Denna bilaga är en annons från
Medföljer som bilaga i Aftonbladet mars 2011
Nr 1 2011
r ta Smaör ett f tips nare grö 11 20
ed m j l Fö e utan r Läka änser gr
Solenergi gav lysande resultat
Miljonprogrammet står inför gröna vägval Maria Ferm brinner för de gröna frågorna
”Vi gamblar med våra barnbarns framtid” Ny energieffektiv teknik • Ekologiska val • Miljösmart yrkestrafik • Gyllene läge att energieffektivisera
Kärnkraft – det enda man får bygga!
SKC
Svenskt Kärntekniskt Centrum
Denna bilaga är en annons från
2
4 6 8 10 12 14 14 16 18 20 21 22
22
Innehåll
Profilen, Maria Ferm Biogas Solenergi Vindkraft Miljonprogrammet Ekologiskt Individuell mätning Gröna utbildningar Trafik Gröna tips Kärnkraft Ny teknik
12
4 18
Q-publishing är ett nytänkande medieföretag som producerar advertorials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie relationer bygger vi smarta medielösningar tillsammans med våra kunder.
20
Producerad av: Q-publishing • 08-611 06 00 alla@q-publishing.se Projektledare: Andreas Nilsson Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: Andi Medarbetare: Johan Bentzel, Cecilia Grender, Johan Müller Hansen och Nina Eggerth. redaktionen@q-publishing.se Medföljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje
Hyrbilar med miljö i tanken! Hos oss är 9 av 10 personbilar miljöbilsklassade, och vi har flera alternativ i samtliga personbilsklasser. Det gör det lätt för dig att göra smarta beslut för miljön när du ska hyra bil.
Goda nyheter! OKQ8s första elbil för uthyrning är snart här! Välkommen till OKQ8 Slussen i Stockholm i vår. Läs mer och boka på okq8.se eller ring 020-850 850.
10
22
Miljötips! Var först att hyra elbil hos oss!
Läs det här innan du inte stänger av TV:n ikväll. Det råder ingen som helst tvekan. Vi måste minska vår energianvändning, och vi måste producera elen vi använder på ett smartare sätt än idag. Skälen är uppenbara, den globala uppvärmningen måste bromsas, och miljön skyddas. Vi har helt enkelt inte råd med att fortsätta som vi gör. På E.ON gör vi allt vi kan. Vi har precis invigt en av världens största marina vindkraftsparker. Vi utvinner allt mer energi ur våra befintliga vattenkraftverk. Vi effektiviserar våra kärnkraftverk. Vi är huvudarkitekter bakom ett mer hållbart boende, som i Västra Hamnen i Malmö. Vi utvecklar fjärrvärme och bygger kraftvärmeverk med allt högre verkningsgrad. Vi driver utvecklingen av biogas som fordonsbränsle. Vi investerar miljard efter miljard för att vi skall kunna leva mer hållbart än vi gör idag. Men. Det finns en sak vi inte kan göra själva. Och det är att minska konsumtionen, som i sin tur styr produktionen. Och det är kilowattimmen som aldrig används som gör den stora skillnaden på lång sikt.
Fakta i målet: Många skulle kunna sänka sin elförbrukning med i runda tal 15–20 procent. Det är inte ens svårt. Googlar man på energibesparing får man över 100 000 träffar. På eon.se hittar du allt du behöver veta för att få ner din elförbrukning rejält, leva mer klimatsmart och dessutom spara en massa pengar. Trots det är det väldigt få av oss som gör det, och man kan ju fråga sig varför. Förmodligen handlar det om att elkonsumtionen ger oss bekvämligheter vi är beredda att betala lite extra för. Det handlar om att vi vill ha det precis så varmt och ljust som vi bestämt oss för. Det kanske helt enkelt är svårt att ändra ett beteende i grunden, när det handlar om elkonsumtion som faktiskt ger något tillbaka i form av ökad livskvalitet. Däremot skulle vi säkert kunna upphöra med beteenden som är direkt osmarta, som inte påverkar livet en millimeter, och som dessutom kostar pengar för både oss själva och samhället i övrigt.
Plats på scen för standbyknappen! Nästan alla TV-apparater, satellitmottagare, musikanläggningar, datorer och annan hemelektronik har en standbyfunktion. De är igång, och drar ström, även när de inte används. Ingen stor sak, tänker du kanske nu. Men det är det. Hemelektronik i standbyläge står för runt 2 procent av Sveriges totala elförbrukning. (Och cirka 10 procent av hushållselen i ett normalhushåll.) Det är lika mycket el som går åt till att värma upp ungefär 160 000 villor. Det är fler villor än som finns i Stockholm. Och Göteborg. Och Malmö. Eller se det så här: Gör vi inget åt standbyanvändningen betyder det att i stort sett all el Sveriges vindkraftverk producerar går åt till ingen nytta. (Och kunde man slopa standbyfunktionen på global nivå skulle det spara energi motsvarande nästan hela Frankrikes elförbrukning.) Så budskapet är väldigt enkelt: Stäng av det du inte använder. Säg goodbye till standby. El ska göra nytta. Om vi på E.ON gör vad vi kan, och du gör vad du kan, bygger vi tillsammans ett hållbarare samhälle.
I våra hem finns alla möjliga apparater som drar el när de inte används. Standbyläget drar ungefär lika mycket el som Sveriges alla vindkraftverk producerar.
Vi tror på handling.
Läs mer på eon.se
4
Denna bilaga är en annons från
Profilen – Maria Ferm, Miljöpartiet
Grön ungdom har blivit
ST
Efter tre år som språkrör för Grön Ungdom lämnar nu Maria Ferm platsen till förfogande. Nu gäller riksdagsarbetet men det är med stolthet i rösten som hon tänker tillbaks på tiden i ungdomsförbundet. – Det har varit en otroligt stark och spännande tid och jag har haft möjlighet att påverka politiskt och träffa en massa engagerade människor runt om i landet. Det har varit underbart att få vara del i en rörelse som växer, säger hon. Och visst växer det. Under ti-
den som språkrör fördubblades medlemsantalet och klimatfrågan har kommit högt upp på agendan. Men enligt Maria Ferm är det fortfarande långt kvar till en lösning. – Det är positivt att klimatförändringarna har blivit synligare i debatten, jämfört med innan 2006 till exempel. Däremot kan vi se att det inte har kommit några bra avtal ännu. Inte heller nu senast i Mexiko i december. Det är så klart sorgligt och man kan bli besviken när det är så mycket som står på spel. Det är våra barnbarns framtid vi gamblar med. Ferm gjorde ett mycket bra val. Antalet personkryss i Malmö gav henne en stol i riksdagen, en plats som hon för övrigt tog över efter veteranen Karin Svensson-Smith (Mp). Tiden hittills utvärderar hon som positiv. – Jag räknade egentligen inte med att komma in så det var lite omvälvande. Samtidigt är det ett hedrande och viktigt uppdrag som innebär ett stort ansvar. Det känns väldigt bra hittills. – Framförallt har jag fått möjlighet att jobba med frågor som jag verkligen är engagerad i. Jag sitter i justitieutskottet och social försäkringsutskottet. Att få jobba med rätts- och migrationsfrågor känns väldigt bra. Maria
Hur stor möjlighet har du att påverka?
