Hembibelskola: Leta skatter med Matteus by Timoteus Förlag

Originaltitel: Believer's Bible Commentary - The Gospel According To Matthew © 1 989 by William MacDonald Bibeltexten (utan rubrikerna): Svenska Folkbibeln Nya Testamentet. Nyöversättning från grekiskan gjord i samarbete mellan Stiftelsen Biblicum, Ljungby, och Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm. Copyright © 1 996, Stiftelsen Biblicum, Ljungby, och Stiftelsen Svenska Folkbibeln, Stockholm © Svenska Utgåvan 2012 Timoteus-Förlag AB Halnatorps Egendom 3 545 93 Töreboda, Sverige www.timoteus-forlag.se Översättning: Bibelkommentaren - Pär Eliasson Frågor - Paula Eckhardt Omslag: Eduardo S. Souza Tryckt i Estland ISBN 978-91 -8941 4-30-3

Innehållet

Utgivarens förord................................................................................................8 Om författaren.................................................................................................... 9 Författarens förord............................................................................................ 10 Förkortningar.................................................................................................... 11

Introduktion till Nya Testamentet....................................................................12 I. Namnet ”Nya Testamentet”................................................................................12 II. Den nytestamentliga kanon.................................................................................12 III. Författarskap..........................................................................................................12 IV. Datering..................................................................................................................13 V. Innehåll...................................................................................................................13 IV. Språk....................................................................................................................... 13 Introduktion till evangelierna I. Våra ärorika evangelier......................................................................................... 14 II. De fyra symbolerna.............................................................................................. 14 III. De fyra läsekretsarna............................................................................................ 14 IV. Andra fyrfaldiga motiv......................................................................................... 15 V. Disposition och tyngdpunkt................................................................................16 IV. Den synoptiska frågan..........................................................................................17 Böckernas författarskap....................................................................................... 17

Evangelium enligt Matteus I. Unik plats i kanon.................................................................................................18 II. Författarskap..........................................................................................................18 III. Datering..................................................................................................................19 IV. Bakgrund och tematik .........................................................................................19 Struktur............................................................................................................. 21 Kommentar

1. Messias-Konungens stamtavla och födelse (Kap. 1) 1.1. Jesu Kristi stamtavla (1:1-17)...............................................................................22 1.2. Jesus Kristus föds av Maria (1:18-25)................................................................ 24 2. Messias-Konungens barndom (Kap. 2) 2.1. Visa män kommer för att tillbe Konungen (2:1-12)........................................ 28 2.2. Josef, Maria och Jesus flyr till Egypten (2:13-15).............................................30 2.3. Herodes mördar spädbarnen i Betlehem (2:16-18) ........................................ 32 2.4. Josef, Maria och Jesus bosätter sig i Nasaret (2:19-23)....................................32 Att fundera över Kapitel 1 och 2...................................................................................34 3. Förberedelser för Messias tjänst och dess inledning (Kap. 3, 4) 3.1. Johannes Döparen banar väg (3:1-12)............................................................... 36 Fördjupning: Himmelriket............................................................................................ 36 3.2. Johannes döper Jesus (3:13-17)...........................................................................40 Att fundera över Kapitel 3..............................................................................................42 3.3. Jesus blir frestad av Satan (4:1-11)......................................................................44 3.4. Jesus påbörjar sitt verk i Galileen (4:12-17) ..................................................... 48 3.5. Jesus kallar fyra fiskare (4:18-22)........................................................................ 48

3.6. Jesus botar många människor (4:23-25)............................................................ 50 Fördjupning: Evangeliet ..............................................................................................50 Att fundera över Kapitel 4..............................................................................................52

4. Himmelrikets beskaffenhet (Kap. 5-7) 4.1. Saligprisningarna (5:1-12).................................................................................... 54 4.2. De troende är salt och ljus (5:13-16)..................................................................58 4.3. Kristus uppfyller lagen (5:17-20)........................................................................ 58 Fördjupning: Den troendes förhållande till lagen..................................................... 60 4.4. Jesus varnar för vrede (5:21-26)..........................................................................62 4.5. Jesus fördömer äktenskapsbrott (5:27-30)........................................................ 64 4.6. Jesus kritiserar skilsmässa (5:31, 32)...................................................................66 Fördjupning: Skilsmässa och omgifte..........................................................................66 4.7. Jesus fördömer eder (5:33-37).............................................................................68 4.8. Att gå den andra milen (5:38-42)........................................................................68 4.9. Älska dina fiender (5:43-48)................................................................................ 70 Att fundera över Kapitel 5..............................................................................................72 4.10. Ge uppriktigt (6:1-4) ............................................................................................74 4.11. Be uppriktigt (6:5-8) ............................................................................................ 74 4.12. Jesus lär ut exempelbönen (6:9-15).................................................................... 74 4.13. Jesus undervisar om fasta (6:16-18)................................................................... 76 Fördjupning: Fasta..........................................................................................................78 4.14. Samla skatter i himlen (6:19-21)..........................................................................78 4.15. Kroppens lampa (6:22, 23).................................................................................. 78 4.16. Ingen kan tjäna både Gud och mammon (6:24).............................................. 80 4.17. Bekymra er inte (6:25-34).................................................................................... 80 Att fundera över Kapitel 6..............................................................................................84 4.18. Döm inte (7:1-6)....................................................................................................86 4.19. Fortsätt att be, söka och bulta (7:7-12).............................................................. 88 4.20. Den smala vägen (7:13-14).................................................................................. 88 4.21. På deras frukt ska ni känna igen dem (7:15-20)............................................... 90 4.22. Jag har aldrig känt er (7:21-23)............................................................................ 90 4.23. Bygg på klippan (7:24-29)....................................................................................90 Att fundera över Kapitel 7..............................................................................................92 5. Messias mäktiga och nåderika under och olika reaktioner på dem (8:1-9:34) 5.1. Makt över spetälska (8:1-4)..................................................................................94 5.2. Makt över förlamning (8:5-13)............................................................................94 5.3. Makt över feber (8:14, 15)................................................................................... 96 5.4. Makt över onda andar och olika sjukdomar (8:16, 17)....................................96 5.5. ”Undret” med människornas avvisande (8:18-22) ..........................................98 5.6. Makt över naturelementen (8:23-27)..................................................................98 5.7. Jesus helar två besatta män (8:28-34)...............................................................100 Att fundera över Kapitel 8............................................................................................102 5.8. Makt att förlåta synder (9:1-8).......................................................................... 104 5.9. Jesus kallar tullindrivaren Matteus (9:9-13)..................................................... 104 5.10. Jesus får en fråga om fasta (9:14-17)................................................................106 5.11. Makt att hela obotligt sjuka och uppväcka döda (9:18-26)...........................108 5.12. Makt att ge syn (9:27-31)................................................................................... 110 5.13. Makt att ge talförmåga (9:32-34)...................................................................... 110

6. Messias-Konungens apostlar sänds ut till Israels folk (9:35-10:42) 6.1. Behovet av skördearbetare (9:35-38)............................................................... 112 Att fundera över Kapitel 9............................................................................................114 6.2. Tolv lärjungar kallas (10:1-4).............................................................................116 6.3. Sändningen till Israel (10:5-33)......................................................................... 116 6.4. Inte med fred utan med svärd (10:34-39)....................................................... 124 6.5. En bägare friskt vatten (10:40-42)....................................................................124 Att fundera över Kapitel 10..........................................................................................126 7. Ökat motstånd och avvisande (Kap. 11, 12) 7.1. Johannes Döparen i fängelse (11:1-19)............................................................128 7.2. Verop över de obotfärdiga städerna i Galileen (11:20-24)........................... 132 7.3. Frälsarens reaktion på avvisandet (11:25-30)..................................................132 Att fundera över Kapitel 11..........................................................................................138 7.4. Jesus är sabbatens Herre (12:1-8)..................................................................... 140 Fördjupning: Sabbaten................................................................................................ 142 7.5. Jesus botar på sabbaten (12:9-14).....................................................................142 7.6. Helande åt alla (12:15-21).................................................................................. 144 7.7. Den oförlåtliga synden (12:22-32)....................................................................146 7.8. Av frukten känner man trädet (12:33-37)....................................................... 148 7.9. Profeten Jonas tecken (12:38-42)......................................................................150 7.10. En ond andes återkomst (12:43-45).................................................................150 7.11. Jesu mor och bröder (12:46-50)........................................................................152 Att fundera över Kapitel 12..........................................................................................154 8. Konungen kungör en ny övergångsform av himmelriket på grund av Israels avvisande (Kap.13) 8.1. Liknelser om himmelriket..................................................................................156 8.2. Liknelsen om såningsmannen (13:1-9)............................................................ 156 8.3. Liknelsernas syfte (13:10-17).............................................................................156 8.4. Förklaring av liknelsen om såningsmannen (13:18-23) ................................158 8.5. Liknelsen om vetet och ogräset (13:24:30)..................................................... 162 8.6. Liknelsen om senapskornet (13:31, 32) ..........................................................162 8.7. Liknelsen om surdegen (13:33) ........................................................................164 8.8. Användandet av liknelser uppfyller profetian (13:34, 35).............................164 8.9. Förklaring av liknelsen om ogräset (13:36-43)............................................... 164 8.10. Liknelsen om den gömda skatten (13:44)....................................................... 166 8.11. Liknelsen om den dyrbara pärlan (13:45. 46)................................................. 166 8.12. Liknelsen om fisknoten (13:47-50).................................................................. 168 8.13. Sanningens förråd (13:51, 52)........................................................................... 168 8.14. Jesus avvisas i Nasaret (13:53-58).....................................................................170 Att fundera över Kapitel 13..........................................................................................172 9. Messias outtröttliga nåd möts av ökad fientlighet (14:1-16:12) 9.1. Johannes Döparen halshuggs (14:1-12)...........................................................174 9.2. Mättandet av de femtusen (14:13-21).............................................................. 174 9.3. Jesus går på sjön (14:22-33)...............................................................................176 9.4. Jesus helar i Gennesaret (14:34-36)..................................................................178 Att fundera över Kapitel 14..........................................................................................180 9.5. Orenhet kommer inifrån (15:1-20)...................................................................182 9.6. En hednisk kvinna välsignas för sin tro (15:21-28)....................................... 184

9.7. Jesus botar många människor (15:29-31)........................................................ 186 9.8. Mättandet av de fyra tusen (15:32-39)............................................................. 186 Att fundera över Kapitel 15..........................................................................................188 9.9. Fariseernas och sadduceernas surdeg (16:1-12)............................................. 190

