Jimmy Algotsson - Köpa och sälja aktier

Jimmy Algotsson

Köpa och sälja aktier - så fungerar det

Liber

Innehåll 1. I n l e d n i n g

5

.

7

2. Aktien 3. H u r är b ö r s e n uppbyggd? .

10

4. H u r går h a n d e l n m e d aktier till?

14

5. H u r h a n d l a r privatpersoner aktier?

19

6. Vad påverkar aktiekursen?

25

7. Att analysera en aktie

32

(Kurslistor, f u n d a m e n t a l analys, nyckeltal och teknisk analys) 8. Terminer och o p t i o n e r

.

9. Index och påverkan från a n d r a börser

55 .

59

10. Olika uttryck för aktievärdering

62

11. Att t ä n k a på vid aktiehandel

64

(Köpstrategier o c h r i s k m i n i m e r i n g ) 12. Att deklarera sina aktieaffärer

.

13. Var finns m e r information?

72 .

74 7 7

14. Slutord Register

_

7

&

1. Inledning Sedan m å n g a år r å d e r det en stor o p t i m i s m k r i n g aktieplaceringar s o m sparform. M å n g a svenskar äger aktier - direkt eller indirekt i form av fondandelar eller n å g o n a n n a n sparform. Totalt sett äger svenska hushåll aktier för över 600 miljarder kronor.

U n d e r 80-talet ö k a d e a l l m ä n h e t e n s intresse för aktier och de senaste tre d e c e n n i e r n a h a r aktiekurserna haft en kraftfull u p p g å n g . Idag är det cirka två miljoner svenskar s o m äger aktier direkt på d e n svenska m a r k n a d e n .

Det ökade intresset h a r också tydliggjort b ö r s e n s o m en viktig källa för företag m e d kapitalbehov. O m s ä t t n i n g e n på S t o c k h o l m s b ö r s e n - eller s o m d e n egentligen heter, O M X N o r d i c Exchange Stockholm - ökar stadigt. U n d e r 2006 och 2007 h a r S t o c k h o l m s b ö r s e n haft en genomsnittlig o m s ä t t n i n g på drygt 23 miljarder k r o n o r p e r dag.

Globaliseringen syns tydligt på S t o c k h o l m s b ö r s e n där det u t l ä n d s k a ägandet u p p g å r till över en tredjedel. Idag börjar det även bli enkelt för svenska s m å s p a r a r e att h a n d l a på b ö r s e r i a n d r a länder, bl a via de etablerade i n t e r n e t m ä k l a r n a . Troligtvis k o m m e r vi att få se en utveckling d ä r det blir allt lättare att h a n d l a på u t l ä n d s k a m a r k n a d e r . D a y t r a d i n g är n u m e r a ett etablerat b e g r e p p och förknippas m e d privatpersoner s o m försörjer sig på att k ö p a och sälja aktier dagligen. Trading i n n e b ä r att m a n h a n d l a r för egna pengar, till skillnad från n ä r m a n h a n d l a r för n å g o n a n n a n s r ä k n i n g .

Trading är något s o m även de stora b a n k e r n a o c h v ä r d e p a p p e r s b o l a g e n sysslar m e d .

Sett över ett längre perspektiv h a r b ö r s k u r s e r n a alltid ökat och få sparformer har k u n n a t ge en likvärdig avkastning. De senaste 100 åren h a r Stockholmsbörsen stigit m e d ungefär 10 % p e r år i g e n o m s n i t t . D e n första fondbörsauktionen i börshuset, vid Stortorget i G a m l a Stan, hölls r e d a n den 4 februari 1863. D e n n a dag r ä k n a s s o m d e n officiella tillkomsten av Stockholms fondbörs. Inte förrän 1974 började b ö r s h a n d e l n datoriseras, och först 1990 k o m det helelektroniska handelssystemet SAX (Stockholm Automated eXchange). D e n u p p g r a d e r a d e versionen heter SAXESS.

5

1.

INLEDNING

Aktieplaceringar är d o c k inte u t a n risker. De senaste 100 åren h a r flera finanskriser passerat, då aktiekurserna sjunkit så kraftig att det talats om börskrascher. De två mest k ä n d a är d e n på 1920-talet och d e n i början av 1990-talet. Även n ä r g o d a tider råder för aktiehandeln k a n k u r s e r n a svänga kraftigt, vilket m e d f ö r att aktiehandel alltid är förenad m e d ett visst m å t t av risktagande. D e n senaste kraftiga b ö r s n e d g å n g e n k o m år 2000 och varade i tre år.

Avsikten m e d d e n h ä r b o k e n är att ge g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p e r i det praktiska tillvägagångssättet vid aktieplaceringar. D e t finns flera böcker s o m beskriver h a n d e l n m e d aktier och olika fördjupade teorier k r i n g aktieh a n d e l n . Få b ö c k e r ger emellertid en överblick över och förståelse för h u r h a n d e l n rent praktiskt fungerar, eller k u n s k a p om de olika verktyg s o m m e r r u t i n e r a d e aktieplacerare använder. A m b i t i o n e n m e d d e n h ä r b o k e n är att råda bot på d e n n a brist samt besvara de flesta vanliga frågor s o m u p p k o m m e r i s a m b a n d m e d b å d e en b e g y n n a n d e och m e r avancerad aktiehandel.

6

2. Aktien I n n a n m a n investerar sina s p a r a d e tillgångar b ö r m a n veta vad det ä r m a n köper. I detta kapitel beskrivs v a d en aktie är, o c h varför m a n investerar i aktier.

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. D e t är emellertid ett ä g a n d e m e d begränsad risk och inget personligt betalningsansvar. Om ett företag går i konkurs t a p p a r aktierna i värde och det egna satsade kapitalet går förlorat, m e n aktieägaren k a n aldrig bli skyldig att betala för bolagets kvarstående skulder. Risken för aktieägaren är alltså b a r a det h a n eller h o n betalat för aktien.

När ett företag b e h ö v e r kapital k a n företaget emittera (ge ut) aktier. Detta ger företaget ett kapitaltillskott. S o m m o t p r e s t a t i o n vill d e n s o m investerat i aktier ha en så g o d avkastning s o m möjligt på sitt satsade kapital. Vanligtvis ger aktien en årlig r ä n t a i form av en utdelning. Vilken u t d e l n i n g en aktie ger bestäms av respektive företags b o l a g s s t ä m m a o c h k a n variera från år till år. Vissa bolag ger ingen u t d e l n i n g alls. Vanligtvis är u t d e l n i n g e n 2 till 5 procent av börsvärdet på aktien. U t d e l n i n g e n i p r o c e n t av aktiekursen är d e t s a m m a s o m aktiens direktavkastning. U t d e l n i n g e n sker i regel n å g o n gång u n d e r våren. Inför en u t d e l n i n g b r u k a r priset (kursen) på en aktie gå upp för att sedan gå n e r direkt efter utdelningen. U t d e l n i n g e n återspeglar sig alltså oftast i aktiekursen. Ägarandelen, aktien, k a n säljas vidare till n å g o n a n n a n , o c h priset bestäms av tillgång och efterfrågan vid varje givet tillfälle. Eftersom d e n genomsnittliga aktiekursen b r u k a r stiga m e r procentuellt u n d e r ett år än vad den genomsnittliga direktavkastningen ger, är h u v u d o r s a k e n till att många idag placerar i aktier följaktligen inte d e n årliga u t d e l n i n g e n u t a n tilltron till att aktien ska stiga i värde.

2.

AKTIEN

Aktier m e d olika röstvärde

D e t finns aktier av olika slag. D e n vanligaste u p p d e l n i n g e n n ä r det gäller de m a r k n a d s n o t e r a d e aktierna (aktier s o m h a n d l a s på en börs eller på n å g o n a n n a n m a r k n a d ) är att de är u p p d e l a d e i A- och B-aktier (ibland även C).

A-aktierna ger större inflytande i bolaget. Aktieägarna h a r rätt att utöva sitt ägarinflytande på b o l a g s s t ä m m a n , bl a tillsätter de bolagets styrelse g e n o m val. På b o l a g s s t ä m m a n b r u k a r en A-akties röstvärde m o t s v a r a tio B-aktiers.

Enligt lagen får röstvärdet för en aktie inte vara högre än tio gånger röstvärdet för en a n n a n aktie i s a m m a bolag. Bolag s o m bildats före 1948 h a r emellertid ibland större skillnader. Motivet för att emittera (ge ut) B-aktier k a n vara att h u v u d ä g a r n a i bolaget vill behålla det avgörande inflytandet m e n ä n d å införskaffa m e r kapital till bolaget. A-aktier k a n sålunda ha mycket lägre o m s ä t t n i n g (handel) då de k a n vara u p p b u n d n a h o s ett m i n d r e antal ägare. (Ofta är A-aktierna inte alls noterade.)

Det finns även a n d r a slags u p p d e l n i n g a r av aktier såsom preferensaktier och stamaktier. M e n u t b u d e t av a n d r a aktier än A- och B-aktier på b ö r s e n är begränsat, så detta är sällan en aktuell fråga för d e n vanlige aktiespararen.

O l i k a b e g r e p p i s a m b a n d m e d aktier

Värdepapper och finansiella instrument är b e g r e p p s o m ofta a n v ä n d s o c h betyder ungefär s a m m a sak. V ä r d e p a p p e r är en g e m e n s a m b e t e c k n i n g för h a n d l i n g a r s o m på något sätt k a n omsättas i pengar, t ex aktier, obligationer eller optioner. Finansiella i n s t r u m e n t k a n sägas vara det s a m m a n f a t t a n d e b e g r e p p e t för v ä r d e p a p p e r s o m är avsedda för h a n d e l på v ä r d e p a p p e r s m a r k n a d e n . M e d a n d r a o r d är en aktie alltså b å d e ett finansiellt i n s t r u m e n t och ett värdepapper.

De finansiella i n s t r u m e n t e n k a n delas in i tre grupper, varav de två första n e d a n k a n sägas vara h u v u d g r u p p e r .

Avista

I n s t r u m e n t och m a r k n a d e r där b e t a l n i n g och leverans i princip sker i direkt a n s l u t n i n g till avsluten (dvs de k ö p och försäljn i n g a r s o m genomförts). Till a v i s t a m a r k n a d e n h ö r d e n vanliga aktiehandeln.

Terminer

D e n direkta m o t s a t s e n till avista är terminer. Avslut sker idag m e n b e t a l n i n g och leverans sker i framtiden.

8

2.

Derivat

AKTIEN

I n s t r u m e n t s o m enkelt uttryckt k a n sägas vara en rättighet eller skyldighet att h a n d l a i ett u n d e r l i g g a n d e finansiellt i n s t r u m e n t eller vara, exempelvis en aktie eller en råvara, b e n ä m n s derivat.

T e r m i n e r o c h o p t i o n e r tillhör d e r i v a t m a r k n a d e n och i n n e b ä r en skyldighet eller rättighet att k ö p a eller sälja ett u n d e r l i g g a n d e i n s t r u m e n t eller vara vid ett senare tillfälle. Se även kapitlet T e r m i n e r o c h optioner.

Varför placera i aktier?

Det k a n finnas m å n g a olika a n l e d n i n g a r till att investera i aktier. S o m n ä m n t s tidigare är d e n absolut vanligaste orsaken att m a n h o p p a s att aktiekursen ska stiga och d ä r m e d att ens eget kapital ska öka i värde. Vid sidan om m e r traditionellt b a n k s p a r a n d e är aktier och fonder d e n vanligaste sparformen för privatpersoner. Aktier h a r också blivit ett vanligt tilläggssparande till det statliga p e n s i o n s s p a r a n d e t och tjänstepensionssparandet.

En a n n a n a n l e d n i n g till att äga aktier k a n vara att m a n vill stödja ett särskilt företag. D e t k a n vara för att m a n h a r ett speciellt intresse i företagets aktiviteter, t ex en fotbollsklubb, eller att m a n vill stödja ett företag på g r u n d av etiska eller a n d r a värderingsmässiga g r u n d e r , t ex till förmån för alternativ energi eller rättvis handel.

Att äga aktier i ett bolag ger också ägaren rätt att gå på b o l a g s s t ä m m a n och där göra sin s t ä m m a h ö r d o c h rösta i olika beslutsfrågor. D e t gör att inflytandet i bolaget ökar. G u d r u n S c h y m a n t ex, köpte aktier i olika storbolag för att på b o l a g s s t ä m m o r n a k u n n a a r g u m e n t e r a för att m a n skulle rösta in fler kvinnliga styrelseledamöter.

Det viktigaste i ett generellt aktiesparande b e h ö v e r inte p r i m ä r t vara att tjäna pengar, e n g a g e m a n g i ett företags aktiviteter eller viljan att påverka.

Det kan även vara att det är s p ä n n a n d e o c h a l l m ä n b i l d a n d e att följa m e d i hur och varför e k o n o m i n och olika bolag utvecklar sig s o m de gör. Att dessutom också k o p p l a e k o n o m i n s och bolagens utveckling till psykologin hos övriga aktieplacerare, ger ytterligare en intressant d i m e n s i o n till aktiesparandet. Aktier k a n på så vis vara ett mycket s t i m u l e r a n d e fritidsintresse.