– Man kan påverka men det tar längre tid än vad man tror. Så är det med politik. Det finns mycket man göra
med opinionsarbetet och faktiskt prata om vissa frågor så att man kan skapa större engagemang. Med sina 25 år är hon relativt
ung i riksdagen. Men åldern har inte inneburit några problem, menar hon. – Jag trodde att det skulle vara tydligare hierarkier och svårigheter men det har jag inte märkt av. Särskilt inte inom Miljöpartiet, där snittåldern redan är ganska låg. Det är ganska många unga som har kommit in nu och det är positivt. Det är så klart bra att de människor som ska representera befolkningen faktiskt speglar hur befolkningen ser ut. Det blir inte lika bra resultat om det bara är femtioåringar som bestämmer.
Även om hon aldrig tänkte på poli-
tiken som en karriär har samhällsintresset alltid funnits där. Uppväxten i skånska Vellinge var en katalysator för engagemanget och hon kände tidigt att hon ville vara med och påverka. – Vellinge är en rik kommun och tydligt moderatstyrd. Det var mycket jag inte höll med om, framförallt varför kommunen inte kunde ta sitt ansvar och ta emot flyktingar trots att resurserna fanns. De här frågorna gjorde mig mer och mer intresserad. Jag gick på några möten med Grön Ungdom och fann att det passade mig. Vi tyckte lika, helt enkelt.
Tycker du Sverige är bra på klimatfrågor?
– Vi är duktiga på att prata om miljöfrågor i Sverige men vi har tappat på den internationella rankingen under de senaste fyra åren. Ur mitt perspektiv beror det på att regeringen inte för en bra miljöpolitik, man satsar inte på en hållbar infrastruktur till exempel. Det är sådant som jag vill vara med och förändra. Vilka frågor är viktigast nu?
– Så klart handlar det om att stoppa klimatförändringarna och göra en omställning. Det kräver åtgärder, inte om fem eller tio år, utan nu. Det krävs politiskt mod och att någon tar ledarskapet.
Ekobanken ekologiskt - socialt - kulturellt
Spara i Ekobanken! För dig som tycker att ekologi, rättvis handel och socialt ansvar är viktigt Ekobanken förenar sund ekonomi, hållbar utveckling och öppenhet. Som kund får du rimlig avkastning på pengarna och statlig insättningsgaranti samtidigt som du är med och gör ekologiska och sociala projekt och verksamheter möjliga.
CCJ
Öppna konto på www.ekobanken.se eller kontakta oss på 08-551 714 70
Bosch värmepumpar
Bosch har ett komplett sortiment värmepumpar för alla hus. Välj mellan vår nya supertysta Luft/Vatten-värmepump, vår Luft/Luft-värmepump med +10°-funktion eller Jord-/Bergvärme med högsta besparing. Gör en besparingskalkyl på www.boschvarme.se där hittar du även din lokala installatör.
För att hitta återförsäljare, gå in på www.boschvarme.se
www.boschvarme.se
Denna bilaga är en annons från
6
Biogas
Ökad efterfrågan på
biogas
Biogas Biogas är ett bränsle som bildas vid nedbrytningen av organiskt material, exempelvis från hushållssopor. Mikroorganismer bryter materialet i en syrefri, så kallad anaerob, miljö. Den här processen bildar metan och koldioxid. Gasen kan utvinnas på soptippar och reningsverk, eller särskilda anläggningar. Rötgas och sumpgas är andra namn på biogas. Biogas utsågs till Bästa Bränsle 2009 av Gröna Bilister.
– Det här kommer bli ett mycket bra tillskott till marknaden, säger Robert Falck, vd på SRV. När tjälen släpper tas det första spadtaget till den nya anläggningen i Huddinge. Med tanke på den stora efterfrågan kommer den ha en mycket stor kapacitet. – Vi kommer ta hand om matavfall från hushåll, storkök, restauranger och även förpackat matavfall från detaljhandeln. Vi har tillstånd att ta emot 50 000 ton avfall per år men kommer börja med 25 000. Själva biogasen kommer inte att
produceras av SRV, dock råmaterialet som behövs. – På anläggningen kommer avfallet separeras, krossas till en viss storlek, blandas med vatten och pumpas ut
som gröt, så kallad slurry. Slurryn har samma förhållande till biogas som råolja har till bensin kan man säga. Vi kommer fungera som ett raffinaderi. Enligt Robert Falck kommer
anläggningen lägligt. Intresset hos allmänheten är stort och biogas är ett framtidsdrivmedel menar han. Samtidigt kommer det ta lång tid att möta efterfrågan. – Oavsett hur mycket vi producerar så kommer det råda en brist på biogas under en överskådlig framtid. Men någonstans måste man börja och det gör vi nu, som ett samhällsnyttigt företag. Biogas och andra alternativ kommer att ta över helt så småningom. Det är som sagt inget fel på bilen, det är bensinen som är problemet.
I Växjö håller man också på att
utveckla möjligheterna för biogasproduktion. Just nu fräschar man upp en gammal kvarnbyggnad på Häringetorp. Rent tekniskt kommer man kunna ta emot 15 000 ton avfall per år.
– Vårt nästa steg är att bygga en ledning till en privat tankstation och från och med 2013 ska stadsbussarna gå på fordonsgas. Min huvudvärk är alltså inte att bli av med gasen utan att se till att det finns tillräckligt, säger Steve Karlsson, projektledare. Även i Växjö tycks allmänheten vara pigga på det gröna drivmedlet. – Vi blir nerringda av folk som vill köra miljövänligt så visst finns det stor potential. Nu gäller det för Stockholm och Växjö att modernisera avfallshanteringen. För båda städerna handlar det om att införa ett tvåkärlssystem för hushållen, där man i ett första steg själv separerar organiskt material. – Det är så klart en logistisk utmaning för oss men det kommer faktiskt att vara billigare att ha två avfallskärl än ett. Vi tror på valfrihet och det här är ett sätt att stimulera. Redan efter sommaren kommer vi erbjuda två kärl. Det tar ju ett litet tag att vänja sig vid ett nytt system, säger Robert Falck.
Robert Falck, vd på SRV, anser att biogas är ett framtidsbränsle. Längre fram i tiden kommer biogasen dominera helt och hållet men redan nästa år får Stockholm sin första biogasanläggning.
Bild: Pressbild SRV
Bioagas som drivmedel har framtiden för sig. Men trots ett ökat intresse hos både åkerier och privatförare kan leverantörerna ännu inte möta efterfrågan. Nu försöker man råda bot på problemet i Stockholm där återvinningföretaget SRV ska bygga en ny biogasanläggning som ska stå färdig 2012.
