åklagarmyndigheten. TEXT: ELIN FALKENSTRÖM

– Genom samarbetet har vi fått både Tullverkets och Polisens kompetenser till vårt förfogande. Att ha en sådan uppbackning är inte vanligt, säger ansvarige åklagaren Mårten Alvinsson.

Allmänheten tipsade Spaningen på ligan inleddes under våren förra året. Då hade Polisen i Karlshamn redan under ett flertal år fått in mängder av tips från allmänheten angående det som senare visade sig vara huvudmannen i ligan. – Vi hade fått in massor av tips. Folk undrade varför vi inte tog honom, berättar Ulf Melander, närpolischef i Karlshamn och operativt ansvarig för ärendet.

Men Polisen saknade resurser att kunna fördela alkoholen på flera perpå egen hand genomföra spaningen. soner. Vid eventuella tullkontroller Man kontaktade Tullverket och ett kunde man då hävda att alkoholen samarbete inleddes. var tänkt för eget bruk. Väl tillbaks i – Det var i början av 2009. Under Karlshamn har alkoholen, som bevåren hade vi gestod av öl och mensamma arvodka, sålts vibetsmöten varje dare, i vissa fall vecka och det var till underåriga. I en total öppenhet snitt g jordes mellan myndigdessa resor 2–3 heterna. Det kartgånger i månalades hur frekden. vent smuggling– Till slut lären var och vi de vi oss deras Anders Åkesson. identifierade ligkörschema. Vi ans ledare. När vi fick tips om när tyckte att vi hade tillräckligt så kon- de åkte och visste därför ungefär när taktades åklagaren och slutligen be- de skulle komma tillbaka. Vi kunde viljade tingsrätten telefonavlyssning, observera dem och ibland följde vi berättar Anders Åkesson, tullkrim- dem hela vägen tillbaka till Karlschef i Karlshamn. hamn, berättar Anders Åkesson. Smugglarna åkte till Tyskland med skåpbil eller minibuss. Chauffö- Husrannsakan ren hade vanligtvis med sig ett antal Efter flera månaders spaningsarbete medpassagerare, för att på så sätt hade man tillräckligt med bevis.

Jag vet inget annat alkoholärende där vi jobbat så tätt tillsammans och under så lång tid.

Klockan 6 på morgonen den 1 september samlades närmare 60 tulloch polistjänstemän på stationen i Karlshamn, för att göra husrannsakan samtidigt hos de misstänkta. – Det rörde sig om ett tiotal tillslag. Allt gick lugnt till och vi gjorde stora beslag på alkohol. Tolv personer anhölls och den 4 september häktades sju av dem, säger Anders Åkesson. När domarna senare föll i tingsrätten, i slutet av december, så blev straffen många och höga. • Huvudmannen dömdes till fyra års fängelse för bland annat grov smuggling och grov olovlig försäljning av alkohol. • Kvinnan som oftast agerat chaufför dömdes till ett år och tio månader och • Den tredje huvudpersonen fick ett år och två månader. • Ytterligare tio personer dömdes till kortare fängelsestraff och fyra till villkorlig dom.

NYNÄSHAMN VI ARBETAR AKTIVT MOT MISSBRUK Vuxenenheten i Nynäshamns kommun arbetar aktivt och förebyggande mot missbruk. Vi har ett väl fungerande samarbete med landstinget i form av en beroendemottagning. Vi har dessutom: • Eget boende med behandlingsinriktning (Solgården) • Dagcentral (Fyren) • Boendestödjare och uppsökarverksamhet Välkommen att kontakta oss om du har behov av stöd och hjälp. Telefon 08-520 680 00 (kommunens växel) www.nynashamn.se

Impotens och infertilitet kan drabba även de som inte har ett utvecklat beroende

Samarbetet gav resultat Det gedigna spaningsarbetet hade gett resultat. – Vi hade jobbat ihop tillräckligt mycket och bra bevisning. Jag vet ing-


13

Denna bilaga är en annons från

Tull - polis - åklagare

”Värt att bygga vidare på” – Det är inte vanligt med så här omfattande mål, och inte heller att man lyckas dokumentera så här väl. Det har varit ett fantastiskt samarbete som Tullverket och Polisen bedrivit och detta är definitivt en modell som är värd att bygga vidare på, tycker han.

Anders Åkesson, tullkrimchef i Karlshamn, tycker att samarbetet har varit fantastiskt.

Fler förundersökningar pågår

Foto: Tullverket

et annat alkoholärende där vi jobbat så tätt tillsammans och under så lång tid, säger Anders Åkesson, som menar att samarbetet och tålamodet var

anledningen till så många fällande domar. Åklagaren Mårten Alvinsson instämmer.