9

3.Hurär börsen uppbyggd?

S t o c k h o l m s b ö r s e n ägs av O M X AB, s o m även driver b ö r s e r n a i Helsingfors, K ö p e n h a m n , Reykjavik, Tallinn, Riga och Vilnius u n d e r det g e m e n s a m m a n a m n e t d e n N o r d i s k a Börsen.

Vilka deltar i aktiehandeln?

För att få h a n d l a på b ö r s e n krävs det ett m e d l e m s k a p . Det k a n ett värdepappersinstitut, dvs ett värdepappersbolag eller en bank, få om de h a r F i n a n s i n s p e k t i o n e n s tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och d e s s u t o m uppfyller b ö r s e n s krav. F o n d k o m m i s s i o n ä r var tidigare det legala n a m n e t på värdepappersinstitut (före 1991), och f o n d k o m m i s s i o n ä r s b o l a g var n a m n e t på v ä r d e p a p p e r s b o l a g (svenskt aktiebolag s o m fått tillstånd att driva värdepappersrörelse,).

Idag b r u k a r m a n ibland lite slarvigt säga fondkommissionär och bank n ä r m a n talar o m b ö r s e n s m e d l e m m a r . D e t i n k l u d e r a r även i n t e r n e t m ä k l a r e .

M e d l e m m a r n a m å s t e även betala för sin h a n d e l utifrån h u r stor d e n är.

Det är e n d a s t via en m e d l e m s o m såväl stora investerare s o m privatp e r s o n e r k a n h a n d l a på b ö r s e n . S t o c k h o l m s b ö r s e n h a r idag ca 80 m e d l e m m a r s o m t i l l s a m m a n s h a r över 600 auktoriserade m ä k l a r e m e d tillträde till marknadsplatsen.

Till b ö r s e n finns naturligtvis också ett antal anslutna bolag s o m h a r sina aktier n o t e r a d e på n å g o n aktielista. Idag finns det ca 300 bolag anslutna till S t o c k h o l m s b ö r s e n - de sägs då vara börsnoterade. För att n o t e r a sina aktier måste bolagen uppfylla vissa villkor. De krav s o m ställs är bl a utförlig och s n a b b information till m a r k n a d e n . Företagen får också betala en avgift för att ha sina aktier n o t e r a d e på b ö r s e n .

Fördelen för bolagen att vara på b ö r s e n är b l a n d a n n a t att de g e n o m det lättare får tillgång till kapital vid emission (utgivning) av sina aktier, efters o m de n å r en b r e d a r e allmänhet.

10

3.

HUR

ÄR

BÖRSEN

UPPBYGGD?

De olika listorna Börsen är indelad i olika aktielistor, och varje bolags aktier är n o t e r a d e på n å g o n av dessa listor. Sedan 2006 är de svenska, danska, isländska och finska b ö r s e r n a s a m m a n s l a g n a till d e n nordiska listan och de tre baltiska l ä n d e r n a s b ö r s e r s a m m a n s l a g n a till en baltisk lista. M å l s ä t t n i n g e n är att på sikt förena dessa två listor till en enda. D e n n o r d i s k a listan, s o m har ca 600 bolag n o t e r a d e , etablerades 2006 av O M X AB för att N o r d e n skall ses s o m en g e m e n s a m m a r k n a d . Listan u n d e r l ä t t a r h a n d e l n i aktier mellan dessa länder och aktierna från listan betalas m e d d e n lokala valutan där bolaget är noterat. D e n n o r d i s k a listan är i sin tur u p p d e l a d på tre underlistor: Large Cap

Kravet för att få vara n o t e r a d på Large C a p är att börsvärdet på bolaget ska vara över en miljard euro.

Mid Cap

Kravet för att få vara n o t e r a d på M i d C a p är att bolagets b ö r s värde är mellan 150 miljoner och 1 miljard euro.

Small Cap

M i n d r e bolag m e d ett börsvärde u n d e r 150 miljoner e u r o finns på Small Cap.

Dessutom finns listan First North (tidigare kallad Nya M a r k n a d e n ) s o m är en handelsplats för tillväxtföretag i N o r d e n , och ägs av O M X . K o s t n a d e r n a är m i n d r e för att lista ett företag på First N o r t h och regelverket är inte lika omfattande s o m på b ö r s e n . Företag listade på First N o r t h får inte kalla sig börsnoterade eftersom First N o r t h - l i s t a n inte definieras s o m en börsplats (dvs en s k reglerad m a r k n a d ) u t a n endast är en så kallad handelsplattform.

Bolagens aktier kallas istället för marknadsnoterade. M e d m a r k n a d s n o t e r a d e menas aktier s o m n o t e r a d e på en lista (oavsett om det är en börslista eller någon a n n a n lista) och är ö p p n a för k ö p på d e n publika m a r k n a d e n . Att First North är en handelsplattform (och inte är reglerad m a r k n a d ) i n n e b ä r förenklade regler om bl a informationsskyldighet för de listade bolagen. Risken för den enskilde placeraren är något högre för aktier på d e n h ä r listan.

De ovan n ä m n d a listorna är i sin tur u p p d e l a d e för de olika l ä n d e r n a . Så går du in på n å g o n i n t e r n e t m ä k l a r e s h e m s i d a är det möjligt att se e n b a r t svenska aktier fördelade på Large Cap, M i d Cap, Small C a p o c h First N o r t h .

Innan d e n nordiska listan etablerades 2006 var aktierna på Stockholmsbörsen i h u v u d s a k indelade i olika listor efter h u r stor o m s ä t t n i n g e n var på de enskilda aktierna. Det fanns i första h a n d två listor:

11

3.

HUR

ÄR

BÖRSEN

A-listan

UPPBYGGD?

s o m i sin tur var u p p d e l a d på de m e s t o m s a t t a aktierna samt övriga.

O-listan

s o m i sin tur var u p p d e l a d på Attract 40 (de 40 mest omsatta aktierna) samt övriga.

En a n n a n lista s o m finns på d e n svenska a k t i e m a r k n a d e n är NGM Equity.

D e n ägs inte av O M X u t a n av ett k o n k u r r e r a n d e bolag, N o r d i c G r o w t h Märket ( N G M ) . N G M h a r liksom O M X noterat sig p å sin egen m a r k n a d s plats. N G M är vid sidan av O M X Sveriges a n d r a auktoriserade b ö r s sedan 2003. N G M - l i s t a n är liksom First N o r t h - l i s t a n inriktad på h a n d e l i n o r d i s k a tilllväxtbolag. Listan innehåller aktier från ett 50-tal bolag.

Till alla de olika listorna finns också en observationslista, Obs-lista.

D e n n a lista kan bolag h a m n a i om de för tillfället h a r p r o b l e m av något slag, t ex att det sker en större o m s t r u k t u r e r i n g av v e r k s a m h e t e n , bolaget inte h a r skött informationsgivningen enligt b ö r s e n s regler etc. Ett bolag k a n också h a m n a på Obs-listan om det sker stora förändringar i ägandet, t ex vid ett u p p k ö p . Bolag på observationslistan k a n sålunda vara svåra att värdera.

D e t finns även aktielistor s o m inte h a n t e r a s av O M X eller N G M .

Aktierna p å dessa k a n h a n d l a s h o s något värdepappersbolag s o m h a r h a n d om listan. S o m exempel k a n n ä m n a s Aktietorget - d e n största i sitt slag.

Aktietorget h a r n u m e r a även tillgång till det elektroniska handelssystemet SAXESS. Bolag s o m h a r sina aktier på dessa listor uppfyller vanligtvis inte de krav s o m krävs för att bli n o t e r a d e på b ö r s e n . Sådana aktier k a n ge h ö g avkastning, m e n i n n e b ä r samtidigt större risker.

EU-regler och begrepp Det k a n tidigare ha upplevts s o m svårt att förstå vad s o m r ä k n a s s o m en b ö r s eller inte. Från och m e d d e n 1 n o v e m b e r 2007, kan d o c k b e g r e p p s förvirringen upplevas s o m än större. Utifrån ett EU-direktiv, de så kallade MfFID-reglerna (Märkets in Financial I n s t r u m e n t s Directive), h a r de tidigare b e g r e p p e n förändrats. Syftet m e d det nya ramverket är att h a r m o n i s e r a lagstiftningen på v ä r d e p a p p e r s m a r k n a d e n i n o m EU. I n o m r a m e n för d e n gamla lagstiftningen fanns det tre former av h a n d e l s platser:

12

börs,

auktoriserad

marknadsplats

och

oreglerad

marknadsplats.

3.

HUR

ÄR

BÖRSEN

UPPBYGGD?

I och m e d M i F I D - r e g l e r n a finns det bara två: reglerad marknad och MTF (Multilateral Trading Facility), eller handelsplattform på svenska. Begreppet börs finns fortfarande kvar i d e n svenska lagstiftningen och syftar då på de aktörer s o m h a r rätt att driva en reglerad m a r k n a d . First N o r t h , Aktietorget och a n d r a m i n d r e listor r ä k n a s s o m handelsplattformar. Ibland a n v ä n d s även begreppet alternativ marknadsplats om handelsplattformar.

Skillnaderna mellan en reglerad m a r k n a d och en handelsplattform är flera; regelverket för d e n reglerade m a r k n a d e n är m e r a omfattande än det för handelsplattformen. På d e n reglerade m a r k n a d e n ska ö v e r v a k n i n g e n även göras av en o b e r o e n d e part, och p e r s o n e r m e d särskild insyn i bolagen (s k identifierade insiders) m å s t e redovisa sina i n n e h a v publikt. D e n reglerade m a r k n a d e n omfattas också automatiskt av alla EU-direktiv, m e d a n en handelsplattform själv k a n besluta om vilka regler s o m ska gälla för bolagen vid notering.

Schematisk struktur över aktiehandeln Kontrollorgan och tillståndsgivare för aktiehandeln i Sverige är Finansinspektionen. Schematiskt k a n organisationen för aktiehandeln i Sverige visas m e d n e d a n s t å e n d e tablå. M e d emittenter m e n a s de bolag s o m ger ut aktier, m e n också a n d r a institut s o m ställer ut obligationer, o p t i o n e r etc.

13

4. Hur går handeln med aktier till?

För att förstå sin egen h a n d e l k a n det vara b r a att förstå h u r aktiehandeln fungerar för m ä k l a r n a , s o m bl a lägger o r d e r för privatpersoners r ä k n i n g och s o m sitter och h a n d l a r direkt i det elektroniska handelssystemet.

Aktiehandeln H u r går då a k t i e h a n d e l n till? Jo, m ä k l a r e n k o m m e r till arbetet på m o r g o n e n h o s respektive b ö r s m e d l e m . M ä k l a r e n sitter alltså inte i börshuset. På sin arbetsplats h a r m ä k l a r e n en t e r m i n a l s o m är k o p p l a d till b ö r s e n s centraldator. M ä k l a r e n s o m sitter vid sin t e r m i n a l k a n hela tiden se exakt vad s o m h ä n d e r p å d e n elektroniska m a r k n a d s p l a t s e n , vilka o r d e r a n d r a m e d l e m s företag lägger in o c h vilka o r d e r s o m går till avslut (de k ö p och försäljningar s o m genomförs).

F r a m tills dess att m a r k n a d e n ö p p n a r k a n m ä k l a r e n lägga in alla o r d e r s o m k o m m i t in från sina olika k u n d e r . H o s b a n k e r n a gäller det också de o r d e r s o m k o m m e r in från de olika lokalkontoren. Några avslut k a n då inte göras i de elektroniska systemen o c h m ä k l a r n a k a n fram till m a r k n a d e n s ö p p n a n d e endast se de o r d e r s o m de själva lägger in - ett system s o m kallas dolt

öppningsförfarande.

I n n a n m a r k n a d e n ö p p n a r k a n d o c k efteranmälda avslut göras. De ska s o m senast r a p p o r t e r a s in i det elektroniska handelssystemet fem m i n u t e r efter ö p p n i n g e n . Efteranmälda avslut är m a n u e l l a avslut s o m gjorts n ä r b ö r s e n varit stängd o c h m a n u e l l a avslut i sin tur är avslut s o m gjorts u t a n för det elektroniska handelssystemet, t ex via telefon mellan två mäklare.

Efteranmälda avslut b r u k a r endast ske n ä r det gäller större avslut och är även o m g ä r d a d e av vissa a n d r a specifika regler.

14

4.

HUR GÅR

HANDELN

M E D AKTIER TILL?

N ä r m a r k n a d e n ö p p n a r ska en ö p p n i n g s k u r s fastställas. Om ingen vill k ö p a till det lägsta säljpris s o m getts för en aktie k a n d o c k ingen ö p p n i n g s k u r s fastställas. A n n a r s sätts ö p p n i n g s k u r s e n där flest aktier k a n m a t c h a s till avslut. Sedan går alla k ö p o r d e r på ett pris över och alla säljorder på ett pris u n d e r ö p p n i n g s k u r s e n till avslut. De order s o m ligger på s a m m a kurs s o m ö p p n i n g s k u r s e n går till avslut i strikt t i d s o r d n i n g , dvs efter vilket tid de lagts in. Priset för avsluten följer ö p p n i n g s k u r s e n . D e t m å s t e också finnas lika m å n g a aktier på k ö p s i d a n s o m på säljsidan för att alla aktier ska k u n n a gå till avslut.