10. Konungen förbereder sina lärjungar (16:13-17:27) 10.1. Petrus storslagna bekännelse (16:13-20)..........................................................192 10.2. Jesus förbereder lärjungarna på sin död och uppståndelse ......................... 196 10.3. Förberedelse för sant lärjungaskap (16:24-28)............................................... 198 Att fundera över Kapitel 16..........................................................................................200 10.4. Lärjungarna förbereds för härligheten: Förvandlingen (17:1-8)..................202 10.5. Om förelöparen (17:9-13)................................................................................. 202 10.6. Förberedelse för tjänst genom bön och fasta (17:14-21)..............................204 10.7. Lärjungarna förbereds på att Jesus ska förrådas (17:22, 23)........................ 206 10.8. Petrus och hans mästare betalar sin skatt (17:24-27).................................... 206 Att fundera över Kapitel 17..........................................................................................208 11. Konungen undervisar sina lärjungar (Kap. 18-20) 11.1. Om ödmjukhet (18:1-6)....................................................................................210 11.2. Om förförelser (18:7-14)................................................................................... 210 11.3. Om tillrättavisning av syndare (18:15-20)....................................................... 212 11.4. Om obegränsad förlåtelse (18:21-35).............................................................. 214 Att fundera över Kapitel 18..........................................................................................218 11.5. Om äktenskap, skilsmässa och celibat (19:1-12) ........................................... 220 11.6. Om barn (19:13-15)............................................................................................222 11.7. Om rikedomar: den rike unge mannen (19:16-26)........................................ 222 11.8. Om belöning för ett uppoffrande liv (19:27-30)............................................226 Att fundera över Kapitel 19..........................................................................................228 11.9. Om vingårdsarbetarnas lön (20:1-16)..............................................................230 11.10. Om Jesu död och uppståndelse (20:17-19)..................................................... 232 11.11. Om ställning i riket (20:20-28).......................................................................... 232 11.12. Två blinda botas (20:29-34)...............................................................................234 Att fundera över Kapitel 20..........................................................................................236 12. Presentation och avvisande av Konungen (Kap. 21-23) 12.1. Det triumfatoriska intåget (21:1-11)................................................................ 238 12.2. Templet rensas (21:12, 13).................................................................................240 12.3. Prästernas och de skriftlärdas förtrytelse (21:14-17).....................................240 12.4. Det ofruktbara fikonträdet (21:18-22) ............................................................240 12.5. Jesu fullmakt ifrågasätts (21:23-27).................................................................. 242 12.6. Liknelsen om de båda sönerna (21:28-32)...................................................... 244 12.7. Liknelsen om de onda vingårdsarbetarna (21:33-46).................................... 244 Att fundera över Kapitel 21..........................................................................................248 12.8. Liknelsen om bröllopsfesten (22:1-14)............................................................250 12.9. Skatt till kejsaren och till Gud (22:15-22)........................................................252 12.10. Sadduceerna och deras uppståndelsegåta (22:23-33).....................................254 12.11. Det största budet (22:34-40)............................................................................. 254 12.12. Davids son är Davids Herre (22:41-46).......................................................... 256 Att fundera över Kapitel 22..........................................................................................258 12.13. Varning för stora ord men dåligt handlande (23:1-12) ................................ 260

12.14. Verop över de skriftlärda och fariseerna (23:13-36)...................................... 262 12.15. Jesus klagar över Jerusalem (23:37-39)............................................................ 266 Att fundera över Kapitel 23..........................................................................................268

13. Konungens tal på Oljeberget (Kap. 24, 25) 13.1. Jesus förutsäger templets förstörelse (24:1, 2)................................................270 13.2. Första häften av vedermödan (24:3-14).......................................................... 270 13.3. Den stora vedermödan (24:15-28)................................................................... 274 13.4. Den andra ankomsten (24:29-31) ....................................................................276 13.5. Liknelsen om fikonträdet (24:32-35)................................................................278 13.6. Den okända dagen och stunden (24:36-44) ...................................................280 13.7. Liknelsen om de förståndiga och de onda tjänarna (24:45-51) .................. 280 Att fundera över Kapitel 24..........................................................................................282 13.8. Liknelsen om de tio jungfrurna (25:1-13)....................................................... 284 13.9. Liknelsen om talenterna (25:14-30)................................................................. 284 13.10. Konungen dömer folken (25:31-46)................................................................ 286 Att fundera över Kapitel 25..........................................................................................292 14. Konungens lidande och död (Kap. 26,27) 14.1. Sammansvärjningen för att döda Jesus (26:1-5).............................................294 14.2. Jesus smörjs i Betania (26:6-13)........................................................................294 14.3. Judas förräderi (26:14-16).................................................................................. 294 14.4. Den sista påskalammsmåltiden (26:17-25)......................................................296 14.5. Den första nattvarden (26:26-29)..................................................................... 296 14.6. De självsäkra lärjungarna (26:30-35)................................................................298 14.7. Våndan i Getsemane (26:36-46)....................................................................... 298 14.8. Jesus förråds och grips i Getsemane (26:47-56) ........................................... 300 14.9. Jesus inför Kajfas (26:57-68) ............................................................................302 14.10. Petrus förnekar Jesus och gråter bittert (26:69-75)....................................... 304 Att fundera över Kapitel 26..........................................................................................308 14.11. Morgonprövning inför Sanhedrin (27:1, 2).................................................... 310 14.12. Judas ånger och död (27:3-10).......................................................................... 310 14.13. Jesus inför Pilatus (27:11-14) ........................................................................... 312 14.14. Jesus eller Barabbas (27:15-26) ........................................................................ 312 14.15. Soldaterna hånar Jesus (27:27-31).................................................................... 314 14.16. Konungens korsfästelse (27:32-44).................................................................. 314 14.17. Tre timmar av mörker (27:45-50)..................................................................... 316 14.18. Den brustna förlåten (27:51-54).......................................................................318 14.19. De trofasta kvinnorna (27:55, 56).................................................................... 320 14.20. Begravningen i Josefs grav (27:57-61)............................................................. 320 14.21. Den bevakade graven (27:62-66)...................................................................... 320 Att fundera över Kapitel 27..........................................................................................322 15. Konungens triumf (Kap. 28) 15.1. Den tomma graven och den uppståndne Herren (28:1-10).........................324 15.2. Soldaterna mutas att ljuga (28:11-15) ............................................................. 324 15.3. Missionsbefallningen (28:16-20).......................................................................326 Att fundera över Kapitel 28..........................................................................................330 Bibliografi....................................................................................................... 332 Noter............................................................................................................... 333

Utgivarens förord

Det är med stor glädje vi ger ut denna handbok till Bibeln. Vi hoppas den skall väcka lust att läsa Bibeln i sitt sammanhang; till att själv fundera över den, och att samtala med andra om den - för att på så sätt låta Ordet verka i våra liv. Vi är djupt övertygade om, att detta, tillsammans med bön, är nyckeln till en möjlig väckelse. Guds ord, Bibeln, har en otrolig kraft att förändra oss! Det vi själva inte förmår, vill Gud genom sitt Ord och den Helige Ande verka i våra liv. Att läsa Bibeln behöver inte vara en tråkig pliktövning - men ibland har vi svårt att förstå och tillgodogöra oss innebörden i ett avsnitt, och hur vi skall tillämpa den på våra liv. Denna handbok vill hjälpa dig med detta, inte genom att vara en akademisk bok om Bibeln, utan genom att med frågor och praktisk vägledning få dig att tränga djupare in i texten och dess betydelse, öka förståelsen för innebörden och - genom ibland mycket personliga frågor - få dig att fundera över hur du skall leva ut budskapet i ditt eget liv. Vi är övertygade om att det inte är tillräckligt att förstå det man läser med intellektet, det är bara första steget. Guds ord vill forma oss så att vi blir mer lika Jesus; det kan därför vara till hjälp att först enskilt, i lugn och ro och i bön, fundera över frågorna, innan man sedan samtalar om vissa av dem med andra. Om du tar dig tid att skriva ner svaren, är det lättare att komma ihåg sådant, som blivit viktigt för dig. För dig som vill gräva ännu lite djupare i texten, finns en mängd parallellställen angivna - vi har försökt göra det bästa urvalet bland en mängd möjligheter.

Användning i en hemgrupp, böne- eller bibelstudiegrupp Denna bok har sammanställts med syftet att hjälpa till med bibelläsningen i hemgruppen. Störst nytta av den har ni när alla redan innan sammankomsten har läst det aktuella avsnittet i bibeltexten, tillhörande förklaring samt enskilt svarat på frågorna. Har inte alla möjlighet att förbereda sig inför en träff, är det bra om någon vill ta på sig ansvaret att sammanfatta förklaringarna för gruppen vid nästa tillfälle. Under själva mötet föreslår vi att ni läser bibeltexten tillsammans och diskuterar vad den säger, sedan kan ni gå igenom en kort sammanfattning av förklaringarna, och notera eventuella viktiga, otydliga eller kontroversiella punkter. Ta er sedan tillräckligt med tid till att besvara frågorna. Vid mötets slut bör man enskilt och i gruppen ställa sig -och besvara - frågan vad som blivit personligt och viktigt för var och en. Användning som personlig bibelläsningshjälp eller hembibelskola Denna handbok vill hjälpa dig i din personliga bibelläsning genom fokus på bibeltexten. Låt förklaringarna stimulera dig till att fundera över den - och tänk på, att endast Ordet är felfritt, inte våra förklaringar till det; därför ber vi dig att noggrant pröva dem. Vi tror att följande tillvägagångssätt är meningsfullt vid arbetet med texten: a, Vad står det egentligen? Läs bibeltexten i lugn och ro. Om du behöver, finns det plats för egna anteckningar bredvid texten. Du kanske själv kommer på parallellställen när du läser och funderar över den. Fundera först själv över vad sammanhanget i texten vill säga dig utan att läsa förklaringarna. b, Läs förklaringarna: Först när du grundligt tänkt igenom det du läst, läs förklaringarna. Du kommer att få bekräftelse på en del punkter, och finna en annan åsikt i andra fall. Jämför alltid med bibeltexten i sammanhanget.

c, Frågor: Frågorna kan hjälpa dig att att reflektera över bibeltexten. De skall få dig att återvända till texten upprepade gånger, och få dig att tillämpa det du läser på ditt eget liv. Skriv upp dina svar för att lättare komma ihåg det som berör dig - även efter en längre tid. Förslag: Det är givande att samtala om det man har läst med andra. Bjud in en vän att - under ett par timmar i veckan - läsa Bibeln tillsammans med dig. Det är vårt hjärtas önskan att vi, Guds folk, på nytt får liv genom att läsa och följa Hans ord.

Vi planerar att ge ut denna typ av handböcker till hela Nya Testamentet. Om du, när du arbetar med dem, kommer på något vi skulle kunna förbättra eller har synpunkter av något slag, vore vi glada om du hörde av dig. All respons är välkommen! Kontakt: Timoteus-Förlag AB Ralf Ebel tel 0506-14313 ralf@timoteus-forlag.se

Om författaren William MacDonald är en uppskattad bibellärare och författare till ett 60-tal böcker, bibeldistanskurser och broschyrer, utgivna i USA och Kanada. Ett flertal av dem är redan översatta till en mängd olika språk. MacDonald har flera examina från Tufts College (numera universitet) och Harvard Business School, men det är inte dessa som format honom till den framstående bibellärare han är, utan den undervisning han fått i olika församlingar, och ett liv präglat av ivrigt, personligt bibelstudium. Efter att först ha arbetat som kapitalrådgivare på First National Bank of Boston, tjänade han under åren 1942-49 aktivt i amerikanska flottan. Därefter blev han medlem av Emmaus Bibelskolas (numera college) fakultet, och tjänade där från 1947 till 1965. Från och med 1959 var han dennas skolas ledare. Under åren 1965-1972 arbetade han som resande bibellärare och predikant. Hans tjänst förde honom inte bara genom hela Nordamerika, utan även till Europa och Asien. Sedan 1973 ingår han i Discipleship Intern Training Programs medarbetarstab i San Leonardo, Kalifornien. Vid 30 års ålder gav MacDonald Gud ett löfte om att skriva en kommentar till Nya Testamentet, vers för vers, för att göra det förståeligt. Det är uppfyllelsen av det löftet, som denna bibelarbetsbok bygger på; frukten av över 4 decenniers bibelstudium, predikningar och bibeltolkning.

