Denna bilaga är en annons från Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 28 februari 2010
grönaste
huvudstad
Foto: Yanan Li – Stockholm Visitors Board
Vind i ryggen
Intresset för förnyelsebar energi har haft en starkt positiv påverkan på vind kraftsindustrin. SID 4
Världens hetaste
Sverige ligger inte på de soligaste breddgraderna men intresset för solenergi ökar starkt. SID 5
Kraft i vågorna
Utanför Lysekil pågår ett stort vågkraftprojekt. Ochdet går betydligt bättre än man hoppats. SID 6
Därför väljer vi ”fel”
Trots ökad miljömedvetenhet gör vi ändå ”fel” val. Miljö psykologen Annika Nordlund vet varför. SID 8
kom med och rädda klimatet bli medlem i Miljöpartiet de gröna
För att bli medlem i Miljöpartiet (50 kr + trafikavgift) skicka: mpmedl + personnummer till 72456 eller läs mer på mp.se/blimedlem
Den svenska modellen
Den svenska modellen har blivit en exportvara och syftar inte på fröken Sverige på utan avfallshantering. SID 18
Denna bilaga är en annons från
2
Krönika
S
Sverige är något av en anomali vad gäl ler klimatfrågor, vi gör inte det vi för väntas göra, vi gör i vissa avseende mer. Detta är, något hårdraget, en slut sats man kan dra från statsvetare Ma thias Zannakis, avhandling Climate Policy as a Window of Opportunity. Sweden and Global Climate Change.
I många fall stupar klimatfrågorna på det sociala dilemmat; Hur gagnar detta oss? Varför ska jag skriva under och följa avtal om jag inte har garantier för att andra gör detsamma? Mål och krav upplevs som diffusa. Och som Mathias Zannakis påpekar, Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar men inte i lika hög grad som andra länder och vi står bättre rustade. Ändå är detta en fråga som engagerar på djupet, både statligt och regionalt och bland allmänheten. Den ekologiska rättviseberättelsen visar ironiskt nog att de problem vi står inför kommer att drabba de länder som är minst skyldiga till klimatförändringarna – de fattigaste länderna.
4.
18.
6.
10.
21.
BIOBRÄNSLE • BIOVÄRME • BIOKRAFT Rindi fokuserar på förnybar energi med en tydlig specialisering mot bioenergi. Vi driver tolv biobränslebaserade fjärrvärmeanläggningar i Sverige och två i Polen och producerar bränslepellets i två bioenergikombinat i Sverige. Vi driver också utvecklingsprojekt i Norge, Polen och Vitryssland.
8.
Med stöd i EU-ländernas 202020-åtagande om ett ökat utnyttjande av förnybara energikällor vilar Rindis verksamhet på en stabil energipolitisk grund med en stark miljöförankring. 50 000 personer om året får en cancer-
dje tö
De kritiska rösterna mot växthusgaseffekterna höjs med jämna mellanrum. Oavsett diskussionerna kring vem som har mest rätt eller mest fel är sannolikt den svenska hållningen en smartare grön väg att gå än att streta emot och ensidigt tro att den egna nyttan ökar om man inte gör något alls eller i alla fall inte mer än någon annan. Genom att hushålla med resurserna och att fokusera på klimat-LÖSNINGAR istället för på klimat- PROBLEM kan man driva utvecklingen mot en sannolikt mer ekonomiskt hållbar framtid.
Rindi etablerades 1995 och är ett privatägt företag i en statligt och kommunalt dominerad bransch. Vi tar en aktiv roll i den pågående europeiska omställningen mot förnybar energi genom vidareutveckling av vår kärnkompetens inom biobränsle, biovärme och biokraft.
nd
diagnos i Sverige. Ett rimligt antagande är att varje cancerpatient har fyra nära anhöriga, vilket betyder att 200 000 personer per år blir anhöriga till en cancerpatient. Att leva nära en människa med cancer är att få sitt eget liv och meningen med det ifrågasatt. Att förlora en nära i cancer är att få sin tillvaro slagen i spillror. Behovet av stöd för anhöriga är stort. Anhörigfonden är en ung välgörenhetsstiftelse som på flera sätt arbetar för att anhöriga som behöver stöd också ska få det. Vi hoppas att du precis som Q-publishing, vill ge ett bidrag till denna livsviktiga verksamhet. Pl u s
14-15.
r Anhörigfo
en
Sverige har sedan 90-talet sett möjligheterna med klimatfrågan. Det är inte enbart en fråga om ”uppoffringar”, som att lätta på gasen och duscha istället för att bada, som det var under oljekrisen på 70-talet. Sverige såg tidigt de finansiella möjligheter som kommer i spåren av olika klimatlösningar. Mathias Zannakis menar att det kan ha varit ett misstag att som USA vänta för länge med att vända utvecklingen och att man därmed riskerar att på sikt förlora sitt ekonomiska försprång.
Producerad av: Q-publishing 08-611 06 00 alla@q-publishing.se Medföljer: Svenska Dagbladet Redaktör: Jenny Nirfalk Grafisk form: midisada Tryck: V-tab Södertälje
Vi s
Sverige valde att ta på sig en tuffare börda än vad Kyotoavtalet krävde. Rättviseaspekter kopplade till möjligheter till ekonomisk utveckling menar, Mathias Zannakis, är en viktig förklaring till Sveriges agerande.
Q-publishing är ett nytänkande medieföretag som producerar advertorials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medierelationer bygger vi smarta medielösningar tillsammans med våra kunder.
g i ro
9-6 9 0 01 4
Anhörigfondens plusgiro 90 01 49-6 www.anhorigfonden.se
Geoenergi! Ren naturenergi!
Lita på naturkrafterna! Geoenergi är solenergi som lagras i jord och berg. Den finns precis där du bor. Den kräver inga långa transporter. Den förorenar inte vår jord. Med en geoenergianläggning kan du både värma och kyla ditt hus på ett ytterst miljövänligt, driftsäkert och hållbart sätt. Och dessutom kan du sänka dina uppvärmningskostnader radikalt.
ats!
bbpl ntreprenör - besök vår we -e ec ot Ge la ka lo n di ta Kontak
www.geotec.se
e-post: info@geotec.se • tel.: 075 700 88 20
GEOENER
GI?
Hur mycket vill du spara och hur mycket bryr du dig om miljön?
Rindi Energi AB, Box 1192, 621 22 Visby • Tel 0498-29 15 50 • www.rindi.se
Stabilt. Lönsamt. Driftsäkert. Långsiktigt. Miljövänligt.
Denna bilaga är en annons från
4
Denna bilaga är en annons från
5
Vindkraft
Solkraft Allt fler villor värms upp med solel
Fördubbling av
vindkraftverk förra året
Världens
zz Solfångare Den vanligaste typen av solpanel i Sverige producerar inte alls el, utan värme. De kallas vanligtvis solfångare och fungerar så att solen värmer upp vatten i solfångaren som sedan används för exempelvis uppvärmning av huset. I dag finns det ungefär 15 000 solvärmesystem i Sverige som används framför allt i småhus men även i idrottsanläggningar och av industrier.
hetaste
energi
zz Vindkraft i siffror År 2000: ca 500 kraftverk (0,4 terrawatt) År 2010: ca 1500 kraftverk (2,5 terrawatt) Om EU:s miljömål ska uppnås till 2020 krävs ca 3500 kraftverk (15 terrawatt)
F
ör vindkraften var 2009 ett bra år. Det byggdes 262 nya vind kraftverk (512 mega watt). Det tidigare re kordet var 2008, då det byggdes 134 stycken (236 megawatt). – Det beror på det stora intresset för förnybar energi, och att vi mås te leva upp till EU:s miljömål, att 49 procent av elproduktionen ska komma från förnybar energi år 2020. Men den politiska viljan kun de vara större, menar Örjan Hed blom på Svensk Vindkraftförening. Text: Elin Falkenström
I december förra året invigdes Sveriges hittills största vindkraftspark, i Strömsund i Jämtland. Här snurrar idag 48 stora kraftverk. Medan det för tio år sen var främst på Gotland, i Skåne och Halland det satsades så är det idag just i Norrland och Dalarna som det byggs flest vindkraftverk. – Förra året var fantastiskt, men det är en besvikelse att inte regeringen tagit några nya initiativ. Nu har det beslutats om beskattning, vilket innebär sämre lönsamhet för investerarna och skickar ut fel signaler. I förlängningen kan det få konsekvensen att färre vill satsa. Dessutom handlar det om så små pengar, 10–12 miljoner för staten. Vi
vill se ett fullt skatteavdrag, likt det som finns för bostadsföreningar, säger Örjan Hedblom. I Sverige finns de flesta vindkraftsparkerna på land. I övriga Europa, som i till exempel Storbritannien, Holland, Danmark och Tyskland, satsas det främst på havsparker. Enligt Örjan Hedblom beror det på att de svenska villkoren är för dåliga. Det blir helt enkelt för dyrt och Örjan Hedblom vill se högre ersättningsnivåer och bättre stödsystem. – I Sverige är det omöjligt att bygga i havet, det blir för dyrt. Se till exempel på satsningen i Kriegers Flak, där Sverige, Danmark
och Tyskland skulle bygga tillsammans. Svenska Vattenfall tvingades dra sig ur medan tyskarna och danskarna fortsätter projektet. Istället satsar Vattenfall stort på havsparker i Storbritannien där det är mycket mer lönsamt, säger han. Förutom ändringar i ersättnings
nivåerna hoppas Svensk Vindkraftförening på ökad konkurrens. – Det kommer nya fabrikat i vår och förhoppningsvis leder det till att konkurrensen ökar och att priserna sjunker, så att det blir billigare att bygga ut vindkraften, säger Örjan Hedblom.
•
S
olen är het som ald rig förr. Intresset för att förvandla solens strålar till el i våra vägguttag ökar ständigt. Och det är ingenting som är reserverat för stora myndigheter och institutioner. Text: Erik Sjöberg
zz Vindkraften stor i Dalarna Vindkraftverken är idag jämnt fördelade över landet. Det är en hög koncentration i Dalarna som blivit ett huvudlän tack vare att det är glesbefolkat, det finns höga bergstoppar och det blåser mycket. Just nu byggs det även mycket på Norrlandskusten och Västkusten. Bland de största bolagen finns havsparken Lillgrund, som ägs av Vattenfall; Nordisk Vindkraft och O2 Vind. Foto: Svensk Vindkraftförening
– Vi ser positivt på framtiden och antalet förfrågningar ökar hela tiden. Det finns ju redan i dag relativt mycket solel installerad. Dels lite större anläggningar i offentliga byggnader, dels i fritidshus och liknande. Men det vi tror stenhårt på i framtiden är villamarknaden, säger Markus Andersén, marknadschef
på Naps Sweden som är ett av företagen i Sverige som marknadsför, säljer och installerar solel. Det finns flera argument för att installera solel på villataket. Det är miljövänligt och så är driftskostnaderna minimala. Och även om själv installationen av solpanelerna fortfarande är dyr så kan det ändå vara lönsamt. – Förra sommaren kom det en ny typ av statligt stöd för det här med solel, och sedan dess har Energimyndigheten kommit med en rapport som säger att med det stödet så är solel lönsamt. Det är ju så att kostnaden för solpanelerna hela tiden går ner medan kostnaden för konventionell el ökar, vilket leder
till att intresset för alternativa sätt att producera el ökar, säger Markus Andersén. Solpanelerna består av solceller tillverkade av kisel som genererar el när de utsätts för solljus. Tekniken utvecklas hela tiden, med allt högre verkningsgrader. Men ett stort problem är lagringen av elen. – Visst finns det batterier för lagring, men de är dyra och inte så effektiva. I allmänhet fungerar det därför bara när solen lyser, vilket gör att det finns en direkt koppling mellan användning och produktion. I till exempel Italien används ju väldigt mycket el när det är soligt och luftkonditioneringen är på, medan vi i Sverige
zz Solel för hemmaoch fritidsbruk Det är vanligt att installera solelsanläggningar på exempelvis båtar och fritidshus. Då är det oftast så kallade självförsörjande system som gäller där solpanel och ett batteri för lagring av energin ingår. Men det finns även nätanslutna anläggningar, något som blir allt populärare på villor. Då blir villaägaren själv en producent av el. Den el du inte använder åker ut på det vanliga elnätet och köps då av elbolagen till gängse pris. – Det finns inte så många system som producerar mer än förbrukningen i dag. Men det fungerar så att du helt enkelt får betalt eller får betala för mellanskillnaden mellan det du använt och det du producerat, säger Markus Andersén på Naps Sweden.
ofta använder mer el när solen inte lyser, säger Tvärtemot vad Markus Andersén, och många tror så har vi passar samtidigt på att tillräckligt med sol slå hål på en gammal här i Norden. missuppfattning. – Tvärtemot vad många Markus Andersén tror så har vi tillräckligt med sol här i Norden, även om det kanske inte är lika mycket Fortfarande är solelen mycket som i södra Europa. Vi i solel- större nere på kontinenten än här branschen tittar på årlig produk- i Sverige, med Tyskland som den tion, och det är faktiskt så att man största marknaden. får samma solelsproduktion uppe i Sverige är ett miljömedvetet Kiruna som i Göteborg fördelat land och viljan att vara miljövänöver ett år. Och när det gäller po- lig är stark här. Nu börjar det tentiell solelsproduktion så är det lossna och bara det kommer trakten kring Gävle som ligger i igång på allvar så kommer det att topp i Sverige, säger han. bli riktigt stort, säger han.