Denna bilaga är en annons från
8
Solenergi
Föreningen har blivit en
lysande förebild
Takutformningen är som gjord för solpaneler: 28 graders lutning i sydlig riktning. Här pågår monteringen för fullt. Foto: HSB Brf Örnen
Bertil Lehto, ordförande i bostadsrättsföreningen Örnen. Foto:
HSB Brf Örnens solenergisatsning
HSB Brf Örnen
Svåra tider vändes till lysande tider för HSB-bostadsrättsföreningen Örnen i Timrå, vars solenergisatsning har blivit en prisad förebild. 25 000–30 000 personer har redan besökt bostadsrättsföreningen Örnen på utställningar och hemsidan för att få veta mer om deras framgångsrika satsning, som i fjor tilldelades Solenergipriset för sin estetiskt tilltalande installation av solfångare för värmeproduktion med inkoppling mot fjärrvärmenätet. − De solceller vi har satt upp kom-
Förutom miljönyttan bidrar det till en värdestegring på lägenheterna. mer att producera mer el än kalkylerna. Om ett och ett halvt år är vi uppe
i 40 procents energibesparing. Om sex år räknar vi med att de i princip producerar energi gratis åt oss, säger ordföranden Bertil Lehto. Örnen byggdes i skarven mellan 80- och 90-tal och fick ett kämpigt första decennium med många tomma lägenheter och dålig ekonomi. Efter en rekonstruktion 1999 fick föreningen slutligen möjlighet att vända den negativa trenden, med sikte på ett plus i kassan. För fyra år sedan började föreningen titta närmare på olika lösningar att nyttja solens strålar. Den energi som alstras via Örn ens solpaneler går ut i det allmänna
el- och fjärrvärmenätet, ägt av samarbetspartnern Eon. Föreningen får ett årligt avdrag på sina elkostnader som motsvarar det de bidrar med. − Så måste man göra, för solen kan inte täcka våra behov fullt ut. Solenergin är och förblir ett besparande tillskott. På det här sättet slipper vi sälja energi. Som bostadsrättsförening får vi inte syssla med affärer och spekulera med medlemmarnas pengar, säger Bertil Lehto. Tveklöst lönar det sig på sikt, menar han. − För oss är minskad drift och framtida underhåll en betydande del i besparingen. Förutom miljönyttan bidrar det till en värdestegring på lägenheterna.
• Föreningen består av 25 000 kvadratmeter bostadsyta fördelad på 280 lägenheter. • Hittills har föreningen satsat fem miljoner kronor. Av dessa har projektet fått 2,8 miljoner kronor i olika solenergibidrag. • Första etappen bestod av 280 kvadratmeter plana solfångare, som i etapp två kompletterades med 200 kvadratmeter solceller för elproduktion. Sista etappen, ytterligare 200 kvadratmeter solceller, är klar i juni i år. Utrustningen har en garanterad livslängd på 35– 50 år och en utformning som kräver minimalt underhåll.
Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljÜvänlig produktion av etanol frün skogs- och jordbruksavfall
www.taurusenergy.eu
Denna bilaga är en annons från
10
Vindkraft Det är inte lätt att vara pionjär, men Mats Jepsen hoppas att hans kamp för bra villkor för den egna småskaliga vindkraften även ska komma andra till del. − Jag flyger i alla fall med gott samvete. Jag behöver inte klimatkompensera. Det jag har gjort för miljön här räcker för resten av mitt liv, säger han med ett skratt. Foto: Johan Bentzel
Mats Jepsen håller
trycket uppe När Mats Jepsen blev privat ägare till ett små skaligt vindkraftverk insåg han att Sverige inte var riktigt redo för den lösningen än. Men han hoppas bidra till en förändring. Det är nästan storm. De fyra meter långa vingarna på det tolv meter höga vindkraftverket far genom luften och skapar ljuv musik i Mats Jepsens öron. − Man växer upp med att man ska vara lite sur när det blåser. Jag klagar aldrig på vinden längre. Att äga ett vindkraftverk för eget bruk var en mer lönsam affär på pappret än i verkligheten. Men han ger inte upp. − Det behövs galenpannor som vågar ge sig på det här. Det började med en kryddodling intill villan. Växthusets 200 kvadratmeter behövde värmas upp, gärna miljövänligt. 2008 stod vindkraftverket på plats på tomten. Och när det
ändå stod där kunde det ju även försörja bostaden med el. Trots noggranna förberedelser har grundidén, att verket först ska tillgodose Mats Jepsens energibehov innan eventuellt överskott leds ut i det allmänna nätet, lett till en paradox. Vindkraften täcker inte hela energibehovet. Ändå läcker en stor del av produktionen ut i det allmänna nätet. Elen har Mats Jepsen ännu inte fått betalt för. Det beror delvis på tekniken men också ett bristande regelverk. Det saknas ett fungerande ersättningssystem.
tuella överskottet gå till spillo eller låta all energi gå direkt ut i det allmänna nätet och sedan köpa tillbaka el med rabatterat pris. Han planerar redan att komplettera vindkraftverket med solceller på hustaket. − Det viktiga för mig är att försöka lösa det här. Det är mitt bidrag till miljön.
Tips
Hittills överstiger abonnemanget
för produktionsmätaren besparingarna från den egna energiproduktionen. Verket genererar dessutom mindre el än beräknat. Mats jepsen avfärdar de lätta lösningarna, att antingen kapa linan till det allmänna nätet och låta det even-
Man växer upp med att man ska vara lite sur när det blåser. Jag klagar aldrig på vinden längre.
Här i en liten byggnad intill verket finns styrdatorn och även den mätare som visar produktion och konsumtion. Även om båda sakerna mäts av samma mätare krävs två separata abonnemang. Foto: Johan Bentzel
• Mät själv vindförhållandet på din egen tomt! • Köp en väderdator med vindhastighetsmätare och häng upp den högt på tomten, till exempel i en flaggstång eller en stolpe, och låt den sitta där i ett år. Då får du fram ett medelvärde för där du bor, inte där den officiella mätpunkten sitter.
2009 Vilundabadet är en toppmodern och miljövänlig friskvårdsanläggning med 25 m bassäng av internationell standard, äventyrsbad samt gym och gruppträningslokaler.
2011 Väsby Nya Gymnasium blir ett unikt kunskapscentrum med gymnasieskola för 800 elever, multiarena för kultur och sportevenemang, bibliotek, musikskola, i nya klimatkloka lokaler. 2011 Alla våra nya lägenheter i Brunnby Park har låg energiförbrukning. Dessutom är en del av bostadsområdena helt rökfria.
VÄSBY STAD – ETT HÅLLBART SAMHÄLLE $0/5"$503
Väsby är en modern stad som erbjuder kvalitativ service och attraktivt boende i den ständigt expanderande Stockholm/ Arlandaregionen. Vi är den första kommunen i landet som har miljöcertifierat hela vår kommunkoncern, inklusive bolag. Det
innebär att vi tillsammans verkar för en hållbar utveckling i flera avseenden. Vi fokuserar på mångfald och valfrihet och skapar ett samhälle som ger alla medborgare och företag möjlighet att vara delaktiga i den hållbara utvecklingen av framtidens Väsby.
www.upplandsvasby.se
Vi har bättre lösningar
”Om alla på jordklotet höll andan i en timme, skulle växthuseffekten inte vara något problem längre...”
Vi kallar det Energilösningar i kubik. Hållbara och samordnade lösningar – tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt. Tillsammans med våra kunder tar vi fram klimatsmarta energilösningar genom energieffektivisering, övergång till förnybar energi eller tekniklösningar för lågenergihus. Hur kan vi hjälpa dig?
FVB Sverige ab är ett ledande konsultföretag inom energibranschen. Företaget arbetar med produktions-, distributionsoch kundanläggningar inom fjärrvärme och fjärrkyla samt process- och energianläggningar inom industri och energieffektiviseringar inom fastighetssektorn. Företaget startade 1970 och är personalägt.
www.fvb.se VÄSTERÅS
STOCKHOLM
SUNDSVALL
GÄVLE
NYKÖPING
LINKÖPING
BORÅS
EDMONTON
TORONTO
VANCOUVER
MINNEAPOLIS
SEATTLE
Denna bilaga är en annons från
12
Miljonprogrammet
Det är hög tid att rusta upp miljonprogrammet. Ett gyllene tillfälle att också minska den höga energianvändningen i bostadshusen. Miljonprogramshusen slukar betydligt mer energi än nybyggda bostäder.