Under förhören svällde ärendet ytterligare och just nu pågår förundersökningar mot ett hundratal köpare. Karlshamn är ingen stor stad, och man kan fråga sig hur ligan egentligen vågade. – Har man hållit på så länge som dessa personer gjort så börjar man känna sig säker. Men samtidigt, när det blir för stort och pågår för länge så kommer tipsen till slut alltid att komma in. Därför har allmänheten en stor roll när det gäller att hjälpa till med att bekämpa den här typen av olaglig verksamhet. Det här pågår överallt, menar Anders Åkesson. 

Alkoholbehandling med effektiv KBT-terapi Behöver du eller din anställde en snabb och effektiv problemlösning? Hos oss får du behandling på hemmaplan av utbildad Alkohol- och familjeterapeut. Att behandla i din närhet leder till minskad frånvaro. Vi har även tillgång till medicinsk behandling och läkarundersökning. Idag anlitas vi av stat och kommuner, företag och privatpersoner. Kontakta oss för fri rådgivning.

alkoholterapeut.se

Överkonsumtion av alkohol? Behandlingen hos oss bygger på besök hos specialistläkare, samtal med beteendevetare samt läkemedel mot alkoholsug (EBBA). Behandlingen följer rekommendationer från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket och sker i öppenvård parallellt med ordinarie arbete. Vi vänder oss både till arbetsgivare och privatpersoner. Vill du veta mer eller boka tid? Kontakta Christina Fält, tel 031-65 70 00/direkt 65 70 35 christina.falt@capio.se Bor du inte i närheten så ta tåget! Vi finns 10 minuter från centralstationen!

Alkoholterapeut | Isak Isaksson Heleneborgsgatan 14 | 117 32 Stockholm Tel 073-546 07 21 | isakisaksson@gmail.com

EBBA = EvidensBaserad Behandling av Alkohol

Recurscentrum Wieselgrensplatsen 23, Göteborg www.capiolundbysjukhus.se/resurscentrum

Risknivåer för kvinnor är 2 flaskor vin per vecka och för män 3.


14

Denna bilaga är en annons från

Nya & beprövade metoder För positiv utveckling med måttligt drickande – kommuner i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut.

Kommunerna ska förbättra metoderna och öka kunskapsnivån både bland politiker och tjänstemän. Folkhälsoinstitutet står bakom projektet tillsammans med Länsstyrelserna i de fem län där det finns deltagande kommuner. I Stockholms län medverkar sju kommuner. TEXT: ERIK SJÖBERG

ger Jonas Melinder, länssamordnare vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Luma-projektet drog igång i våras, och kommunerna får en del pengar under de två år som projektet beräknas hålla på. – Varje kommun får 100 000 kronor om året att använda till bland annat utbildningsinsatser och informationsmaterial. Ofta handlar det dock

Foto: Privat

Kommunernas alkoholförebyggande arbete ska förstärkas. 26 kommuner i fem län deltar just nu i Luma-projektet – Lokalt Utvecklingsarbete Med Ambitioner, och det är just utveckling som är det viktiga. – Luma-projektet handlar om att hitta strukturer för att förbättra och förstärka det drog- och alkoholförebyggande arbetet i kommunerna, sä-

 Kommunerna som är med i Luma Luma är ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut och länsstyrelserna i Västra Götaland, Östergötland, Stockholm, Uppsala och Västernorrland. Följande kommuner är med i projektet: Mölndal, Härryda, Partille,

om att använda de resurser man redan har på ett bättre och mer samordnat sätt. De får också en kunskapspåfyllning genom utbildningsinsatser från Länsstyrelserna och från Folkhälsoinstitutet, säger Jonas Melinder. Arbetet i kommunerna ska ske efter tre huvudspår: • Tillgänglighetsbegränsning • Föräldrastöd • Opinionsbildning. – Opinionsbildningen handlar om att nå ut i medierna och få med sig kommunens invånare på en syn om måttligt drickande. Men också om att skapa medvetenhet, exempelvis hos föräldrar, säger Jonas Melinder och fortsätter: – Föräldrarnas kontakter med skolan brukar klinga av ju äldre barnen blir. Men det ska finnas bra stöd för Jonas Melinder alla föräldrar, är ansvarig för Luma-projektet inte bara för dem som redan råkat i Stockholms län. ut för problem.