Foto: Naps Sweden
262 nya kraftverk byggdes under 2009
•
Foto: sxc
Vill du vara med och göra tidningar som den här bilagan?
SOLANDER SYMPOSIUM “FROM WOOD TO WHEEL” PITEÅ 16-17 NOV 2010
Norska Prosjekt- og teknologiledelse AS (PTL) och svenska Swepro Project Management AB har från och med 1 januari 2010 gått samman till en koncern som bildar grunden för att bli Nordens ledande leverantör av professionell projektledning inom bygg, infrastruktur, energi och miljö.
Biodrivmedel för varenda kotte?
Q-publishing växer och vi behöver nu förstärka vårt säljteam.
I Piteå sker miljardsatsningar på framtidens energi. Nu sker genombrottet för samarbetet mellan skogsindustrin, oljebolagen och fordonsindustrin.
För mer information: robert.bergman@solandersciencepark.se www.solandersciencepark.se
www.pvesweden.se
Nu söker vi fler duktiga medarbetare inom alla våra verksamhetsområden och med erfarenhet inom branchen. helikopter.nu · Illu. Anton Eriksson
Här byggs världens första DME-pilot från svartlutsförgasning och världens första Talldieselfabrik.
HUR? Bläddra fram till nästa annons
Väx med oss!
Intresserad att veta mer? Skriv eller maila oss din CV med en kort beskrivning av dig själv till jobb@swepro.se Det är ditt första steg till en plats i Nordens ledande företag inom professionell projektledning. Mer information om företaget finner du på www.swepro.se Välkommen med din intresseanmälan!
Swepro Project Management AB
Korta Gatan 7 • 171 54 Solna • Tel: 08-56 200 300 • Fax: 08-56 200 350 www.swepro.se
Denna bilaga är en annons från
6
Denna bilaga är en annons från
7
Vågkraft Sveriges enda vågkraftstation
Vågkraften
Mats Leijons boj
U
Text: LINDA KANTE
Det är Sveriges enda vågkraftstation – än så länge. Men Mats Leijon är noga med att betona att det är ett forskningsprojekt och inte ett industriprojekt. – Vår uppgift är att förstå, förklarar han. – Men kan vi bara komma runt de hinder vi har stött på så är jag helt övertygad om att det här är en framtidslösning när det handlar om elförsörjning.
Förbättrad version Mats Leijons vågkraftssystem
Mats Leijon är projektledare för vågprojektet utanför Lysekil.
består av en boj som är tre meter i diameter. Denna sitter ihop med en så kallad linjärgenerator som i sin tur sitter fast i en fjäder. Effekt fås därmed när bojen rör sig upp och ner. Modellen som nu ligger ute är en förbättrad version av den första
Vi återvinner allt mer
– både lätt och svårhanterlig
banar vägen för tanför Lysekils kust pågår sedan 2002 ett vågkraft projekt som drivs av Ångströmsla boratioriet vid Uppsala universitet. Syftet är att testa ett nytt koncept att generera elektricitet ur vågrörelser. – Det ser bättre ut än vad vi trodde från början, säger projektledare Mats Leijon.
zz Noterat
bojen som låg ute 2006–2008. – Vi har tagit ett steg till och förbättrat det som inte fungerade så bra tidigare. Men nu stötte vi på ytterligare ett problem som vi inte hade räknat med alls – det har nämligen dykt upp en massa isblock, något som inte brukar finnas i det vattnet. Det blev ett litet extra experiment och jag kan säga så här: jag är väldigt glad att grejorna fortfarande fungerar, konstaterar Mats Leijon.
Vågkraftsprojektet är kontrakterat till 2014 och om allt går som det ska ser detta även ut att bli verklighet. – Det är ju det här med att få sponsorer, jag lägger ner otroligt mycket tid på det. Men i övrigt så ligger vi bra till i tid. Vi är bara runt ett år bakom tidsschemat vilket är väldigt bra för att vara ett forskningsprojekt, säger Mats Leijon.
•
Vågkraften har stor potential att slå sig in som en lika viktig energikälla som sol- och vinkraft. Men havet kan vara svårt att tämja och idag finns det ingen anläggning som kan hantera en storm. Istället byggs det in stormsäkringar som gör så att verket till exempel dyker under ytan när vågorna blir för stora och starka. Ju högre vågen är, desto mer energi kan man utvinna ur den. Därför är det angeläget att utveckla en vågkraftstation som klarar av stormar; en fråga forskare runt om i världen tampas med. De stormsäkringar som används i nuläget är dessutom väldigt dyra i driftkostnad. En annan komplikation när det kommer till att ta vara på vågenergi är att de flesta turbiner inte klarar av en ojämn riktning och flöde – något som till viss del kan lösas med hjälp av speciella gångar som vågorna leds in i för att kunna kontrollera deras riktning. Men kan man få bukt med dessa problem spås vågkraften bli en mer stabil leverantör av energi
Mängden återvunnet avfall i Sverige har de senaste tio åren ökat från 70 till 96 procent. Deponering, alltså då varken material eller energi återvinns, har minskat från 31 till 4 procent. En viktig anledning till att allt mer återvinns är att svenska hushåll blivit riktigt bra på att sopsortera. Däremot har mängden avfall jämfört med 1997 ökat med 28 procent. (Källa: sopor.nu)
•
Städer extra känsliga för klimatförändringar än till exempel vindkraft. När vinden har skapat vågorna och sedan lägger sig så fortsätter vågorna rulla i flera timmar – något som bidrar till en jämnare och mer förutsägbar elproduktion. Ett av de stora problemen med just vindkraft är att de inte alltid producerar energin när konsumenten behöver den. Idag finns det ett antal fungerande vågkraftverk runt om i världen. Ett av världens första och mest kända är Agucadoura utanför Portugals nordkust. Vågkraftverket består av tre stycken anläggningar av sjöormsmodellen.
•
Våra städer blir allt varmare, och forskning visar att städer är mer känsliga för klimatförändringarna än mer glesbefolkade områden. Byggnadsmaterial lagrar mer värme än naturliga material och dessutom bidrar bilarnas uppvärmning till temperaturskillnaden. Enligt tidningen Miljöforskning kan till exempel skillnaden mellan centrala delar av Göteborg och stadens största park, Slottsskogen, uppgå till mellan 4 och 8 grader.
•
707 miljoner bilar i år Trots att klimatmedvetandet växer så ökar bilismen runt om i världen.
Strax efter Andra Världskriget fanns det 46 miljoner bilar. Av dem fanns 75 procent i USA. År 2000 fanns 561 miljoner bilar. I år beräknar OECD att siffran har stigit till omkring 707 miljoner. Trots denna höga siffra är det mindre av 10 procent av jordens befolkning som har en bil. (källa: Miljöportalen)
•
Sveriges första sopbil på biogas och biodiesel Kungsbacka kommun, i samarbete med Renova, satsar nu på det nyaste nya när det gäller hämtningen av hushållsavfall. Renovas samtliga åtta nya sopbilar i kommunen drivs med biogas i kombination med biodiesel – de allra första i sitt slag i landet. Sopbilen är unik genom sin energieffektivitet. Med den nya tekniken sammanförs gasens fördelar med dieselmotorns. Den kommer att drivas med biogas (enligt gröngasprincipen) kombinerat med RME – rapsbaserad biodiesel. Den kommer att köras till cirka 70 procent på biogas och 30 procent på RME. RME i sig innebär en 65-procenting reduktion av utsläppen av växthusgaser i jämförelse med vanligt dieselbränsle.
•
Ny tjänst ger möjlighet att påverka kollektivtrafiken Om du vill framföra ris och ris till Västtrafik och Storstockholms Lokaltrafik, går det nu att göra det via SMS. Tjänsten @kollektivt samlar in kommentarerna och skickar dem automatiskt via företagens hemsida eller via fax i den ordning de inkommer. Tjänsten hoppas därmed kunna ge mer återkoppling till företagen för att hjälpa dem att förbättra sina tjänster.
•
Nu kommer miljölastbilen I början av januari startade projektet Clean Truck i Stockholm. Tolv miljoner kr från EU satsas på att försöka få fler miljölastbilar på vägarna. Trots att lastbilarna bara står för en liten del av trafiken ligger de bakom närmare hälften av trafikens miljöbelastning. Clean Truck innebär att runt 80 miljölastbilar köps in, provkörs och demonstreras. Det ska också etableras tankstationer för förnyelsebart lastbilsbränsle och utbildas i sparsam körning av lastbil.
•
Källa: stockholm.se
Bilder: © Centrum för Förnybar Elenergiomvandling, Uppsala universitet
Belysning inomhus Minst sju ljuskällor i varje rum
Varmare belysning börjar komma
L
jus är viktigt för trivseln i hemmet. En del av oss besväras av det blåakti ga ljuset som lågenergi lampor ger. En som ofta tänker på ljus i vår omgivning är Malin Östlund som driver företaget Designa rum i Ljusdal, Hälsingland. Hon anlitas av både privatpersoner och företag för att hjälpa dem med bland annat inred ningsfrågor och styling. Text: Nina Eggerth
– Från början fanns det bara lampor med blått ljus, men om man ber om lågenergilampor med gult ljus så finns det i butiken. Det utvecklas hela tiden, säger hon. Det kan dock finnas situationer där det passar bäst med ett blåaktigt ljus. – På vissa arbetsplatser kanske den sortens ljus fungerar bättre. Personligen gillar jag inte det blåaktiga ljuset. Det känns som en skolsal. Hur ska man tänka för att få en bra belysning i sitt hem? – Man ska ha många olika belysningar, minst sju ljuskällor i ett rum.
Tänk på att belysningen förändras över dygnet och med årstiderna. Rum behöver också olika belysning beroende på vad de används till, vilket väderstreck de ligger i och hur mycket naturligt ljusinsläpp det finns. I till exempel köket behöver man kunna se ordentligt vad man gör. Vissa platser har flera funktioner. Vid matbordet behövs kanske en läslampa för läxläsning och annat. Malin Östlund tycker att dimmer är ett måste för att kunna variera ljusstyrkan. I sitt eget hus har hon flera lampor med dimmer, även utebelysningen. – Som utomhusbelysning i armaturer där ljuskällan syns brukar jag använda en lågenergilampa som kal�las lyktlampa. Tyvärr har inte lågenergilamporna kommit så långt när det gäller dimmerfunktion. – Jag har hört att det ska finnas lågenergilampor med dimmer. Marknaden styr, när efterfrågan ökar kommer de att ta fram fler typer av lågenergilampor. Ett alternativ till lågenergilampor
Känner ni till era möjligheter att få EU-stöd till miljö- och energiprojekt? Sverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig finansiering. Flera av dessa stödprogram beviljar upp till 75% av investeringskostnaden i bidrag och lån till miljöinvesteringar och innovativa demonstrationsprojekt. Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1998 varit rådgivare till fler än 1 000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika affärsprojekt.