• 7 april 1965 gick startskottet för en ny bostadspolitik, som under loppet av cirka tio år gav upphov till 1 006 000 nya bostäder. • Det var ett sätt att bygga bort bostadsbristen, som eskalerat under 60-talet. • Miljonprogramsbygget inspirerades av funktionalism. • Tyvärr innebar den höga byggtakten serietillverkning och massproduktion, som innebar sämre kvalitet på bostäderna och enformigt utformade kvarter.
De bättre husen gör av med 130–140 kilowattimmar per kvadratmeter och år, de sämre en bra bit över 200. Det kan jämföras med kraven på nybyggen, som för närvarande är 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år i södra Sverige men förelås bli 90. – Vi tycker att man bör nå nybyggnadskravet även i miljonprogramsområdena, säger Arne Elmroth, vetenskaplig rådgivare åt Bebo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus. BeBo utgår från riksdagens beslut
att energianvändningen i Sveriges bebyggelse ska minska med 50 procent till 2050, vilket Arne Elmroth ser som ett bra riktmärke. – Jag är övertygad om att husen måste bli bättre av miljöskäl, de är energislösande, men det går att lösa. Det finns goda exempel på framgångsrik energieffektivisering. Det är i allmänhet billigare för samhället att effektivisera än att bygga nya energislag. Det har snart gått ett halvt sekel
sedan miljonprogrammet sjösattes. Husen står därför i tur för renovering. I princip behöver alla miljonprogramhusen renoveras innan 2050. – Då kan man samtidigt passa på att energieffektivisera. Det blir en
marginalkostnad, när man ändå gör jobbet, säger Arne Elmroth. BeBo eftersträvar totallösningar som innebär att billigare och dyrare åtgärder kombineras till ett väl avvägt åtgärdspaket, som ger en kraftfull energieffektivisering på ett ekonomiskt rimligt sätt. Risken är annars att det bara blir ett antal punktinsatser, som inte ger ett långsiktigt tillräckligt bra resultat. – Vi ser hellre att man åtgärdar färre hus per år, men att man gör det ordentligt, säger Arne Elmroth. Det finns inga patentlösningar.
Varje byggnad måste bedömas utifrån sin status och sina förutsättningar. Enligt Arne Elmroth har flera av de fastighetsbolag som ingår i BeBos nätverk anammat ett nytt sätt att tänka. – När man upptäcker att det är kallt i en lägenhet skruvar man inte upp värmen i första hand, utan man försöker först ta reda på vad det beror på. Det kan bero på att husets tekniska kvalitet är bristfällig. Ibland höjs röster om att det mest effektiva vore att riva husen och bygga nytt i stället för att renovera. Arne Elmroth avfärdar inte den tanken, men förordar den inte heller. – De flesta hus vi talar om här ligger i inbodda, intressanta områden och det är kanske tråkigt då om man ska riva dem. Det finns många inbyggda kvaliteter i miljonprogramshusen. De har i allmänhet en utmärkt planlösning och husen ligger inte så tätt heller.
Miljonprogrammets bostäder 2011 Konferensen hålls den 6–7 april, med en inledande workshop den 5 april. Bakom arrangemanget står företaget Ability Partner. Miljonprogramsförnyelsen är i allra högsta grad aktuell. Både fastighetsägarna och kommunerna har ett intresse av och ansvar för att utveckla de äldre bostadsområdena. Den stora frågan är hur miljonprogramshusen ska kunna rustas upp så snabbt och energieffektivt som möjligt, samtidigt som insatser görs för en positiv social utveckling. Trenden är att energieffektivisera parallellt med att man renoverar. Konferensen ger perspektiv på hur man når en helhetssyn i förnyelsen. – Att kraftigt minska energianvändningen till rimliga kostnader är inte längre någon omöjlighet. På konferensen får vi höra mer om hur man har gjort för att lyckas, säger Nina Eriksson. Läs mer på www.abilitypartner.se, under Konferenser och kurser.
Denna bilaga är en annons från
13
Arne Elmroth, professor emeritus samt vetenskaplig rådgivare åt BeBo. Foto: Forskningsrådet Formas/Pressbild
Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. Foto: KTH/Pressbild
Energiåtgärderna behöver stöd De ekonomiska incitamenten är inte tillräckligt stora för att miljonprogrammets fastighetsägare på eget bevåg ska investera i omfattande åtgärder för energieffektivisering. Samhället måste gripa in på något sätt. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, har tillsammans med kollegan Lovisa Högberg studerat de ekonomiska incitamenten för att energieffektivisera när man renoverar miljonprogrammet. Resultatet visar att de stora kostnadskrävande insatserna inte är särskilt lönsamma. Det är de mindre åtgärderna
– byta till lågenergilampor, dra ner på värmen och ha närvarostyrning av trapphusbelysningen – som ger mest pengar tillbaka. – Det är lite nedslående information. Om vi har ambitiösa mål, så ska vi alltså inte tro att det löser sig själv, säger Hans Lind. I stället behövs någon form av samhällelig styrning. Antingen ekonomiskt stöd till de fastighetsägare som vill göra mer omfattande åtgärder eller höga böter till dem som inte gör det. Ett problem med för hårda krav är att
de får motsatt effekt. Vid nyproduktion
är det en sak; då är ju merkostnaderna för energieffektivisering inte så höga. – Men om man kräver att man måste nå liknande resultat när man bygger om som vid nyproduktion är risken att företagen väljer att inte bygga om alls. Och då blir den totala energiförbrukningen högre än om man hade haft mer flexibla krav, säger Hans Lind. I dag är det bara kommunala bostadsbolag som på eget initiativ gör de stora investeringarna även om de inte är direkt lönsamma, hävdar han. Hans Lind påpekar också att en del forskare menar att en väg att gå vore att riva miljonprogramshusen och i stället
bygga nytt. Kanske är det där subventionerna ska läggas? – Då kan man även hitta lösningar för minskad segregation och bygga om områdena så att det blir lättare att åka kollektivt. Frågan är inte enkel. Ytterligare en aspekt är att få med de villor och radhus som byggdes under miljonprogramsåren, påpekar Hans Lind. Hans Lind menar att energifrågan i miljonprogramsområdena måste tas in i ett större sammanhang och inte isoleras från andra insatser som måste göras för klimatet.
renoveraenergismart.se
Det är hög tid att rusta upp miljonprogrammet. Samtidigt som byggnaderna renoveras finns chansen att spara pengar och miljö. För dig som är fastighetsägare eller sitter i styrelsen för en bostadsrättsförening har Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket tagit fram webbplatsen renoveraenergismart.se. Här finns konkreta tips på åtgärder för klimatskal, ventilation, uppvärmning, innemiljö, kök och badrum och tvättstuga samt inspirerande exempel på energismarta renoveringar.
Denna bilaga är en annons från
14
Miljöteknik
”närodlat”
På senare tid har ”närproducerat” blivit ett populärt begrepp. Runt om i landet finns gårdsbutiker som säljer produkter direkt från gården.