Vårgårda, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Åmål, Lysekil, Finspång, Mjölby, Valdemarsvik, Norrtälje, Sundbyberg, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Botkyrka, Haninge, Järfälla, Heby, Tierp, Älvkarleby, Örnsköldsvik, Härnösand och Timrå.

Nämndemansgården Samarbetspartner

Luleå

Foto: sxc

Kommuner Med Ambitioner

Luma-projektet ska bland annat hjälpa föräldrar att sätta gränser för alkoholkonsumtionen hos barnen. Överenskommelser mellan föräldrar i en skolklass om vad som ska gälla för barnen angående alkohol eller tobak kan fungera som ett utmärkt stöd i att sätta gränser, säger han. Tillgänglighetsbegränsning inne-

bär utbildning av krogpersonal i ansvarsfull alkoholservering, tillsyn av krogar och restauranger och legitimationskontroll i livsmedelsbutiker, bland mycket annat. Det handlar också om att motverka langning och att

Vi hjälper hela Sverige Ingen ska behöva lida av ohälsa på grund av alkohol- eller drogproblem!

Borlänge

Månkarbo Uppsala

Fjärdhundra Västerås

Stockholm Tyresö

Göteborg Visby

Kalmar

Malmö

Eslöv

Runt varje person med alkoholproblem finns fyra personer i genomsnitt. Det betyder att det finns cirka 2,5 miljoner svenskar som är direkt drabbade av alkoholens negativa verkningar. På Nämndemansgården hjälper vi 1 000 personer om året till ett nytt liv utan alkohol. Och vi hjälper lika många anhöriga till ett bättre och tryggare mående. När är det din tur?

Stehag Blentarp

Arlöv

www.namndemansgarden.se


15

Denna bilaga är en annons från

Behandling Återgång till normalt drickande är möjligt.

Träning förändrar beteendet

En väckarklocka för kommunen

– Den visade på hög alkoholförsäljning och konsumtion bland både vuxna och unga. Det var en bra väckarklocka för oss tjänstemän men även för politikerna. Man har bland annat börjat strukturera det drogförebyggande arbetet med skolan genom att införa ett föräldrastödsprogram som går ut på att vidmakthålla föräldrars restriktiva bjudvanor av alkohol. Kommunen har även bildat ett tillsynsteam för att bättre strukturera tillsykommunen har ett bra samarbete med polisen. Framför allt är det viktigt för kommunerna att permanenta det man redan håller på med och det man drar igång under projekttiden.

nen i butiker, kiosker, på krogen och träningsanläggningar. – Vi vill också skapa opinion om det förebyggande arbetet genom att bli bättre på att ta upp ämnet i kommunens egna kommunikationskanaler. Dessutom kommer vi att starta ytterligare ett föräldrastödsprogram som vänder sig till tonårsföräldrar. Det ska ge stöd och verktyg som visar hur föräldrar kan lotsa sin tonåring i olika situationer. – Projektet har verkligen inneburit ett lyft och jag är jätteglad att vi fick vara med, säger Inger Dahlberg. Foto: Privat

Haninge är med i Luma-projektet. Kommunens samordnare för drogförebyggande arbete, Inger Dahlberg, berättar att en kartläggning i samband med ansökningen visade att det fanns ett behov av att arbeta mer målmedvetet med de här frågorna.

– Nu har man två år på sig att försöka få in det här i sina organisationer ordentligt och se till så att det inte bara blir något kortvarigt som försvinner när projekttiden är slut, säger Jonas Melinder. 

S

kälen till sjukdomssymptomen för alkoholism är många. Därför jobbar 28dagar med allt från kost och motion till psykiatri, kognitiv beteendeterapi och riskexponering. – Vår behandling bygger på träning till ett nytt beteendemönster, berättar Henrik Troeng, en av grundarna till 28dagar. TEXT: LINDA KANTE

Fram tills för något år sedan jobbade i princip alla rehabiliteringscentrum i Sverige efter ”En gång alkoholist, alltid alkoholist”. Men ny forskning visar att så behöver det inte vara. – Det finns studier som visar att nyare medicinska preparat tillsammans med kognitiv beteendeterapi (KBT) har uppnått goda resultat. Storkonsumenter av alkohol har kunnat återgå till en normalförbrukning, säger Henrik Troeng.