Öppningsförfarandet tar några minuter, och aktierna ö p p n a r i bokstavsordning. Efter det tar d e n kontinuerliga h a n d e l n vid.

H a n d e l n sker efter p r i n c i p e n att kursnivå går först, och vid lika kursnivå gäller inläggningstid. Ö v e r l a p p a n d e kurser i o r d e r b o k e n s o m finns i n n a n ö p p n i n g e n k a n inte u p p s t å vid kontinuerlig h a n d e l eftersom en o r d e r s o m k o m m e r in och s o m k a n m a t c h a s m e d en a n n a n order går direkt till avslut.

Med överlappande m e n a s att det finns en k ö p o r d e r s o m k a n gå till avslut m o t en säljorder.

Maximal tid en o r d e r k a n ligga i n n e i det elektroniska handelssystemet är 8 dagar. Oftast b r u k a r emellertid m ä k l a r e n ta ut sina aktier s o m inte gått till avslut på kvällen för att lägga in nya o r d e r igen på m o r g o n e n . H o s vissa mäklare går det b a r a att ha o r d e r n i n n e u n d e r en dag. Kontakta din m ä k l a r e om du vill veta vilka regler s o m gäller för h u r länge en o r d e r ligger i n n e i handelssystemet h o s d e m .

De olika stegen i k u r s n i v å e r n a är förbestämda, dvs om aktierna går att handla i intervaller om hela kronor, 50-, 2 5 - , 10-, 5- eller 1-öresintervaller - s k kurssteg eller tick-size.

På nästa sida ges ett exempel på h u r det u n d e r en h a n d e l s d a g k a n se ut i orderboken i det elektroniska handelssystemet. Exemplet är från Ericssons B-aktie år 2000.

15

4.

HUR GÅR

HANDELN

M E D AKTIER TILL?

Bid betyder köp. Ask betyder sälj. Volume står för antalet aktier som köp- eller säljordern innehåller. Member står för vilken börsmedlem som har lagt ordern. SHB står t ex för Handelsbanken. På OMXs hemsida finns en lista med vilka börsmedlemmar som finns och vilka förkortningar de har.

Skulle en k ö p o r d e r på 1400 st aktier m e d styckepriset 223 kr läggas in i o r d e r b o k e n skulle d e n automatiskt m a t c h a s m o t de 1400 st på säljsidan m e d styckepriset 223 kr. O m e n k ö p o r d e r skulle k o m m a i n p å 222,75 k r skulle d e n inte k u n n a m a t c h a s , eftersom ingen vill sälja till det priset.

O r d e r n ligger då kvar tills det finns en säljorder att göra avslut m o t . Ett avslut k a n jämföras m e d ett avtal om en vanlig försäljning. För ett avslut krävs m i n s t en k ö p a r e och säljare s o m är överens om priset.

K u r s e r n a förändras kontinuerligt i det elektroniska handelssystemet. Så fort en k ö p a r e är b e r e d d att betala s a m m a pris s o m en säljorder s o m finns inlagd, eller en säljare är b e r e d d att acceptera s a m m a pris s o m en k ö p a r e h a r lagt, ä n d r a s k u r s e n i o r d e r b o k e n .

Ytterligare ett exempel för att öka förståelsen för h u r det fungerar: Om en säljorder k o m m e r in på 222 kr om 1500 st skulle d e n automatiskt m a t c h a s m o t översta k ö p o r d e r n på 222,50 kr m e d 1500 st. Priset skulle bli 222,50 kr eftersom prissättningen utgår från d e n s o m lagt in o r d e r n först. K ö p a r e n h a r m e d priset 222,50 kr sagt att h a n eller h o n k a n t ä n k a sig att k ö p a 1500 st aktier till ett m a x p r i s på 222,50 kr. Säljaren s o m lägger in en o r d e r på 222 kr säger att h o n / h a n k a n t ä n k a sig att sälja 1 500 st m e n inte till ett lägre pris än 222 kr. Både säljaren o c h k ö p a r e n är sålunda nöjda m e d b å d e 222 kr och 222,50 kr, m e n ett avslutspris m å s t e avgöras och i a k t i e h a n d e l n avgörs priset efter v e m s o m lagt in sin o r d e r först.

D e t finns i o r d e r b o k e n ovan flera k ö p o r d e r m e d priset 222,50 kr. Detta på g r u n d av att a k t i e o r d r a r n a är s o r t e r a d e efter tid. D e n översta k ö p o r d e r n är d e n s o m först lades in i systemet och ska sålunda gå först.

16

4.

HUR GÅR

HANDELN

M E D AKTIER TILL?

När ett avslut sker skickas informationen till VPC (Värdepapperscentralen) där aktierna avregistreras från säljarens VP-konto (Värdepapperskonto) o c h registreras på k ö p a r e n s . Samtidigt sker b e t a l n i n g via k ö p a r e n s och säljarens b a n k eller värdepappersbolag. Först n ä r detta är gjort är affären avslutad.

Det sker i regel elektroniskt o c h ögonblickligen.

V P C är en organisation d ä r alla aktieinnehav registreras s o m h a n d lats på svenska m a r k n a d e r . D ä r registreras alla aktieinnehav elektroniskt - alltså inga fysiska aktiebrev behövs. V P C är ett aktiebolag och ägs av i h u v u d s a k de fyra stora b a n k e r n a Swedbank, N o r d e a , SEB och Svenska H a n d e l s b a n k e n . Sedan 2004 äger d e s s u t o m V P C AB 100 p r o c e n t i sin finska motsvarighet A P K OY. T i l l s a m m a n s agerar de u n d e r n a m n e t N C S D (Nordic Central Securities D e p o s i t o r y ) . Aktiviteterna i n o m k o n c e r n e n står u n d e r myndighetstillsyn.

U n d e r dagen fortsätter sedan h a n d e l n fram till stängningsdags m e d att m ä k l a r n a lägger in o r d e r allt eftersom de k o m m e r in. Vissa mäklare sitter också m e d egna portföljer s o m de h a n d l a r i och är då inte b e r o e n d e av a n d r a s order.

Börsposter och småorder I det elektroniska handelssystemet sorteras alla o r d e r utifrån givna regler, dvs efter pris och tid. De högsta k ö p k u r s e r n a och de lägsta säljkurserna h a m n a r högst u p p i o r d e r b o k e n . Om priset är d e t s a m m a för flera o r d e r sorteras de efter d e n t i d p u n k t då de registrerades i systemet. D e t finns även vissa regler för h a n t e r i n g e n av en order baserat på dess storlek.

G r u n d e n h e t e n för o r d e r h a n t e r i n g e n i SAXESS är en börsspost (även kallad handelspost). För att på ett effektivt sätt k u n n a h a n t e r a order s o m är m i n d r e än en b ö r s p o s t är SAXESS u p p d e l a d i två olika m a r k n a d e r : börspostmarknad och småordermarknad. För varje aktieslag finns därför två o r d e r b ö c k e r - en b ö r s p o s t o r d e r b o k och en s m å o r d e r b o k .

O r d e r s o m är m i n d r e än en b ö r s p o s t läggs in i s m å o r d e r m a r k n a d e n där de m a t c h a s m o t övriga s m å o r d e r och s a m m a n f ö r s till avslut. Avslut i småo r d e r m a r k n a d e n k a n e n d a s t göras till d e n kurs s o m för s t u n d e n gäller i b ö r s p o s t m a r k n a d e n . D ä r m e d går det inte att få avslut på s m å o r d e r vars pris avviker från vad s o m gäller på b ö r s p o s t m a r k n a d e n .

17

4.

HUR GÅR

HANDELN

M E D AKTIER TILL?

Storleken på b ö r s p o s t e n varierar från aktie till aktie. Elektrolux säljs t ex i poster om 100 st. Det är oftast enklare att h a n d l a i j ä m n a börsposter efters o m det då är lättare att få i g e n o m sin order. Alla o r d e r s o m är m i n d r e än en b ö r s p o s t eller "blir över" h a m n a r i s m å o r d e r b o k e n . H a n d l a r m a n 125 st elektroluxaktier blir 25 st aktier kvar s o m inte är en j ä m n börspost. Eftersom h a n d e l n i s m å o r d e r b o k e n ofta är m i n d r e k a n det vara svårt att få till stånd ett avslut till det pris m a n begärt. Är o m s ä t t n i n g e n i en aktie tillräckligt låg k a n det vara svårt att få i g e n o m en o r d e r överhuvudtaget. M e n i fallet m e d Elextrolux är detta s o m oftast inte något p r o b l e m då aktien h a r en h ö g omsättning.

Mäklarens informationssystem U n d e r b ö r s d a g e n n ä r h a n d e l n pågår u p p d a t e r a s handelssystemet m e d orderoch avslutsinformation så fort en förändring sker i m a r k n a d e n . M ä k l a r n a k a n följa varje förändring i o r d e r b ö c k e r n a från sina t e r m i n a l e r i realtid, dvs i s a m m a s t u n d s o m de sker.

D e s s u t o m h a r m ä k l a r n a tillgång till flera a n d r a informationssystem s o m förser d e m m e d nyheter o c h information från aktie-, kredit-, valuta- och d e r i v a t m a r k n a d e r n a . D a t a t e r m i n a l e r r a p p o r t e r a r o m olika nyheter, pressm e d d e l a n d e n etc. De innehåller även realtidskurser från olika b ö r s e r och analysverktyg m e d d i a g r a m etc. För tjänsterna s o m h ö r till t e r m i n a l e r n a betalar a n v ä n d a r e n en avgift till det företag s o m äger rätten till inform a t i o n e n . De tre största, och vanligaste, är SIX (Stockholm Information eXchange), Reuter o c h Bloomberg. M a n b r u k a r tala om SIX-, Reuter- och Bloombergterminaler.

18

5. Hur handlar privatpersoner aktier?

S o m privatperson k a n du börja h a n d l a aktier g e n o m att ta kontakt m e d en b a n k eller ett värdepappersbolag ( f o n d k o m m i s s i o n ä r ) , alltså en m e d l e m av börsen. Oavsett via v e m du väljer att h a n d l a d i n a aktier, m å s t e du ö p p n a ett VP-konto hos V P C . D e t får du hjälp m e d av din mäklare. Du måste också välja ett k o n t o d ä r p e n g a r n a för k ö p ska dras ifrån och till vilket eventuella utdelningar skall betalas ut. Om du h a r telefontjänst h o s din b a n k eller värdepappersbolag k a n du ringa in d i n a order.

H o s en b a n k eller ett v ä r d e p a p p e r s b o l a g kan du ibland också få ö p p n a ett särskilt aktiekonto,

även kallat depåkonto eller aktiedepå ( t e r m i n o l o g i n

varierar b e r o e n d e p å vart m a n v ä n d e r sig) där d e p e n g a r s o m d u ö n s k a r använda för d i n a aktieaffärer skall sättas in, och där d i n a aktier registreras.

Oftast b r u k a r också värdet på aktierna i form av senaste betalkurs anges s o m en v ä r d e p o s t på kontot. H a r du ett sådant d e p å k o n t o behöver du oftast inget personligt V P - k o n t o h o s V P C u t a n det räcker m e d att aktieinnehavet är noterat på aktiekontot. Aktierna n o t e r a s på värdepappersinstitutets VPkonto. S o m aktieägare k a n du ha flera V P - k o n t o n och flera aktiekonton, m e n det är inte något du vanligtvis b e h ö v e r fundera på eftersom de sköts av din aktiemäklare.

Vissa b a n k e r och v ä r d e p a p p e r s b o l a g tar ut en avgift för kontot, hos a n d r a är det gratis. Ibland krävs det även att ett m i n i m i b e l o p p sätts in på kontot, allt från 10000 kr o c h uppåt. M i n i m i b e l o p p e t k a n a n v ä n d a s för aktieköp. Ö p p n a r du ett aktiekonto k a n du också knyta olika tjänster i n n e h å l l a n d e kursinformation, aktieanalyser m m till det. För dessa extratjänster b r u k a r det ibland tas ut en tilläggsavgift. H ö r dig för h o s din b a n k eller h o s ditt värdepappersbolag vilka tjänster de erbjuder och vad det kostar.

5.

HUR

HANDLAR

PRIVATPERSONER

AKTIER?

Internethandel H o s de flesta b a n k e r och ett flertal v ä r d e p a p p e r s b o l a g k a n du också h a n d l a via Internet. Du m å s t e då förstås ö p p n a ett särskilt aktiekonto h o s d e m där d i n a p e n g a r för aktieaffärerna finns. I n t e r n e t m ä k l a r n a tar oftast inte ut n å g o n fast avgift u t a n b a r a ett courtage (den avgift s o m betalas för varje aktieaffär). M i n i m i c o u r t a g e t b r u k a r ligga på 85-99 kr p e r affär. S o m s m å sparare kanske du inte heller k o m m e r u p p i h ö g r e b e l o p p eftersom det procentuella courtaget k a n ligga på t ex 0,09 procent. Om du då exempelvis k ö p e r aktier för 50 000 kr skulle courtaget bli 45 kr, och du k o m m e r då u n d e r m i n i m i c o u r t a g e t och får betala det istället.