4. Himmelrikets beskaffenhet (Kap. 5-7)

Det är ingen tillfällighet att Bergspredikan är placerad nära NT:s början. Dess position visar dess betydelse. I den sammanfattar Konungen vilken karaktär och vilket uppförande som förväntas av hans undersåtar. Denna predikan är inte en presentation av frälsningsplanen; inte heller är dess undervisning avsedd för människor som inte är frälsta. Den riktades till lärjungarna (5:1, 2) och var avsedd som konstitution eller system av lagar och principer för Konungens undersåtar under hans styre. Den var avsedd för alla – i det förflutna, i nutiden eller i framtiden – som erkände Kristus som Konung. När Kristus var på jorden, hade den sin direkta tillämpning på hans lärjungar. Nu, när vår Herre regerar i himlen, gäller den för alla som kröner honom till Konung i sina hjärtan. Slutligen kommer den att vara uppförandekoden för Kristi efterföljare under vedermödans tid och under tiden då han regerar på jorden. Predikan har en tydlig judisk smak, vilket märks i omnämnandet av rådet (dvs. Sanhedrin) i 5:22, altaret (5:23, 24) och Jerusalem (5:35). Ändå vore det fel att säga att dess undervisning är uteslutande för troende israeliter i det förflutna eller framtiden; den är för dem i alla tider som erkänner Jesus Kristus som Konung.

4.1. Saligprisningarna (5:1-12) 5:1, 2 Predikan börjar med Saligprisningarna eller välsignelserna. Dessa framställer idealmedborgaren i Kristi rike. De kvaliteter som beskrivs och framhålls är motsatsen till dem som världen värdesätter. A. W. Tozer beskriver dem så här: ”Man skulle kunna ge någon som är obekant med mänskligheten en någorlunda riktig beskrivning av densamma genom att ta Saligprisningarna, vända dem ut och in och säga: ’Här har du din mänsklighet.’”

5:3 Den första välsignelsen uttalas över de fattiga i anden. Detta syftar inte på naturlig läggning, utan på en människas avsiktliga val och disciplin. De som är fattiga i anden är de som känns vid sin egen hjälplöshet och förtröstar på Guds allmakt. De känner sitt andliga behov och finner det tillgodosett i Herren. Himmelriket, där självtillräcklighet inte är någon dygd och självupphöjelse är en synd, tillhör sådana människor. 5:4 De som sörjer är saliga; en tröstens dag väntar dem. Detta syftar inte på sorg över livets skiften. Det är den sorg man känner på grund av gemenskapen med Herren Jesus. Det är att aktivt med Jesus dela den skada, som synden orsakat i världen. Därför innefattar den inte bara sorg över den egna synden, utan också sorg över världens förfärliga tillstånd, dess avvisande av Frälsaren och domen över dem som försmår hans nåd. Dessa sörjande skall bli tröstade på den dagen då Gud ”skall torka alla tårar från deras ögon” (Upp 21:4). De troende får ta ut allt sitt sörjande i detta livet; för otroende är dagens smärta bara en försmak av evig sorg. 5:5 En tredje välsignelse uttalas över de ödmjuka, de skall ärva jorden. Av naturen kan dessa människor vara impulsiva, temperamentsfulla och barska, men genom att avsiktligt ta på sig Kristi sinnelag, blir de ödmjuka eller milda (jfr Matt 11:29). Ödmjukhet innebär att man accepterar sin anspråkslösa position. Den ödmjuke är saktmodig och mild i egen sak, men kan vara ett lejon i Guds sak eller i försvar av andra. De ödmjuka ska inte ärva jorden nu; snarare får de ärva smädelser och får egendom beslagtagen. Men de ska bokstavligt talat ärva jorden när Kristus, Konungen, regerar i tusen år i fred och välstånd. 5:6 Därnäst uttalas en välsignelse över dem som hungrar och törstar efter rättfärdighet:

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

Kapitel 5

Saligprisningarna (⇌ Luk 6:20)

1 När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 2 Då började han tala och undervisa dem: 3 ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. 4 Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade. 5 Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden. 6 Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.

Strukturöversikt

Jämför gärna 3 1 Kor 1 :25-29; Jes 57:1 5; 1 Kung 3:7 4 Neh 1 :4; Ps 1 26:5,6; Upp 7:1 7; Ps 1 47:3; 2 Kor 1 :3,4; Rom 8:1 8 5 Ords 25:1 5; Mat 1 1 :29; Ps 37:1 1 6 Jes 2:1 7; 2 Tim 2:22

3. FörberedelserförMessias tjänstoch dess inledning (Kap. 3, 4) 4. Himmelrikets beskaffenhet(Kap. 5-7) 4.1. Saligprisningarna (5:1-12) 4.2. De troende ärsaltoch ljus (5:13-16) 4.3. Kristus uppfyllerlagen (5:17-20) Fördjupning: Den troendes förhållande till lagen 4.4. Jesus varnarförvrede (5:21-26) 4.5. Jesus fördömeräktenskapsbrott(5:27-30)

de lovas tillfredsställelse. Dessa människor har passion för rättfärdighet i sina egna liv; de längtar efter att få se ärlighet, hederlighet och rättvisa i samhället; de söker efter praktisk helighet i kyrkan. Liksom de människor som Gamaliel Bradford skrev om, har de ”en törst som ingen jordisk ström kan stilla, en hunger som måste äta Kristus eller dö.” Dessa människor kommer att bli mättade i överflöd i Kristi kommande rike: de skall bli mättade, för rättfärdigheten ska styra och korruptionen ge vika för högsta moral. 5:7 De barmhärtiga är saliga i vår Herres rike, för de skall få barmhärtighet. Att vara barmhärtig är att vara aktivt medlidsam. I en mening är det att avstå från att straffa överträdare som förtjänar det. I en vidare mening att hjälpa behövande som inte kan hjälpa sig själva. Gud visade barmhärtighet genom att skona oss från den dom våra synder förtjänade och visa välvilja mot oss genom Kristi frälsningsverk. Vi imiterar Gud när vi har medlidande. De barmhärtiga skall få barmhärtighet. Här syftar Jesus inte på frälsningens nåd som Gud ger till en troende syndare; den nåden är inte beroende av en persons barmhärtighet – det är en fri, ovillkorlig gåva. Snarare talar Herren om den dagliga barmhärtighet som behövs för det kristna livet och om barmhärtighet på den framtida dag, då ens verk ska granskas (1 Kor 3:12-15). Om man inte har varit barmhärtig, kommer man inte att få barmhärtighet; dvs. ens belöning kommer att bli mindre. 5:8 De renhjärtade får försäkringen att de skall se Gud. En renhjärtad person är en vars motiv är odelade, vars tankar är heliga, vars samvete är rent. Uttrycket de skall se Gud kan förstås på flera sätt. För det första ser de renhjärtade Gud redan nu, genom gemenskap i Ordet och Anden. För det andra får de ibland en övernaturlig syn, en vision, av Herren. För det tredje

skall de se Gud i Jesu person när han kommer åter. För det fjärde skall de se Gud i evigheten. 5:9 En välsignelse uttalas över dem som skapar frid, de skall kallas Guds barn. Lägg märke till att Herren inte talar om människor med fridfull läggning eller människor som älskar frid. Han syftar på dem som aktivt ingriper för att skapa frid. Den naturliga hållningen är att stå vid sidan om och titta på när det blir bråk. Den gudomliga hållningen är att handla aktivt för att skapa frid, även om det betyder att man får ta emot glåpord och smädelser. De som skapar frid kallas Guds barn. Det är inte så de blir Guds barn – det kan man bara bli genom att ta emot Jesus Kristus som Frälsare (Joh 1:12). Genom att skapa frid visar sig de troende som Guds barn, och Gud kommer en dag kännas vid dem som människor med familjens drag. 5:10 Nästa saligprisning rör dem som blir förföljda, inte för sina egna missgärningar, utan för rättfärdighetens skull. Himmelriket utlovas åt de troende som lider för att de handlar riktigt. Deras hederlighet fördömer den ogudaktiga världen och för dess fientlighet upp i dagen. Människor hatar ett rättfärdigt liv, eftersom det avslöjar deras egen orättfärdighet. 5:11 Den sista saligprisningen förefaller vara en upprepning av den föregående. Det finns emellertid en skillnad. I föregående vers var ämnet förföljelse på grund av rättfärdighet; här är det förföljelse för Kristi skull. Herren visste att hans lärjungar skulle bli misshandlade på grund av sin samhörighet och lojalitet med honom. Historien har bekräftat detta: ända från början har världen förföljt, fängslat och dödat Jesu efterföljare. 5:12 Att lida för Kristi skull är ett privilegium som borde orsaka glädje. En stor lön väntar dem som på så vis blir profeternas kamrater i lidande och vedermödor. Dessa Guds gammaltestamentliga talesmän

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

7 Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet. 8 Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud. 9 Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn. 1 0 Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. 11 Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 1 2 Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.