Poängsystem 28dagar har funnits i ett och ett halvt år. – Vi jobbar med ett 100-poängsystem. Det kan vara så att det är tufft på jobbet, då är det 20 poäng, sen kanske man har problem i hemmet som täcker upp för 15 poäng och så vidare. Till

 Arbetar med riskreducering Prime For Life (PRI) är en forskningsbaserad utbildning som minskar risken för alla typer av alkohol- och narkotikaproblem. Utbildningen grundar sig på riskreduceringsmodellen. Alkoholproblem uppstår i en kombination mellan våra livsstilsval och vår genetiska risk. I utbildningen står de egna valen i centrum och varje deltagare får undersöka sin biologiska risknivå. Sedan tar man fram forskningsbaserade riktlinjer för hur mycket alkohol han/hon kan dricka utan att öka risken för problem. Utbildningen har funnits i

slut har man benat upp vilka de olika anledningarna är och kan individbasera behandlingen, säger Henrik Troeng.

USA sedan början av åttiotalet. I Sverige är programmet ackrediterat av Kriminalvården. PRI är ett manualbaserat riskbedömningsprogram vars rättigheter för Skandinavien innehas av Nämndemansgården i Sverige AB, som även har instruktörsutbildning.

www.namndemansgarden.se 28dagar är ett kunskapsföretag med hälsoinriktning som erbjuder olika utbildningsmodeller för personer med alkoholproblem.

www.28dagar.se

handling är Prime For Life-metoden som bland andra Hans Glaes (Läs på sidan 06-07) föreläser om. 

 Hur lång tid pågår behandlingen? – I normalfallet visar medicineringen resultat efter ungefär sex månader, man ska ha halverat sin problematik. Ett inslag i 28dagars kognitiva be-

17-åriga Saphora bor hos sin farmor i byn Bama i Burkina Faso. I fjol fick de ett “fårpaket” bestående av en bagge och tre tackor. Nu har de sju får. När de behöver pengar till mat, kläder eller skolavgifter, kan de sälja ett får eller ett lamm. I Sveriges största ”presentshop” med biståndsinriktning kan du vara med och förändra utsatta människors liv med ett klick. Och du kan skriva ut ett personligt gåvobevis, som du t.ex. kan ge bort till någon som inte vill ha fler prylar.

Handlingskraft – förändra med ett klick

Besök Sveriges största biståndsbutik WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen

www.webaidshop.se


16

Denna bilaga är en annons från

Idrott och alkohol Riksidrottsförbundet arbetar med värderingarna kring alkohol.

Målet är att skjuta upp alkoholdebuten

R

ök- och alkoholfria miljöer och en så sen alkoholdebut som möjligt. Det är grunden i Riksidrottsförbundets arbete mot alkohol och tobak.

TEXT: ERIK SJÖBERG

Leif Larsson är ledamot i Riksidrottsstyrelsen samt ordförande i Riksidrottsstyrelsens samordningsgrupp för supporterkultur. Han arbetar med idéprogrammet ”Idrotten vill”. –I programmet ingår folkhälsofrågor som alkohol, tobak och droger. Idrotten har ju länge tagit ett samhällsansvar, bland annat genom ”Spola kröken”-kampanjen. Vi har ett ansvar att leva upp till folkhälsomålen eftersom vi får pengar ifrån statskassan, säger Leif Larsson.

Han berättar att människor som håller på med idrott ofta inte alls är främmande för alkohol, tvärtom finns en tradition av fester och alkohol i samband med exempelvis föreningsfester. Men det stora målet är att ungdomar ska få en så sen alkoholdebut som möjligt.

– Vi vill förebygga alkoholskador, och ju längre man kan stoppa alkoholdebuten desto bättre är det. Arbetet på fältet sker ute i föreningarna. – Det handlar om ledarens roll som förebild. Förr var man fotbollstränare för att lära ut hur man lägger en bredsida. Nu är man en social ledare också, säger han och betonar vikten av utbildning för de runt 600 000 som arbetar ideellt i föreningarna. Riksidrottsförbundet följer Foto: Riksidrottsförbundet också upp de olika projekten.

Förr var man tränare för lära ut hur man lägger en bredsida. Idag är man en social ledare också. Leif Larsson.

 TIPS! IQ United handlar om att ta ställning för att alkohol och fotboll inte hör ihop. IQ United hjälper ungdomsspelare och ledare att arbeta med frågor som berör alkohol. Gör som 15 000 fotbollsspelare i 566 lag från Övertorneå i norr till Trelleborg i söder, gå med i IQ United. Gå in på www.iq.se/united Foto: Rantzows Sport

ment som de arbetar aktivt med, säger Leif Larsson. På flera allsvenska fotbollsarenorna serveras det alkohol i samband med matcherna. Samtidigt rapporteras det varje säsong om huliganer som slåss och stör ordningen både inne på och utanför arenorna. Men Riksidrottsförbundet kan inte lägga sig i alkoholserveringen på arenorna.