Att h a n d l a via en n ä t m ä k l a r e är ofta ett billigare alternativ än att h a n d l a direkt m e d en b a n k eller via telefon. En affär s o m via en n ä t m ä k l a r e k a n kosta 99 kr kan h a m n a mellan 200 kr o c h 1000 kr om du h a n d l a r via telefon. D e t är också m å n g a gånger snabbare o c h enklare att a n v ä n d a en nätmäklare. H a r d u e n i n t e r n e t u p p k o p p l i n g k a n d u h a n d l a m e r eller m i n d r e rakt in i det elektroniska handelssystemet. Vid varje t r a n s a k t i o n sitter det emellertid en m ä k l a r e s o m bevakar de affärer s o m sker. Var d o c k b e r e d d på att en o r d e r a n s t o r m n i n g kan få datasystemen att krångla h o s n ä t m ä k l a r n a , vilket gör att vid tillfällen m e d h ö g t u r b u l e n s på b ö r s e n kanske du inte alltid får i g e n o m d i n o r d e r n ä r du tänkt.

H ä r n e d a n följer en lista på några av de p o p u l ä r a s t e i n t e r n e t m ä k l a r n a , deras internetadresser och vilka m i n i m i c o u r t a g e de h a r just nu. K o m ihåg att billigt inte alltid är d e t s a m m a s o m dåligt och att dyrt inte alltid är dets a m m a s o m bra - se efter om m ä k l a r e n h a r de tjänster du vill ha. De flesta b a n k e r tillhandahåller också möjligheten att k ö p a och sälja aktier över Internet.

20

Internetmäklare

Internetadress

Minimicourtage

Avanza

www.avanza.se

99 kr

E-trade

www.etrade.se

89 kr

Nordnet

www.nordnet.se

99 kr

De populäraste internetmäklarna med adresser och minimicourtage (dec -07).

5.

HUR

HANDLAR

PRIVATPERSONER

AKTIER?

Att börja handla N ä r du a n m ä l t ditt intresse h o s t ex en internetmäklare, l ä m n a t in din k o n t o ansökan, blivit registrerad s o m k u n d och fyllt på ditt aktiekonto m e d pengar, kan du börja handla. D e t första du då m å s t e göra är förstås att välja d e n aktie du är intresserad av o c h vilket b e l o p p du vill h a n d l a för. M e n k o m ihåg att aktier b a r a går att h a n d l a styckevis. Om du t ex vill k ö p a ABB för 20 000 kr och priset p e r aktie är 159,50 kr blir det sålunda 125 st aktier till priset 19937,50 kr plus courtage.

Börsposter och småorder Som tidigare n ä m n t s delar det elektroniska systemet u p p o r d e r i b ö r s p o s t order och småorder. D e t k a n därför vara viktigt att ta reda på h u r stor en börspost är och sedan försöka h a n d l a i j ä m n a b ö r s p o s t e r eftersom det då är lättare att få i g e n o m en o r d e r till önskat pris. I aktier m e d mycket h ö g o m s ä t t n i n g b r u k a r emellertid detta inte vara något p r o b l e m . Vill m a n inte köpa hela b ö r s p o s t e r b ö r m a n å t m i n s t o n e t ä n k a på att det är lättare att få igenom s m å o r d e r om de är en n å g o r l u n d a j ä m n del av en börspost, t ex en halv eller en fjärdedel.

Villkorade order Aktiekurserna på b ö r s e n s m a r k n a d ä n d r a r sig hela tiden. D e n kurs s o m gäller när m a n ger sin b a n k eller v ä r d e p a p p e r s b o l a g en o r d e r k a n ha förändrats när o r d e r n läggs in i det elektroniska handelssystemet. Därför k a n du aldrig garanteras att få k ö p a eller sälja till en viss kurs. D ä r e m o t k a n m a n gardera sig g e n o m att koppla ett villkor till o r d e r n .

Bästa m ö j l i g a pris

Villkoret bäst möjligt b r u k a r a n v ä n d a s för s m å o r d e r och i n n e b ä r att k ö p eller försäljning sker till d e n betalkurs s o m för tillfället gäller. Om betalkursen ändras i n n a n o r d e r n gått till avslut följer o r d e r n automatiskt m e d till den nya betalkursen. Villkoret bäst möjligt i n n e b ä r alltså inte att avslut sker

21

5.

HUR

HANDLAR

PRIVATPERSONER

AKTIER?

till d e n bästa k u r s e n en viss d a g u t a n e n d a s t till d e n betalkurs s o m gäller n ä r o r d e r n läggs. Det gör det mycket enklare att få i g e n o m en o r d e r i s m å o r d e r b o k e n då o r d e r n automatiskt ges ett pris s o m u n d e r l ä t t a r att d e n ska gå till avslut. För order i d e n vanliga b ö r s p o s t m a r k n a d e n m å s t e emellertid ett pris alltid anges, s o m b e g r ä n s n i n g . Detta är vad s o m gäller för m ä k l a r e n .

N ä r du h a n d l a r s o m k u n d är det möjligt, b e r o e n d e på mäklare, att h a n d l a d i n a aktier till bäst möjligt oavsett storleken på din order. Detta i n n e b ä r u r s p r u n g l i g e n att du önskar k ö p a aktier till det bästa möjliga pris s o m är ute på m a r k n a d e n just nu. Rent praktiskt fungerar det så att om du ringt in en o r d e r om k ö p av 100 st aktier så k o m m e r m ä k l a r e n att lägga in en o r d e r om k ö p till det pris där d e n bästa säljordern ligger för tillfället. M e n m ä k l a r e n k a n också vänta m e d att lägga o r d e r n till senare på dagen om h a n tror att priset k o m m e r att gå ner, u n d e r förutsättning att o r d e r n är en dagsorder.

Bäst möjligt för dig s o m p r i v a t k u n d och för m ä k l a r e n blir då inte riktigt s a m m a sak.

Limiterad order

Du k a n också lägga ett fast pris, s k limiterad order. Lägger du en limiterad k ö p o r d e r på exempelvis 15,50 kr betyder det att du inte vill k ö p a en aktie till ett högre pris än just 15,50.1 d e n fiktiva o r d e r b o k e n n e d a n k o m m e r du då att få k ö p a d i n a 100 aktier till priset av 15 kr eftersom det är d e n bästa säljorder s o m är i n n e för tillfället. H a r du lagt ett pris på din k ö p - eller säljorder är det alltså s a m m a sak s o m att du h a r limiterat o r d e r n . En limiterad k ö p o r d e r anger alltså b a r a var m a x g r ä n s e n går. D e t elektroniska systemet k o m m e r automatiskt att m a t c h a d i n order m o t d e n bästa säljorder s o m för tillfället ligger i n n e . Om du lägger en säljorder m e d limit i n n e b ä r det att det pris du anger är det lägsta pris du är villig att sälja för (se även föregående kapitel).

Lägger du en limiterad o r d e r b e h ö v e r ingen m ä k l a r e lägga ett pris på o r d e r n u t a n d e n k a n slussas direkt in i det elektroniska handelssystemet.

Köpvolym

22

Kurs

Säljvolym

15,50

200

15,00

300

200

14,50

200

14,00

Den fiktiva orderboken visar bl a att en limiterad köporder på 15,50 kr ger ett avslut på 15 kr, eftersom det är bästa säljorder. På samma sätt ger en limiterad säljorder på t ex 14 kr ett avslut på 14,50 kr.

5.

HUR

HANDLAR

PRIVATPERSONER

AKTIER?

Fill or kilf/Fill a n d kill

Två a n d r a vanliga villkor s o m kan a n v ä n d a s vid k ö p och försäljning av aktier är Fill or kill och Fill and kill. Det är villkor s o m oftast används vid h a n d e l m e d aktier s o m inte h a r så stor o m s ä t t n i n g , främst av m e r avancerade aktieköpare.

Fill or kill k a n översättas till Allt eller makulera. Villkoret i n n e b ä r att o r d e r n ska gå i g e n o m i sin helhet a n n a r s tas d e n o m g å e n d e bort. Exempel: O r d e r n är att k ö p a 500 aktier för 165 kr, m e n finns det bara 200 aktier till salu för 165 kr blir det ingen affär alls. Hela o r d e r n tas bort.

Det a n d r a begreppet, Fill a n d kill, k a n lättast översättas till, Handla och makulera. Det i n n e b ä r att om o r d e r n inte k a n u p p n å s i sin helhet g e n o m förs så mycket av o r d e r n s o m är möjligt. Därefter tas o r d e r n o m g å e n d e b o r t från m a r k n a d e n . Exempel: O r d e r n är att k ö p a 500 aktier för 165 kr, m e n finns det bara 200 aktier till salu för 165 kr k o m m e r dessa 200 att köpas och o r d e r n tas sedan bort. För en vanlig o r d e r skulle 200 aktier gå till avslut och 300 aktier ligga kvar i systemet i v ä n t a n på en säljare s o m vill sälja till det uppsatta villkoret, eller tills o r d e r n tas b o r t från o r d e r b o k e n .

Två vanliga begrepp - Spread och Likviditet Spread

Skillnaden mellan h ö g s t a k ö p k u r s och lägsta säljkurs kallas spread eller kursintervall. Spreaden kan också beskrivas s o m d e n oenighet om priset s o m finns mellan k ö p a r e o c h säljare. I d e n fiktiva o r d e r b o k e n på förra sidan ligger spreaden mellan 15 kr och 14,50 kr och är alltså 50 öre.

Likviditet

Likviditet (omsättning) är ett m å t t på h u r mycket det h a n d l a s i en aktie.

Aktier s o m det h a n d l a s mycket i h a r h ö g likviditet. I aktier m e d h ö g likviditet är det lätt att hitta köpare och säljare och spreaden är oftast liten. I en aktie m e d låg likviditet kanske det bara görs ett fåtal avslut p e r dag, vilket kan leda till att priset varierar kraftigt från dag till dag, o c h spreaden är då oftast stor.

23

5.

HUR

HANDLAR

PRIVATPERSONER

AKTIER?

Hur får privatpersoner tillgång till marknadsinformation?

Privatpersoner h a r inte möjlighet att se direkt in i det elektroniska h a n d e l s systemet. De h a r inte heller tillgång till alla de informationstjänster s o m m ä k l a r n a har. M a n k a n naturligtvis själv a b b o n e r a på SIX- eller Reuterinformation, m e n det är o e r h ö r t dyrt o c h är inte n å g o n t i n g att funderar på för d e n vanlige privatspararen. D e t finns emellertid en rad a n d r a möjligheter för att få likvärdiga tjänster.

Realtidsinformation

(real

=

utan

tidsmässig

fördröjning)

finns

oftast

s o m tjänst hos d e olika n ä t m ä k l a r n a . D e b r u k a r också k u n n a tillhandahålla tjänster s å s o m k u r s d i a g r a m m e d teknisk analys, f u n d a m e n t a l analys, inform a t i o n o m viktiga n y h e t e r och p r e s s m e d d e l a n d e n etc.

På Internet finns en hel del information gratis, s å s o m D a g e n s Industris h e m s i d a , www.di.se. På Internet finns b ö r s k u r s e r n a ofta m e d en fördröjning om cirka 15 m i n u t e r . D ä r finns också inte så sällan olika former av analyser, nyheter och p r e s s m e d d e l a n d e n . Även via text-tv finns k u r s i n f o r m a t i o n m e d 15 m i n u t e r s fördröjning. Dagstidningarna b r u k a r också ha k u r s i n f o r m a t i o n från gårdagen, aktieanalyser och viktiga aktiepåverkande nyheter. D e t finns även en r a d specialtidningar m e d olika former av analyser.

Om m a n inte a n v ä n d e r sig av Internet k a n m a n alltid i s a m b a n d m e d k ö p eller försäljning ringa till sin mäklare för att få reda på vilken kurs en speciell aktie h a r för tillfället. Även olika analyser k a n ibland ges av m ä k l a r e n .

S o m s m å s p a r a r e h a r m a n inte tillgång till en analysavdelning, u t a n är b e g r ä n s a d till sina egna analyser. Att ta del av a n d r a s analyser k a n utveckla de egna, och ge en fingervisning om v a d a n d r a är på väg att investera i.

A n d r a s analyser b r u k a r finnas i ovan n ä m n d a källor. M e n ett v a r n i n g e n s o r d för a n d r a s analyser är på sin plats. En analys behöver inte vara riktig b a r a för att d e n k o m m e r från en vanligtvis trovärdig källa. Se vidare i kapitlet Att analysera en aktie.

24

6. Vad påverkar aktiekursen?

H u v u d m o t i v e t för d e n vanliga aktieplaceraren att k ö p a aktier är att k u r s e n ska stiga. Att d e n gör så h a r m å n g a olika orsaker. I g r u n d och b o t t e n styrs priset på en aktie av u t b u d (antalet säljare) och efterfrågan (antalet köpare). Ö k a r antalet aktörer s o m vill k ö p a en aktie, ökar också priset - ökar antalet s o m vill sälja en aktie, sjunker priset. S a m m a förhållande, m e n omvänt, blir det om antalet k ö p a r e minskar, då m i n s k a r också priset. O c h ett m i n s k a t antal säljare ger ett h ö g r e pris. H u r detta fungerar visas schematiskt g e n o m den klassiska e k o n o m i s k a m o d e l l e n n e d a n .