Malin Östlund arbetar med bland annat inredningsfrågor och styling.
Mer information hittar du på www.giasweden.com
Foto: Hans-Jörgen Larsson
är halogenlampor som också kan användas med dimmer. De finns med varmt ljussken och i glödlampsformat, som kan behövas i exempelvis en kristallkrona där ljuskällan syns.
•
GIA Sweden AB Ulf Castenfors, VD Tel: 08-440 93 31 Saltmätargatan 11 113 59 Stockholm Foto: Malin Östlund
INVESTERA I EN ENVIS GRATISÄTARE En värmepump från Thermia hämtar gratisenergi och omvandlar den till värme åt ditt hem. Den envisas med att gå och gå i många år och ger ett skönare inomhusklimat till lägsta möjliga uppvärmningskostnad. Kontakta oss så tittar vi tillsammans på dina behov. Vi hjälper dig göra en långsiktig och säker investering för ditt hem. www.thermia.se
Denna bilaga är en annons från
8
Miljöpsykologi Nnnn Tid och ekonomi är bromsklossar
”Vanor blir ofta ett hinder”
S
amtidigt som allt fler människor blir medvet na och vill agera miljö vänligt så är det i många fall inte möjligt, på grund av hur vårt samhälle är upp byggt. Detta leder till att många kän ner ett ständigt dåligt samvete då man inte klarar av att leva upp till de mora liska ansvarskänslor man faktiskt har. – Det krävs stora strukturella lösning ar. Det önskvärda måste belönas och det icke önskvärda måste bestraffas, menar miljöpsykologen Annika Nord lund, lektor i psykologi vid Umeå Uni versitet. Text: Elin Falkenström
Det finns fyra huvudfaktorer som påverkar vårt miljöagerande. Först och främst handlar det om attityder. – Det rör sig om våra grundläg-
gande värderingar, medvetenhet om miljöproblematiken och hur vi ser på vårt moraliska ansvar. Tar vi inte miljöproblemet på allvar så är chansen liten att vi gör miljövänliga val, säger Annika Nordlund. En annan viktig faktor är vad vi har för personliga resurser och möjligheter. Här är tid en viktig aspekt. En annan är ekonomi. Många har helt enkelt inte råd att köpa en miljövänlig bil. Kontexter som social omgivning, trängselavgifter och subventioner spelar in, liksom den fjärde faktorn, vanor. – Vanor kan vara positiva. Ett exempel är sopsortering som vi är väldigt bra på i Sverige. Men ofta blir vanor ett hinder, framför allt när det gäller transportbeteende. Vi tar bilen till jobbet för att det är enkelt, och ingen tittar snett på den som
gör det, menar Annika Nordlund. Trots att miljömedvetenheten ökat starkt i världen de senaste 20–30 åren så minskar inte det miljöskadliga beteendet. Vårt dåliga samvete växer men i många avseenden räcker det inte vad vi gör på individnivå.
Tvingas köra bil – Samhället bygger på konsumtion, vilket i sig är dåligt för miljön. Vi bygger städer där det är dyrt att bo centralt, så vi måste åka bil. De billiga mataffärerna med gratisparkering byggs utanför städerna. Systemet leder till att vi som medborgare upplever en inre konflikt eftersom vi vill men inte kan. Annika Nordlund tycker att det är viktigt med individuella lösningar, men det räcker inte. Även stora strukturella förändringar krävs. – Informationskampanjer riktade
mot individer är viktiga främst för att bibehålla positiva attityder. Men det måste också komma stora strukturella lösningar i form av avgifter och subventioner. Vill vi att folk ska åka kollektivt så måste det bli billigare. Trängselavgiften i Stockholm är ett bra exempel. Först var många negativa till avgifterna, men när man sedan såg att det innebar subventioner på kollektivtrafiken så blev de flesta mer positiva, säger Annika Nordlund.
zz Beteende Det här är de faktorer som påverkar vårt miljöbeteende: • Attityd – värderingar, normer, medvetenhet, renodlade åsikter • Personliga resurser – möjlighet, tillgång, tid, pengar • Kontext – social situation, um gänge, subventioner, förbud • Vana – automatiserade beteendemönster
•
Det rör sig om våra grundläggande värderingar, medvetenhet om miljöproblematiken och hur vi ser på vårt moraliska ansvar. Tar vi inte miljöproblemet på allvar så är chansen liten att vi gör miljövänliga val.
Foto: Umeå Universitet
Annika Nordlund
Miljörätt – ett växande rättsområde
I
nom miljörätten ligger juri diken ofta nära politiken. – Det krävs ett stort sam hällsintresse och det är en fördel att ha arbetat på eller nära en myndighet för att lättare för stå sammanhangen, menar Åke Lewen sjö, advokat och delägare i Gärde Wes slau advokatbyrå. Det senaste decen niet har miljörätten vuxit och gått från att ha varit ett isolerat juridiskt områ de till att bli allt mer integrerat, inte minst i affärsjuridiken.
Text: Elin Falkenström
Miljöärenden kan handla om allt från miljötillstånd för flygplatser och gruvor till marksanering, rådgivning för import- och exportföretag och förorenade fastigheter. Alla som planerar att starta eller utveckla en verksamhet som på något sätt riskerar att påverka människors hälsa och naturen måste undersöka om tillstånd behövs. För mindre verksamheter behövs i regel bara en anmälan till kommunen och för större krävs tillstånd hos antingen länsstyrelsen eller miljödomstolen. Handlar det om tillstånd till stora verksamheter kan processerna ta många år. Verksamhetsutövaren måste ta fram en ansökan, en teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. I de flesta stora ansökningar använder man sig av miljötekniska konsulter som ser över riskerna och gör en miljlökonsekvensbeskrivning av verksamheten. – Därefter ska olika remissmyndigheter få komma med synpunkter. Det är bl.a. berörda kommuner, länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Ibland är det 20-30 enheter som ska ytt-
ra sig, berättar Åke Lewensjö. Om underlaget inte är tillräckligt grundligt eller om man missat att hämta synpunkter från någon instans kan domstolen avvisa ärendet, och då får verksamhetsutövaren börja om. Detta gör att det ofta blir dyrt att söka tillstånd. Verksamhetsutövaren betalar nämligen själv den juridiska processen. – Med undantag för vattenmål täcker den sökande även motpartens advokatkostnader. Detta gör det svårt för mindre företag att söka tillstånd och här skulle vi vilja se att man kunde få hjälp med juridiskt ombud. Det skulle så klart bli dyrt men processerna skulle bli bättre och snabbare, säger Åke Lewensjö.
Långa processer Det skulle också underlätta för nya aktörer på marknaden, menar Malin Wikström, även hon advokat och delägare i Gärde Wesslau. – Det kostar mycket pengar att komma igång och processerna är långa. För nya och mindre entreprenörer som ska söka tillstånd för nya verksamheter kan de långdragna processerna i värsta fall leda till att nya aktörer drar sig för att investera i nya verksamheter eller att investeringen går förlorad innan tillstånd lämnats, säger hon. Miljöbalken är inget exakt regelverk utan en ramlag delvis baserad på EU-lagstiftning som i vissa fall lämnar stort utrymme för tolkning. Syftet är att lagstiftningen ska se likadan ut inom EU men på grund av tolkningsmöjligheterna ser villkoren inte alltid likadana ut. I Sverige är tolkningen ofta hårdare än i andra länder. – I Sverige vill ju ofta bli bäst på att
tillämpa alla regelverk. Det är bra men kraven kan bli så stora att det blir tufft för den svenska industrin som kanske inte klarar att konkurrera med andra företag i Europa, varnar Åke Lewensjö.
Prioriterat område Ett exempel på detta är EU:s nya kemikalieförordning Reach. Här är Sverige ett av sex länder, tillsammans med bland andra Tyskland och Irland, som valt att tillämpa en striktare hållning till vissa kemikalier. Detta är också ett exempel på hur nära miljörätten kommer politiken, då det ju i många fall handlar om länders ideologiska uppfattningar. Även om kraven är hårda är de flesta svenska verksamhetsutövare enligt advokaterna positiva till hållbara lösningar. – Mitt intryck är att miljö numera är lika prioriterat som ekonomi, och den utvecklingen har gått väldigt snabbt, säger Åke Lewensjö.
•
För att bli en bra miljöjurist måste man vara ordentligt samhällsintresserad och gärna ha erfarenhet av myndighetsarbete. Det menar Åke Lewensjö och Malin Wikström, båda advokater och delaägare i Gärde Wesslau Advokatbyrå.
Maria är en del av Swedac – och resten av världen! M aria Wallin är miljövetare och arbetar som teknisk handläggare på Enheten för medicin, miljö och livsmedel. Hon kom till Swedac för tre år sedan. – Jag blev själv granskad av Swedac när jag jobbade på ett laboratorium och sökte mig så småningom hit när det fanns en ledig tjänst. Marias arbetsdag är omväxlande och utvecklande. Hon rör sig i flera olika sammanhang och får inblick i många olika områden via kunder, organisationer och andra myndigheter. Det finns en fördom om att statliga jobb är långsamma, men det tycker inte Maria stämmer in på Swedac. – Det är inte bara skrivbordsjobb på en myndighet. Vi bedriver uppdragsverksamhet med världen som arbetsfält och det händer saker hela tiden. Bedömningsarbete innebär mycket kontakt med kunder och det är kanske det roligaste med jobbet. Det är spännande – och jag får en
ökad människokännedom, säger Maria. Tryggheten i ett statligt jobb är ingen myt. Har du familj finns det många fördelar med ett statligt jobb: extra föräldrapenning och upp till sju veckors semester, till exempel. – Det är tryggt och arbetsförutsättningarna är bra, men framför allt handlar det om att jag kan stå för det jag gör. Vi arbetar bland annat långsiktigt för en bättre miljö och det är helt i linje med vad jag vill göra. Jobbet i sig är självständigt, bedrivs ofta ute i fält och handlar mycket om problemlösning. Detta, och att det finns ett stort utrymme för den egna kompetensen, är faktorer som gör att Maria och hennes kollegor trivs. – Det finns en respekt mellan medarbetarna och det är en ”vuxen” arbetsplats med en hög medvetandenivå när det gäller exempelvis miljö och jämställdhet. Det känns lyxigt. Jag är riktigt stolt över att jobba här på Swedac.
Vårt arbete berör många Swedacs arbete berör många människor i deras dagliga liv, både i Sverige och utomlands. Vi arbetar för att varor och tjänster ska vara säkra och tillförlitliga. Vi arbetar också för hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft, för att underlätta internationell handel. Vår verksamhet är mångsidig och handlar ofta om kvalitet, miljö, säkerhet, hälsa och effektivt utnyttjande av resurser. Swedac är en statlig myndighet med ett stort nationellt och internationellt kontaktnät. Som nationellt ackrediteringsorgan kompetensprövar vi organisationer som utför provning, kalibrering, certifiering och kontroll. Vi ansvarar också för kontrollfrågor enligt lagen om teknisk kontroll. Hos oss får du utnyttja såväl din sociala som din tekniska kompetens. Vi uppskattar din mångsidighet! Swedac har drygt 110 anställda, varav 70 personer finns på huvudkontoret i Borås och 40 i Stockholm. Hos oss arbetar bland annat ingenjörer, biologer, ekonomer, jurister, statsvetare, administratörer och informatörer.