– Vi ska få en ännu bättre uppföljningsverksamhet eftersom regeringen har avsatt pengar för forskning kring detta, säger Leif Larsson.

Riktlinjerna Riksidrottsförbundets syn på alkohol sammanfattas i ett antal riktlinjer. Bland annat ska ingen alkohol förekomma varken bland ledare eller aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Dessutom ska föreningarna undvika försäljning av alkohol till allmänheten vid evenemang, kontrollera att ingen alkohol tas med till evenemanget och avstå från sponsoråtaganden som kan uppmuntra en ökad alkoholkonsumtion. – Vi vill att varje förening och specialförbund har egna policydoku-

Arrangörerna bestämmer – Det är helt upp till arrangören att bestämma.. När dett gäller huliganerna är det inte bara alkoholen som är inblandad, utan kriminalitet och annat missbruk säger Leif Larsson och betonar att man arbetar hårt med huliganproblemet och försöker få till bra lagstiftning för att exempelvis stänga av folk från arenorna. 

Hur dricker du? Gör nya Alkoholprofilen på iq.se

Nygammal behandling håller än idag.

”Det är förvånande att metoden inte är mer spridd”

N

altrexon, Campral, Antabus. Så heter de tre mediciner som Resurscentrum på Capio Lundby Sjukhus i Göteborg använder i sin behandling av alkoholberoende patienter. – Det är ofarliga mediciner som inte är beroendeframkallande i sig, berättar överläkare Ola Blomqvist. TEXT: LINDA KANTE

De flesta känner till Antabus, en medicin som funnits i ungefär 50 år.

– Antabus gör att man mår dåligt om man dricker alkohol, konstaterar Ola Blomqvist. – Naltrexon och Campral fungerar lite annorlunda. De minskar suget och ökar kontrol-

Foto: Alicia Blomqvist

Capio Lundby Sjukhus jobbar med medicin som drar ner suget

Ola Blomqvist, överläkare på Capio Lundby Sjukhus.

len över hur mycket man dricker. Detta kan bidra till ökad nykterhet. Parallellt med medicineringen genomförs en enskild samtalsbehandling, så kallad återfallsprevention. – Vi för enskilda samtal parallellt med medicineringen. Behandling i grupp är bra för många men inte för alla, och vi vill erbjuda ett alternativ. Samtalsbehandlingen innebär också att ett eventuellt återfall ses som ett lärotillfälle för framtiden, betonar han.

– Vi följer riktlinjerna som rekommenderar dessa läkemedel i kombination med samtal. Det är förvånande att metoden inte är mer spridd. Det är i första hand relativt välfungerande och välmotiverade patienter som Capio behandlar. Personer som ofta har kvar ett arbete. – Våra behandlingar ger goda resultat. Det är en rolig och lättarbetad grupp vi jobbar med, säger Ola Blomqvist. 

Tolvstegsprogrammet används i Sverige av bland annat Anonyma Alkoholister (AA), Anonyma Narkomaner (NA), Anonyma Matmissbruka-

re (FAA), Anonyma Överätare (OA), Anonyma Spelare (GA), Al-Anon/ Alateen, Emotions Anonymous (EA), Vuxna barn till alkoholister och från

 Specialiserat Capio Lundby Sjukhus är ett specialistsjukhus med ambitionen att bedriva vård med hög medicinsk kvalitet och personligt omhändertagande. Genom samlad kompetens, tillgänglighet och kontinuitet får patienten resurseffektiv vård på rätt nivå. www.capiolundbysjukhus.se

 Minnesotamodellen – Tolvstegsmodellen Minnesotamodellen, eller tolvstegsmetoden som den också kallas, är en psykosocial behandlingsform som bygger på Anonyma Alkoholisters synsätt och de

tolv steg som de arbetar med. Behandlingen består av möten inom de tolv olika stegen. Man ska fortsätta gå på dessa möten även efter behandling.

Alkohol verkar nedbrytande på hjärnan, kvinnor drabbas hårdare än män.

andra dysfunktionella familjer (ACOA), Anonyma Sex- och Kärleksberoende (SLAA) och Drug Addicts Anonymous (DAA)


Tryggare kan barnen vara Med ditt stöd kan fler barn få en tryggare och bättre framtid. Utbildning, bättre hälsa och mat har alla rätt till.

Bli Månadsgivare! Pg. 90 09 28 - 3

www.erikshjalpen.se


18

Denna bilaga är en annons från

Alkohol och trafik

Foto: Charlotte Sandström, Vägverket Produktion.