Klassisk utbuds- och efterfrågemodell. När efterfrågekurvan flyttas till höger på grund av ökad efterfrågan på aktier, stiger priset i förhållande till det utbud som finns på marknaden. Om utbudet ökar, sjunker priset.

25

6. VAD

PÅVERKAR

AKTIEKURSEN?

H u r u t b u d och efterfrågan är fördelade mycket kortsiktigt för en aktie kan ses på h u r m å n g a säljorder respektive k ö p o r d e r s o m finns för tillfället, det s k orderdjupet. D e n n a i n f o r m a t i o n k a n du finna a n t i n g e n h o s d i n n ä t m ä k lare eller på olika internetsidor. T ä n k på att en viss tidsmässig fördröjning k a n finnas för i n f o r m a t i o n e n .

Orderdjupet för en viss aktie vid en viss tidpunkt, kan visas med siffror såväl som grafiskt.

Ofta ser det ut som på bilden.

Vad styr utbud och efterfrågan?

I h u v u d s a k är det f ö r v ä n t n i n g a r n a på h u r en aktie k o m m e r att utvecklas s o m avgör h u r m å n g a s o m vill k ö p a respektive sälja, o c h till vilket pris.

F ö r v ä n t n i n g a r n a är resultatet av en analys av tre olika faktorer: • Omvärldsförhållanden • Bolagsstyrda förhållanden • A n d r a placerare Dessa faktorer h ä n g e r i h o p och påverkar v a r a n d r a . Till exempel k a n en ökad k o n k u r r e n s i ett l a n d göra att ett företag m å s t e utveckla sina p r o d u k t e r för att fortsatt k u n n a hävda sig på d e n f ö r ä n d r a d e m a r k n a d e n . D e t är s å l u n d a en k o m b i n a t i o n av f ö r ä n d r a d e omvärldsförhållanden och företagets förm å g a att anpassa sig till dessa s o m är a v g ö r a n d e för kursutvecklingen. På k o r t sikt avgörs d o c k kursutvecklingen av placerarnas förväntningar på h u r företaget anpassar sig till d e n f ö r ä n d r a d e m a r k n a d e n .

Det m a n b ö r t ä n k a p å n ä r m a n ser p å olika faktorer ä r o m just d e n förä n d r a d e faktorn påverkar k u r s e r n a på k o r t eller på lång sikt.

26

6. VAD

PÅVERKAR

AKTIEKURSEN?

Omvärldsförhållanden

Exempel på omvärldsförhållanden k a n vara: • Politiska h ä n d e l s e r • Kapitalflöden • A n d r a placeringsalternativ • Utländska börser • Räntenivåer • Konjunkturläget Politiska händelser k a n ha en stor betydelse för en akties kurs, a n t i n g e n g e n o m att de påverkar ett företag direkt eller g e n o m att de påverkar d e n generella e k o n o m i s k a situationen. G e n o m nya lagar k a n t ex ett företags p r o d u k t e r plötsligt bli förbjudna i ett land, eller ett plötsligt krigsutbrott k a n kasta ett land in i en djup e k o n o m i s k kris.

H u r mycket p e n g a r s o m är på väg till eller från a k t i e m a r k n a d e n , dvs kapitalflödet, spelar en viktig roll för kursutvecklingen. Om aktier är d e n mest attraktiva s p a r f o r m e n för tillfället dras p e n g a r till a k t i e m a r k n a d e n och aktiekurserna stiger. Finns det a n d r a m e r attraktiva sparformer dras p e n g a r från a k t i e m a r k n a d e n . Ö k a r samhällets samlade i n k o m s t e r o c h f ö r m ö g e n h e t ökar också det möjliga kapitalet s o m k a n investeras i aktier. H ä n d e l s e r s o m lett till att kapitalflödet ökat på a k t i e m a r k n a d e n är t ex införandet av allem a n s f o n d e r n a på 1980-talet s o m gav ett subventionerat s p a r a n d e , inträdet av i n t e r n e t m ä k l a r n a på 1990-talet s o m gjorde det b å d e enklare o c h billigare för privatpersoner att h a n d l a på b ö r s e n o c h inflödet av p e n g a r från P P M fonderna. Det k a n emellertid vara svårt att avgöra h u r stor p å v e r k a n olika kapitalflöden h a r på kursutvecklingen på k o r t sikt. M e n d e n r å d a n d e trenden m o t allt m e r investeringsvilligt kapital b ö r i n n e b ä r a att kapitalflödet till börsen ökar.

Kapitalflödet till och från S t o c k h o l m s b ö r s e n , och d ä r m e d även k u r s utvecklingen, påverkas även av tillgången på utländskt kapital. D e t utländska kapitalet s o m är investerat i svenska aktier h a r växt från n å g r a p r o c e n t u n d e r början av 1980-talet till 37 p r o c e n t år 2007. En stor andel av det utländska

27

6. VAD

PÅVERKAR

AKTIEKURSEN?

kapitalet på d e n svenska b ö r s e n k o m m e r från stora a m e r i k a n s k a p e n s i o n s fonder. Utländskt kapital t e n d e r a r att vara m e r lättrörligt då de utländska placerarna säljer snabbt om det dyker u p p negativa nyheter, och eftersom det k a n röra sig om stora investeringar k a n detta få tydliga effekter på aktiek u r s e r n a . I slutet av 1990-talet var det u t l ä n d s k a ägandet över 40 procent.

D e t b e r o d d e mycket på att det utländska ägandet i börsjätten Ericsson ökade. U n d e r 1999 uppgick det till cirka 55 p r o c e n t av hela företaget. D e t u t l ä n d s k a ägandet i Ericsson h a r varit betydelsefullt b å d e för k u r s u p p g å n g e n och k u r s n e d g å n g e n i aktien.

Utländska börsers utveckling h a r också en stor betydelse. Utvecklingen för aktierna i USA betyder mycket för h u r S t o c k h o l m s b ö r s e n går. Eftersom börsvärdet i N e w York representerar ungefär 50 p r o c e n t av alla n o t e r a d e bolag i världen påverkar aktieutvecklingen i USA alla världens börser.

Särskilt stor påverkan på S t o c k h o l m s b ö r s e n h a r utvecklingen för svenska aktier n o t e r a d e i USA. Räntenivåerna påverkar också aktiekurserna starkt, och r ä n t a n h a r stor betydelse för e k o n o m i n s o m helhet. N ä r det gäller d e n m e r direkta k o p p lingen till aktiekurserna gör höjda r ä n t o r det m e r l ö n s a m t att investera i t ex traditionellt b a n k s p a r a n d e eller obligationer. H ö g a r ä n t o r gör att en del placerare flyttar sina p e n g a r från aktier till bl a r ä n t e b ä r a n d e papper. På g r u n d av d e n ö k a d e försäljningen av aktier m i n s k a r k u r s e r n a . Emellertid kan höjda r ä n t o r vara en signal om att e k o n o m i n går bra och att företagen gör stora vinster. D ä r m e d k a n höjda r ä n t o r i n n e b ä r a att aktiekurserna ä n d å fortsätter stiga.

Konjunkturläget h a r naturligtvis stor betydelse. U n d e r en lågkonjunktur m i n s k a r vinsterna för företagen och d ä r m e d sjunker aktiekurserna. U n d e r en h ö g k o n j u n k t u r ökar bolagens vinster, och m e d de ö k a d e i n k o m s t e r n a i samhället ökar det investeringsmöjliga kapitalet. Särskilt vissa bolag är m e r l ö n s a m m a n ä r det är högkonjunktur, och m i n d r e l ö n s a m m a i lågkonjunktur. Aktier i s å d a n a h ä r bolag s o m svänger kraftigt i konjunkturcykeln kallas cykliska

aktier.

Naturligtvis finns det företag s o m går bra även u n d e r en lågkonjunktur.

Vid en k o n j u n k t u r n e d g å n g skiftar gärna p l a c e r a r n a till stabilare och m i n d r e konjunkturkänsliga bolag, vilket gör att aktiekurserna i dessa k a n öka.

28

6. VAD

PÅVERKAR

AKTIEKURSEN?

Bolagsstyrda förhållanden

Exempel på händelser s o m styrs av bolaget k a n vara: • Utdelningar • Byte av vd eller styrelse • F ö r ä n d r i n g av bolagsstrategier • Utveckling av p r o d u k t e r . Split • Emissioner • N y h e t e r från bolaget Betydelsen av utdelningar h a r tidigare diskuterats. G e r aktien en h ö g r e utdelning påverkar detta generellt värdet på aktien positivt.

Byte av företagsledning k a n få stor betydelse på aktievärdet g e n o m aktiek ö p a r n a s b e d ö m n i n g av d e n nya ledningens förmåga att utveckla företaget och skapa vinster. Likaså k a n en ny inriktning av bolagsstrategierna b e d ö m a s s o m m e r eller m i n d r e fruktsam av aktieköparna.

Utvecklingen av nya p r o d u k t e r h o s ett företag är något s o m ibland k a n få aktiekursen att snabbt öka i värde g e n o m stora f ö r v ä n t n i n g a r n a på försäljningen av de nya p r o d u k t e r n a .

En split b r u k a r få stor betydelse. Om aktievärdet på ett bolag blivit högt, kanske 1 0 0 0 kr p e r aktie, k a n aktien upplevas s o m dyr att k ö p a och en liten procentuell f ö r ä n d r i n g av aktiekursen i n n e b ä r då en stor förändring i kronor.

Det k a n vara en h ä m m a n d e faktor. I det h ä r fallet kanske varje aktie delas u p p i fyra delar så att varje aktie blir värd 250 kr. D e t i n n e b ä r att en aktieägare efter en split får fyra nya aktier för varje g a m m a l .

Det finns flera olika varianter av aktieemissioner, varav d e n vanligaste är nyemission. Vid en nyemission ger ett aktiebolag ut nya aktier utöver de aktier s o m r e d a n finns, och får på det sättet tillgång till m e r kapital.

För aktieägarna k a n det emellertid i n n e b ä r a att aktierna sjunker i värde eftersom det nu finns fler aktier i o m l o p p . M a n säger att nyemissioner har en utspädningseffekt eftersom en aktie efter emissionen utgör en m i n d r e andel av bolaget än före.

29

6. VAD

PÅVERKAR

AKTIEKURSEN?

Emellertid b r u k a r motivet för en nyemission vara att det nya kapitaltillskottet ska leda till att bolaget långsiktigt ökar i värde och d ä r m e d att aktiekursen går u p p .

Nyheter från bolaget k a n få stor effekt. D e t k a n vara nyheter om nya order, u p p k ö p , en fusion, en försäljning av en del av v e r k s a m h e t e n m m. Särskilt nyheter s o m är tydligt k o p p l a d e till ett företags vinster kan få stor effekt på aktiekursen. Det m a n ska t ä n k a på är att nyheter s o m gäller ett enskilt bolag även kan påverka a n d r a bolag i n o m s a m m a bransch.

A n d r a placerare

D e t är placerarnas g e m e n s a m m a agerande s o m i slutändan påverkar h u r k u r s e n utvecklas, och d y n a m i k e n i flockbeteendet kan vara stor. Säljer m å n g a Sandvik, går aktiekursen ner. Förväntas m å n g a investerare att k ö p a Sandvik b o r d e det vara en l ö n s a m strategi att köpa. Eftersom a n d r a placerares a g e r a n d e eller förväntade a g e r a n d e är avgörande för en akties kurs, kan analyser m e d k ö p - och sälj r e k o m m e n d a t i o n e r från olika m ä k l a r e och t i d n i n g a r få stor genomslagskraft på kursutvecklingen. Särskilt s m å o c h m e d e l s t o r a företag k a n påverkas av a k t i e r e k o m m e n d a t i o n e r i m e d i e r n a g e n o m att privata placerare h a r större påverkan på en sådan akties kurs.

R e k o m m e n d a t i o n e r från stora v ä l r e n o m m e r a d e internationella m ä k l a r h u s s o m M o r g a n Stanley och Merrill Lynch k a n få mycket stor genomslagskraft eftersom m å n g a investerare följer deras r å d och r e k o m m e n d a t i o n e r . Även r e k o m m e n d a t i o n e r från inflytelserika tidningar, t ex The Street och the Wall Street Journal, h a r mycket stor påverkan.

Slutsats Aktien är en ägarandel i företaget. Därför är det företagets e k o n o m i s k a utveckling s o m i g r u n d och b o t t e n ska avgöra värdet på en aktie. A n d r a faktorer k a n d o c k avgöra på k o r t sikt, m e n på längre sikt m å s t e placerarna ta h ä n s y n till företagets resultat. Centralt för att avgöra h u r ett företag går är dess årsredovisningar och delårsrapporter. Ur dessa redovisningar går det b l a n d a n n a t att utläsas h u r vinsten och försäljningen utvecklas. Utvecklingen för företaget påverkas i sin t u r av omvärldsförhållanden (konjunkturen,

30

6. VAD

PÅVERKAR

AKTIEKURSEN?

politiska händelser, k o n k u r r e n t e r etc) och bolagets eget agerande ( p r o d u k t utveckling, m a r k n a d s f ö r i n g etc). Utifrån en tolkning av d e n informationen skapas förväntningar k r i n g h u r bolaget och bolagets aktie k o m m e r att utvecklas i framtiden. O c h det är de olika placerarnas samlade förväntningar s o m skapar det u t b u d och d e n efterfråga s o m styr aktiekursen.