Jämför gärna 7 1 Kor 3:1 2-1 5 8 Ps 24:3.5; Jes 33:1 5,1 6; Hebr 1 0:22, 1 2:1 4; 2 Tim 2:22 9 Jak 3:1 8; Hebr 1 2:1 4; Rom 8:1 4; Gal 3:26 1 0 2 Tim 3:1 2; 1 Petr 3:1 4 1 1 Apg 5:41 ; Jer 1 5:1 9b,20; Hebr 1 1 :25,26 1 2 Luk 6:22,23; 1 Petr 4:1 2,1 3

Strukturöversikt

förblev sanna trots förföljelse. Alla som efterliknar dem i deras lojala mod, kommer att få dela deras nuvarande glädje och framtida upphöjelse. Saligprisningarna tecknar ett porträtt av idealmedborgaren i Kristi rike. Lägg märke till betoningen på rättfärdighet (v. 6), frid (v. 9) och glädje (v. 12). Paulus hade antagligen detta stycke i åtanke när han skrev: ”Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande” (Rom 14:17).

regler för lärjungaskapet, som räknats upp i saligprisningarna och i resten av predikan. Om han misslyckas med att visa upp denna andliga verklighet, kommer folk att trampa på hans vittnesbörd. Världen har inget annat än förakt för en tvehågsen troende. 5:14 Jesus kallar också de kristna världens ljus. Han talade också om sig själv som ”världens ljus” (Joh 8:12; 12:35, 36, 46). Relationen mellan dessa två uttalanden är att Jesus är ljusets källa; de kristna är återskenet av hans ljus. Deras funktion är att 4.2. De troende är salt och ljus (5:13-16) lysa för honom, liksom månen återspeglar 5:13 Jesus liknade sina lärjungar vid salt. De solens härlighet. skulle vara för världen vad De kristna är som en stad salt är för det dagliga livet: … som ligger på ett berg: Världen har inget Den är upphöjd över sin salt ger smak åt maten; det annat än förakt hindrar spridningen av föromgivning och lyser mitt i ruttnelse; det framkallar för en tvehågsen mörkret. De vilkas liv bär törst; det förstärker smaken. Kristi undervisnings kännetroende! På samma sätt ger hans eftecken kan inte döljas. terföljare skärpa åt det mänskliga samhället, 4:15, 16 Folk tänder inte ett ljus och sätter tjänar som konserveringsmedel och får an- det under skäppan. I stället sätter de det dra att längta efter den rättfärdighet som be- på ljushållaren, så att det lyser för alla i skrevs i verserna innan. huset. Hans avsikt var inte att vi skulle Om saltet förlorar sin sälta, hur ska det hålla ljuset från hans undervisning för oss då få sältan tillbaka? Det finns inget sätt själva, utan att vi skulle dela det med anatt återställa den sanna, naturliga smaken. dra. Vi ska låta vårt ljus lysa så att folk ser När saltet en gång förlorat sin smak, du- våra goda gärningar och prisar vår Fader i ger det inget till. Det kastas på en väg. Al- himlen. Här ligger betoningen på den bert Barnes kommentar till det här stycket kristna karaktärens verk. Behagfullheten i är belysande: ett liv, i vilket Kristus är synlig, talar starDet salt som används i detta land är en ke- kare än ordens övertalningskraft.

misk förening – och om sältan gick förlorad, eller om det förlorade sin smak, skulle det inte finnas något kvar. I länder i öst var saltet emellertid orent, uppblandad med vegetabiliska och mineraliska ämnen, så att den kunde förlora hela sin sälta, och det ändå kunde finnas en ansenlig mängd [salt utan smak] kvar. Detta dög inget till, annat än att det, som det sägs, användes för att strös på vägar och stigar, så som vi använder sand. 7

Lärjungen fyller en stor funktion genom att vara jordens salt genom att leva ut de

4.3. Kristus uppfyller lagen (5:17-20) 5:17,@ 18 De flesta revolutionära ledare skär av alla band till det förflutna och förkastar den traditionella, existerande ordningen. Men inte Herren Jesus. Han värnade om Mose lag och stod fast vid att den måste hållas. Jesus hade inte kommit för att avskaffa lagen eller profeterna, utan för att fullborda dem. Han vidhöll klart och tydligt att inte en enda bokstav, eller mer ordagrant inte ett jota, och inte en prick i lagen skulle förgå förrän allt var

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

De troende är salt och ljus

1 3 Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. 1 4 Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg. 15 Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset. 1 6 Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.

Kristus uppfyller lagen

1 7 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. 1 8 Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett.

Strukturöversikt

Jämför gärna 1 4 Ef 5:8-1 6 1 6 Fil 2:1 5; 1 Petr 2:1 1 ,1 2 1 7 Rom 8:3-4 1 8 1 Tim 1 :8,9

helt fullbordat. Jota, eller iota, är den minsta bokstaven i det hebreiska alfabetet; med prick menas en liten markering eller ett streck som tjänar till att skilja en bokstav från en annan, ungefär som det undre strecket på stora E skiljer det från stora F. Jesus trodde på den ordagranna inspirationen av Bibeln, också i vad som kan verka som små, oviktiga detaljer. Inget i Skriften, inte minsta streck, är utan

Fördjupning: Den troendes förhållande till lagen Lagen är det rättsliga system som Gud gav Israels folk genom Mose. Hela lagtexten återfinns i Andra Mosebok 20:31, Tredje Mosebok och Femte Mosebok, men dess essens uttrycks i de tio budorden. Lagen gavs inte som medel för frälsning (Apg 13:39; Rom 3:20a; Gal 2:16, 21; 3:11); den var avsedd att visa människor deras synd (Rom 3:20b; 5:20; 7:7; 1 Kor 15:56; Gal 3:19) och sedan mana dem till Gud och hans nåderika frälsning. Den gavs till Israels folk, även om den innehåller moraliska principer som gäller för människor i alla tider (Rom 2:14, 15). Gud prövade Israel under lagen, som ett stickprov av mänskligheten, och Israels skuld bevisade världens skuld (Rom 3:19). Vid lagen häftade dödsstraffet (Gal 3:10), och att bryta mot ett bud var att vara skyldig till allt (Jak 2:10). Eftersom människorna hade brutit mot lagen, stod de under dödens förbannelse. Guds rättfärdighet och helighet fordrade att vitet skulle betalas. Det var av den anledningen Jesus kom in i världen: för att betala vitet med sin död. Han dog som ställföreträdare för skyldiga lagbrytare, fastän han själv var utan synd. Han viftade inte undan lagen; snarare fullgjorde han lagens hela krav genom att uppfylla dess stränga krav i sitt liv och sin död. Alltså kastar inte

betydelse. Det är viktigt att lägga märke till att Jesus inte sade att lagen aldrig skulle förgå. Han sade att den inte skulle förgå förrän allt har skett. Denna distinktion har konsekvenser för den troende idag, och eftersom den troendes förhållande till lagen är ganska komplicerat, ska vi lägga lite tid på att sammanfatta Bibelns undervisning i detta ämne. evangeliet lagen över bord; det upprätthåller lagen och visar hur lagens krav blivit helt fullgjorda genom Kristi frälsningsverk. Därför står den som förtröstar på Jesus inte längre under lagen; han står under nåden (Rom 6:14). Han är död för lagen genom Kristi verk. Lagens vite måste betalas en gång för alla; eftersom Kristus betalade vitet, behöver inte den troende göra det. I denna mening har lagen bleknat för den kristne (2 Kor 3:7-11). Lagen var vår övervakare till dess att Kristus kom, men efter frälsningen behövs inte längre denna övervakare (Gal 3:24, 25). Men att den kristne inte står under lagen betyder inte att han är laglös. Han är bunden av en starkare kedja än lagen, för han står under Kristi lag (1 Kor 9:21). Hans uppförande är format inte av fruktan för straff, utan av en kärleksfull längtan att behaga sin Frälsare. Kristus har blivit hans levnadsregel (Joh 13:15; 15:12; Ef 5:1, 2; 1 Joh 2:6; 3:16). En vanlig fråga i diskussionen om den troendes förhållande till lagen är: ”Ska jag följa de tio budorden?” Svaret är att vissa av lagens bud äger bestående giltighet. Det är alltid fel att stjäla, att ha begär eller att mörda. Nio av de tio budorden upprepas i NT, med en viktig skillnad – de ges inte som lag (med hot om straff), utan som träning i rättfärdighet för Guds folk (2 Tim 3:16b). Det enda budord som inte upprepas är sabbatsbudet: Kristna under-

Studiematerial Bibeltext Egna anteckningar

Egna anteckningar

Strukturöversikt

visas aldrig att hålla sabbaten (dvs. den sjunde dagen i veckan, lördagen). Lagens bruk för ickefrälsta människor är inte avslutat: ”Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt” (1 Tim 1:8). Dess rätta användning är att väcka kunskap om synden och på så vis leda till omvändelse. Men lagen är inte till för dem som redan är frälsta: ”[Den är] inte […] till för rättfärdiga” (1 Tim 1:9). Den rättfärdighet som lagen kräver är uppfylld i dem ”som inte lever efter köttet utan efter Anden” (Rom 8:4). Faktum är att Herrens undervisning i Bergspredikan lägger ribban högre än lagen. Lagen säger exempelvis: ”Du skall inte mörda”; Jesus säger: ”Du ska inte ens hata.” På så vis inte bara upprätthåller Bergspredikan lagen och profeterna, utan preciserar dem och utvecklar deras djupare innebörd. 5:19 När vi återvänder till predikan, lägger vi märke till att Jesus räknade med en naturlig benägenhet att mildra Guds bud. Eftersom de är av en så övernaturlig natur, tenderar folk att bortförklara dem, att rationalisera deras betydelse. Men den som därför upphäver ett av buden, och lär andra människor att göra detsamma, skall kallas den minste i himmelriket. Undret är att sådana människor tillåts komma in i riket över huvud taget – men då sker inträdet till himmelriket genom tro på Kristus. En persons position i himmelriket bestäms av hans lydnad och trofasthet under sitt liv på jorden. Den människa som lyder rikets lag – den människan skall kallas stor i himmelriket. 5:20 För att vi ska få träda in i riket, måste vår rättfärdighet överträffa de skriftlärdas och fariseernas (som var nöjda med religiösa ceremonier som gav dem en yttre, rituell rening, men som aldrig förändrade deras hjärtan). Jesus använder hyperbol (överdrift) för att kommunicera sanningen att yttre rättfärdighet utan inre verklighet

inte ger tillträde till himmelriket. Den enda rättfärdighet som Gud kommer att acceptera är den fullkomlighet som han tillskriver dem som accepterar hans Son som Frälsare (2 Kor 5:21). Naturligtvis kommer det, där det finns sann tro på Kristus, också finnas den praktiska rättfärdighet som Jesus beskriver i återstoden av predikan.

4.4. Jesus varnar för vrede (5:21-26) 5:21 Judarna på Jesu tid visste att mord var förbjudet av Gud och att mördaren skulle bestraffas. Detta gällde även innan lagen gavs (1 Mos 9:6) och införlivades senare i lagen (2 Mos 20:13; 5 Mos 5:17). Med orden: ”Jag säger er”, gör Jesus inga ändringar i undervisningen om mord. Men nu kunde ingen längre berömma sig av att aldrig ha begått mord. Jesus säger nu: ”I mitt rike får ni inte ens ha mordiska tankar.” Han följer handlingen mord till dess källa och varnar för tre former av orättfärdig vrede. 5:22 Den första är när en människa ”vredgas på sin broder utan orsak” (REFB)8. Den som anklagas för detta brott skulle vara skyldig inför domstolen – han skulle alltså dras inför rätta. De flesta kan finna vad de tycker är ett giltigt skäl för sin vrede, men vrede är bara rättmätig när det gäller Guds ära eller när någon annan behandlas illa. Den är aldrig rätt när den handlar om vedergällning av personliga oförrätter. En ännu allvarligare synd är att förolämpa en broder. På Jesu tid använde folk det arameiska ordet raká (se REFB) ett föraktfullt skällsord som betyder ”tom”. Den som använde detta ord var skyldig inför Stora rådet – de stod alltså inför rätta i Sanhedrin, landets högsta domstol. Att slutligen kalla någon dåre är den tredje form av orättfärdig vrede som Jesus fördömer. Här betyder ordet dåre mer än bara dumskalle. Det betecknar en

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

1 9 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

Jesus varnar för vrede

21 Ni har hört att det är sagt till fäderna: Du skall inte mörda. Den som mördar är skyldig inför domstolen. 22 Jag säger er: Den som är vred på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som säger till sin broder: Ditt dumhuvud, är skyldig inför Stora rådet, och den som säger: Din dåre, är skyldig och döms till det brinnande Gehenna.