Huvudförvaltning Österlånggatan 5 Box 878, 501 15 Borås Tel 033-17 77 00 Fax 033-10 13 92 registrator@swedac.se
Stockholmskontor Klarabergsviadukten 70, D7 Box 733, 101 35 Stockholm Tel 08-406 83 00 Fax 08-791 89 29 www.swedac.se
Elmixen - Sveriges smartaste elavtal Kombinera det rörliga spotprisets möjlighet till ett lågt elpris med det fasta prisets trygghet – på ett helt nytt sätt. Lägre pris Med Rörligt Spot i grunden får du ett varierat pris under året. Bra när elpriserna sjunker, då följer ditt pris med nedåt. Perioder då elpriset brukar ligga högt säkrar du upp med Fast Effekt till ett fast pris. Du bestämmer själv hur stor del av din förbrukning du vill säkra upp. Elmixen – Sveriges smartaste elavtal.
Välj själv hur stor del av din totala förbrukning som ska vara fast eller rörlig - och hur du fördelar den över året.
Prova själv! Vill du se hur du kan på påverka ditt elpris? Gå in på vår hemsida och gör din egen mix i vår demo.
www.storumanenergi.se Hela svenska folkets elleverantör
www.storumanenergi.se • Kundtjänst 0951-103 35
Denna bilaga är en annons från
10
Denna bilaga är en annons från
Miljöteknik
11
Miljöteknik
Öppnar dörren för svenska miljöteknikföretag i Nordamerika
Miljöteknik
– den STORA stora exportmöjligheten
S
verige är duktigt på att forska och ta fram nya och bra miljöprodukter. Men när vi ska kommersi alisera i större skala så stupar vi. Det säger Peter Selemark, grundare och VD för Salesgen House of GreenTech som nu etablerat sig i USA. – Få kvalar in när det gäller att växa. Svenska företag missar det riktigt stora investeringarna och det är där vi kommer in. Vi stöttar entreprenörerna att komma ut i världen, säger Peter Selemark. Att starta upp ett dotterbolag i USA kostar miljoner, via House of GreenTech och deras kontaktnät i nordamerika tar de in de investeringar som krävs för att starta försäljning. Hur vet ni om det är en bra miljöteknisk produkt? – Det är i sig ett relativt begrepp. Vi tittar på den amerikanska marknaden och ser att här finns rent ekonomiska intressen för att satsa på ”gröna” produkter, säger Peter Selemark. Energieffektivitet är ett område som han ser har stor potential att växa. Enligt statistik IEA (Internation Energy Association) går det åt dubbelt så mycket att skapa en BNP-krona i USA jämfört med Europa. – Historiskt sett har det varit billigt för USA att använda energi, tillgången har varit stor och relativt billig, här
sker nu en förädring och energipriset är påväg upp. En låg energikostnad är i slutänden direkt kopplad till välfärden, säger Peter Selemark. Sverige är särskilt duktiga på energibesparande åtgärder. – Vi har aldrig haft egen oljeproduktion, vilket kanske är en av anledningarna till att vi är duktiga på att spara och vara återhållsamma, det i kombination med den ingenjörsanda som finns i Sverige har drivit fram mycket bra system och produkter.
Energihus i USA Peter Selemark ser att den amerikanska fastighetsbranschen börjat få upp ögonen för energihus. I Sverige har vi redan gjort kopplingen mellan vad det kostar att värma upp ett hus och värdet på huset. Grannhuset som har bergvärmepump får sannolikt mer för sin villa än den som har oljepanna. – Vi har långt gångna diskussioner med fastighetsutvecklare, där vi ser att svenska produkter kan tillföra en hel del till deras framtida byggprojekt, även om den amerikanska marknaden ligger steget efter oss. Energikostnaderna har inte börjat kännas så hårt i plånboken ännu, säger han. Även om amerikanerna ännu inte börjat energieffektivisera i lika hög grad som Sverige, så när man väl
gjort den ekonomiska kopplingen går det fort. – USA är en av världens största marknader och drivkrafterna här är stora, när man väl kör igång så kör man, säger Peter Selemark.
•
En låg energikostnad är i slutänden direkt kopplad till välfärden
zz Rivstart för nya huvudkontoret Det svensk-amerikanska företaget House of GreenTech, med säte i Baltimore, Maryland, skrev i början av februari på avtal med svenska Anlager, Catator och Swebo. – Vi öppnade vårt huvudkontor här i Baltimore den 1 januari i år och det faktum att vi redan har den här gruppen leverantörer visar på de stora möjligheter som finns här, säger Peter Selemark, vd House of GreenTech. Planer för avtal med ytterligare två–tre leverantörer kommer att ske inom detta kvartalet.
Bakgrund
Peter Selemark, vd för House of GreenTech ser en stor utvecklingspotential för svensk miljöteknik i Nordamerika.
STI-Ingenjören tillbaka!
På helår räknar jag med en produktion på 9000 MWh.
Efter 20 års frånvaro från utbildningssystemet, nu äntligen tillbaka!
www.dynawind.se
V
ärldsledande på en del områden, lite sämre på andra. Så sammanfattar Uwe Fortkamp Sveriges position när det gäller miljöteknik. Själv är han chef på avdelningen för miljöteknik på IVL Svenska Miljöinsti tutet och arbetar dagligen med att ut veckla miljötekniska lösningar. Text: ERIK SJÖBERG
På frammarsch
Den 22/9 2009 producerade jag, GG8, mer än något vindkraftverk på Vindstat.
Jag är bara ett av tio 3 MW WinWinD verk i Vindpark Vänern, där en total produktion bedöms bli ca 90000 MWh.
Styrkan är miljötekniska HELHETSLÖSNINGAR
– Vi i Sverige är världsledande på bland annat bioenergi och på att ta fram systemlösningar som genomsyras av ett helhetstänk. Ett exempel är Hammarby Sjöstad som uppmärksammas mycket utomlands, där man inte bara har tittat på en aspekt utan hittat helhetslösningar på kemikalier, vatten, avfall, återvinning och så vidare, säger han.
Peter Selemark
House of GreenTech erbjuder små och mellanstora svenska företag en strategisk tillgång till den nordamerikanska marknaden genom: •• Erfarna affärsutvecklare inom miljödrivna marknader •• Rådgivning avseende affärsstrategi och marknadsintroduktion •• Utveckling av en Readiness Plan för export •• Hjälp med paketering av företag och produkter •• Systemlösningar som ger produkten konkurrensfördelar •• Workshops för utveckling och nätverkande •• Vår webbportal för nätverkande med andra miljöteknikföretag
Företagen bra på att fånga upp nya idéer
Läs mer om STI-Ingenjörutbildningar och teknikutbildningar på www.stockholmstekniskainstitut.se.
www.stockholmstekniskainstitut.se Tel. 08-545 835 80
Miljöteknik är ett ord som sammanfattar all teknik som bidrar till en bättre miljö och inkluderar både tekniska produkter, system och tjänster. Det kan exempelvis handla om vindkraftverk, tekniker för vattenrening och kemikalieåtervinning, eller smarta system för energiåtervinning. En bransch som är på stark frammarsch med tanke på de svårigheter jorden står inför med bland annat kli-
matproblem och brist på resurser. Uwe Fortkamp säger att vi inte kan förvänta oss att Sverige ska vara världsledande på alla områden inom miljöteknik eftersom vi är ett förhållandevis litet land. – Men tittar man på miljöteknik per capita så ligger vi bra till. Det kommer ut fantastiskt mycket idéer här som företagen dessutom ofta är bra på att fånga upp. Men det är klart att det finns en begränsad kapacitet och det kan ibland vara svårt att få nya lösningar etablerade på marknaden. Han nämner vindkraft som ett område där Sverige ligger efter länder som Tyskland och Danmark.
Onödigt komplicerat
anledning till det är att Sverige historiskt sett ofta har varit tidigt ute med lagstiftning och satsningar på miljöområdet vilket har bidragit till en efterfrågan på miljöteknik. – Det har gjort att det har växt fram en hemmamarknad, något som är viktigt inte minst för att företagen ska få referenser. Det är svårt att sälja något utomlands om man inte har sålt något hemma i Sverige tidigare. Men vi ska komma ihåg att andra länder också lagstiftar och satsar vilket gör att de kommer närmare oss, säger Uwe Fortkamp. Och han tycker att framtiden för miljöteknik i Sverige ser ljus ut, med en värld som lider brist på energi och har begränsat med olja och andra råvaror. – Det finns ingen annan chans att klara detta än att få till en mer uthållig produktion, säger han.
– Mitt intryck är att vi ibland kan ligga efter i de rent tekniska bitarna. Andra länder har ofta bättre enskilda tekniska prylar medan vi är bra på att använda dessa och paketera ihop dem till en helhetslösning. Utomlands kan det ibland vara onödigt komplicerat, säger han. Totalt sett har Sverige ändå en stark position när det gälUwe Fortkamp ler miljöteknik. En
•
Det kommer ut fantastiskt mycket idéer här som företagen dessutom ofta är bra på att fånga upp.
Vi har fått tillökning ! Det blev ännu en vacker svan.
359001
en Svanenmärkt värmepump. Nu har vi dessutom utökat vår svanfamilj. Vår berg, jord, sjövärmepump IVT Greenline har fått fint sällskap av luft/luftvärmepumpen IVT Nordic Inverter. Svanenmärkningen innebär att värme-pumparna klarar marknadens tuffaste miljökrav samtidigt som de uppfyller de höga krav på kvalitet som Svanen ställer. Väljer du en Svanenmärkt värmepump kan du alltså vara säker på att du gör något riktigt bra. Både för miljön men också för dig själv. Med en värmepump kan du nämligen sänka dina värmekostnader rejält. Dessutom ingår alltid 10 års försäkring på kompressorn och 6 års försäkring på värmepumpen för dig som privatperson. Helt utan extra kostnad.
* Modell 12KHR-N, 09/12FR-N, 12GR-N
Denna bilaga är en annons från
Kollektivtrafik
Vägverket
GRÖNA resor
M
iljö- och klimatkonferen sen i Köpenhamn slutade i besvikelse. Det betyder inte att utvecklingen står stilla. Det sker saker men på företagsnivå. Det handlar om företag som an slutit sig till det som kallas Global Compact. Ett av dem är Stockholms Lokaltrafik – SL.
det. När det gäller citybanan pågår ett arbete för att öka tillgängligheten och Roslagsbanan utökas med dubbelspår. – Det ligger stora investeringar framför oss, säger Stefan Wallin. Att bygga ut kollektivtrafiken är det enda hållbara. Vårt län växer med 30. 000 invånare/år. Det vill till att man tar sig fram på ett miljöskonsamt vis.
Text: Ulf Österlind
Gröna drivmedel
Global Compact är ett initiativ som togs av Kofi Annan under hans tid som ordförande i FN. Det lanserade i samband med World Economic Forum i Davos 1999. Tanken är att göra företagsvärlden uppmärksam på och ta aktivt ansvar för tio internationellt erkända principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption. Inom SL har man samlat arbetet och ansvaret för dessa under Stefan Wallin som är chef för det som kallas Hållbar utveckling. En del i hans arbete innebär att arbeta med miljöfrågor så att de miljömål företaget satt upp genomförs och utvärderas. I det ingår att göra SL: s transporter så gröna som möjligt. – Branschföreningen Svensk Kollektivtrafik har ett fördubblingsmål fram till 2020 när det gäller resandet med kollektivtrafik, säger Stefan Wallin. På lång sikt handlar det också om att fördubbla andelen som reser kollektivt, vilket är svårt för SL eftersom vi redan har en mycket stor andel av persontransporterna i Stockholm. Men i länet ökar vi antalet resande något i stort sett varje år.
Spårtrafiken drivs redan idag med förnybar energi där vattenkraften står för 95 procent och vindkraften för fem. 2011 ska hälften av cirka 2000 bussar drivas med förnybart drivmedel. De gamla bussarna byts efterhand ut mot sådana som går på rapsmetylester, biogas och etanol. – Idag har vi drygt 500 bussar som går på etanol/biogas, säger Stefan Wallin. Den trafiken minskar koldioxidutsläpp från fossila bränslen med 60 miljoner kilo jämfört med diesel. Det motsvarar 55 Globen fyllda med koldioxid/år. Ytterligare ett exempel på det gröna tänkandet är den biogas som använts i en del bussar under cirka 5 år. En förnybar energikälla eftersom det är vi människor som via vårt avfall till avloppsreningsverken producerar gasen. – Det är ett bra komplement, säger Stefan Wallin. Biogasen kommer från lokala reningsverk, ger låga utsläpp och är fullständigt förnybar.