Att e n b a r t förlita sig på en källa för att ta reda på vilken utveckling en aktiekurs kan tänkas få är riskfyllt. D e t är var och en själv s o m m å s t e skaffa sig information k r i n g olika faktorer s o m påverkar en akties utveckling. För att få information är det n ö d v ä n d i g t att följa m e d i tidningar, tv etc. Finns inte d e n tid s o m behövs för i n h ä m t n i n g av information o c h u n d e r l a g för beslut, k a n en investering i olika aktiefonder vara ett bättre alternativ än direktinvesteringar i aktier.

H ä r n e d a n presenteras en förenklad bild av h u r relationerna mellan olika faktorer s o m påverkar aktiekurserna ser ut. Naturligtvis påverkar de olika faktorerna v a r a n d r a så att förhållandena ibland blir o e r h ö r t komplexa.

31

7. Att analysera en aktie I förra kapitlet diskuterades vilka faktorer s o m påverkar kursutvecklingen.

Detta kapitel går i g e n o m de olika i n s t r u m e n t s o m finns för att se h u r k u r s e n utvecklas och de vanligaste m e t o d e r n a s o m a n v ä n d s för analyser av en aktie.

Vi h a r sett att orderdjupet visar u t b u d och efterfrågan avseende en viss aktie på mycket k o r t sikt. För att k u n n a göra en lite längre tidsmässig b e d ö m n i n g ser vi på h u r de olika kurslistorna läses, h u r f u n d a m e n t a l och teknisk analys fungerar o c h vad de viktigaste nyckeltalen innebär.

Kurslistor Kurslistan visar d e n senast k ä n d a i n f o r m a t i o n e n om aktiekursen och utvecklingen från dagen i n n a n . I vissa kurslistor finns det även utsatt h u r aktien h a r utvecklats procentuellt d e n senaste veckan, m å n a d e n , halvåret och/eller året. Kurslistor kan m a n hitta i de större d a g s t i d n i n g a r n a . D e t finns också en hel del kurstablåer på Internet. O M X h a r på sin h e m s i d a sina aktier o c h N G M h a r p å sin h e m s i d a sina. D a g e n s Industris h e m s i d a h a r kurslistor s o m u p p d a t e r a s ungefär en gång p e r kvart. T i d n i n g a r n a s kurslistor m o t s v a r a r bara h u r det såg ut n ä r h a n d e l n stängde föregående dag. Text-tv h a r också kurslistor s o m u p p d a t e r a s var 15:e m i n u t .

H u r läser m a n då en kurslista? Låt oss titta på på h u r det såg ut i D a g e n s Nyheter d e n 12 maj 2007. K u r s i n f o r m a t i o n e n gäller H e n n e s & M a u r i t z Baktie n ä r b ö r s e n stängde d e n 11 maj.

P/e- Dir. tal avk.

27

Börs- Aktiens + e l värde namn sista bet.

proc Mkr 2,7 351289 H&M B

kurs + 4,50

Källa: Dagens Nyheter 12 maj 2007.

Dagens betalkurser

Omsatt Proc Betalt senaste antal i sedan 12 mån

högsta lägsta sista tusental 31/12 högst 425 411 424,50 4292 22 450

lägst 248

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

+ el - sista betalkurs visar h u r aktien h a r förändrats i kronor. H ä r h a r H e n n e s & M a u r i t z stängt på 4,50 kr högre d e n 11 maj i förhållande till stängningsk u r s e n d e n 10 maj. Ofta visas även d e n procentuella förändringen.

Dagens betalkurser visar att det högst betalades 425 kr och lägst 411 kr för en aktie i H & M u n d e r gårdagen. Sista betalkurs är till vilken kurs sista avslutet gick för dagen. I vissa kurslistor visas även slutkurserna: priset på den sista högsta k ö p o r d e r och d e n sista lägsta säljorder s o m inte gick till avslut.

F ö r u t o m detta visas p/e-tal, direktavkastning, börsvärdet på alla utestående aktier i miljoner kr, omsättningen i antalet aktier u n d e r gårdagen, d e n procentuella utvecklingen från årsskiftet och d e n högsta och lägsta kurs s o m betalats u n d e r de senaste 12 m å n a d e r n a .

Kurstabeller s o m visar kontinuerlig kursutveckling, t ex D a g e n s Industris och interntmäklares hemsidor, text-tv etc, har ofta en a n n o r l u n d a uppläggning: +/-

Aktie A B B Ltd Alfa A S S A

lavaf A B L O Y

B

A s t r a ^ n e c a A tias

COUCQ

A

Köp

Sal]

Senast

Högst

Lägst

Antal

0,00

+ /-

0,00

Va

188,00

188,30

188,50

189

50

187,50

1537119

14

01

-2,00

-0,50

398,00

398,50

398,00

399

50

392,50

282768

14

04

0,73

0,33

138,00

138,23

138,00

138

25

136,25

372020

14

00

2,00

0.67

301,00

301,30

301,50

302

50

298,50

418159

14

:=

1,73

1,73

102,00

102,25

102,00

102

50

99,50

4779142

14

04 05

IM

A t l a s COPCO B

i,73

1.88

94,50

94,75

94,75

93 00

92,00

812586

14

A t r m m Ljungberg B

0,00

0,00

71,73

72,50

72,23

72

25

72,25

2000

13

29

Autottv S D Q

4,50

1,23

369,30

370,00

370,00

372

00

366,00

50371

14

04

Bild från Avanzas hemsida 10 december 2007.

• Först b r u k a r aktieslag anges.

• Därefter anges kursförändringen från gårdagens stängningskurs i procent och/eller i kronor.

• Sedan b r u k a r högsta köporder s o m ligger i n n e för tillfället visas (dvs högsta pris s o m n å g o n är b e r e d d att k ö p a för) samt lägsta säljorder s o m ligger i n n e för tillfället (dvs lägsta pris s o m n å g o n är b e r e d d att sälja för).

• Senast anger vilken k u r s senaste avslutet låg på.

• Högst anger det högsta pris s o m betalats för aktien u n d e r dagen. Lägst anger det lägsta pris s o m betalats för aktien u n d e r dagen.

• Volym (eller o m s ä t t n i n g ) visar antal aktier s o m gått till avslut u n d e r dagen.

Till detta b r u k a r det n å g o n s t a n s anges vilken tid senaste u p p d a t e r i n g e n gjordes. S o m tidigare n ä m n t s b r u k a r en n o r m a l fördröjning ligga på 15 minuter.

33

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Fundamental analys F u n d a m e n t a l analys baserar sig på information om utvecklingen för det specifika företag, b r a n s c h etc s o m analyseras. Det k a n vara att m a n tittar på resultatutveckling, försäljning, storleken på det egna kapitalet, valutakurs för ett valutakänsligt företag etc. H ä r finns det en rad faktorer att ta h ä n s y n till b e r o e n d e på vilket bolag eller vilken b r a n s c h s o m analyseras. N ä r det gäller analys av det enskilda företaget är emellertid årsredovisningen och delårsrapporterna de viktigaste i n s t r u m e n t e n .

Årsredovisningen

Årsredovisningen ska visa: • Resultatet och h u r detta h a r u p p k o m m i t {resultaträkningen).

• D e n e k o n o m i s k a ställningen vid räkenskapsåret slut (balansräkningen).

Resultatet är företagets vinst eller förlust. Det får m a n fram g e n o m att dra ifrån företagets k o s t n a d e r från dess intäkter. Balansräkningen visar vilka tillgångar s o m finns, dvs h u r företagets kapital använts o c h h u r tillgångarna h a r finansierats.

H u r läser m a n då en årsredovisning? N e d a n visas ett exempel på h u r en resultaträkning k a n se ut och på nästa uppslag visas en balansräkning.

RESULTATRÄKNING 2006

1 december-30 november O m s ä t t n i n g inklusive m o m s Omsättning exklusive m o m s , not 3, 4 K o s t n a d s ä l d a varor, not 6, 8 R Ö R E L S E N S BRUTTORESULTAT

F ö r s ä l j n i n g s k o s t n a d e r , not 6, 8

80

081

68

400

-27

736

2005 71 8 8 6 61 262 -25

080

40 664

36182

-23 971

-21 801

Administrationskostnader, not 6, 8, 9

-1 3 9 5

-1 2 0 8

RÖRELSERESULTAT

16 298

13173

Ränteintäkter

515

384

-5

-4

15808

13 553

Skatt, not 10

-5 011

-4 3 0 6

Å R E T S RESULTAT

10 797

9 247

Räntekostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

H e l a r e s u l t a t e t är h ä n f ö r i i g t till m o d e r b o l a g e t s a k t i e ä g a r e .

R e s u l t a t p e r a k t i e , S E K (före o c h efter u t s p ä d n i n g ) A n t a l a k t i e r (före o c h efter u t s p ä d n i n g )

13:05 827 536 000

11:17 827 536 000

Ur Hennes & Mauritz årsredovisning 2006.

34

7. ATT A N A L Y S E R A

M å n g a företag h a r ett

brutet räkenskapår,

EN

AKTIE

dvs räkenskapsåret s a m m a n -

faller inte m e d kalenderåret. H e n n e s & M a u r i t z h a r t ex ett räkenskapsår s o m avlutas 30 n o v e m b e r och börjar 1 december. Fördelen m e d ett brutet räkenskapsår k a n vara m å n g a . D e t k a n b l a n d a n n a t vara att arbetsbelastningen b r u k a r vara h ö g r u n t jul och nyår, det k a n underlätta d e n e k o n o m i s k a planeringen för ägarna eller att det ger skattetekniska fördelar.

Omsättning O m s ä t t n i n g e n är företagets intäkter (försäljning) u n d e r 2006.

Kostnad för sålda

varor

I k o s t n a d för sålda varor i n r ä k n a s de k o s t n a d e r s o m företaget h a r haft för att k ö p a in råvaror och tillverka sina produkter.

Försäljnings-

och

administrationskostnader

I r u b r i k e n ingår k o s t n a d e r s o m är relaterade till försäljning samt olika a d m i nistrativa kostnader. U p p d e l n i n g e n mellan k o s t n a d för sålda varor och försäljningskostnader följer vissa redovisningstekniska regler. I k o s t n a d för sålda varor o c h försäljningskostnader döljer sig också företagets avskrivningar. De syftar till att tydliggöra olika anläggningskostnaders m i n s k a d e värde, t ex en inköpt dator s o m varje år m i n s k a r i värde. Avskrivningarna ska beskriva d e n värdeförlust s o m företaget gör varje år för i n k ö p t a varor, och redovisas s o m en k o s t n a d för året. Avskrivningar är redovisningstekniskt ganska avancerat. Också lagstiftningens möjligheter att dela u p p avskrivningarna mellan åren gör att tekniska aspekter i bokföringen k a n påverka årets resultat.

Ränteintäkter

och

räntekostnader

Erhållen r ä n t a från likvida m e d e l på b a n k och l i k n a n d e samt betald ränta på skulder, tas u p p u n d e r r u b r i k e n ränteintäkter och räntekostnader.

Skatt U n d e r r u b r i k e n Skatt visas h u r mycket av årets vinst s o m går till skatt.

Arets

resultat

På nedersta r a d e n visas företagets vinst eller förlust det aktuella året.

35

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Balansräkningen, h u r ser då d e n ut? N e d a n visas ett exempel på en balansr ä k n i n g och de viktigaste p u n k t e r n a . S u m m a n av eget kapital och skulder visar h u r tillgångarna h a r finansierats. Därför ska s u m m a n av eget kapital o c h skulder vara d e n s a m m a s o m tillgångarna.

BALANSRÄKNING 30 november

TILLGÅNGAR

2006

2005

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

EGET KAPITAL EGET

OCH

SKULDER

2006

KAPITAL 207

Aktiekapital, not 16 Reserver

immateriella a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r Hyresrätter, not 11

222

250

222

250

Balanserade vinstmedel Årets

2005

resultat

S U M M A EGET KAPITAL

207

22

1 103

16 7 5 3

15 367

10

797

27 779

9

247

25 924

Materiella anläggningstillgångar B y g g n a d e r o c h m a r k . not 1 1 Inventarier, n o t 11

420

467

Långfristiga skulder*

7 134

7 152

A v s ä t t n i n g a r för p e n s i o n e r , n o t 1 8

130

78

7 554

7619

Uppskjutna skatteskulder, not 10

650

697

780

775

Långfristiga fordringar

155

149

Uppskjutna skattefordringar, not 10

102

59

Kortfristiga skulder*

SUMMA

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

8033

8077

Leverantörsskulder

1 942

1 306

Skatteskulder

1 224

1 720

Övriga skulder U p p l u p n a kostnader, not 19

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager

7 220

6 841

SUMMA SKULDER

1 560

1 265

2 9 29760 6

6 2 418741

7 776

7 259

3 5 555

33183

Kortfristiga fordringar Kundfordringar

865

Ö v r i g a fordringar

249

148

Förutbetalda kostnader, not 12

563

508

763

1 677

1 419

Kortfristiga placeringar, not 13

8 748

6 350

Likvida medel, not 14

9 877

10 4 9 6

SUMMA

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

27 522

25 106

SUMMA

TILLGÅNGAR

35 555

33183

S U M M A EGET KAPITAL OCH S K U L D E R

* E n d a s t a v s ä t t n i n g a r för p e n s i o n e r ä r r ä n t e b ä r a n d e .