Strukturöversikt

Jämför gärna 20 Rom 1 0:3,4 21 2 Mos 20:1 3; 3 Mos 24:1 7 22 1 Joh 3:1 5; Ef 5:26

moralisk dåre som borde vara död, och det uttrycker önskan att han vore det. Idag kan man höra en människa förbanna en annan med svordomar och uttrycker därmed en önskan om att personen ifråga ska hamna i helvetet. Jesus säger att den som uttalar en sådan förbannelse döms till det brinnande Gehenna. Avrättade brottslingars kroppar kastades ofta på en brinnande avfallshög utanför Jerusalem, känd som Hinnoms dal eller Gehenna. Detta var en bild för helvetets eld, som aldrig kommer att slockna. Det går inte att ta miste på allvaret i Frälsarens ord. Han lär att vrede innehåller fröet till mord, att användande av skällsord innehåller mordets ande och att ett förbannande språk implicerar själva önskan att mörda. Brottens progressiva stegring kräver tre grader av straff: domstolen, rådet och helvetets eld. I riket kommer Jesus att handskas med synd efter hur allvarlig den är. 5:23,@ 24 Om en människa felar mot en annan, i vredesmod eller av någon annan orsak, är det ingen mening med att bära fram en gåva inför Gud. Den kommer inte att behaga Herren. Den som felat bör först gå och gottgöra det som blivit fel. Först då kommer gåvan att vara välkommen. Även om dessa ord skrevs i en judisk kontext, betyder inte det att de saknar tilllämpning i dag. Paulus sätter tankegången i relation till Herrens måltid (se 1 Kor 11). Gud tar inte emot tillbedjan från en troende som inte talar med en annan. 5:25, 26 Här varnar Jesus för en processlysten ande och ovilja att medge skuld. Det är bättre att skyndsamt göra upp med en som anklagar en, än att löpa risken att hamna i rätten. Om det sker, kommer vi att förlora. Även om det råder delade meningar bland forskarna om vilka denna liknelse talar om, är poängen tydlig: om du har fel, var snar att medge det och gottgöra saken. Om du förblir obotfärdig, kommer dina synder till sist att hinna upp

dig, och du kommer inte bara bli tvungen att betala full ersättning utan också åka på tilläggsstraff. Och var inte snar att gå inför rätta. Gör du det, kommer lagen avslöja dig, och du får betala till sista öret.

4.5. Jesus fördömer äktenskapsbrott (5:27-30) 5:27,@ 28 Den mosaiska lagen förbjöd klart och tydligt äktenskapsbrott (2 Mos 20:14; 5 Mos 5:18). En människa kan vara stolt över att aldrig ha brutit mot detta bud och ändå ha ”ögon fulla av otukt” (2 Petr 2:14). Medan han är respektabel till det yttre, kan hans ögon ständigt vandra i orenhetens labyrinter. Därför påminde Jesus sina lärjungar om att blotta avhållsamheten från den fysiska handlingen inte var tillräcklig – det måste finnas inre renhet. Lagen förbjöd handlingen äktenskapsbrott; Jesus förbjuder begäret: Var och en som med begär ser på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta. E. Stanley Jones fångade innebörden i denna vers när han skrev: ”Om du tänker eller begår äktenskapsbrott, tillfredsställer du inte det sexuella begäret; du försöker släcka en eld genom att hälla olja på den.” Synden börjar i tanken, och om vi göder den kommer vi till slut att begå handlingen. 5:29, 30 För att upprätthålla ett rent tankeliv, krävs strikt självdisciplin. Alltså lärde Jesus, att om någon kroppsdel får oss att synda, är det bättre att leva sitt liv utan den än att själen för evigt går förlorad. Ska vi ta Jesu ord bokstavligt? Förespråkade han verkligen självstympning? Orden ska tas bokstavligt i följande utsträckning: om det vore nödvändigt att förlora en kroppsdel för att rädda själen, då borde vi med glädje skiljas från kroppsdelen. Lyckligtvis är det aldrig nödvändigt, eftersom den helige Ande sätter den troende i stånd att leva ett heligt liv. Emellertid måste det till samarbete och sträng disciplin från den troendes sida.

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

23 Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, 24 så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva. 25 Var angelägen om att göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse. 26 Amen säger jag dig: Du slipper inte ut därifrån, förrän du har betalat till sista öret.

Jesus fördömer äktenskapsbrott

27 Ni har hört att det är sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. 28 Jag säger er: Var och en som med begär ser på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta. 29 Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna. 30 Och om din högra hand förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kommer till Gehenna. Strukturöversikt

Jämför gärna 23 Mark 1 1 :24,25; 1 Tim 2:8 26 Mat 1 8:34-35 27 2 Mos 20:1 4; 3 Mos 20:1 0 28 2 Mos 20:1 7; Job 31 :1 29 Rom 8:1 3; 1 Kor 9:27; Kol 3:5

4. Himmelrikets beskaffenhet(Kap. 5-7) (...) 4.4. Jesus varnarförvrede (5:21-26) 4.5. Jesus fördömeräktenskapsbrott(5:27-30) 4.6. Jesus kritiserarskilsmässa (5:31, 32) Fördjupning: Skilsmässa och omgifte 4.7. Jesus fördömereder(5:33-37) 4.8. Attgå den andra milen (5:38-42)

4.6. Jesus kritiserar skilsmässa (5:31, 32) 5:31 Under den gammaltestamentliga lagen var skilsmässa tillåtet enligt 5 Mos 24:1-4. Detta stycke avsåg inte fall där hustrun varit otrogen (straffet för äktenskapsbrott var döden, se 5 Mos 22:22). Snarare handlar det om skilsmässa på grund av ovilja eller att man inte ”passar ihop”. 5:32 Men i Kristi rike blir var och en som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt […] orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Det betyder inte

Fördjupning: Skilsmässa och omgifte Skilsmässa var aldrig Guds intention för människan. Hans ideal är att en man och en kvinna förblir gifta tills deras förening bryts av döden (Rom 7:2, 3). Jesus klargjorde detta för fariseerna genom att hänvisa till den gudomliga skapelseordningen (Matt 19:4-6). Gud hatar skilsmässa (Mal 2:16), dvs. skilsmässa som strider mot Skriften. Han hatar inte all skilsmässa, för han säger om sig själv att han har skilt sig från Israel (Jer 3:8). Det berodde på att folket försummade honom för att tillbe avgudar. Israel var otroget. I Matt 5:31, 32 och 19:9 lärde Jesus att skilsmässa var förbjudet förutom när den ena parten gjort sig skyldig till otukt. I Mark 10:11, 12 och Luk 16:18 saknas undantagsklausulen. Diskrepansen förklaras förmodligen bäst med att varken Markus eller Lukas återger hela uttalandet. Därför är skilsmässa, även om det inte är idealet, tilllåtet om ens partner varit otrogen. Jesus tillåter skilsmässa, men han påbjuder det inte. En del forskare ser 1 Kor 7:12-16 som undervisning om att skilsmässa är acceptabelt när en troende lämnas av en icke-

att hon automatiskt blir en äktenskapsbryterska; det förutsätter att hon, när hon står utan försörjning, tvingas leva tillsammans med en annan man. Inte bara den före detta frun begår äktenskapsbrott, utan också den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott. Ämnet skilsmässa och omgifte är ett av de mest komplicerade ämnena i Bibeln. Det är praktiskt taget omöjligt att besvara alla frågor som väcks, men det kan vara till hjälp att kartlägga och sammanfatta vad vi tror att Skriften lär. troende. Paulus säger att den kvarvarande personen i sådana fall inte är bunden. Han eller hon är alltså fri att ta ut skilsmässa (eftersom han eller hon blivit lämnad). Undertecknads åsikt är att det i detta fall handlar om samma undantag som medges i Matt 5 och 19; nämligen att den icketroende ger sig av för att leva med någon annan. Därför kan den troende beviljas skilsmässa på biblisk grund endast om den andra parten begår äktenskapsbrott. Det hävdas ofta att även om skilsmässa är tillåtet i NT, så ses aldrig omgifte som en möjlighet. Emellertid förutsätter detta påstående något som saknar stöd i texten. Omgifte fördöms i NT inte för den oskyldiga parten, utan bara för den skyldiga. Dessutom är ett av huvudsyftena med en skilsmässa som har stöd i skriften att tillåta omgifte; annars skulle man lika gärna bara kunna separera. I en diskussion om detta ämne uppkommer alltid frågan: ”Hur är det med människor som skilde sig innan de blev frälsta?” Det är ingen tvekan om att otilllåtna skilsmässor och omgiften som genomförts innan en omvändelse är synder som blivit helt och fullt förlåtna (se t.ex. 1 Kor 6:11, där Paulus inkluderar äktenskapsbrott i den lista över synder som de

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

Jesus kritiserar skilsmässa

31 Det är sagt: Den som skiljer sig från sin hustru skall ge henne skilsmässobrev. 32 Jag säger er: Var och en som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapsbrott begås med henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.

Strukturöversikt

kristna i Korint tidigare gjort sig skyldiga till). Synder som begåtts innan omvändelsen hindrar inte troende från fullständig delaktighet i den lokala församlingen. En svårare fråga rör kristna som skilt sig av orsaker som står i strid med Skriften och sedan gift om sig. Kan de återupptas i den lokala församlingens gemenskap? Svaret beror på om äktenskapsbrott är den första fysiska föreningen eller ett kontinuerligt tillstånd. Om dessa personer lever i ett tillstånd av äktenskapsbrott, skulle de inte bara behöva bekänna sina synder, utan också ge upp sin nuvarande partner. Men Guds lösning på ett problem är aldrig en som skapar ännu större problem. Om män eller kvinnor i sin

strävan att lösa upp ett äktenskapligt trassel drivs in i synd, eller kvinnor och barn lämnas hemlösa och utfattiga, är medicinen värre än sjukdomen. Enligt undertecknads mening kan kristna som skilt sig i strid mot Skriften och sedan gift om sig uppriktigt ångra sin synd och återupprättas till Herren och till gemenskap med församlingen. I fråga om skilsmässa tycks nästan inget fall vara det andra likt. Därför måste de äldste i den lokala församlingen undersöka varje fall för sig och bedöma det enligt Guds Ord. Om emellanåt disciplinära åtgärder måste vidtas, ska alla berörda underordna sig de äldstes beslut.