Också i livsmedelsbutiker kan man hitta varor som är ”närproducerade” eller ”närodlade”. Det finns inga bestämmelser kring vad som får kallas närproducerat, ingen gräns för hur lång transporten får vara. Inte heller behöver det som kal�las närproducerat vara ekologisk. Det kan lika gärna vara framtaget på
Info För att en produkt ska få kallas ekologisk måste den vara kontrollerad av en statligt godkänd kontrollorganisation. I Sverige har vi tre system av regelverk för kontrollen och certifieringen av ekologiska produktion.
konventionell väg. Om du vill hitta ekologiska livsmedel ska du leta efter ekologisk märkning. På en del produkter finns EU-lövet med tolv vita stjärnor på en grön bakgrund. Det betyder att produkten är ekologisk enligt EU:s förordning för ekologisk produktion, vilket är basnivån för att ett livsmedel ska få kallas ekologiskt inom EU. Krav-märket är kanske det mest kända. Innehållet uppfyller den grundläggande EU-nivån plus ytterligare bestämmelser. Tydligast är skillnaden inom kött-, fågel- och äggproduktion samt djurhållningen. Enligt Kravs regler ska djuren bland annat kunna vistas ute i en för dem naturlig miljö. Demeter är en tredje ekologisk märkning, som går längre än Krav. Demetergodkända produkter är framställda av råvaror som är biodynamiskt odlade.
Genom ett bra system för att mäta energiåtgången i fastigheter slipper man snegla på grannen och fråga sig om han någonsin stänger av datorn eller sparar på varmvattnet. El och vatten är två stora kostnadsslukare. Genom individuell mätning av energiåtgången kan man ta betalt för rätt förbrukning, den som slösar betalar mer och spararen betalar mindre. – Ett sätt att få ett rättvist debiteringssystem och skapa utrymme för miljötänk är att man inför individuell mätning i varje lägenhet, säger Klas Fridsäll, marknadschef på Garo AB.
ändå att gå över till nya system eftersom man på så sätt också får en mätning på varmvattnet, säger Klas Fridsäll. Studier på området visar
att den totala varmvattenförbrukningen minskar med ca 20–30 procent i ett flerfamiljshus när man inför individuell mätning.
Enligt företagets kalkyl kan en fastighet med 84 lägenheter göra en total besparing på drygt 120 000 kr per år med individuell mätning. Investeringskostnaden ligger på 5 000 kr per lägenhet och har en pay-off tid på drygt tre år. Läs mer om individell mätning på www.garo.se
Deras lösning innebär att man installerar G-Mät som kommunicerar över det befintliga elnätet vilket innebär att man slipper dra nya kablar i fastigheten. Istället installerar man en terminal i varje lägenhet och en insamlingsenhet i anslutning till inkommande elservis i fastigheten. Systemet ger också möjlighet att samla in andra mätvärden som tiol exempel att en kran står och droppar i en lägenhet eller att en toalett läcker. – Många bostadsrättsföreningar har elmätare men väljer
Tegnérgatan 3 111 40 Stockholm Tel. 08-219 119 www.ekoaffaren.se
Illustration: GARO
Många tolkningar bakom
Minska förbrukningen med individuell mätning
Öppettider Vardag 07.45–20.00 Lördag 10.00–19.00 Söndag 11.00–18.00
Spara både miljö och pengar med Green Washing Ball! Minskar din tvättmedelsförbrukning med minst 80% Räcker minst 1100 tvättar Inget behov av sköljmedel Inga kemikalier Ekologisk produkt Kläderna blir rena och mjuka Perfekt för allergiker Perfekt för barnfamiljer
www.meyer.se www.rapsodine.se
GREEN WASHING BALL
TÄNK PÅ OSS
UTSLÄPP I VÅR MILJÖ VARJE ÅR
mellan 40.000-60.000 ton
MED
0a0 11 r tvätt
MED VANLIGA TVÄTTMEDEL
er Räck st in till m
mellan 8.000-4.000 ton
Denna bilaga är en annons från
16
Utbildning
Vattenvård framtidens arbete Utan rent vatten kan människan inte leva. Därför är kunskap om bevarande av vatten och vattenresurser en global fråga. På Lunds tekniska högskola, LTH, finns till exempel en civilingenjörsutbildning inom ekosystemteknik på 300 högskolepoäng. – I många länder är rent vatten en bristvara. Vattnet har smutsats ned
– Vårt arbetet där nere har gett oss utmärkta möjligheter att skicka dit studenter för exjobb. och man måste hitta sätt att rena och återanvända det. Eller så är problemet att har man lite vatten och då måste man lösa det, säger Lena Vought, docent i akvatisk ekoteknik vid Högskolan Kristianstad. Hon undervisar på det ettåriga ma-
gisterprogrammet i vattenvård. – Vi försöker lära våra studenter att det finns enkla sätt att ta hand om vatten och ge dem verktyg som kan användas i framtiden för att kunna arbeta i Sverige eller utomlands. Utbildningen tillhör kunskaps-
gruppen akvatisk biologi och kemi där forskning även bedrivs inom exempelvis mikrobiologi, ekologi och naturvetenskapens didaktik. Man arbetar med problemlösning och bedriver ett tvärvetenskapligt samarbete i en miljö som är både mångkulturell och multietnisk. Högskolan har också ett starkt och mångårigt samarbete med flera länder i Sydostasien, bland annat Thailand, Laos och Kambodja. Studenterna på magisterprogrammet får god möjlighet till utlandskontakter, bland
annat kan de välja att göra sitt examensarbete utomlands. De senaste tjugo åren har Lena Vought och hennes kollegor haft ett samarbete med Vientiane i Laos kring bland annat dagvatten. – Vårt arbetet där nere har gett oss utmärkta möjligheter att skicka dit studenter för exjobb. Lennart Mårtensson, docent i miljöteknik, undervisar också på magisterprogrammet samt bedriver forskning om läkemedelsrester i avloppsvatten och rening av lakvatten från soptippar.
Även mycket små rester av läke-
medel som kommer ut med avloppsvatten kan skada djur och natur. Tillsammans med forskare från Lunds Universitet har man utvecklat metoder som gör det möjligt att mäta
ytterst små mängder läkemedelsrester som via avloppsvattnet hamnar i naturen.
Lakvattnet som bildas i soptippar är giftigt. I Sverige har vi kommit långt inom området, medan det i andra länder behövs bättre teknik och utbildning i avfallshantering. Genom ett samarbetsprojekt med Linnéuniversitet i Kalmar, Lunds universitetoch Kathmandu university i Nepal har Lennart Mårtensson varit flera gånger i Nepal vid Himalayas sydsluttning för att arbeta med vattenresurser och hantering av avfall. På Kathmandu university forskas det kring att producera biogasfrån avfall. Gasen kan utnyttjas som bränsle vid framförallt matlagning och kan då ersätta ved, vilket bidrar till en minskad avhuggning av träd.
Denna bilaga är en annons från
18
Trafik
De gula bilarna
blir grönare
Det är nog många som satt sig i en gul taxi och nu blir de gula bilarna ännu grönare. Taxi 020 testar en elbil i yrkestrafik. – Vårt första mål att vi skulle ha en grön bilpark är uppfyllt och det är dags att ta nästa steg. Under våren kör vi igång ett projekt där vi ska lära oss vad det skulle innebära att köra taxi med elbil, säger Frederick Scholander, marknadschef på Taxi 020. Fördelarna med elbilen är uppenbara, utsläppen minskar. Nackdelarna är att elbilens räckvidd är för kort och bilarna är relativt små. – Genom det här projektet får vi mer kunskap och kan vara trovärdiga i kommunikation med kommun och politiker kring effektiva lösningar, säger Frederick Scholander. Utgångspunkten är just att hitta bra svar och lösningar. Med till exempel bra snabbladdningsstationer. En vanlig laddning tar cirka 6–8 timmar, med en snabbladdning är man färdig att köra vidare på en halvtimme.