Kollektivt för alla I arbetet med miljön ingår också att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla, oavsett eventuellt handikapp. Att SL satsar på detta är tydligt. Kostnaderna för tillgänglighetsåtgärder var cirka 450 miljoner kronor för 2009 och de blir desamma 2010. – Det handlar till exempel om att anpassa bussarna så att alla kan ta sig ombord, se till att det finns hissar på tågstationer, införa dörrar som öppnar sig automatiskt och att ha röstburen information i färdmedlen, säger Stefan Wallin. Ju fler som kan använda kollektivtrafiken desto bättre är det för miljön. I Stockholm finns den politiska viljan att bygga ut kollektiv trafiken, framförallt den spårbundna – de tvärsgående banorna är exempel på
Den spårbundna trafiken drivs till 95 procent av vattenkraft och 5 procent av vindkraft. Foto: Jan E. Svensson
•
”Det ligger stora investeringar framför oss.” Stefan Wallin
Med etanol och biogasbussar minskar de fossila koldioxidutsläppen med 60 miljoner kilo jämfört med om bussarna gått på diesel Foto: Janne Danielsson
Under ett år släpper vägtrafiken ut 20 miljoner ton koldioxid. 2010 är målet att minska utsläppen med 90000 ton. Foto: Vägverket/Thorsten Alm
RENA transporter
A
lla vill vi ha en renare, hälso sammare och bättre miljö. Det vill Vägverket också. Skill naden mellan oss och dem är att de har ålagts av regering en att göra något åt det.
Text: Ulf Österlind
Regeringens krav på transportsektorn och därmed Vägverket styrs av de transportpolitiska målen. Enligt målen ska transportsektorn bidra till att minska negativ klimat- och miljöpåverkan i enlighet med samhällets övergripande miljömål. Det kan göras genom att stegvis minska och hushålla med energi och bryta beroendet av fossila bränslen. Ett av kraven/målen är att år 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. – Sedan 2008 arbetar vi utifrån begreppet Hållbar utveckling, säger Vägverkets miljöchef Lars Nilsson. Där vi tar hänsyn till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet på lång sikt. Arbetet för en hållbar utveckling redovisar Vägverket i ett separat dokument kallat Hållbarhetsredovisning 2008. Inom dimensionen miljömässig hållbarhet har man valt att dela in arbetet i fem områden - klimat, luft, buller, landskap, vatten och material Klimatet är såklart en mycket viktig fråga. Varje år släpper vägtrafiken i Sverige ut 20 miljoner ton koldioxid i luften. En siffra som får vem som helst att dra efter andan. Regeringen har sagt att mängden ska minska och Vägverket arbetar med det målet för ögonen. – Målet är att minska med 90000 ton, säger Lars Nilsson. Även om det är knappt en halv procent av den totala utsläppsmängden så är det mycket. Men vi kommer att klara det.
Sänkt hastighet
För mer information eller för att hitta din närmaste auktoriserade återförsäljare se www.ivt.se
Resor som ger avtryck. Mest gröna...
Lars Nilsson menar att det finns några exempel som visar varför Vägverket kommer att klara målet på 90000 ton. Det ena är att hastigheterna sänks i Sverige, vilket betyder en hel del för mängden koldioxid. Ecodriving är det andra. Det vill säga att få oss alla att minska trycket på gaspedalen. – Det gör stor nytta. Kan man köra lugnare minskar miljöpåverkan väsentligt. Sedan ett par år tillbaka ingår ecodriving som en del i trafikskolornas kursplan. Samarbete med professionella aktörer
inom näringsliv och yrkestrafik ser Lars Nilsson som en viktig del för att komma framåt i miljöarbetet. – Framgångarna är större när vi når ett samarbete med dem, säger Lars Nilsson. Det är lättare att nå organisationerna än att få kontakt med varje enskild privatbilist. Sen gör vi i och för sig ingen skillnad när vi räknar på koldioxidminskningen. Koldioxid är koldioxid i våra rapporter. Andra exempel på vad som görs för att minska påverkan på miljön kring vägnätet är att lamporna byts ut mot energisnålare varianter, att man ser över hur dubbdäckens påverkan på miljön kan minska. En väg skär ju rakt igenom landskapet och en hel del djur påverkas av dess sträckning. Det är bara att titta på statistiken över antalet viltolyckor för att inse vad det innebär. – Idag bygger vi tunnlar och passager för djuren så att de kan ta sig förbi vägarna utan risk. Ytterligare en viktig del i miljöarbetet är att få ned bullret som omger trafiken. Dels sådant som orsakar buller men också åtgärder som kan minska det buller vi uppfattar. – Vi arbetar till exempel med bilindustrin för att få tystare bilar, säger Lars Nilsson. Att få fram vägbeläggningar som ger mindre ljud ifrån sig ett annat exempel. Även sådant som tätare fönster och bullerplank kring trafikerade leder ger stor effekt.
•
Stockholm Södra Glory. Foto: Richard Ryan, Stockholm Visitors Board. Jan Danielsson.
Inte nog med att vi är både först och ensamma om att lansera
Denna bilaga är en annons från
Genom ihärdigt och innovativt miljöarbete är idag SL en föregångare inom transportbranschen, både nationellt och internationellt. På Stockholms gator rullar biogasbussar, etanolhybridbussar och världens största flotta av etanolbussar. Spårtrafiken i regionen drivs med förnybar el från vind- och vattenkraft. Allt detta betyder att SL redan idag erbjuder en kollektivtrafik som tillhör de mest miljövänliga i världen. Men det räcker inte. Målet är att SL-trafiken ska vara helt fossilfri senast 2025. Därför fortsätter vi att systematiskt öka användningen av förnybara energikällor, utveckla och testa ny teknik för att minimera utsläpp och reducera buller. Det är vårt bidrag till en långsiktigt hållbar utveckling av Stockholmsregionen.
Kan man köra lugnare minskar miljöpåverkan väsentligt. Sedan ett par år tillbaka ingår ecodriving som en del i trafikskolornas kursplan.
Men SLs miljöengagemang upphör inte vid länsgränsen. Vi deltar i flera internationella samarbetsprojekt, till exempel Baltic Biogas Bus. Detta EU-finansierade projekt stimulerar städer och regioner runt Östersjön att använda biogas som drivmedel i kollektivtrafiken. Kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och konkreta åtgärder står på programmet. Läs mer på balticbiogasbus.eu
Lars Nilsson
sl.se
Denna bilaga är en annons från
14
Denna bilaga är en annons från
15
Miljöhuvudstad Först ut!
zz Noterat På Centrum för vindkraft, CVI, på Gotlands högskola håller man just nu på att utveckla ett 1-årigt magisterprogram inom just vindkraft. Samtidigt utvecklar man utbildningar för blivande drift- och servicetekninker inom vindkraft på gymnasienivå, yrkeshögskola och KY. CVI har även en kunskapsdatabas där den som är intresserad kan hitta utredningar och forskningsrapporter om vindkraft.
Stockholm
Miljöhuvudstad i
3 frågor
zz Vad har du för förväntningar på miljöhuvudstadsåret?
Försäljning av fordonsgas ökar
•
K
aliforniens guver nör Arnold Schwar zenegger, har pro filerat sig som en aktiv miljökämpe. Inte minst vad gäller krav på klimat vänliga bilar.
... till Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd
•
Fordonsgas är det samlingsnamn för all gas, biogas och naturgas, som används för fordonsdrift. Gas ger betydligt lägre utsläpp av koldioxid, partiklar och tungmetaller jämfört med bensin och diesel. Fordonsgas utgör en allt större volym av den totala drivmedelsförsäljningen. I slutet av 2009 fanns det mer än 23 000 gasfordon och 104 publika tankstationer i Sverige. Förra året såldes över 67 miljoner kubikmeter fordonsgas, en ökning med 16 procent jämfört med 2008. Biogas är det miljövänligaste drivmedlet som finns tillgängligt idag och dess andel av fordonsgasförsäljningen fortsätter att öka. 2009 ökade den med 27 procent. I genomsnitt i landet är andelen förnybar biogas 65 procent av all fordonsgas. Fordonsgasen har under 2009 ersatt bensin och diesel motsvarande 45 000 personbilar och därmed släppt ut ca 130 000 ton mindre koldioxid.
Den ”gröne” guvernören Europa Foto: pressbild
Nya utbildningar
S
om första stad någonsin har Stockholm utsetts till Europas Miljöhuvud stad. Priset, som lanse rats av Europeiska kom missionen, går till den stad som lyckats allra bäst med att uppfylla miljönormer och integrera miljö och hållbar utveck ling i statslivet. – Det är ett stort erkännande. Vi får svart på vitt att vi har kommit långt med vårt miljöarbete, säger Linda Persson, koordinator för huvudstads året 2010. Text: Elin Falkenström
Det var en lång process som till slut ledde fram till att Stockholm vann tävlingen. Omfattande ansökningsmaterial har tagits fram för den slut-
Foto: stock.xchng
giltiga bedömningen, och enligt Linda Persson har själva ansökningsförfarandet varit minst lika nyttigt som själva utnämningen. – I och med tävlingen fick vi en kartläggning och en översikt över allt miljörelaterat, från till exempel buller, energikonsumtion och vatten, berättar hon. Utmärkelsen kan liknas med utnämningen av kulturhuvudstad, med undantaget att man inte satsar lika mycket på evenemang. Här handlar det snarare om ett erfarenhetsutbyte. – Vi riktar in oss mest på kommunikation med övriga Europa. Vi kommer att ta emot delegationer, och sprida kunskap om smarta lösningar såsom trängselavgift och hur miljön spelar in till exempel vid upphand-
lingar. Men vi måste samtidigt vara ödmjuka. Även vi har en lång väg kvar. Alla länder måste hjälpa varandra och även vi ska hämta inspiration från andra europeiska städer, säger Linda Persson. Under året finns möjlighet för företag och organisationer att profilera sig och visa upp sina gröna lösningar, inte minst i stora evenemang som kronprinsessbröllopet. Man får utökade möjligheter att ta emot utländska delegationer och även att föra in sina miljörelaterade aktiviteter i Stockholms stads kalendarie. På Stadsmuseet kommer det att arrangeras seminarier för både vuxna och barn, och dessutom gröna vandringar, i tillägg till de populära Millenium-vandringarna.
zz Första vinnaren Tävlingen European Green Capital lanserades av Europeiska kommissionen i maj 2008. Första stad att utses till vinnare är Stockholm. Hamburg utsågs samtidigt till Miljöhuvudstad 2011. Juryn motiverade Stockholms utmärkelse med bland annat att: • Staden har ett integrerat förvaltningssystem som garanterar att miljö aspekterna beaktas i budget, driftplanering, rapportering och övervakning. • Staden har minskat koldioxidutsläppen med 25 procent per invånare sedan 1990. • Staden har fastställt målet att vara fossilbränslefritt 2050.