4.7. Jesus fördömer eder (5:33-37) 5:33-36 Den mosaiska lagen innehöll åtskilliga förbud mot att svära falskt vid Guds namn (3 Mos 19:12; 4 Mos 30:3; 5 Mos 23:21). Att svära vid Guds namn innebar att han var ens vittne på att man talade sanning. Judarna försökte undvika förseelsen att svära falskt vid Guds namn genom att i stället svära vid himlen, jorden, Jerusalem eller sitt huvud. Jesus fördömer sådant kringgående av lagen som rent och skärt hyckleri och förbjuder alla slag av eder i vanliga samtal. Det var inte bara hyckleri, utan det var meningslöst att försöka undvika att svära vid Guds namn genom att bara byta ut det mot ett annat substantiv. Att svära vid himlen är att svära vid Guds tron. Att svära vid jorden är att svära vid hans fotpall. Att svära vid Jerusalem är att svära vid den kungliga huvudstaden. Till och med om man svär vid sitt eget huvud blandar man in Gud, eftersom han är alltings skapare. 5:37 För den kristne är eder onödiga. Hans ja ska betyda ja, och hans nej ska betyda nej. Att använda starkare språk är att

gå med på att Satan – den onde – regerar i våra liv. Det finns inga omständigheter, under vilka det är rätt för en kristen att ljuga. Detta stycke förbjuder också allt bedrägeri och all förvrängning av sanningen. Det förbjuder dock inte svärandet av eder inför rätten. Jesus själv vittnade under ed inför översteprästen (Matt 26:63ff). Paulus använde sig också av en ed för att åberopa Gud som vittne till att det han skrev var sant (2 Kor 1:23; Gal 1:20).

4.8. Att gå den andra milen (5:38-42) 5:38 Lagen sade: ”Öga för öga och tand för tand” (2 Mos 21:24; 3 Mos 24:20; 5 Mos 19:21). Detta var både en befallning att straffa och en begränsning för straffet – straffet fick inte vara större än brottet. Emellertid var auktoriteten att straffa enligt GT ledningens, inte individens. 5:39-41 Jesus gick utöver lagen till en högre rättfärdighet genom att avskaffa vedergällningen helt och hållet. Han visade sina lärjungar att icke-motstånd var möjligt genom nåd, även om hämnd en gång varit tillåtet enligt lag. Jesus under-

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

Jesus fördömer eder

33 Ni har vidare hört att det är sagt till fäderna: Du skall inte svära falskt och: Du skall hålla din ed inför Herren. 34 Jag säger er: Ni skall inte alls svära varken vid himlen, den är Guds tron, 35 eller vid jorden, den är hans fotpall, eller vid Jerusalem, det är den store Konungens stad. 36 Inte heller skall du svära vid ditt huvud, ty du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart. 37 Ert tal skall vara ja, ja, och nej, nej. Allt utöver det kommer från den onde.

Att gå den andra milen

38 Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. 39 Jag säger er: Stå inte emot den som är ond, utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra åt honom. 40 Om någon vill ställa dig inför rätta och ta din livklädnad, så låt honom få din mantel också. 41 Om någon tvingar dig att gå med en mil, gå två mil med honom.

Strukturöversikt

Jämför gärna 33 Ps 1 5:4; Jak 5:1 2 37 Sak 8:1 6,1 7 38 2 Mos 21 :24; 3 Mos 24:20; 5 Mos 1 9:21 39 Jes 50:6; 1 Petr 2:23; 3:1 7; Rom 1 2:1 7

visade sina efterföljare att inte göra motstånd mot den som är ond. Om någon slog dem på kinden, skulle de vända också den andra åt honom. Om någon stämde dem på deras livklädnad (ett underplagg), skulle de ge honom sin mantel (ett ytterplagg som man täckte sig med på natten) också. Om en ämbetsman tvingade dem att bära hans packning en mil, skulle de frivilligt bära den två mil. 5:42 Jesu sista bud i detta stycke verkar för oss i dag vara det mest ogörliga. Ge åt den som ber dig, och vänd dig inte bort från den som vill låna av dig. Vår besatthet av materiella ting och ägodelar får oss att rygga tillbaka för tanken att ge bort vad vi förvärvat. Men vore vi villiga att koncentrera oss på himmelrikets skatter och vara nöjda med bara den mat och de kläder vi verkligen behöver, skulle vi acceptera dessa ord både bokstavligare och villigare. Jesu uttalande förutsätter att den person som ber om hjälp har ett verkligt behov. Eftersom det är omöjligt att veta om behovet är legitimt i varje fall, är det bättre (som någon sade), ”att hjälpa ett tjog falska tiggare än att riskera att avvisa en verkligt behövande.” Mänskligt talat är ett sådant handlande som Herren här begär omöjligt. Bara när en människa är styrd av den helige Ande kan hon leva ett självuppoffrande liv. Bara när Frälsaren tillåts leva sitt liv i den troende, kan kränkningar (v. 39), orättvisor (v. 40) och besvär (v. 41) återgäldas med kärlek. Detta är ”den andra milens evangelium”.

ovän, låg denna andemening till grund för mycket av deras skolning. Denna attityd var en sammanfattning av GT:s inställning till dem som förföljde Guds folk (se Ps 139:21, 22). Det var en rättfärdig fientlighet, riktad mot Guds fiender. 5:44-47 Men nu kungör Jesus att vi ska älska våra ovänner och be för dem som förföljer oss. Det faktum att vi befalls att älska visar att kärleken har att göra med viljan och inte i första hand med känslorna. Den är inte samma sak som naturlig affektion, för det är inte naturligt att älska dem som hatar och skadar en. Den är en övernaturlig nåd, och den kan bara manifesteras hos dem som har gudomligt liv. Vi får ingen belöning om vi älskar dem som älskar oss; Jesus säger att även oomvända publikaner9 gör det! Inte heller är det någon dygd att hälsa endast på sina bröder10, dvs. våra släktingar och vänner. De ickefrälsta kan göra det; det finns inget specifikt kristet i det. Om inte vår nivå är högre än hedningarnas, kan vi vara säkra på att aldrig kunna påverka världen. Jesus sade att hans efterföljare skulle löna ont med gott, så att de skulle kunna vara sin himmelske Faders barn. Han sade inte att det var så de skulle bli Guds barn; det är snarare så vi visar att vi är Guds barn. Eftersom inte Gud är partisk vare sig för onda eller goda (i och med att bägge drar nytta av solen och regnet), så ska vi handla vänligt och rättvist mot alla. 5:48 Jesus avslutar denna del med förmaningen: Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig. Ordet fullkomlig måste förstås i ljuset av samman4.9. Älska dina fiender (5:43-48) hanget. De föregående verserna förklarar 5:43 Vår Herres sista exempel på den att fullkomlighet innebär att älska dem högre rättfärdighet som krävs i hans rike som hatar oss, att be för dem som förhandlar om hur man behandlar sina fiend- följer oss och att visa vänlighet mot såväl er, ett ämne som följer naturligt ur före- vän som fiende. Fullkomlighet är här den gående stycke. Lagen hade lärt israeliterna andliga mognad som gör det möjligt för att älska sin nästa (3 Mos 19:18). Även om en kristen att efterlikna Gud i att dela ut de aldrig uttryckligen befalldes att hata sin välsignelser till alla utan partiskhet.

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

42 Ge åt den som ber dig, och vänd dig inte bort från den som vill låna av dig.

Älska dina fiender

43 Ni har hört att det är sagt: Du skall älska din nästa och hata din ovän. 44 Jag säger er: Älska era ovänner och be för dem som förföljer er. 45 Då är ni er himmelske Faders barn. Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 46 Ty om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte publikaner det också? 47 Och om ni hälsar endast på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte hedningar det också? 48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Strukturöversikt

Jämför gärna 42 5 Mos 1 5:7,8; Ps 37:21 44 Apg 7:60; Ef 4:31 ,32; 45 Ef 5:1 ,2

4. Himmelrikets beskaffenhet(Kap. 5-7) (...) 4.7. Jesus fördömereder(5:33-37) 4.8. Attgå den andra milen (5:38-42) 4.9. Älska dina fiender(5:43-48) 4.10. Ge uppriktigt(6:1-4) 4.11. Be uppriktigt(6:5-8) 4.12. Jesus lärutexempelbönen (6:9-15)

Att fundera över

Kapitel 5 a) Jämför det som beundras i dagens samhälle med det som Jesus benämner som värden i verserna 3-1 1 . b) Vad får vi i verserna 1 3-1 6 lära oss om meningen med livet? Vad innebär det att vara salt och ljus? c) Hur kan man som kristen förlora sin sälta? Hur kan man bli salt igen eller ”förstärka” sin sälta? d) Vad vill du föresätta dig att göra under den kommande veckan för att vara ”mer” salt och ”mer” ljus? e) Vilken vägledning får vi av verserna 1 7-20 om vilken betydelse Bibeln bör ha för oss idag? f) Hur kan vår rättfärdighet gå långt utöver de skriftlärdas? (v. 20) De skriftlärda var sannerligen väldigt noga med lagen. g) Det finns många saker som kan fara genom huvudet när vi tillber. Vad av dessa ska avbryta vår tillbedjan? (v. 23) h) Varför är det nödvändigt att först klara upp tvister med andra kristna innan vi tillber Gud? (v. 23-24) i) Om någonting förleder oss till synd ska vi ta till väldigt drastiska åtgärder. Hur kan du ändra dina vanor angående exempelvis vad du läser eller ser på för att undgå denna frestelse? (v. 29-30) j) Vers 48 ger ett slags sammanfattning av detta kapitel. Kan vi överhuvudtaget nå detta mål? Vad ska denna uppmaning tjäna till?

Studiematerial Bibeltext Egna anteckningar

Egna anteckningar

4.10. Ge uppriktigt (6:1-4) 6:1 I första halvan av det här kapitlet talar Jesus om tre specifika fält av praktisk rättfärdighet i en människas liv: barmhärtighetsgärningar (v. 1-4), bön (v. 5-15) och fasta (v. 16-18). Namnet Fader återkommer tio gånger i dessa arton verser och är nyckeln till förståelsen av dem. Praktiska rättfärdighetsgärningar ska göras för hans gillandes skull, inte för människors. 6:2 Det verkar helt ofattbart att hycklarna gjorde väsen för att dra uppmärksamheten till sig när de gav gåvor i synagogorna eller allmosor åt tiggarna på gatorna. Herren avfärdade deras uppförande med den bryska kommentaren: ”De har fått ut sin lön” (dvs. deras enda lön är det anseende de får här på jorden). 6:3, 4 När en Kristi efterföljare ger en gåva, ska det ske i det fördolda. Det ska vara så hemligt att Jesus sade till sina lärjungar: ”Låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör.” Jesus använder denna åskådliga retoriska figur för att visa att våra barmhärtighetsgärningar ska göras för Faderns skull, och inte för att givaren ska få gott anseende. Detta stycke ska inte pressas till att förbjuda gåvor som kan ses av andra, eftersom det är mer eller mindre omöjligt att ge alla sina bidrag fullständigt anonymt. Det fördömer bara att man öppet skyltar med sitt givande.