– Taxibilarna ska rulla hela tiden. Därför måste det till en satsning på snabbladdningsstationer runt om i länet. Tillsammans med Mitsubishi, som levererar elbilen, Scandic, som ligger långt framme i sitt miljöarbete och Swedavia, som kommer att sätta upp en snabbladdningsstation på Arlanda drar taxibolaget igång projektet. – Vi börjar med att rulla i sex månader. Bilen ska utvärderas, varje liten detalj som drar el ska synas.
Kan vi till exempel få fram energieffektivare taxametrar? Projektet är ett steg på väg mot energioptimerade bilar och leder förhoppningsvis till en grönare trafikmiljö, säger Frederick Scholander.
Mitsubishis elbil testas i yrkestrafik Projektet ger elbilen möjlighet att testas i yrkestrafik. – Det här är ett spännande projekt, dels möjligheten att testa snabbladdning dels att se hur bilen fungerar i en påfrestande miljö, säger Thomas Holm, vd Mitsubishi Sverige. Mitsubishi satsar på små elbilar, i de mellanstora klasserna handlar det om plugginhybridteknik. – I den senare kör man 4–5 mil på el och går sedan över till konventionellt bränsle som bensin och diesel, säger Thomas Holm. Elbilen är fortfarande bara i början av sin karriär. I Japan rullade de första elbilarna från Mitsubishi ut till konsument sommaren 2009. En utmaning inom bilindustrin är batteriproduktionen, fler fabriker för batteriproduktion behöver etableras över världen. Med den ökade produktionen får vi ut fler bilar på marknaden och det kommer också påverka kostnaden för batterierna på sikt, säger Thomas Holm. Många har ifrågasatt säkerheten med en elbil, vad händer om man krockar med den? Nyligen offentliggjorde EuroNcap resultatet av deras första krocktest av en elbil, Mitsubishi i-MiEV. Enligt Euro-Ncap finns inga problem med elsystemet som driver bilen, utan batterienheten är väl isolerad från karossen och skadades inte under testerna. Resultatet blev totalt fyra stjärnor, säger Thomas Holm Mellan 40 och 55 elbilar rullar nu i februari, mars ut till de svenska konsumenterna.
-spara tusentals kilowattimmar per lägenhet och år
Byt till Elless® Sparlatorer® och duschar – era blandare förvandlas direkt till marknadens mest energieffektiva!
Småskalig vattenkraft – naturnära framtidsenergi Småskalig vattenkraft producerar idag nästan dubbelt så många terawattimmar som vindkraften. Och då är bara en bråkdel av den vattenkraft som skulle kunna utnyttjas för energiproduktion igång. – Det finns en mängd små vattenkraftverk som producerade el fram till mitten på 1900-talet. Då byggdes det nationella stamnätet för el ut och olja och kärnkraft ersatte till stor del den småskaliga vattenkraften, säger Lars Rosén, ordförande Svensk Vattenkraftförening. Idag står många av de små vattenkraftverken stilla, samtidigt som vattnet fortsätter att rinna förbi. – Det finns en stor potential i dessa små kraftverk. Både ur energisynpunkt och ur ett glesbygdsperspektiv. Stödet för den småskaliga vattenkraften är starkt
bland den lokala befolkningen till följd av betydelsen för sysselsättning och försörjning, levande landsbygd, klimat, kulturmiljö, säker tillgång på el, nätnytta etc. Men att bygga nytt, eller i vissa fall t.o.m. att återstarta ett befintligt, är orimligt svårt. Det är som att behöva ha en flygkaptenslicens för att ta vanligt körkort säger Lars Rosén. det är i huvudsak detta Svensk Vattenkraftförening arbetar för, att få en tillståndsprocess som är rimlig och respekterar möjligheterna att starta förnybara energikällor. – Vi måste satsa på den förnybara energin och göra oss kvitt beroendet av den fossila, säger Lars Rosén. I kampen för den överställda miljöfrågan, klimatet, måste vi inse att all förnybar el behövs och att Sverige har fantastiska möjligheter att hjälpa till.
Svensk Vattenkraftförening Svensk Vattenkraftförening Box 57 • Telefon: 0221 824 22 • Telefax: 0221 825 22 • e-post: info@svenskvattenkraft.se
NY BERGVÄRMEKOLLEKTOR upp till 40% effektivare från
Refla Sweden AB
Ett NYTT sätt att ta vara på ENERGIN från NATUREN utan att förstöra den eller MILJÖN Refla Sweden erbjuder miljövänlig och hållbar energi till alla - från stora företag och industrier till privatpersoner med villor. Våra system är utvecklade av forskare i Finland och är några av de mest effektiva energilösningarna som finns på marknaden. Systemen installeras av våra samarbetspartners som finns representerade i stora delar av landet. Vi projekterar dina behov för både kyla och värme. Kontakta oss för mer information!
Vi söker ÅTERFÖRSÄLJARE i HELA LANDET för vårt koncept !
www.reflasweden.se
SVENSK VATTENKRAFTFÖRENING Intresset för småskalig vattenkraft i Sverige ökar. Det finns över 40 000 forssträckor i Sverige, varav ca 5 % i dag används för utvinning av vattenkraft. Föreningens huvudsyfte är att främja utvecklingen av småskalig vattenkraft (<10 MW) och verka för sunda förutsättningar för energiutvinning från småskalig vattenkraft med beaktande av dess miljömässiga bidrag till ekologiskt hållbar elproduktion.
Denna bilaga är en annons från
20
Miljösmart
Smarta tips för grönare 2011 Många hade säkert att leva lite miljövänligare som nyårslöfte. Faktum är att det är mycket enklare att hålla än att sluta röka eller börja träna. Lars Ejeklint, energirådgivare på Vattenfall, tipsar om en rad enkla saker som är skonsamma både mot miljön och plånboken.
Foto: Vattenfall
– Det finns mycket att spara på och det behöver inte betyda några större livsstilsförändringar. Jag brukar säga att alla kan spara mycket bar man vet var man ska börja, säger han. Vattenanvändning är en sak som man enkelt kan dra ner på. Hushållen slösar ofta med vatten i onödan. – Vi gör av med 165 liter per person och dag, varav en eller två är dricksvatten. Om alla familjemedlemmar minskar duschningen med fem minuter gör man av med 16 000 liter mindre mer år, vilket motsvarar en tusenlapp i energikostnader. Om man inte vet hur mycket vatten man gör av med finns det ett enkelt knep för att få en bild av sin förbrukning. – Tar det mindre än en minut att fylla en tiolitershink så rekommenderar jag att man byter duschmunstycke. I äldre kranar kan man installera en luftinblandare som drar ner förbrukningen med 40-60 procent, utan att man märker det. Det går också att spara mycket
Lars Ejeklint
på belysning. – Lågenergilampan är en sparbössa. Det är minst 500 kronor som man kan spara jämfört med traditionella lampor, beräknat på livstid och kostnad. Olika elektriska prylar och vitvaror är också energislukare som man bör ser över, anser Lars Ejeklint. – Ett exempel är kyl och frys. Om frysboxen har ett centimetertjockt islager hoppar den upp två energiklasser. Det blir 40 procent mer i elförbrukning. Det är också sällan att kylskåpets temperaturdisplay stäm-
mer. Många har för kallt. Mitt tips är att lägga in en termometer. 4-5 grader räcker i kylen och – 18 i frysen. – Idag talar man mycket om stand-by läget på apparater, men jag vill lägga in lite mer i det begreppet. Många har idag på tv och dator på som bakgrundsunderhållning och att de faktiskt står på är klart värre än stand-by. Det finns också mycket att lära när det gäller tvätt. – En tvätt i 60 grader motsvarar en kilowattimme ungefär. Många använder samtidigt för mycket tvättmedel. Man ska också se till att man fyller tvättmaskinen. En svensk familj fyller i snitt bara maskinen till en tredjedel. – Det är också bra att ta reda på huruvida man har hårt eller mjuk vatten. Man bör anpassa tvättmedelsmängden till vattnets hårdhet. Vi gör av med 50 000 ton tvättmedel om året. Rätt mängd tvättmedel och fyllda maskiner sparar tid och är snällt mot både plånbok och miljö.