Ur Hennes & Mauritz årsedovisning 2006.

36

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Anläggningstillgångar Tillgångar s o m ska finnas kvar i företaget för stadigvarande b r u k kallas anläggningstillgångar. I d e m ingår även värdet av goodwill, s o m är en s k immateriell tillgång. Goodwill u p p s t å r n ä r företaget k ö p e r ett a n n a t företag och betalar ett övervärde, alltså m e r än det egna kapitalet i företaget.

Goodwill är det värde s o m representerar ett företags g o d a n a m n och v a r u m ä r k e . D e n är en långsiktig tillgång s o m skrivs av u n d e r ett antal år s o m vilken a n n a n tillgång s o m helst.

Omsättningstillgångar Tillgångar s o m ska förbrukas, oftast i n o m ett år, kallas omsättningstillgångar.

Eget

kapital

Det egna kapitalet är d e n del av företagets tillgångar s o m finansierats m e d egna m e d e l - det kapital s o m aktieägarna skjutit till och tidigare års resultat.

D e t egna kapitalet k a n delas u p p i b u n d e t kapital och fritt kapital.

D e t b u n d n a kapitalet består av aktiekapitalet (det aktieägarna betalat in u n d e r företagets livstid) samt olika lagstadgade reserver. Det b u n d n a kapitalet k a n inte delas ut, u t a n är till för att täcka eventuella förluster och tjäna s o m en säkerhet för långivare, övriga fordringsägare och intressenter.

D e t fria kapitalet, inklusive årets nettoresultat, k a n d ä r e m o t d i s p o n e r a s för u t d e l n i n g till aktieägarna.

Långfristiga

skulder

Skulder på längre sikt, t ex utgivna obligationer o c h konvertibla företagslån, tas u p p u n d e r r u b r i k e n långfristiga skulder.

Kortfristiga

skulder

Skulder s o m ska betalas på k o r t sikt, vanligtvis m i n d r e än ett år, redovisas u n d e r kortfristiga skulder.

Summa eget kapital och skulder S u m m a n av eget kapital och skulder ska vara d e n s a m m a s o m s u m m a n av tillgångarna, o c h visar h u r tillgångarna i företaget h a r finansierats.

I årsredovisningen anges också oftast skillnaden m o t föregående år så att förändringen i tillgångarna och h u r d e n n a förändring h a r finansierats tydliggörs.

37

7. ATT A N A L Y S E R A

EN

AKTIE

Nyckeltal Nyckeltal är en v ä r d e r i n g s m e t o d s o m a n v ä n d s för att avgöra om en aktie är billig och k ö p v ä r d eller dyr och b ö r säljas. Nyckeltal a n v ä n d s ofta s o m j ä m förelsetal mellan olika bolag och aktier och utgår vanligtvis från företagets resultat och/eller egna kapital - alltså d e n f u n d a m e n t a l a analysen. H ä r ska vi gå igen de vanligaste nyckeltalen s o m används för att b e d ö m a en akties kursnivå.

V i n s t p e r aktie

Ett nyckeltal s o m är en b r a g r u n d för värdering av olika aktier är vinsten per aktie. Det a n v ä n d s bland a n n a t för att r ä k n a ut aktiens p/e-tal, se n e d a n . I normalfallet a n v ä n d s vinsten efter finansnetto (inklusive ränteintäkter o c h r ä n t e k o s t n a d e r ) , dvs vinsten före bokslutsdispositioner och verklig skatt.

D e n vinsten dividerar m a n m e d det totala antalet aktier för att få vinsten per aktie.

P/e-talet

D e t vanligast begreppet för aktievärdering är p/e-talet, s o m står för priceearning-ratio, dvs priset på aktien delat m e d vinsten per aktie.

Exempel: Om aktiekursen är 60 kr och vinsten är 3 kr p e r aktie blir p/e-talet 20.

Detta i n n e b ä r att aktiens kurs är 20 gånger årsvinsten p e r aktie. M a n kan alltså säga att det tar 20 år i n n a n vinsten är lika stor s o m aktiekursen. En aktie m e d ett lågt p/e-tal k a n sålunda skvallra om att aktiekursen är låg i förhållande till d e n vinst s o m företaget gör och att aktien kan utgöra en bra investering. Emellertid k a n också ett lågt p/e-tal betyda att övriga placerare anser att aktien b ö r vara lågt v ä r d e r a d eftersom m a n h a r låga förväntningar på k o m m a n d e vinster i bolaget. Alltså, m å s t e m a n ha en större förståelse för m a r k n a d e n i n n a n m a n gör sin b e d ö m n i n g av en aktie e n b a r t m e d u t g å n g s p u n k t från p/e-talet.

38

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Styrkan i p / e - t a l e n ligger framför allt i att jämföra d e m mellan bolag i s a m m a b r a n s c h . P/e-talen mellan olika aktier kan d ä r e m o t vara svåra att jämföra för bolag s o m inte är i n o m s a m m a bransch. Företag s o m växer snabbt k a n ha ett h ö g t p/e-tal eftersom m a n förväntar sig en g o d framtida vinstutveckling.

Ett sådant företag k a n vara svårt att jämföra m e d t ex ett fastighetsbolag vars vinst lättare k a n prognostiseras. A n d r a p r o b l e m m e d p/e-tal och jämförelser är att vinstbegreppet inte tar h ä n s y n till orealiserad värdetillväxt i bolag m e d stora realtillgångar, t ex fastighetsbolag. A n d r a p r o b l e m är bokföringstekniska aspekter s o m påverkar vinsten.

P/s-talet

För att k o m m a r u n t en del av de p r o b l e m s o m finns m e d p/e-talet används ibland ett a n n a t nyckeltal - n ä m l i g e n p/s-talet (price-sales-ratio). Vid p / s talet delas priset på aktien m e d försäljningen ( o m s ä t t n i n g e n i bolaget) p e r aktie. D e n n a kvot anger h u r mycket a k t i e m a r k n a d e n v ä r d e r a r försäljningen till, i stället för vinsten s o m m e d p/e-talet. Ett lågt p/s-tal i n n e b ä r att företagets försäljning värderas lågt. Alltså b o r d e låga p/s-tal vara m e r fördelaktiga.

Försäljningen varierar m i n d r e än vinsten, därav anses p/s-talet vara ett m e r stabilt m å t t än p/e-talet.

Direktavkastning

G e n o m att dela företagets utdelning m e d priset på aktien får m a n fram aktiens

direktavkastning.

Direktavkastningen k a n jämföras

med bankrän-

tan och är d e n årliga avkastningen s o m aktien ger. U t d e l n i n g e n är också det e n d a s o m verkligen k o m m e r aktieägaren tillgodo och b o r d e utgöra g r u n den för värderingen. M e n s o m tidigare n ä m n t s är aktiekursens b e r ä k n a d e utveckling b e r o e n d e på m å n g a a n d r a faktorer.

Kort k a n sägas att ett bolag m e d en h ö g procentuell avkastning är bättre än ett bolag m e d låg avkastning. Exempel: Om en aktie kostar 100 kr och ger en u t d e l n i n g på 5 kr i n n e b ä r detta en direktavkastning på investerat kapital på 5 %. Om en a n n a n aktie kostar 50 kr och ger en u t d e l n i n g på 5 kr ger detta en direktavkastning på 10 % av investerat kapital. Alltså ger d e n sistn ä m n d a aktien en bättre säkerställd avkastning.

39

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

J u s t e r a t e g e t kapital (JEK)

Justerat eget kapital är företagets eget kapital inklusive de obeskattade reserver s o m finns i bolaget m i n u s skatt. O b e s k a t t a d e reserver är vinster s o m företaget ä n n u inte skattat för.

Divideras det justerade kapitalet m e d det totala antalet utestående aktier i bolaget får vi justerat eget kapital p e r aktie, dvs JEK/aktie. D e t t a visar h u r mycket eget kapital s o m finns p e r aktie, och är det kapital s o m företagsl e d n i n g e n ska förränta åt aktieägarna.

R ä n t a b i l i t e t p å e g e t kapital

Divideras företagets resultat m e d det justerade egna kapitalet får vi ett m å t t på räntabiliteten på eget kapital. D e t t a visar vilken avkastning (ränta) s o m bolaget lyckats å s t a d k o m m a på aktieägarnas investerade kapital.

Substansvärde

Om m a n till det justerade egna kapitalet lägger till de öve rvä rde n s o m finns i fastighetsinnehav, börsportfölj etc, får m a n substansvärdet.

M å n g a gånger skiljer m a n inte mellan substansvärde och justerat eget kapital. D e t t a b ö r m a n vara u p p m ä r k s a m på då skillnaden i realiteten kan vara mycket stor. Skillnaden mellan justerat eget kapital och substansvärdet är d e n att det justerade egna kapitalet utgår från det bokförda värdet m e d a n substansvärdet från det b e r ä k n a d e m a r k n a d s v ä r d e t .

Att det kan f ö r e k o m m a vitt skilda uppgifter på substansvärdet b e r o r på att det är svårt att ge tillgångarna ett relevant m a r k n a d s v ä r d e . M i n d r e tekniskt uttryckt k a n det sägas att substansvärdet r ä k n a s fram g e n o m att ta företagets m a r k n a d s b e r ä k n a d e tillgångar m i n u s skulder för att få fram det verkliga värdet på tillgångarna. Detta v ä r d e k a n m a n s e d a n dela m e d antalet aktier för att se h u r tillgångarna fördelar sig p e r aktie.

Substansvärde a n v ä n d s ofta i s a m b a n d m e d diskussioner om värdet på investmentbolag eller fastighetsbolag.

40

7. ATT A N A L Y S E R A

EN AKTIE

Soliditet

För att b e r ä k n a soliditeten ställs det egna kapitalet i relation till det totala kapitalet. M e d soliditet avses ett företags betalningsförmåga på lång sikt, eller dess handlingsfrihet inför framtida investeringar och dess förmåga att stå e m o t förluster. Enkelt uttryck kan soliditet sägas vara h u r stor andel av tillgångarna s o m företaget självt äger och s o m inte är skuldsatta. Låg soliditet är lika m e d en h ö g skuldnivå. H ö g soliditet är lika m e d lite skulder.

Betavärde

Ett m å t t på h u r mycket en akties k u r s rör sig i förhållande till ett index kallas för aktiens betavärde. Det har inget direkt att göra m e d företagets finansiella tillstånd u t a n är b a r a ett jämförelsevärde. Ett betavärde större än 1 i n n e b ä r att aktiens kurs rör sig m e r än index, såväl u p p s o m ned. Ett betavärde m i n d r e än 1 indikerar att aktien rör sig m i n d r e än m a r k n a d e n i övrigt.

Betavärdet k a n sägas utgöra ett m å t t på risken i en placering. Ett h ö g t betavärde indikerar att variationen i kursutvecklingen h a r varit, och troligtvis k o m m e r att bli, stor. I och m e d betavärdet k o m m e r vi in på en a n n a n form av analys, n ä m l i g e n teknisk analys.

Teknisk analys Teknisk analys går ut på att försöka hitta m ö n s t e r s o m u p p r e p a r sig i aktieh a n d e l n för att k u n n a avgöra om aktiekursen k o m m e r att gå u p p eller ner.

Försvaret för m e t o d e n är att g e n o m att tolka kursutvecklingen tolkar m a n egentligen det psykologiska m ö n s t r e t h o s aktieplacerarna. Eftersom vissa säger att största delen av kursutvecklingen b e r o r på psykologiska faktorer så har teknisk analys blivit allt m e r etablerat, trots att det h a r haft mycket dåligt rykte tidigare. D e t finns olika varianter på teknisk analys och m å n g a är mycket avancerade. Det h ä r kapitlet tar u p p g r u n d e r n a i de vanligaste metoderna.

Kursdiagram, s o m också kallas charts, visar h u r aktiekursen utvecklats och är det g r u n d l ä g g a n d e i n s t r u m e n t e t i teknisk analys.

41

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Linjediagram

N e d a n s t å e n d e d i a g r a m är det vanligaste i a k t i e s a m m a n h a n g o c h där följs kursutvecklingen m e d en linje, d ä r a v n a m n e t linjediagram. Oftast används slutkurserna från dag till dag, om d i a g r a m m e t visar en längre period. M e n det k a n också visa utvecklingen u n d e r en dag eller b a r a några t i m m a r . I linjed i a g r a m m e n går det oftast att se om aktien har en u p p å t g å e n d e eller nedåtg å e n d e trend.