•
Grön export till röda priser
du som arbetar med grön teknik kan få kraftigt subventionerade priser för expansion på nya marknader. erbjudandet ingår i vårt uppdrag från regeringen, och gäller för företag med högst 50 anställda. Kontakta exportrådet idag! www.swedishtrade.se/miljoteknik
Under året kommer Stockholm att få en möjlighet att visa upp allt det som har bidragit till att vi har blivit Europas första miljöhuvudstad. Åtskilliga besökare från Sverige och utlandet kommer hit för att studera våra lösningar och utbyta erfarenheter. Jag förväntar mig en givande process som kan inspirera fler städer att sätta upp och arbeta för ännu tuffare miljömål än de har i dag och där vi också kan lära oss av andra.
zz Hur kommer stockhol marna märka av att Stock holm är miljöhuvudstad? Utan stockholmarnas och företagens engagemang i miljöfrågan hade Stockholm inte blivit utnämnt. Under året kommer miljöfrågan att vara ännu synligare i staden och i den politiska debatten. Många arrangemang som genomförs av andra kommer att ha koppling till miljö och miljöhuvudstadsutmärkelsen. Men utmärkelsen är inte framförallt en ”jippo-utmärkelse” utan det handlar om att staden ska dela
Text: Jenny Nirfalk
med sig av sina erfarenheter till andra städer. Viktigt är att alla som bor och verkar i Stockholm tänker till kring hur vi påverkar miljön och klimatet för att kunna bli ännu mer miljö- och klimatsmarta i vår livsstil.
Den förre filmstjärnan har fört en ganska tuff kamp mot förre president Bush i kraven på en snabbare utveckling mot klimatsmarta regler. Med Barack Obama har det vänt och Vita Huset visar nu en mer öppen attityd gentemot Kaliforniens arbete för ett renare klimat. Miljöbarometern fick möjlighet att ställa ett par frågor om klimatarbetet till den ”gröne” guvernören.
zz Vad betyder utnämningen för Stockholm och Sverige?
zz Vilket är ditt huvudfokus idag vad gäller klimatfrågorna?
Ett stort erkännande av det miljöarbete som har präglat Stockholm ända sen första halvan av 1900-talet. Stockholm är en föregångare inom till exempel vattenrening, biogasproduktionen av avloppsslammet, den höga andelen resande i kollektivtrafiken, vår avfallshantering där hushållsavfallet blir såväl fjärrvärme som el och det väl utbyggda fjärrvärmenätet som till stor del baseras på förnyelsebara bränslen visar att vi även i dag ligger i framkant inom miljöteknik. Utnämningen sporrar oss att fortsätta att vara innovativa och sprida kunskapen till andra städer och länder.
– Allt sedan Silicon Valley fungerade som pionjärer i datarevolutionen till dagens ”Million Solar Roofs Plan” har Kalifornien legat i framkant vad gäller nya innovationer. För vår del handlar det om att förvalta vår kreativa miljö för att möte de klimatutmaningar vi står inför. Vi kan inte längre luta oss mot de traditionella växthusgasproducerande energikällor. Vi måste ställa om till ren förnyelsebar energi – vilket jag är övertygad om är framtiden, säger Arnold Schwarzenegger.
•
zz Noterat Bättre klimatkoll
förändringarna. Och är helt nödvändig för att försäkra oss om en bättre miljö för kommande generationer. Det i sin tur kommer att generera nya ekonomiska marknader och skapa nya arbetstillfällen. Bara genom vårt solenergi-initiativ kommer vi att kunna producera ren energi som räcker till att värma upp en miljon hushåll och minska utsläppen med 3 miljoner ton, och inte minst stärka Kaliforniens solenergiindustri.
zz Vilka klimatvänliga beslut har ni gjort? – Nyligen krävde jag en acceleration i beslutsgången mot att industrin redan i år ska få 20 procent av sin elkonsumtion från förnyelsebara källor och 2020 ska den siffran ligga på 33 procent. Vi har också beviljat bidrag till universitet och forskning för att garantera fortsatt utveckling av de förnyelsebara energikällorna.
•
zz Vilka incitament är nödvändiga för att vända utvecklingen? – Investeringar i förnyelsebar energi är avgörande i kampen mot klimat-
Guvernör Arnold Schwarzenegger
Foto: Nate Mandos
Hur ska man tolka klimatbudskapen som möter oss? Och hur kan vi själva hjälpa till i vår vardag och vårt arbetsliv? Det har Per Holmgren och Jessica Cederberg-Wodmar funderat på och skrivit boken Klimat koden. Den finns utgiven på Medströms förlag.
•
Rekordlåga utsläpp Endast 0,14 ton växthusgaser från el- och uppvärmning per år och invånare. Så låg utsläppsnivå har Solna. Genomsnittet i hela Stockholms län ligger på 1,4 ton per år och invånare och i Stockholms stad 2,3 ton. Det låga siffrorna i Solna tillskrivs ett långsiktigt och välplanerat miljöarbete.
•
Källa: solna.se
Upp för värmepumpar Efterfrågan på värmepumpar i Sverige fortsätter att öka. Det låga ränteläget och de förmånliga villkoren för ROT-avdraget var de drivande krafterna. I dagsläget används värmepump i hälften av alla småhus. Totalt såldes drygt 27 000 bergvärmepumpar, knappt 16 000 luft- vattenvärmepumpar och drygt 13 000 frånluftvärmepumpar under 2009. Det finns drygt 900 000 värmepumpar i drift i Sverige i dag. Användningen av eldningsolja har under tidsperioden minskat med 72 % samtidigt har användningen av el för uppvärmning minskat med 27 %.
•
Denna bilaga är en annons från
16
Denna bilaga är en annons från
17
Energivänligt boende Minimera värmeförlusten
zz Noterat
Bygg
V
em vill inte ha ett energi snålt hus? Frågan är hur man gör för att det ska bli så snålt som möjligt. Vi använder en nybyggna tion av ett enfamiljshus som exempel. Text: Nina Eggerth
– Huvudpunkten är att minimera värmeförlusten så mycket som möjligt. Man tittar på klimatskalet, alltså väggar, golv, tak och fönster. Huset ska också släppa ut så lite värme som möjligt genom ventilationen, förklarar Svante Wijk, energisamordnare hos NCC. Man försöker också att effektivisera elanvändningen med energieffektiva pumpar, fläktar, vitvaror och liknande. Solen ska utnyttjas i hög grad med hjälp solceller och solfångare, men det kan också bli för mycket sol ibland. – Ibland kan det behövas solavskärmning så att det inte blir för varmt inomhus.
energismart
Det ska ju inte behövas en kylanläggning, fortsätter Svante Wijk. För att begränsa energianvändningen inne kan man använda lågenergilampor. – Det finns en myt om att vanliga glödlampor tillför huset värme, men det går bara att tillgodogöra sig en liten del av den värme de avger. Även de boendes beteende har betydelse för hur mycket energi som går åt. Det går att styra beteendet genom att man görs medveten om hur mycket energi som till exempel hårtorken eller handduksvärmaren gör av med. – Det går att ha en display som visar i realtid hur mycket energi man använder och även att sätta in tidstyrning på till exempel handdukstorken så att den stängs när handduken är torr. Vid ombyggnad av ett hus är gäller i princip samma sak som vid nybyggnation. – Man börjar med klimatskalet och inte med värmekällan. Det gäller att minska en-
ergibehovet från början, inte börja med att köpa till exempel en värmepump. När man till exempel har bytt ut fönstren och tilläggsisolerat sitt hus är det dags att titta på husets energitillförsel utifrån de nya förutsättningarna. – Huset ska dra så lite som möjligt. Energipriserna stiger kontinuerligt, men har man ett välisolerat hus är man inte så beroende.
Klimatskal Bengt Drakenberg arbetar som energi- och klimatrådgivare. Han ser också ombyggnad av ett befintligt hus som ett möjligt tillfälle att skapa förutsättningar för att värma upp huset billigare och miljövänligare genom att satsa på klimatskal och isolering. – Sedan kan man sätta in den värmekälla som passar. Det är världens tillfälle att hiva ut oljepannan! De vanligaste värmekällorna är idag värmepumpar och biobränsle. Av biobränsle är kanske pellets det
Man börjar med klimatskalet och inte med värmekällan. Det gäller att minska energibehovet från början, inte börja med att köpa till exempel en värmepump. Svante Wijk
klimatsmart innemiljö!
för framtiden bekvämaste. För en del är vedeldning ett vettigt alternativ. Flis kan användas exempelvis till större bostäder som mangårdsbyggnaden på en bondgård, säger han. Fjärrvärme erbjuds på en del orter. Det är ett mycket bekvämt och oftast miljövänligt alternativ. I kataloghus är frånluftsvärmepump vanligast, men om huset är över 100 kvadratmeter bör man välja andra typer av värmepumpar för att få en bättre energi täckningsgrad.
Några enstaka element Ett hus som är mycket välisolerat och energisnålt kan ha ett ganska enkelt värmesystem. Det behövs bara några enstaka element och de behöver inte tvunget sitta under fönstren. Ett dyrt golvvärmesystem kan man också hoppa över. Som värmekälla kan man välja värmepump eller kanske vattenmantlad pelletskamin, gärna kombinerat med ett solvärmesystem. – Då kan man använda en mindre vär-
•
Under klimatmötet i Köpenhamn lämnade Swentec, Sveriges Miljöteknikråd, över en handlingsplan till näringsminister Maud Olofsson med 82 förslag på åtgärder för att miljöteknikområdet ska utvecklas i Sverige. – Vi har ett uppdrag av regeringen att utveckla strukturerna för svensk miljöteknik och se till att tillväxten för miljöteknik ökar. Handlingsplanen är en del i ett arbete som fortsätter framöver, säger Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec. De 82 punkterna ryms inom fem områden: Politisk styrning, kompetens för hållbar utveckling, kommersialisering, utveckling av nya affärsmodeller samt samverkan som tillsammans syftar till att miljöteknikområdet ska fungera bättre. - Det är ju så att vi ser en ökning av export och omsättning hela tiden, men vi tror att vi skulle kunna öka ännu mer, säger Berit Gullbransson.
•
Tips för både miljö och plånbok
Bengt Drakenberg är energi- och klimatrådgivare.
Alla vill vi nog planetens bästa, men vad kan man egentligen göra på individnivå? Spelar det någon roll vad lilla jag gör, i det stora hela? Ja, är 18-åriga Sophie Hedenstiernas svar. Förra året debuterade hon med boken ”Så sparar du pengar och hjälper miljön!”, där hon samlat 70 tips som minskar utsläppen och lämnar mer pengar kvar i plånboken.
•
Vi kan lågenergi-/passivhus! Bra inomhusklimat – vi hjälper dig hela vägen
RECVENT | RECVENT+
smarta energisparfunktioner
form färg funktion
mepump, solceller eller pelletskamin. En del värmepumpsföretag har lösningar tillsammans med solvärme. Golvvärme fungerar bra ihop med värmepump. Om huset har två våningar kan man ha golvvärme på bottenvåningen och element på ovanvåningen. Vilken värmekälla man väljer beror enligt Bengt Drakenberg på vad man har för fokus. – Den som har miljöfokus väljer biobränsle och den som tänker mer på att vara bekväm väljer värmepump eller fjärrvärme. Ett exempel på en bra kombination där biobränsle ingår är pellets och solvärme. – Då har man solenergi mellan maj och september och pelletspannan övrig tid. Dock behövs plats till pellets om man vill kunna ta emot stora leveranser. – Sex kubikmeter brukar behövas om man vill kunna ta emot bulkleveranser. Annars får man köpa säckvis och bära in i pannrummet.
82 miljösmarta förslag
Tänk om jorden inte kretsade runt solen
förbrukar endast 4W
Det sker något magiskt när du inser att du nästan är på väg att trotsa fysikens lagar. Du tillsätter energi
PAX energinyttiga produkter. Smarta, tysta och effektiva fläktar. Intelligenta handdukstorkar med tid- & effektstyrning
och förväntar dig en viss mängd tillbaka, men plötsligt sker det oväntade. Vår toppmodell, Diplomat Optimum G2, beter sig exakt så. När andra värmepumpar producerar en förväntad mängd värme och varmvatten, bryter G2:an alla mönster. Tack vare unik värmeforskning får du oöverträffad komfort samtidigt som du sänker dina upp-
Det är inte magi, men inte heller vad vi vant oss vid. Besök thermia.se för mer information.
I N SWE
D
E
EN
•
MA
EN
A • M D
www.rec-indovent.se
D
D
värmningskostnader ytterligare.