Arbetet med att minska antalet rattfyllerister pågår ständigt.

Nollan nära i yrkestrafiken

I

ngen vill möta berusade bilister eller onyktra lastbilschaufförer ute på vägarna. Inte helle vill man sitta i en buss med en förare som druckit några öl för mycket. TEXT: ERIK SJÖBERG

Enligt statistiken är det inte så stor del av yrkeschaufförerna som är onyktra. 2006 var det bara i 2,7 procent av olyckorna där lätta lastbilar var inblandade som det fanns misstanke om påverkan. För tunga fordon låg siffran under en procent, medan bilister misstänktes vara påverkade i 3,3 procent av fallen. – Ofta sker olyckor där rattfylleri är inblandat på helger yrkesförare kör ju normalt dagtid på vardagar. Det hänger mycket ihop med när man är full så att säga, säger Jan Ifver, statistiker på Transportstyrelsen. De senaste tio åren har man installerat allt fler alkolås i taxibilar, lastbilar och bussar som används inom yrkes-

trafiken. Liza Jakobsson är projektledare på Vägverket och jobbar med alkolås. – De som har problem finns både i yrkestrafiken och i det privata. Men är du busschaufför och kör onykter så drabbar det fler så alkolås är positivt för samhället. De första alkolåsen kom för tio år sedan och finns i dag i cirka 55 000 fordon runt om i landet. Det fungerar så att den som vill köra fordonet måste blåsa i alkolåset. Blåser man positivt startar inte fordonet. – Hur stor del som blåser positiv har vi inga siffror på. Det handlar om sekretess. Det är också svårt att utvärdera det här, man vet inte hur många

Anders Johansson, lokförare hos Vägverket Produktion, testar den monterade alkomätaren i ett av loken. olyckor som skulle skett om alkolåsen inte fanns, säger Liza Jakobsson. Men vad händer med den som blåser positivt? Vägverket vill att varje företag eller myndighet ska ha en handlingsplan för hur man hanterar

 TIPS!

Sedan 2007 har IQ i samarbete med branschorganisationerna Svenska Taxiförbundet, Bussbranschens riksförbund och Sveriges åkeriföretag arbetat för att uppmuntra yrkesförare att installera alkolås i sina fordon. Idag har mer än 240 olika företag installerat alkolås i tusentals lastbilar, bussar och taxibilar. Läs mer och anmäl ditt företag till kampanjen på www.iq.se

Kan du köra bil dagen efter?

Alkotestare du kan lita på. – med bränslecellsteknik

situationen när någon blåst positivt. – Alkolåset är ett viktigt verktyg, för det stoppar berusade personer på en gång. Men det är viktigt med en drog- och alkoholpolicy för det stärker alkolåsets ställning som en del i vardagen, säger Liza Jakobsson. Hon tror att alkolåsen kommer att få en ännu starkare ställning. – Många upphandlingar kräver att man använder alkolås nu för tiden. Man ser det som en säkerhet att kunna garantera att man har en nykter chaufför. 

Många vill ha stöd och hjälp 1999 lanserades Skelleftemodellen som numera används i 97 procent av landets kommuner under namnet SMADIT– Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Modellen innebär att polisen direkt på plats ska erbjuda den som ertappats med att köra påverkad en första kontakt med socialtjänst eller en beroendeenhet. Håkan Lundgren på Vägverket är nationell samordnare för SMADIT, och han berättar att arbetet med att utveckla verksamheten pågår för fullt. Det skiljer sig mellan kommunerna, men 10–40 procent av dem som åker fast tackar ja till samtal redan i dag. Ett förslag om skyldighet för polisen att kontakta socialen finns också på ritbordet. – I dag krävs ett medgivande från personen för att polisen ska kunna kontakta socialtjänsten. Det beror på sekretessregler, men vi hoppas på en ändring. Ju tidigare åtgärder de sto stör re chans att komma till rätta med problemen, säger Håkan han.  Lundgren.

Blev Stina för full på personalfesten? Det är många chefer som funderar på hur och var festen ska hållas. Oftast tänker inte chefen på att det kan finnas medarbetare som har svårt att umgås ihop med alkohol. Festen, som från början var tänkt att stärka gemenskapen i gruppen, kan spåra ur och leda till både obehag, samarbetssvårigheter och ”skitsnack”. Många vet inte hur de ska tackla problemen på ett konstruktivt sätt eller hur och när de ska agera. Vi erbjuder dig som chef ett tankeväckande frukostmöte som belyser just dessa frågor. Dessutom vill vi ge dig användbara verktyg inför de nödvändiga samtalen och för att agera i svåra situationer.