Miljö: Biologiprogrammet Landskapsvetarprogrammet VA- och kretsloppstekniker programmet Master in Sustainable Water Management Teknik: Lean Production Industriell produktion och ekonomi Vi utbildar dig som vill jobba med miljö och teknik. Detta är bara ett axplock av våra program som erbjuds hösten 2011. Vi är unika genom att vi har praktik, så kallad verksamhetsförlagd utbildning, i alla våra program. Välj bland 40 program och 264 kurser. Du hittar hela vårt utbildningsutbud på www.hkr.se – sök senast 15 april
Högskolan Kristianstad
www.hkr.se
Foto: SXC
Denna bilaga är en annons från
21
Kärnkraft
Ny lag ger nykter debatt om kärnkraft
Kärnkraftens betydelse för svensk energiförsörjning går inte att förneka. Att minska beroendet av fossila bränslen är nödvändigt håller de flesta med om. Men oavsett stora satsningar på alternativa energikällor är kärnkraft fortfarande en av de viktigaste elproducenterna. – Alla vill ha energikällor som är pålitliga, har ett rimligt pris och är skonsamma mot miljön. Idag är det bara kärnkraft, tillsammans med vattenkraft, som uppfyller alla tre kriterierna, menar Jan Blomgren, professor i kärnfysik och föreståndare Svenskt Kärntekniskt Centrum.
Jan Blomgren, professor i kärnfysik.
Sedan årsskiftet har vi nu en ny lagstiftning som gör det möjligt att bygga ut kärnkraften, något som är positivt enligt Jan Blomgren. – Kärnkraft är därmed det enda miljövänliga alternativet som man får bygga ut i massiv skala. Vattenkraften är utnyttjad till maximal kapacitet och vindkraft täcker knappast behoven. Den nya lagstiftningen bidrar också till att vi kan ha en nykter diskussion om kärnkraft. Tidigare har debatten varit omgärdad av mycket symbolpolitik som varit skadlig både för motståndare och förespråkare. Kärnkraften har varit politiskt mobbad. Kärnkraftsfrågan är alltså inte lika kontroversiell längre. Vad beror det på? – Dagens unga generation har växt upp med kärnkraft. För dem gäller inte
för eller emot, snarare är det en fråga om hur man på bästa sätt kan utnyttja kärnkraften i en tid när klimathotet är det stora huvudbryet. – En annan anledning är frånvaron av olyckor. Enligt Jan Blomgren finns det också ett globalt perspektiv. – En drivkraft för mig är frågan om vad som är globalt rättvist. Energi är grunden för välfärd. – Vi har fört en lyxbetonad diskussion i väst och egentligen bara pratat om baksidorna eftersom vi har tagit energin för givet. Vi har tidigare missat den goda sidan där vi frågar oss: Vad får vi ut av det här rent välfärdsmässigt? Samtidigt kan man inte bortse från att kärnkraften är förknippad med risker. Vilka är farorna? – Riskerna är de samma som det alltid varit, om än mindre. Först och främst är det olycka under drift som är farligt. Idag har vi dock bättre kunskap och en bättre grundkonstruktion. Dagens reaktorer är bastanta vilket minskar riskerna avsevärt. Man ska komma ihåg att de utsläpp som skett, i Tjernobyl och Winds-
cale, har varit i reaktorer av mycket sämre grundkonstruktion än vad vi har i Sverige. – En sak som oroar är terrorattentat riktat kärnkraftverk. Men den risken är liten. Kärnkraftverk är mycket välbevakade och robusta anläggningar. Men är målet att göra människor rädda är en reaktor ett tänkbart mål, eftersom det är förknippat med ett stort symbolvärde. Slutförvaringen är en annan problematik. Hur löser man det? – Om problemet är att materialet inte ska skada människor och djur är detta redan löst. Det finns så klart alltid en risk men det gäller även all annan industriell verksamhet. – Sedan kan man diskutera ur andra synvinklar. Finns det smartare lösningar? Det är inte säkert att det vi gör nu är det slutgiltigaste och bästa men det är det bästa vi har just nu. Det pågår hela tiden forskning om hur vi ska kunna bränna avfallet effektivare. Sett till naturlagarna är det redan idag möjligt att återanvända avfallet men vi har en bit kvar till att kunna göra det med en rimlig prislapp.
Nu stiger oljeskatten med 245%. Är du drabbad? Det här har regeringen beslutat. Från och med nu höjs skatterna på koldioxid och energi. Syftet med skattehöjningarna är att minska landets utsläpp av växthusgaser genom att få industrin att göra som Sveriges villaägare redan gjort – ta bort oljepannorna och gå över till miljövänligare uppvärmningssystem. Så ökar skatten. Många företag har idag nedsatt skatt på koldioxid. Nu kommer skattesubventionen att reduceras och koldioxidskatten kommer att öka till 60% under 2015. Stor skillnad i uppvärmningskostnad. Företag som idag använder eldningsolja betalar runt 130 kronor per uppvärmd kvadratmeter. Räknar man in skattehöjningarna kommer man 2015 att betala ca 150 kronor.
Genom att skifta till bioenergi med pellets skulle man få ner uppvärmningskostnaden till ca 75 kronor per kvadratmeter. Kronor/m3 olja
2186 kr
1144 kr 633 kr
2010
2011
2015
Den sammanlagda skatteeffekten. Diagrammet visar totaleffekten av höjd koldioxid- och energiskatt. Beloppen i diagrammet visar hur skatten för en kubikmeter olja kommer att utvecklas. Som siffrorna visar kommer vi att få en höjning med 245 %.
Testa hur mycket ni sparar. Gå in på energiskiftet.se och gör snabbtestet. Då ser du i runda slängar hur mycket ert företag skulle spara på att skifta till bioenergi. Du kan också välja att få en exaktare och noggrannare kalkyl. Allt finns på hemsidan.
Bioenergi finns här runt knuten. Bioenergi och pellets är ett bränsle som vi har hur mycket som helst av. Det kommer från våra svenska skogar. Sitter du som chef på ett industriföretag borde du ta en allvarlig funderare på att göra dig mindre beroende av olja – om du vill vara säker på att ha bränsle för uppvärmning, till en vettig kostnad.
E N E R G I S K I F T E T Ä R E T T I N I T I AT I V F R Å N N E OVA – K L I M AT N E U T R A L B I O E N E R G I F R ÅN SVE R I G E.