N SWE E I
www.pax.se RecVent_Recvent+_124x183.indd 1
2010-02-18 15.51
Denna bilaga är en annons från
18
Avfall Den svenska modellen
Svensk avfallshantering på export Text: Ulf Österlind
Enligt EU-kommissionens handlingsplan är ”Miljöteknik sådana produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett i ett livscykelperspektiv.” Den svenska modellen består enligt Weine Wiqvist, VD för intresseoch branschorganisationen Avfall Sverige, av flera delar. Han definierar tre områden. Tjänster, produkter och operativa åtaganden. När det gäller tjänster är det allt ifrån konsulttimmar, planering av och systemlösningar för återfallsåtervinning. Det är provtagning och analyser, rekommendationer kring byggande och implementering. Mer traditionell export av produkter är fortfarande en stor del och innefattar sådant som utrustning, balpressar, sopbilens påbygg-
nad, behållare till mer komplicerade processanläggningar eller hela anläggningar. Det tredje området är när ett svenskt företag har en operativ roll, där man levererar sophämtning eller bygger en anläggning och driver den. – Avfallshanteringen har tagit sig uppåt i värdekedjan de senaste 15 åren, säger Weine Wiqvist. Mycket beroende på politiska beslut som i sin tur påverkat hur lösningarna ska se ut. Det har i sin tur påverkat hanteringen. Källsortering och återvinning kräver logistik av en annan typ än den som fanns när man lade allt i en tunna och sopåkarna körde det till tippen.
Fulla tunnor Titta på de återvinningsstationer som finns i hela Sverige så är det inte svårt att inse att kraven är annorlunda. Det är fulla tunnor och containrar som ska köras till olika platser, tömmas, sorteras och hanteras för att till sist lämnas iväg till företag som specialiserat sig på att ta hand om just den typen av avfall. Det kan röra sig om av material som ska in i energiförsörjningssystemet, returburkar som ska bli nya burkar, trädgårdsavfall som ska bli ny jord eller telefonkataloger som ska bli nytt papper. De största exportmarknaderna för
– Hur man organiserar återvinning och avfallshantering är en kunskapssektor i sig, säger Weine Wiqvist. Men förändringen behöver inte vara svår om man gör rätt. Det viktiga är att tänka igenom hur det ska gå till. I för-
svensk avfallshantering är Norden och Europa men Nordamerika och Asien också intressanta marknader. Även i länder från tredje världen finns intresse. – Sverige har generellt sett ett gott rykte som föregångsland inom miljön, säger Weine Wiqvist. Svenska produkter och tjänster uppfattas som bra och av god kvalitet. Vi har även ett gott rykte tack vare vårt biståndsarbete i många länder. Trots att avfallshantering har klättrat uppåt i värdekedjan är det fortfarande produktförsäljningen som dominerar exporten. Detta trots att avfallshantering numera är en omfattande logistisk hantering och kraven från ledet efter sophämtning är annorlunda idag än för 40 år sedan. – Kartläggning och hur man ska göra kräver en omfattande process av kunskapsöverföring innan man kan utnyttja produkterna, säger Weine Wiqvist. Kunskap och kommunikation är viktiga för att kunderna ska lyckas förändra sin hantering.
En del av det insamlade avfallet tas upp i energisystemet och blir värme.
Planera Det finns mycket att fundera på innan köpet är genomfört. Hur man får invånarna i en stad eller ett land att ta till sig det nya, hur man får dem att ändra sitt beteende, hur ska utrustning hanteras och vem klarar av att göra det?
Foto: André de Loisted
Svenskt kunnande savseende återvinning och avfallshantering har blivit en exportvara.
•
Foto: André de Loisted
zz Avfall Sverige Avfall Sverige representerar 4000 medlemmar inom avfallshantering och återvinning. Avfall Sverige verkar för att avfall ska hanteras så att både människors hälsa och miljön skyddas. De anser att man för att säkra en hållbar utveckling ska använda material, råvaror och energi så att resurshushållning främjas.
säljningen av tjänsten ligger också att hjälpa köparen att förstå och inse vad som krävs. Kunderna och säljarna måste se till att de sålda lösningarna passar in i de lokala förhållandena i området där den ska användas.
Foto: Claes Hall
D
en svenska model len för återvin ning och avfalls hantering ingår i det som samlas under begreppet miljöteknik. Ett be grepp som har tagit svensk avfallshan tering ut i världen. Exporten av tjänster och produkter uppgick till cirka 11 mil jarder svenska kronor 2008. Det är 30 procent av den totala miljöteknikex porten.
Källsortering och återvinning kräver logistik av en annan typ än den som fanns när man lade allt i en tunna och sopåkarna körde det till tippen. Weine Wiqvist
Uppvärmning Tre områden: Bergvärme, Borrhålslager och akviferlager
Solens energi + värmen från jordens inre = GEOENERGI
G
eoenergi är mest solenergi, som na turligt lagras i marken – men också lite värme från jordens inre. Berggrunden och grundvattnet håller nästan samma temperatur året om. Att använda geo energi från berggrunden är en beprö vad och miljövänlig uppvärmningstek nik för alla typer av byggnader.
berg/jord eller sjö, varvid det då skapas en temperaturväxling. Energin som sedan värmepumpen genererar kan överföras till ett konventionellt vattenburet uppvärmningssystem och även användas för varmvattenproduktion eller för att kyla en fastighet. Geoenergin används i huvudsak inom tre områden: bergvärme, borrhålslager och akviferlager.
De flesta geoenergianläggningar använder sig av en värmepump. Den kan hämta sin energi från olika typer av markbundna system, som beskrivs här nedan. Principen är att skapa en temperaturskillnad mellan värmepumpens vätska som cirku lerar i marken och omgivande
Bergvärme Geoenergi till den enskilda villan känner vi bäst till som bergvärme. Normalt utnyttjas enbart möjligheten till ett värmeuttag, men det går utmärkt att utnyttja systemet för att kyla fastigheten också. Bergvärmen ger en värmefaktor på ca 3-4, dvs. en
del elektricitet för att driva anläggningen och tre till fyra delar energi tillbaks, och energibesparingen är mellan 55 och 65 procent. Återbetalningen på investeringen är normalt mellan sex till tio år.
Borrhålslager Större fastigheter eller industrier som både behöver värme och kyla använder motsvarande teknik men i betydligt större skala. I ett borrhålslager kopplas flera tätt liggande borrhål ihop så att en bergvolym innesluts av borrhål. Under vintertid när värmebehov föreligger, kyls bergmassan ner några grader. När sedan kylsäsongen börjar i maj hämtas den nu lagrade kylan hem igen som ”frikyla” varvid berget
gradvis återuppvärms och blir en förstärkt värmekälla nästkommande vinter. På så sätt återanvänds energin flera gånger. Energibesparingen är 75-85 procent och värmefaktorn 4-6. Det innebär att återbetalningstiden ofta blir 4-6 år och eftersom det är underhållsfritt och långlivat blir investeringen mycket lönsam.
Akviferlager Med akviferlager menas att kyla och värme säsongslagras i ett grundvattenmagasin (akvifer). Lagret har en varm och en kall sida och grundvatten pumpas fram och tillbaka med hjälp av vanliga vattenbrunnar. Tekniken är mycket effektiv men är begränsad till platser med
lämpliga akviferer. Dessa system har oftast en energifaktor mellan 6-7 när det gäller värme och upp till 40 vid uttag av kyla.
Fördelar Geoenergi är en av de billigaste och mest miljövänliga energislag som finns. Därför används den idag av över 350 000 fastighetsägare, hundratals hyreshus, industrier, varuhus, kontorshus och restauranger. Geoenergi tar idag drygt 10 TWh ur marken i Sverige. Vindkraften levererar drygt 2 TWh el. Geoenergi står för 12-15 procent av bostadsuppvärmningen, villor och flerbostadshus. Geoenergin är förnybar precis som sol, vind och vatten. Den finns överallt.
•
Denna bilaga är en annons från
Denna bilaga är en annons från
Belysning utomhus
Belysning
Kvicksilverlampan skrotas
Lampor med låg energiförbrukning
Gatubelysningen
Fler varianter av snåla lampor
blir grönare
B
elysningen på gator och torg i Stockholm håller på att bli ener gisnålare. Kvicksilver lampan är på väg att försvinna och ersättas med en keramisk metallhalogen-lampa.
Text: Nina Eggerth
– Inte bara kvicksilverlampan ska försvinna, men det är den som har störst påverkan. Vi arbetar efter EU:s Ekodesign-direktiv, mer känt som ”Förbjuda glödlampan”. Det omfattar även gatubelysning, säger Henrik Gidlund, belysningsingenjör på Trafikkontoret i Stockholm. Varje ny lampa drar hälften så mycket energi som den gamla, vilket ger en energibesparing på cirka sju procent av den totala energiförbruk-
21
ningen för hela stan. Besparingen beräknas bli runt 5 miljoner kWh per år när 10 000 armaturer ska bytas ut. – Den keramiska metallhalogenlampan ger mer ljus, drar mindre energi och har bättre ljuskvalitet. Ljuset är också behagligt varmtonat, förklarar Henrik Gidlund. Nästa steg är att byta ut belysningen på Stockholms parkvägar. Det handlar om 21 000 armaturer. – Det blir en halvering av effekten. I vissa områden är det för dålig belysning och då kommer vi att lägga på mer ljus där. År 2011 finns det planer på att byta ut 29 000 armaturer på lokal gator, men inget definitivt beslut är fattat ännu. För att hitta ännu fler lösningar arbetar Henrik Gidlund och hans kolle-
Att lågenergilampor är bra har väl alla hört vid det här laget. Men vilka sorter finns egentligen och vad är skillnaden?
gor med LED-belysning, alltså lysdiodteknik, där de provar tio olika varianter på en provsträcka i Akalla. – Vi kommer också att testa ”intelligent gatubelysning” där man kan styra belysningen så att man ställer in en viss nivå beroende på bland annat vädret.
•
zz Minskat utsläpp Sverige skulle kunna minska koldioxidutsläppen i Europa med 150 000 ton genom att byta samtliga gamla utomhusanläggningar mot moderna alternativ. Denna besparing motsvarar en fjärdedel av utsläppen från inrikesflyget i Sverige under ett år. (Källa: Belysningsbranschen)
Om man inte har vägen förbi återvinningsstationen går det att lämna sina gamla glödlampor i vissa butiker. Foto: Sara Widman, Siba Foto: sxc
Lågenergilampor finns med både stor och liten sockel och i flera olika effekter. Det finns lågenergilampor som är dimbara och har då en symbol på förpackningen som talar om det. En del ogillar det blåaktiga skenet från lågenergilamporna, medan andra har fördel av det när de till exempel arbetar med små detaljer. Osram lanserade i höstas en ny ljusfärg i sina lågenergilampor, som de uppger ska påminna om glödlampans varmare ljus. – Den som vill ha ett varmare ljus kan också titta på Kelvinangivelsen på förpackningen. Ju lägre Kelvintal desto varmare ljus. Osrams nya lampor Warm Comfort Light har 2500K, berättar Jeanette Olsson på Osram. Lågenergilampor drar ungefär 80
all
Med känsla för miljön.
inclusive Aldrig har vår oro för miljön varit större, samtidigt som situationen aldrig varit värre. Fast det finns saker du kan göra: Tänk efter. Agera. Och välj produkter som är bättre. Elkedjan hjälper dig hitta rätt och ger goda råd på vägen. En hållbar värld är värd allt. MYCKET ENERGISNÅL, A-40%. Torktumlare WAW86580SN Bosch
FRAMTIDSLJUS REDAN NU. 3 W Power LED Designlight
Du hittar din butik på www.elkedjan.se
MILJÖVÄNLIGT VATTENKOK. Vattenkokare Green HD4670 Philips
SKONAR HÅR OCH MILJÖ. Hårfön Ecodry Babyliss
Ring 08-447 14 70 och för priser och bokning eller www.apelns.se
Behöver du storsäckar eller en container? Med All Inclusive har vi gjort det enkelt för dig. Via vår hemsida beställer du snabbt och enkelt när du vill att vi ställer ut din container eller storsäck och när du vill att vi hämtar den. Priset är fast och allt ingår. Enklare kan det knappast bli. Visste du förresten att vi på Apelns strävar efter en 100-procentig återvinning? Det mesta av allt det material vi tar emot går vidare via olika typer av sorteringsprocesser till återanvändning eller energiutvinning. Endast en bråkdel går till deponi. Vi erbjuder alla typer av avfallshantering, så som hämtning av grovavfall, byggavfall, farligt avfall, källsortering samt återvinning. Välkommen att kontakta oss om du har frågor eller vill veta mer!
procent mindre energi än vanliga glödlampor. En glödlampa på 60 watt kan bytas ut mot en lågenergilampa på 11 watt. Priset för en lågenergilampa startar vid cirka 69 kr. Halogenlampor ser ut som vanliga glödlampor, men använder 30 procent mindre energi än motsvarande glödlampa. LED-lampor har också låg energiförbrukning. LED står för Light Emitting Diode, alltså lysdiod. Tekniken är ganska ny och har nyligen blivit ett möjligt alternativ till glödlampor. LED-lampan har också mycket lång livslängd och är tålig. Den kan även användas i ljusskiftande belysning. LED-lampor sparar mellan 80 och 95 procent energi, beroende på modell. För en LED-lampa får man betala från cirka 99 kr och uppåt.