Dräger 3000

3.800 kr inkl. moms

Är det verkligen mitt ansvar? Behöver jag bry mig?

Hur hanterar jag situationen?

Vad gör jag när det blir ”skitsnack”?

Alcoscan AL9000

När:

Onsdag den 17 februari 2010, kl 13.00-15.00

Var:

Centralt i Stockholm

Pris:

Kostnadsfritt.

inkl. moms

Varmt välkomna till ett tankeväckande och inspirerande seminarium!

2.595 kr

Alcotrue C

Anmäl dig idag på

www.alna.se/utbildning

3.695 kr inkl. moms

Williams Trading Co. AB www.alko-test.com

williams@telia.com | Mobil: 0730-914500

Alna Sverige AB, Kungstensgatan 38, 113 59 Stockholm, tel 0770-290 800, info@alna.se

125x184 bilaga AB Stina.indd 1

2010-01-18 15:50:24


19

Denna bilaga är en annons från

Alkohol på sjön Attityden har förbättrats – nu väntas nya regler för sjöfylleri.

TEXT: ERIK SJÖBERG

Det gäller att ha koll på vilka regler som gäller. Hur problemen ser ut varierar mellan olika delar av landet, i skärgårdsområdena brukar onyktra båtförare vara ett stort problem medan kustbevakningen på andra håll plockar upp mängder av omärkta fiskenät. – När det gäller sjöfylleri har vi sett en ändring i beteende, folk har i dag oftare en nykter båtförare precis som man har en nykter chaufför på land. Sedan måste förstås den nyktra föraren faktiskt kunna framföra fartyget vilket det kan vara sisådär med ibland, säger Kristina Falk Strand, sjöövervakningschef vid Kustbevakningens centrala ledning.

Utandningsprov Redan sommaren 2008 fick Kustbevakningen rätt att genomföra utandningsprov på misstänkta sjöfylleris-

Nya regler för sjöfylleri

ter, något som började tillämpas sommaren 2009 och som de kommer att fortsätta med i sommar. – Vi jobbar också mot rattfylleri genom att göra utandningsprov vid färjelägen, säger Kristina Falk Strand. Det finns också en rad olika områden där Kustbevakningen har befogenhet att hjälpa polisen om de begär det. – Det har blivit särskilt viktigt i och med att sjöpolisen försvunnit från de flesta platser i landet. Men lagen ger oss inte rätt att ingripa med eget mandat vid en misshandel eller stöld eller motsvarande. I dag sker det genom ett så kallat envars ingripande i stället, säger Kristina Falk Strand som hoppas på en lagändring under nästa år. – Vi ser att man skulle utnyttja samhällets resurser på ett bättre sätt om vi skulle få dessa befogenheter, eftersom vi ändå ofta är på plats, säger Kristina Falk Strand,. 

Kristina Falk Strand ser fram emot nya promillegränser för sjöfylleri.

Till sommaren kommer en ny nedre promillegräns för sjöfylleri enligt ett förslag som förväntas antas av riksdagen under våren och träda i kraft den 1 juni.

Foto: Kustbevakningen

S

nart är det sommar igen och med det följer sol, bad och fest ute i våra skärgårdar och vid kusterna. Trevliga aktiviteter men för Kustbevakningen och polisen kan det innebära hektiska tider.

Foto: Kanal 5.

Nykter chaufför allt vanligare även på sjön Gränsen blir 0,2 promille, precis som på land, om fartyget kan framföras i en minsta fart på 15 knop eller har en längd på minst tio meter. I dag kan man dömas för sjöfylleri om man är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel att det kan antas att man inte kan framföra fartyget på ett betryggande sätt, det finns alltså ingen bestämd promillegräns, en bestämmelse som kommer att vara kvar för mindre fartyg. För grovt sjöfylleri går gränsen i dag vid en promille och den gränsen kommer att vara oförändrad. Kristina Falk Strand ser fram emot lagändringen. – Man kommer att kunna åka fast för grovt sjöfylleri även i framtiden, men vi kommer bort från den svåra subjektiva bedömning av en körning som vi gör i dag, säger hon. 

Kanske har tv-serien Kustbevakarna i kanal 5 påverkat synen på sjöfylla.

 Kustbevakningen Kustbevakningen sysslar bland annat med fiskerikontroll, tullkontroll, gränskontroll, sjötrafikövervakning och miljöbrott. Men inom flera områden är inte Kustbevakningen huvudansvarig myndighet, utan har ett delansvar. Exempelvis är Fiskeriverket huvudansvarigt för fiskerikontroll och Tullverket för tullkontrollen.