4.11. Be uppriktigt (6:5-8) 6:5 Därefter varnar Jesus sina lärjungar för skenhelighet när de ber. De skulle inte medvetet ställa sig på offentliga platser för att andra skulle se dem be och bli imponerade av deras fromhet. Om kärleken till en framstående position är bönens enda motiv, då, förkunnar Jesus, är positionen också den enda lönen. 6:6 I verserna 5 och 7 står det grekiska pronomen som översätts med ni i plural. Men i vers 6 går det, för att betona den personliga kommunikationen med Gud,

över till singular, du. Nyckeln till besvarad bön är att be i det fördolda (dvs. gå in i din kammare och stäng din dörr). Om ditt verkliga motiv är att nå fram till Gud, så kommer han att höra och besvara din bön. Att använda detta stycke för att förbjuda offentlig bön vore att läsa in alltför mycket i det. Den tidiga kyrkan samlades till gemensam bön (Apg 2:42; 12:12; 13:3; 14:23; 20:36). Poängen är inte var vi ber. Vad det handlar om är varför vi ber – för att bli sedda av människorna eller för att bli hörda av Gud. 6:7 Bönen ska inte bestå av en massa rabblande, dvs. ständigt återkommande meningar eller tomma fraser. Ickefrälsta människor ber på det viset, men Gud blir inte imponerad av det blotta uppradandet av många ord. Han vill höra hjärtats ärliga uttryck. 6:8 Eftersom vår Fader vet vad vi behöver, redan innan vi ber honom om det, finns det fog för frågan: ”Varför ska vi över huvud taget be?” Anledningen är att vi i bönen känns vid vårt behov och beroende av honom. Detta är grunden för vår kommunikation med Gud. Dessutom gör Gud saker som svar på bön, som han annars inte skulle ha gjort (Jak 4:2).

4.12. Jesus lär ut exempelbönen (6:9-15) 6:9 i verserna 9-13 har vi det som vanligtvis kallas ”Herrens bön”. När vi använder denna beteckning, bör vi emellertid komma ihåg att Jesus själv aldrig bad denna bön. Den gavs åt hans lärjungar som exempel, efter vilket de kunde utforma sina böner. Den gavs inte som den exakta ordalydelse de skulle använda (v. 7 tycks utesluta detta), eftersom många ord som repeteras utantill kan bli till tomma fraser. Fader vår, som är i himlen. Bönen ska riktas till Gud Fadern i erkännande av hans överhöghet över världsalltet. Helgat blive ditt namn. Vi ska börja våra böner med lovprisning och ge pris och ära åt honom som är det värdig.

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

Kapitel 6

Ge uppriktigt

1 Akta er för att utföra goda gärningar för att människor skall se er. Då får ni ingen lön hos er Fader i himlen. 2 När du ger en gåva, blås då inte i trumpet för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människor skall berömma dem. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. 3 Nej, när du ger en gåva, låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör, 4 så att din gåva ges i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Be uppriktigt

5 När ni ber skall ni inte vara som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas av människor. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. 6 Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig. 7 Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull. 8 Var inte som de. Er Fader vet vad ni behöver, innan ni ber honom om det.

Jesus lär ut exempelbönen

9 Så skall ni be: Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn.

Strukturöversikt

4. Himmelrikets beskaffenhet(Kap. 5-7) (...) Jämför gärna 4.7. Jesus fördömereder(5:33-37) 1 ⇋ Mat 5:1 6 4.8. Attgå den andra milen (5:38-42) 5 Luk 1 8:1 0ff 4.9. Älska dina fiender(5:43-48) 4.10. Ge uppriktigt(6:1-4) 6 2 Kung 4:33; Dan 6:1 0; Luk 1 1 :2ff 4.11. Be uppriktigt(6:5-8) 8 v. 32 9 ∥ Luk 1 1 :2; 3 Mos 22:32; Ps. 1 1 5:1 ; Rom 8:1 5 4.12. Jesus lärutexempelbönen (6:9-15)

6:10 Komme ditt rike. Efter lovprisningen ska vi be om framgång för Guds sak och så sätta hans intressen främst. I synnerhet ska vi be om den dag då vår Frälsare och Gud, Herren Jesus Kristus, ska upprätta sitt rike på jorden och regera i rättfärdighet. Ske din vilja … I denna bön bekänner vi att Gud vet vad som är bäst och att vi lägger vår vilja under hans. Den uttrycker också en längtan efter att se hans vilja erkänd över hela jorden. … på jorden liksom den sker i himlen. Denna fras modifierar alla tre föregående böner. Tillbedjan av Gud, Guds suveräna styre och utförandet av hans vilja är alla realiteter i himlen. Bönen är att dessa förhållanden ska vara för handen på jorden liksom de är i himlen. 6:11 Ge oss i dag vårt bröd för dagen. När vi har satt Guds intressen främst, tillåts vi att lägga fram våra egna behov. Denna bön bekänner vårt beroende av Gud för daglig föda, såväl andlig som kroppslig. 6:12 Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss. Detta syftar inte på rättslig förlåtelse av skuld vi dragit på oss genom synd (den förlåtelsen fås genom tro på Guds Son). Snarare syftar det på den faderliga förlåtelse som är nödvändig för att gemenskapen med vår Fader ska kunna upprätthållas. Om de troende är ovilliga att förlåta dem som förorättar dem, hur kan de då förvänta sig gemenskap med sin Fader, som frikostigt förlåtit dem för deras missgärningar. 6:13 Och för oss inte in i frestelse ... Denna bön kan synas motsäga Jak 1:13, som påpekar att Gud aldrig frestar någon. Emellertid tillåter Gud sitt folk att bli satt på prov. Denna bön uttrycker en sund misstro mot ens egen förmåga att motstå

frestelser eller stå upp under prövning. Den bekänner fullständigt beroende av Herren för att bli bevarad. ... utan fräls oss från den onde. Detta är en bön för alla som förtvivlat önskar att av Guds kraft hållas borta från synden. Det är hjärtats rop efter daglig frälsning från syndens och Satans makt i ens liv.

Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen. 11 Bönens sista mening ute-

lämnas i katolska och de flesta moderna protestantiska biblar, eftersom den saknas i många gamla handskrifter. Emellertid är en sådan lovprisning den perfekta avslutningen på bönen och återfinns dessutom i majoriteten av handskrifterna. 12 Den ska, som Jean Calvin skriver, ”inte bara värma våra hjärtan till att skynda mot Guds härlighet … utan också lära oss att alla våra böner … inte har någon annan grundval än Gud själv.” 6:14, 15 Denna passus tjänar som förklarande fotnot till vers 12. Den är inte en del av bönen, utan ett tillägg för att betona att den faderliga förlåtelse som nämnts i v. 12 är villkorad.

4.13. Jesus undervisar om fasta (6:16-18) 6:16 Den tredje formen av religiöst hyckleri som Jesus fördömde var det medvetna bemödandet om att visa att man fastar. Hycklarna vanställde sina ansikten när de fastade, så att de såg magra, utmärglade och dystra ut. Men Jesus säger att det är fånigt att försöka verka helig. 6:17, 18 Sanna troende ska fasta i hemlighet, utan att ge något yttre sken av det. Att smörja sitt huvud och tvätta sitt ansikte var sätt att uppträda på sitt vanliga vis. Det räcker att ens Fader vet; hans belöning kommer att vara bättre än människors gillande.

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

1 0 Komme ditt rike. Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen. 1 1 Ge oss i dag vårt bröd för dagen. 1 2 Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss. 13 Och för oss inte in i frestelse utan fräls oss från den onde. [Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.] (REFB) 1 4 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er. 1 5 Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Jesus undervisar om fasta

1 6 När ni fastar, se inte så dystra ut som hycklarna. De vanställer sina ansikten för att visa människor att de fastar. Amen säger jag er: De har fått ut sin lön. 1 7 Nej, när du fastar, smörj ditt huvud och tvätta ditt ansikte, 1 8 så att människor inte ser att du fastar, utan endast din Fader som är i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.

Jämför gärna 1 0 Luk 1 7:20; Rom 1 4:1 7; Mat. 26:42 1 1 Ords 30:8 1 2 1 8:21 ff; Ef 4:32 1 3 Mark 1 4:38; 1 Kor 1 0:1 3; Joh 1 7:1 5; 2 Tim 4:1 8; Jak 1 :1 3ff 1 4 Mark 1 1 :25ff; Ef 4:32; Kol. 3:1 3 1 5 1 8:35; Jak 2:1 3 1 6 Jes 58:5,6; Sak 7:5

Strukturöversikt

4. Himmelrikets beskaffenhet(Kap. 5-7) (...) 4.11. Be uppriktigt(6:5-8) 4.12. Jesus lärutexempelbönen (6:9-15) 4.13. Jesus undervisarom fasta (6:16-18) Fördjupning: Fasta 4.14. Samla skatteri himlen (6:19-21) 4.15. Kroppens lampa (6:22, 23)

Fördjupning: Fasta

Att fasta är att avstå från att tillgodose fysisk hunger. Den kan vara frivillig, som i detta stycke, eller ofrivillig (som i Apg 27:33 eller 2 Kor 11:27). I NT förknippas fasta med sorg (Matt 9:14, 15) och bön (Luk 2:37; Apg 14:23). I dessa stycken åtföljer fastan bönen som uttryckande av allvaret i ens önskan att urskilja Guds vilja. Att fasta ger ingen förtjänst vad frälsningen beträffar; inte heller ger det en kristen någon särskild ställning inför Gud. En farisé skröt en gång om att han fastade två gånger i veckan; ändå gav det honom inte den rätt-

4.14. Samla skatter i himlen (6:19-21) Detta stycke innehåller en del av vår Herres mest revolutionerande undervisning – och en del av den mest försummade. Ämnet för resten av kapitlet är hur man ska sörja för framtiden. 6:19, 20 I verserna 19-21 motsäger Jesus alla mänskliga råd om att sörja för en finansiellt säkrad framtid. När han säger: ”Samla inte skatter på jorden,” antyder han att det inte finns någon säkerhet i materiella ting. Alla typer av materiella skatter på jorden kan antingen förstöras av naturliga element (rost och mal) eller stjälas av tjuvar. Jesus säger att de enda investeringar som inte kan gå förlorade är skatter i himlen. 6:21 Denna radikala hållning i finansiella frågor är grundad på den underliggande principen att där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. Om dina pengar ligger i ett bankfack, kommer också ditt hjärta och din lust att vara där. Om dina skatter är i himlen, kommer dina intressen vara koncentrerade där. Denna undervisning tvingar oss att avgöra om Jesus menade vad han sade. Om han gjorde det, står vi inför frågan: ”Vad ska vi göra med våra jordiska skatter?” Om han inte gjorde

färdighet han eftersträvade. Men när en kristen fastar i det fördolda, som en andlig övning, ser Gud och belönar det. Även om det inte befalls i NT, så uppmuntras det med löften om belöning. Det kan vara till hjälp i ens böneliv, genom att det tar bort tröghet och sömnighet. Det är värdefullt i kristider, då man vill urskilja Guds vilja. Och det är värdefullt som främjande av självdisciplinen. Fasta är en sak mellan den enskilde och Gud och ska utföras enbart med en önskan att behaga honom. Den förlorar sitt värde när den tvingas på utifrån eller visas upp med felaktiga motiv.

det, står vi inför frågan: ”Vad ska vi göra med vår Bibel?”