•
W W W. r e v e n e W. s e
20
10% ra
Con
ba tt
m 3, tainer i inkl ordina 5 dgr, r . mo rie p ymm ms. ris 3 er 1 900 0 kr Erbju kan dandet g ej ko mbin äller tom eras med 10-04-30 . andr a erb Erbjuda n juda nden det .
Denna bilaga är en annons från
22
Denna bilaga är en annons från
23
Hållbar utveckling
Industri
10 snabba tips!
Stöd från kommunen
Gör din del! ••
3 Sänk termostaten med 1°C (leder till en besparing på 10 % av din värmeräkning).
••
4 När du vädrar bostaden ska du endast ha öppet i några minuter, istället för att släppa ut värme under lång tid. Om du lämnar en liten öppning hela dagen ger energin som uppvärmningen kräver under sex kalla månader (10 °C eller kallare utomhus) upphov till nästan ett ton koldioxidutsläpp.
Text: Linda Kante
En stor del av människors handlingar leder till koldioxidutsläpp och något som kallas för ”carbon footprint”. Ett avtryck som visar på hur vi påverkar miljön genom den mängd växthusgasutsläpp våra handlingar ger utlopp till. Den Europeiska kommissionen har listat tio åtgärder för att reducera koldioxidutsläppen som de rekommenderar EU:s invånare att följa. ••
1
••
Cykla eller gå kortare avstånd. Om du kör bil ska du göra det miljövänligt – få bilen att röra på sig utan att trycka ned gaspeda-
2 Plantera ett träd. Ett medelstort träd absorberar runt sex kilo koldioxid per år. På 40 år tar det upp runt 250 kilo.
5 Koka endast så mycket vatten som du
••
••
••
••
behöver för ditt te eller kaffe. Om du kokar en hel kanna vatten krävs lika mycket energi som att ha lamporna tända i vardagsrummet en hel kväll.
Att cykla är ett mycket sundare och miljövänligare alternativ än att ta bilen.
Foto: Pressbild Kronan
••
6 Se till att bostaden är bra isolerad, eftersom 50 % av värmen försvinner genom väggarna. Isolering är bra för miljön och ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt.
D
et är kanske några kronor dyrare. Men att handla ekolo giska och närproducerade produkter gynnar inte bara lokala bönder och tillberkar – det minskar även trans portsträckor och farliga utsläpp. Text: Linda Kante
De flesta matbutiker idag har ett relativt stort sortiment av ekologiska och närproducerade produkter. Allt ifrån ägg till mejeriprodukter och kött finns idag märkta med KRAV-symbolen. KRAV står för: Bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Detta innebär bland annat att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte får användas; att djuren ska behandlas väl samt att goda arbetsförhållanden ska upprätthållas. Under 2008 ökade KRAV-märkningen av livsmedelsartiklar med 27% och försäljningen av ekologiska produkter med 40%.
7 Återvinn så mycket som möjligt. Ännu bättre är om du reducerar konsumtionen så mycket du kan. Köp varor med mindre förpackningsmaterial och byt från engångsprodukter till återanvändbara produkter. 8 Håll kylskåp och frysar rena och på avstånd från ugnar och spisar. På så sätt fungerar de mer effektivt. Släck lampor och stäng av apparater som du inte använder. Lämna inget i standby-läge.
10 Byt till lågenergilampor. De räcker tio gånger längre än vanliga glödlampor och ger upphov till 400 kilo mindre utsläpp. Samtidigt minskar de din elräkning med cirka 500 kronor under användningstiden.
Arizona Chemical är ett bioraffinaderi och förädlar produkter som ingår i lim, färg och såpa. Foto: Bergslagsbild AB
E
tt företag som sysslar med förädling av natur liga råvaror har såklart ett tryck på sig att leva som man lär. Det duger inte att smutsa ned den natur som är grunden för verksamheten. Text: Ulf Österlind
9
Söderhamns kommun ser sig som en ekokommun och tar sina miljöstrategiska beslut med det för ögonen. Arizona Chemical är med sina drygt 120 anställda och en omsättning på 1,7 miljarder ett av kommunens och världens största företag i sin bransch. Företaget förädlar biprodukter från massatillverkning och råtallolja är en av dessa. Produkten används efter förädling som komponent i lim, färger, smörjmedel i diesel och i såpa.
Foto: Pressbild Plantagen
••
Foto: Pressbild Belysningsbranschen
D
et är detaljerna som räknas. Ut trycket ”Många bäckar små” har fått ett ansikte när vi listar tipsen på hur vi alla kan hjälpas åt för att skapa en bättre och mer hållbar klimatutveckling.
len, växla till en högre växel så snart som möjligt och ha framförhållning för att undvika plötsliga inbromsningar och accelereringar. Eller kör elbil.
GRÖN dialog
Kräv KRAV-märkt
Miljöfrågorna
I Bredstorps ishall har man bytt ut belysningen mot en modernare variant som har gett upphov till en energibesparing på 50%.
Plantera ett träd som kan absorbera koldioxiden.
SÅ HÄR!
t.o.m
7e
mars
-publishing är ett nytänkande medieföretag som bland mycket annat producerar advertorials och specialtidningar . Du som söker är en driven säljare och projektledare. Som projektledare har du ansvar för hela säljprocessen, leta nya kunder, boka möten och genomföra kundbesök. Du kommer också att ha en nära kontakt med den redaktionella sidan. Q-publishing har kontor i centrala Stockholm och du välkomnas in i ett energiskt och kreativt arbetsteam.
energismarta, etiska och ekologiska produkter
”Allt för en miljövänlig vardag!”
-10% rabatt
!
la
på he
entet m i t r so
Leta efter KRAV-symbolen när du handlar. Foto: David Giese
– Det finns ett intresse för miljöfrågor i kommunen som gör att våra argument faller i god jord, menar Arizona Chemicals VD Per Lundman. Kommunen har ställt upp för vår verksamhet och det är nog inte enbart för att trygga arbetstillfällen. Eftersom Arizona Chemicals råvara är förnyelsebar känns det inte mer
Det känns som att våra argument faller i god jord hos Söderhamns kommun, säger Per Lundman.
Foto: Hilda Hultén, Kemivärlden
än rätt att den egna verksamheten är så miljövänlig som möjligt. Därför har företaget gradvis minskat sitt beroende av fossila bränslen de senaste åren. – Vi vill leva som vi lär, säger Per Lundman. Därför har vi tagit bort all fossil olja ur verksamheten och använder beckolja som ersättning. Det har inneburit att 10000 ton eldningsolja minskat till drygt 40. Lastbilstransporterna har minskats med hjälp av pipelines mellan fabriken och bränslelagret. Mycket av företagets transporter går idag på järnväg. Det rör sig om drygt 70 procent. – Vi har rustat upp våra industrispår, berättar Per Lundman. Tack vare övergången till järnväg har utsläppen från lastbil minskat från 3,4 miljoner kilo koldioxid till 600 000 kilo, säger Per Lundman. Målet är att klara 340 000 kilo.
Samarbete med näringslivet i frågor som rör miljön är av stor vikt. Det är enbart genom att samarbeta det går att komma framåt. Ett exempel är det faktum att Arizona Chemical säljer delar av den överskottsvärme som alstras i verksamheten till kommunen. – Vår värme går till två av kommunens fastigheter och dessutom hjälper vi till att värma upp en kyrka, säger Per Lundman.
Tuffa krav Många företag med liknande verksamhet skulle kunna göra samma sak tror han. – Tidigare har industrin varit restriktiv på grund av osäkerheten i konjunkturerna. I våra förhandlingar med kommunen har vi varit noga med att påpeka att köparna måste ha en annan leverantör i fall vi måste dra ned på verksamheten. Miljöhänsyn är en viktig del i verksamheten. Arizona Chemical har hårda krav på sig och är vana vid att granskas. En kontroll som de klarar enligt Per Lundman. – Vi arbetar med kemikalier med hårda miljökrav som vi med råge lever upp till, menar Per Lundman.
•
! n ö j l i m r ö f r a l i Hyrb Vi strävar mot en hållbar bilism genom utveckling av ett mer miljöanpassat utbud. Hos oss är 8 av 10 hyrbilar miljöklassade. Länge leve bilen!
från
259 kr Gäller per dygn inkl 100 km
PLUS GRATIS shoppingkasse i tyg Ange rabattkod: 10REA i kassan
w w w . j o r d k l o k . s e
Mejla ditt CV till robert@q-publishing.se Eller ring 08-611 06 00
Läs mer och boka din hyrbil på okq8.se
275309_Annons_Miljobarometern_251x120.indd 1
10-02-23 12.47.58
Svensk etanol är bra för miljön Etanol är en viktig ersättare för bensin och diesel. Vissa hävdar dock att etanol ställer till mer problem än den löser. Detta stämmer inte för den svenska etanol som produceras av Lantmännen Energi i Norrköping. Här reder vi ut de vanligaste frågorna: 1. Minskar etanol utsläppen av växthusgaser? Ja, definitivt. Etanol från Norrköping minskar utsläppen av växthusgas med mellan 70 och 80 procent. Anläggningen utnyttjar biomassa som processenergi och förutom etanol får vi fram djurfoder som ersätter importerad soja. Man får också ut biogas som driver bussar och bilar i Norrköping. Totalt sett är det en stor vinst för miljön.
3. Leder etanolproduktion till höjda matpriser som drabbar världens fattiga? FN:s livsmedelsorganisation, FAO, har visat att tidigare års prishöjningar på vete till mycket liten del berodde på produktionen av etanol. Detta styrks av att priserna idag är tillbaka på en mycket låg nivå, samtidigt som etanolproduktionen är större än någonsin. 4. Kan etanolen ersätta all bensin och diesel? Nej, det är varken möjligt eller önskvärt, men det är i dag det viktigaste alternativet. Det finns också många andra bra biodrivmedel som biogas och biodiesel. Nya produkter med till exempel cellulosa som råvara är också under utveckling. Eldrift är en annan lösning som kommer på sikt.
2. Får man ut mer energi än man tillför?
5. Finns det regler som ser till att det bara finns bra etanol på marknaden?
I en modern produktionskedja, som den i Sverige, får vi ut fem gånger mer energi än vad vi tillför. Kritiken har handlat om gamla anläggningar i till exempel USA som hade outvecklad teknik, inte utnyttjade biprodukterna och dessutom drevs med fossil energi.
Ja, från 2011 gäller en ny EU-lagstiftning som ställer höga och stigande miljökrav på alla biodrivmedel. Då kommer dålig etanol att försvinna från marknaden. Eftersom Lantmännens etanol ligger i toppklass välkomnar vi dessa regler.
Lantmännen Energi Tel 08-657 42 00 www.lantmannen.com