Svenskarna och alkoholen – en liten ordlista

9 av 10 vuxna svenskar dricker alkohol. Därför är det kanske inte så konstigt att rusdrycker spelar en viktig roll i våra traditioner. Här redogör vi kort över dryckernas historia samt historien bakom några av orden bakom drickande. TEXT: LINDA KANTE

Brännvin Det var på 1400-talet som brännvinet kom till Sverige med hjälp av de tyska köpmännen. Men i början användes brännvinet inte som rusdryck utan som medicin och läkemedel samt som ett led vid tillverkning av krut. Under 1500-talet och framåt växte dock brännvinet även som dryck. Brännvinsbränningen växte raskt i hela landet och rusdrycken dracks i överflöd. Några präster och församlingsbor försökte förgäves minska drickandet genom att sätta upp stadgar och ordningsregler för att få bukt med supandet. 1775 förstatligades brännvinsbränningen under Gustav III:s regering och kronobrännerier instiftades. I takt med att tekniken för-

bättrades kunde också brännandet förfinas – både på brännerierna och i hemmen (hemmabränningen förekom fortfarande till stor del). 1917 grundades Vin & Spritcentralen (nuvarande Vin & Sprit AB). Sedan dess har flera dussin brännerier har lagt ner. Idag framställer Vin & Sprit AB allt råbrännvin på Gärdsbränneriet i Nöbbelöv utanför Kristianstad. Råbrännvinet rektifieras i Åhus anrika fabrik från 1906. Där görs även kryddspriten för samtliga akvaviter. Monopolet för tillverkning, import och export släpptes 1995.

Glögg Kryddade viner härstammar från det gamla Grekland, men även romarna

kryddade och sötade sitt vin med blommor och kryddor. Ordet ’glögg’ kommer från att ’glödga’, som betyder att uppvärma och i Sverige stöter vi på benämningen glödgat vin första gången 1609. På 1800-talet börjar vi stöta på vinet i våra kokböcker och under 1890-talet börjar glöggen bli en populär jultradition. De flesta vinhandlare hade sin egen blandning på flaska och med en egen etikett – ofta med tomtar på. Idag dricker vi svenskar ca 5 miljoner liter glögg varje jul och Systembolaget lanserar nya smaker och sorter varje år.

Alkohol Med ordet alkohol menas den del i rusdrycker som skänker en berusning, men det används numera även för att beskriva själva rusdrycken i

Pressbild Vin & Sprithistoriska museet

Alkohol och svenska traditioner sig. Ordet kommer från arabiskan från början och från ordet al-kuhl, ett fint pulver av grundämnet antimon som användes som ögonmakeup. Senare fick al-kuhl en bredare betydelse och de arabiska alkemisterna började använda ordet för det som var fint eller rent. Alkohol kom till svenskan i början av 1800-talet från medeltidslatinet. Dagens betydelse uppkom ur uttrycket ”alcohol vini”, den finaste beståndsdelen i vin.

Nubbe En nubbe till sillen hör midsommarafton till. Men nubben har även blivit ett återkommande fenomen både till jul och påsk. Nubben består av ett kryddat brännvin och dricks i snapsform. Ordet nubbe kommer från nubb som betyder liten spik – men också liten sup på vissa dialekter. Då användes det i sammanhang med att ta en

Alkoholberoende personer lider ofta av vitaminbrist, vilket påverkar hjärnan.

avskedssup eller färdknäpp.

Nykter Ordet i sin ursprungliga betydelse har stått för någon som inte har intagit föda, det vill säga är i någon mån hungrig. Nykter kommer ursprungligen från latinets nocturnus, som betyder nattlig. Nocturnum var även morgonens första klostergudstjänst. En tillställning som hölls vid en tidpunkt då många deltagare varken hunnit äta eller dricka. Och alltså var – nyktra.

Plakat Att ha fått lite för mycket av det goda brukar beskrivas som att vara plakat, det vill säga vara redlöst berusad. Det är oklart hur ordet har uppkommit men man tror att det kommer från latinets placatus, mildrad eller blidkad, och att det använts i tidigt student(Källa: Vin & Sprithistoriska museet) språk.


Vi ďŹ nns där dina barn ďŹ nns – och vi har en jacka till dig ocksĂĽ. GĂĽ in pĂĽ

KLIRR STOCKHOLM / FOTOGRAF EMILIA BERGMARK-JIMÉNEZ

“Jag sover hos Jossan ikvällâ€?


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.