4.15. Kroppens lampa (6:22, 23) Jesus såg att det skulle bli svårt för hans efterföljare att begripa hur hans okonventionella undervisning om säkerhet för framtiden egentligen skulle kunna fungera. Därför använde han en analogi med det mänskliga ögat för att lära oss något om andlig syn. Han sade att ögat är kroppens ljus. Det är genom ögat som kroppen blir upplyst och kan se. Om ditt öga är friskt, får hela din kropp ljus. Men är ditt öga sjukt, blir synen nedsatt. I stället för ljus råder mörker. Tillämpningen är denna: Det goda ögat tillhör den vars motiv är rena, vars enda önskan är att främja Guds intressen och som är villig att ta Kristi undervisning bokstavligt. Hela hans liv badar i ljus. Han tror på Jesu ord, han avstår från jordiska rikedomar, han samlar skatter i himlen och vet att detta är den enda verkliga säkerheten. Det dåliga ögat, å andra sidan, tillhör den som försöker leva för två olika världar. Han vill inte ge upp sina jordiska skatter, men vill ändå ha skatter i himlen. Jesu undervisning syns honom ogenom-

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

Samla skatter i himlen

1 9 Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. 20 Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. 21 Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Kroppens lampa

22 Ögat är kroppens ljus. Om ditt öga är friskt, får hela din kropp ljus. 23 Men är ditt öga sjukt, ligger hela din kropp i mörker. Om nu ljuset i dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret!

Strukturöversikt

Jämför gärna 1 9 Kol 3:1 -3; Jak 5:1 -3 20 1 Tim 6:1 7-1 9; Hebr 1 0:34 22 ∥ Luk 1 :34; Ef 1 :1 7-1 8

förbar och omöjlig. Han saknar tydlig vägledning, eftersom han är full av mörker. Jesus tillägger att om nu ljuset i dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret! Med andra ord, om du vet att Kristus förbjuder dig att förtrösta på jordiska skatter och ändå gör det, så blir den undervisning du inte tagit åt dig mörker – en mycket kraftig form av andlig blindhet. Du kan inte se rikedomar på rätt sätt.

missat det verkliga syftet med våra liv. Gud skapade oss inte till sin avbild för att vårt högsta syfte skulle vara att inta föda. Vi är här för att älska, tillbe och tjäna honom och att representera hans intressen på jorden. Våra kroppar är avsedda att vara våra tjänare, inte våra herrar. 6:26 Himlens fåglar illustrerar Guds omsorg om sina skapelser. De predikar för oss om hur onödig vår oro är. De varken sår eller skördar, och ändå föder Gud dem. Eftersom vi i Guds skapelses hierar4.16. Ingen kan tjäna både ki är värda mycket mer än de, kan vi med Gud och mammon (6:24) säkerhet förvänta oss att Gud sörjer för Omöjligheten i att leva både för Gud och våra behov. för pengar uttrycks här i termer av herrar Men av detta ska vi inte sluta oss till att och slavar. Ingen kan tjäna två herrar. Han vi inte behöver arbeta för att sörja för våra kommer oundvikligen att vara mer lojal nuvarande behov. Paulus påminner oss med och lyda den ene mer än den andre. om att ”den som inte vill arbeta inte heller Likadant är det med Gud och mammon. skall äta” (2 Thess 3:10). Inte heller ska vi De kommer med rivaliserande krav, och dra slutsatsen att det är fel av en bonde att ett val måste göras. Antingen måste vi så och skörda. Dessa sysslor är en nödsätta Gud främst och ta avstånd från ma- vändig del av hans arbete med att sörja för terialismens styre, eller så måste vi leva för sina löpande behov. Vad Jesus förbjuder timliga ting och avvisa Guds anspråk på här är att bygga mångfaldigt fler lador för våra liv. att sörja för framtida säkerhet oberoende av Gud (något han fördömer i sin berät4.17. Bekymra er inte (6:25-34) telse om den rike bonden i Luk 12:16-21). 6:25 I detta stycke riktar sig Jesus mot vår Scripture Union49 sammanfattar i en tendens att centrera våra liv kring mat och kommentar till sin dagliga bibelläsningskläder och på så vis missa livets verkliga plan vers 26 på följande koncisa sätt: mening. Problemet är inte så mycket vad Tanken är att om Gud, utan deras medvetvi ska äta och ha på oss idag, utan vad vi na medverkan, håller lägre varelser vid liv, ska äta och ha på oss om tio, tjugo eller så kommer han än mer, med deras aktiva trettio år. Sådana bekymmer för framtiden medverkan, hålla dem för vilka hela skapelär synd, eftersom de förnekar Guds kärsen skedde vid liv. lek, vishet och makt. De förnekar Guds 6:27 Bekymmer för framtiden är inte bara kärlek genom att förutsätta att han inte en skymf mot Gud – det är också menbryr sig om oss. De förnekar hans vishet ingslöst. Herren demonstrerar detta med genom att förutsätta att han inte vet vad en fråga: ”Vem av er kan med sitt bekymhan gör. Och de förnekar hans makt ge- mer lägga en enda aln till sin [livs]längd” 13 nom att förutsätta att han inte förmår sör- En kort person kan inte ”bekymra sig” en ja för våra behov. halvmeter längre, och inte heller kan man Denna typ av bekymmer får oss att genom oro förlänga sitt liv en timme. ägna vår bästa energi åt att se till att vi har Ändå vore det, relativt sett, långt enklare tillräckligt mycket att leva av. Sedan, innan att göra detta än att ”bekymra fram” täckvi vet ordet av, är våra liv förbi och vi har ning för sina framtida behov.

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

Ingen kan tjäna både Gud och mammon

24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.

Bekymra er inte (∥ Luk 12:22ff)

25 Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26 Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin [livs]längd?

Strukturöversikt

4. Himmelrikets beskaffenhet(Kap. 5-7) (...) Jämför gärna Fördjupning: Fasta 24 ⇌ Lot (1 Mos 1 3:1 0; kap 1 9ff); 1 Kung 1 8:21 4.14. Samla skatteri himlen (6:19-21) ∥ Luk 1 6:1 3 4.15. Kroppens lampa (6:22, 23) 4.16. Ingen kan tjäna både Gudoch mammon (6:24) 25 ∥ Luk 1 2:22ff; Fil 4:6; 1 Tim 6:8; 1 Petr 5:7 4.17. Bekymra erinte (6:25-34) 26 Matt 1 0:38; Job 39:3; Ps 1 47:9 4.18. Döm inte (7:1-6)

27 Ps 39:6

6:28-30 Därefter tar Herren itu med det oförnuftiga i att bekymra sig för att inte ha nog med kläder i framtiden. Ängens liljor (förmodligen vilda anemoner) varken arbetar eller spinner, och ändå överträffar de Salomos kungliga klädedräkt i skönhet. Om Gud kan förse vilda blommor, som lever en kort tid och sedan används som bränsle för ugnen, med en så elegant klädnad, så kommer han säkerligen att ta hand om sitt folk, som tillber och tjänar honom. 6:31, 32 Slutsatsen är att vi inte ska ägna våra liv åt ängsligt jagande efter mat, dryck och kläder för framtiden. De oomvända hedningarna lever för det galna samlandet av materiella ting, som om mat och kläder var allt livet handlade om. Men så ska det inte vara med de kristna, som har en himmelsk Fader som känner deras grundläggande behov. Om de kristna skulle ställa upp målet att tillgodose alla sina framtida behov i förväg, skulle deras tid och energi behöva ägnas åt att samla på sig finansiella reserver. De skulle aldrig kunna vara säkra på att ha samlat ihop tillräckligt, eftersom det alltid finns en risk för marknadskollaps,

inflation, katastrofer, utdragen sjukdom, olycka med invaliditet som följd. Det betyder att Gud skulle bli berövad på sitt folks tjänst. Det verkliga syftet med deras skapelse och omvändelse skulle gå om intet. Män och kvinnor som bär på den gudomliga avbilden skulle leva för en osäker framtid på den här jorden, när de borde leva med evighetens värden framför ögonen. 6:33 Därför sluter Herren ett förbund med sina efterföljare. Han säger praktiskt taget: ”Om du sätter Guds intressen först i ditt liv, ska jag borga för dina framtida behov. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska jag se till att du aldrig lider brist på livets nödtorft.” 6:34 Det här är Guds ”socialförsäkringsprogram”. Den troendes ansvar är att leva för Herren, lita på Gud med orubblig förtröstan på att han sörjer för framtiden. Ens eget arbete är helt enkelt ett sätt att tillgodose sina löpande behov; allt därutöver investeras i Herrens verk. Vi är kallade att leva en dag i sänder: morgondagen kan själv bära sitt bekymmer.

GUDS SOCIALFÖRSÄKRINGSPROGRAM

”Om du sätter Guds intressen först i ditt liv, ska jag borga för dina framtida behov. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska jag se till att du aldrig lider brist på livets nödtorft.” 82

Studiematerial Bibeltext

Egna anteckningar

28 Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29 Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! 31 Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? 32 Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. 33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34 Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Jämför gärna 28 Luk 22:35 29 1 Kung 1 0:4ff; Pred 2:4ff 30 Ps 90:4-1 2 31 3 Mos 25:20-22 33 Kol 3:1 ff; 1 Kung 3:1 1 -1 3; Mark 1 0:28-30; 34 Jak 4:1 3-1 4; Fil 4:6,7; 1 Petr 5:7

Strukturöversikt

4. Himmelrikets beskaffenhet(Kap. 5-7) (...) 4.17. Bekymra erinte (6:25-34) 4.18. Döm inte (7:1-6) 4.19. Fortsättattbe, söka och bulta (7:7-12) 4.20. Den smala vägen (7:13-14) 4.21. På deras fruktska ni känna igen dem (7:15-20) 4.22. Jag haraldrig känter(7:21-23)

Att fundera över

Kapitel 6 a) Läs verserna 4, 6 och 1 8 en gång till. Varför ska vi undvika att göra gott inför människor och istället göra det i det fördolda inför vår Fader? Vad är din motivation till att göra någonting för Gud? Varför har vi lättare för att göra gott när andra berömmer oss för det? b) Hur skulle du själv uppskatta kvalitén på ditt fördolda liv med Gud på en skala från ett (väldigt fattigt) till fem (väldigt uppfyllande)? c) Försök att uttrycka varje enskild bön i ”Fader vår” i vers 9-1 3 med egna ord utan att använda dig av orden från originaltexten. d) Varför är himlen ett säkrare ställe än ”banken”? (v. 1 9-21 ) e) Hur kan du samla skatter i himlen? f) Vad är syftet med att ”tjäna pengar”? Vad betyder vers 33 för ditt vanliga arbetsliv? g) Behöver du ändra något för att leva enligt verserna 1 9-33 och i så fall vad? När tänker du göra det? h) Hur kan du investera i evigheten idag?

Studiematerial Bibeltext Egna anteckningar

Egna anteckningar