Tre paketlösningar för att byta energislag. (1) Köpa biovärmeanläggning. (2) Finansierad lösning. (3) Betala för de kWh du använder.
Ska vi hjälpa er att skifta energislag? Ring oss på tel. 036-71 46 00 eller gå in på Energiskiftets hemsida och ta reda på mer. Adressen är www.energiskiftet.se
Från olja till bioenergi i industrin. www.energiskiftet.se
Denna bilaga är en annons från
22
Teknik
Här utvinns toppmodern energi med minsta möjliga miljöpåverkan. Att utvinna energi ur berg, mark och sediment är inget nytt men att miljöanpassa processen som Refla Sweden AB erbjuder är ganska unik. Uppfinnaren Mauri Lieskoski har konstruerat Refla energirör. Tanken var att man velat maximera värmeupptagningsförmågan samtidigt som det skulle kunna gjutas som vanliga plaströr. Resultatet blev en plastkollektor vars profil liknar en pepparkaksform. Röret belönades med det finska Inno-Suomipriset år 2006 och är patenterat i hela Europa. – Fördelarna med Refla energirör är många anser Peter Lembke ägare till Rydell & Lembke. Det här kollektorröret tar effektivare upp mer energi till värmepumpen än rör som vi tidigare arbetat med. Det klarar också att utvinna större effekter frikyla.
och enligt beräkningar utförda av yrkeshögsskolan i Vasa producerade energisystemet 20 procent mer el och 60 procent mer värme än vad som faktiskt behövdes. Framtiden ser ljus ut för den här
nya typen av kollelktorrör. Flera nya anläggningar är projekterade. Det är helt enkelt ett sällsynt effektivt sätt att utvinna förnyelsebar energi ur berggrunden och efterfrågan är stor hos både fastighetsbolag, kommuner och industri.
Det här kollektorröret tar effektivare upp mer energi till värmepumpen än rör som vi tidigare arbetat med.
Spara på vattnet i kranen Genom att spara på vattnet i kranarna så kan man också spara tusenlappar i minskade energikostnader. – Vi har ett unikt system av vattensparprodukter med överlägsen sparfunktion, säger Victoria Lundberg på ELLESS Water Saving System®. Företagets Sparlatorer monteras direkt på köks- och tvättställsblandaren. De gör så att luft blandas in i vattnet. Luftinblandningen ger ett så pass kraftigt tryck att användaren själv måste reglera ner och ställa in sitt sköljflöde som oftast hamnar på 3,5-6 l/min. Man kan spara upp till 6 l/min och på så sätt halvera vatten åtgången utan att vattenstrålens egenskaper försämras.
Det var i samband med nationella bostadsmässan i Sunnanvik i Finland 2008 som kollektorröret installerades storskaligt för första gången. Här ville man lyfta fram alternativa system för energiförsörjning. I havsbottnens sedimentskikt i Sundomviken kunde värme tas tillvara med hjälp av ett nästan 8 kilometer långt kollektorrör. Man horisontalborrade ett antal hål två till fyra meter under vikens botten i vilka kollektorrören drogs. Systemet var tänkt att förse fastigheterna på mässområdet med energi
I mars 2010 invigdes Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje. Det är Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk och producerar miljövänlig el och värme till Södra Storstockholm. Söderenergi har sedan 1990- talet ställt om sina anläggningar från kol och olja till att elda främst bio- och returbränslen. Idag eldar vi till 85 procent förnyelsebart. Det nya kraftvärmeverket bidrar till att sänka koldioxidutsläppen med 75 000 ton. Detta motsvarar de årliga utsläppen från 25 000 bensindrivna bilar som kör 1 500 mil/år. Mer information på Vinnare av Pegasus-priset 2010 Vinnare av Centerns miljöpris 2010 Vinnare av Solna Stads miljöpris 2007
Kärnkraft – det enda man får bygga! Sverige har inte byggt storskalig elproduktion det senaste kvartsseklet. Under lång tid har nybyggnation varit i praktiken förbjuden för alla eltekniker som ger stor effekt. Den nya kärntekniklagen tillåter ny kärnkraft att byggas. Därmed är kärnkraft den enda storskaliga elproduktion som får byggas i Sverige. Den 1 januari 2011 bryts ett 25 år långt stillestånd i svensk samhällsutveckling. Den nya kärntekniklagen gör det möjligt att bygga nya kärnkraftverk, men bara om en gammal reaktor tas ur drift. Det har under lång tid funnits total enighet i svensk politik att vi inte ska bygga ut de sista orörda älvarna eller bygga ny fossileldad elproduktion. Därmed återstår bara kärnkraft bland de tekniker som ger stora mängder el. När startar då bygget? Det är nu för första gången inte en politisk fråga, utan en affärsmässig. Dagens kärnkraftverk kommer att fungera tryggt och säkert många år till. Lönsamheten är en mer öppen fråga. Förr eller senare kommer det att vara en bättre affär att bygga nytt än att underhålla dagens verk, men när detta inträffar är svårt att sia om. Ett nybygge tar lång tid. Man kan räkna med tio år från beslut till att el finns på nätet för den första nya reaktorn. Därmed har ägarna den delikata uppgiften att förutse behoven ungefär tio år innan det är dags. Att tiderna förändras märks bland annat på högskolorna. Studenter strömmar till utbildningarna i kärnkraft på Chalmers, KTH och Uppsala Universitet. -Sverige har genomfört en mycket lyckad generationsväxling på universiteten, säger
Jan Blomgren, föreståndare för branschinstitutet Svenskt Kärntekniskt Centrum. Vi har idag många unga, hungriga forskare och lärare och har kapacitet att ta emot de många studenter som vill göra en karriär inom kärnkraft. De nya verk som kommer att byggas de kommande åren är modernare och kraftfullare än dagens verk, men är i grund och botten snarlik teknik. Parallellt med detta utvecklas nu en ny generation kärnkraft med radikalt annorlunda teknik. Kärnkraftverk som använder avfallet från dagens reaktorer som bränsle utvecklas just nu, med Frankrike som ledande nation inom EU. Svenska forskare deltar i arbetet, och just nu finns stora möjligheter för den som är ung och intresserad. Under 2011 ska 15 nya doktorander antas. -Kärnkraft är inte en teknik, utan många som samverkar, berättar Jan Blomgren. Vi behöver kärnfysiker, kemister, maskintekniker, eltekniker, miljövänner, allmänt påhittiga och en och annan psykolog, säger han med glimten i ögat. Skämt åsido, vi behöver många olika kompetenser, och inte bara tekniker. Säkerhet kommer alltid i främsta rummet, och där behöver vi kunskap om mänskligt beteende och hur värderingar påverkar teknik och miljö.
Utbildning och forskning i kärnteknik samordnas av Svenskt Kärntekniskt Centrum. På SKCs hemsida www.swedishnuclear.se finns länkar till utbildningar i kärnteknik.
Visste du att: – Om hela ditt livs behov av elström produceras med kärnkraft får bränslet – och avfallet – plats i en tekopp? – Sverige har mest kärnkraft i världen om man räknar el per person? – Det fanns en naturlig kärnreaktor i Gabon i Afrika för två miljarder år sedan? – Uran är ett av de 50 vanligaste grundämnena i jordskorpan? – En stor del av världens kärnkraftsbränslen tillverkas i Västerås? – De flesta reaktorer i världen använder svenska datorprogram för säkerhetsanalys?