Stapeldiagram

En a n n a n vanlig d i a g r a m t y p är s t a p e l d i a g r a m m e n - även kallad Line a n d Bar, eftersom de är en k o m b i n a t i o n av linje- och stapeldiagram. De ger en u t ö k a d bild av kursutvecklingen. I d e m går det att se om aktien ofta rör sig u p p och n e r i pris. D e t går också att se vilka t o p p a r och b o t t n a r aktien h a r haft. Högsta p u n k t e n på stapeln anger den högsta kurs s o m det varit avslut på u n d e r dagen, och d e n lägsta p u n k t e n anger d e n lägsta kurs s o m det varit avslut på u n d e r dagen. P i n n e n ut till vänster anger ö p p n i n g s k u r s e n för dagen (den finns ibland inte m e d ) . P i n n e n ut till höger anger stängningskursen.

D i a g r a m m e t u n d e r s t a p e l d i a g r a m m e t i bilden på nästa sida ( s o m för övrigt också är formad s o m staplar) visar h u r stor o m s ä t t n i n g e n i aktien har varit varje dag.

42

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

H u r t o l k a s linje- o c h s t a p e l d i a g r a m m e n ?

G e n o m att försöka hitta r e g e l b u n d e n h e t e r i kursrörelserna försöker m a n förutspå aktiens utveckling. D e t anses finnas ett antal olika kursrörelsevarianter s o m h a r visat ganska h ö g sannolikhet att k u n n a förutspå k o m m a n d e utveckling. Det b ö r varnas om att ingen variant är helt säker u t a n det s o m beskrivs är m ö n s t e r s o m ofta h a r föranlett en viss kursutveckling. M a n försöker också hitta t r e n d k a n a l e r g e n o m att d r a u p p linjer s o m visar vart aktien h a r gått u p p s o m mest tidigare, och var d e n gått n e r s o m m e s t tidigare. G e n o m att sedan dra ut dessa linjer får m a n t o p p a r och b o t t n a r för aktien - s k motstånd och stöd. På följande sidor görs en g e n o m g å n g av de vanligaste tolkningsvarianterna.

4 3

7. ATT A N A L Y S E R A

EN AKTIE

Spik

En teknisk signal s o m går att utläsa mycket enkelt ur s t a p e l d i a g r a m m e n är en spik. N ä r en kurs h a r rasat kraftigt och plötsligt slutar på dagshögsta s a m m a dag s o m d e n varit nere och gjort en b o t t e n n o t e r i n g , u p p t r ä d e r en s t å e n d e spik i d i a g r a m m e t . P i n n e n ut till h ö g e r s o m anger slutkursen utgör spikhuvudet. F o r m a t i o n e n pekar på att k u r s e n k o m m e r att v ä n d a u p p (se illustrationen n e d a n ) . D e t o m v ä n d a gäller n ä r en kurs stigit kraftigt m e n plötsligt v ä n d e r från en t o p p n o t e r i n g och slutar på dagslägsta. Då får k u r s e n för d e n dagen formen av en u p p - och n e d v ä n d spik i k u r s d i a g r a m m e t .

Spikformationen visar att stigningen eller raset har gått för långt.

M a r k n a d e n h a r u p p t ä c k t att d e n överreagerat och aktien k o m m e r n u att fortsätta i motsatt riktning.

D e t är b a r a n ä r spiken u p p t r ä d e r efter en lång och kraftig u p p - eller n e d g å n g s o m m a n ska vara o b s e r v a n t på d e n . Spiken blir extra tydlig om slutkursen vid en b o t t e n f o r m a t i o n överstiger tidigare dags högsta notering, alternativt om slutkursen vid en t o p p f o r m a t i o n understiger tidigare dags lägsta notering. En sådan spik anses s o m en tydlig signal om att k u r s e n k o m m e r att byta riktning.

Motstånd och stöd

Två b e g r e p p s o m det är vanligt att m a n stöter på är motstånd och stöd. Ett m o t s t å n d är en kursnivå s o m aktien h a r svårt att stiga över. Ett stöd är en kursnivå d ä r aktien inte sjunker längre u t a n v ä n d e r och stiger u p p igen.

44

7. ATT A N A L Y S E R A EN

AKTIE

N ä r aktien bryter i g e n o m ett stöd eller ett m o t s t å n d b r u k a r det anses s o m starka signaler för sälj eller köp. Bryter en aktie i g e n o m ett m o t s t å n d är det en köpsignal, och bryter en aktie i g e n o m ett stöd är det en säljsignal.

D e n vanligaste m e t o d e n för att se var en aktie h a r sitt m o t s t å n d respektive stöd är att rita ut linjer längs m e d aktiekursens t o p p a r eller bottnar.

D i a g r a m m e t n e d a n visar h u r s å d a n a h ä r m o t s t å n d och stöd kan ritas ut.

M o t s t å n d i n n e b ä r att m a n för d e n n u v a r a n d e kursutvecklingen utvecklar d e n t r e n d d ä r aktien h a r haft svårt att stiga högre. Utifrån d e n h ä r t r e n d e n går det att utläsa vilken d e n högsta k u r s e n k o m m e r att bli i n n a n m a n kan förvänta sig att aktien v ä n d e r och går n e r igen. Det o m v ä n d a gäller för stöd.

M o t s t å n d respektive stöd k a n också b e r ä k n a s utifrån aktiens o m s ä t t n i n g .

Exempel: Om en aktie alltid haft en h ö g o m s ä t t n i n g ( m å n g a k ö p a r e och säljare) vid en viss kursnivå o c h där också haft en b e n ä g e n h e t att v ä n d a neråt igen efter en stigning, k a n m a n säga att det finns ett m o t s t å n d där. Likadant blir det vid en kursnivå m e d h ö g o m s ä t t n i n g d ä r aktien haft en b e n ä g e n het att v ä n d a u p p å t igen - där finns sålunda ett stöd.

Det finns m å n g a olika sätt att r ä k n a ut m o t s t å n d och stöd. H ä r h a r bara de enklaste v a r i a n t e r n a beskrivits.

45

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Head and shoulders

En kursformation s o m anses s o m en relativt pålitlig signal är en head and shoulders. De b å d a b o t t n a r n a i f o r m a t i o n e n förbinds g e n o m en linje.

Huvud

En head and shoulders anses färdig när kursen skär bottenlinjen på väg ner från högeraxelns topp. Vid denna punkt ger formationen en sälj signal.

Köp En upp- och nedvänd head and shoulders bildas i regel efter en lång nedgångsperiod.

Det indikerar att kursen nu har nått sin botten och är på väg att stiga igen.

Huvud Failure s w i n g s

En enklare variant av h e a d a n d shoulders är en d u b b e l t o p p , en s k failure swing. D e n är liksom h e a d a n d shoulders en omslagsformation s o m indikerar att t r e n d e n håller på att m a t t a s av och att en v ä n d n i n g är förestående. En d u b b e l t o p p i n n e b ä r att k u r s e n n å r en topp, faller tillbaka en a n i n g och sedan försöker ta sig tillbaka m e n misslyckas. D e n a n d r a t o p p e n avslutas alltså på en lägre nivå än d e n föregående. N ä r detta inträffar o c h k u r s e n v ä n d e r ner från d e n lägre t o p p e n h a r vi indikation på att aktien står för en nedgång.

Motsatsen till en d u b b e l t o p p är en d u b b e l b o t t e n . D e n ser likadan ut, m e n d e n är u p p - och n e d v ä n d . N ä r k u r s e n v ä n d e r u p p från d e n något h ö g r e bottennoteringen visar aktien styrka och k o m m e r sannolikt att fortsätta sin uppgång.

46

7. ATT A N A L Y S E R A EN

AKTIE

Rektanglar

Aktiekursens rörelser k a n bilda olika konsolideringsformationer. En konsolideringsfas är n ä r aktien går u p p och n e r i n o m ett intervall och det är otydligt om aktiekursen är stigande eller fallande. En del s å d a n a formationer är tecken på att ett t r e n d b r o t t är n ä r a förestående, a n d r a är uttryck för att aktien b e h ö ver en p a u s efter en b r a n t stigning eller ett kraftigt fall.

En rektangel är ett typiskt konsolideringsmönster. I en horisontell rektangel går k u r s e n u p p och n e d i en vågrörelse, och t o p p a r n a och b o t t n a r n a ligger ofta så n ä r a v a r a n d r a att det k a n vara svårt att k u n n a gå in och ut ur aktien för att ta h e m en vinst.

En rektangel k a n vara svår att a n v ä n d a s o m p r o g n o s i n s t r u m e n t för om aktien ska gå u p p eller ner, m e n ofta får aktien ett utbrott ur rektangeln i t r e n d e n s riktning. I en rektangel är t o p p a r n a ett tydligt exempel på m o t stånd och b o t t n a r n a ett tydligt exempel på stöd.

Rätvinkliga trianglar

Ett a n n a t k o n s o l i d e r i n g s m ö n s t e r s o m b r u k a r vara lätt att u p p t ä c k a är en s k rätvinklig triangel.

Köp

Om kursen bildar en triangel där motståndsnivån är horisontell och stödnvån är riktad uppåt, har man en stigande rätvinklig triangel.

Formationen kan tyda på ett utbrott uppåt för aktien.

Är triangeln fallande med en horisontell stödnivå och en nedåtriktad motståndsnivå är det ett tecken på ett förestående utbrott nedåt för aktien.

47

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

S y m m e t r i s k a trianglar

Alla de formationer s o m bildar trianglar m e d sidor s o m lutar åt olika håll kallas i a k t i e s a m m a n h a n g för s y m m e t r i s k a trianglar, även om de i själva verket kan vara högst o s y m m e t r i s k a .

S y m m e t r i s k a trianglar är formationer s o m är lätta att feltolka - det är svårt att förutsäga v a d s o m ska h ä n d a n ä r m ö n s t r e t bryts. Symmetriska trianglar h a r en horisontell riktning och ofta sker utbrotten ur d e m i s a m m a r i k t n i n g s o m k u r s e n h a d e i n n a n triangelformationen bildades, m e n utbrotten k a n också gå åt m o t s a t t håll. Eftersom det är svårt att förutsäga aktiens r i k t n i n g om k u r s e n h a m n a t i en sådan h ä r formation k a n det vara klokt att avvakta m e d ett k ö p eller försäljning tills du ser vart aktiekursen är på väg.

Kilar

Kilar liknar s y m m e t r i s k a trianglar, m e n h a r en tydlig lutning u p p å t eller nedåt. De är en sorts konsolideringsfas i triangelform. Stigande och fallande kilar k a n bildas b å d e i en u p p å t g å e n d e och n e d å t g å e n d e trend.

48

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Flaggor och vimplar

U n d e r en b r a n t klättring u p p å t eller efter ett fall neråt b e h ö v e r ibland aktien en k o r t a r e paus. Aktiekursen k a n då få f o r m a t i o n e n av en flagga eller vimpel. En sådan formation är m i n d r e än en triangel eller kil, och varar högst några veckor - oftast bara ett p a r dagar. Flaggor och vimplar b r u k a r vara lätta att se i k u r s d i a g r a m m e t . O m s ä t t n i n g e n b r u k a r sjunka n ä r formationen bildas för att sedan öka igen efter ett utbrott ur formationen. En n e d å t r i k t a d vimpel eller flagga är en rekylfas i en u p p å t r i k t a d trend. En vimpel eller flagga s o m är u p p å t r i k t a d är en tillfällig stigning i en n e d å t r i k t a d trend.

Flaggor och vimplar betraktas s o m mycket tillförlitliga formationer. Det gäller d o c k att vara försiktig m e d att d r a förhastade slutsatser. D e t s o m i första skede k a n se ut s o m en flagga eller vimpel k a n i själva verket vara början på ett t r e n d b r o t t .

Andra

formationer

Det finns e n r a d a n d r a formationer s o m anses indikera h u r k u r s e n k o m m e r att röra sig, m e n här h a r jag valt att b e g r ä n s a m i g till de vanligaste.

I n n a n vi går vidare och k o m m e r in på en m e r avancerad form av analys, s k tekniska oscillatorer, vill jag n ä m n a två a n d r a varianter av teknisk analys s o m inte är att betrakta s o m formationer.

49

7. ATT A N A L Y S E R A

EN

AKTIE

Ljusmetoden (Candlestickmetoden)

Ljusmetoden är främst en variant på s t a p e l d i a g r a m m e t m e n är a n i n g e n m e r visuell. D i a g r a m m e t utgår från s a m m a princip. T o p p e n ( s o m ser ut s o m veken på ett ljus) anger högsta avslutskurs u n d e r dagen. D e n lägsta delen på veken n e r å t anger lägsta avslutskurs u n d e r dagen.

Om ljuset är svart var ö p p n i n g s k u r s e n högre än slutkursen - aktien gick n e r u n d e r dagen. T o p p e n på s t a m m e n på ljuset är m a o ö p p n i n g s k u r s e n och b o t t e n p å s t a m m e n ä r slutkursen.

Om ljuset är vitt var ö p p n i n g s k u r s e n lägre än slutkursen - aktien gick u p p u n d e r dagen. D ä r ä r b o t t e n p å ljusets s t a m ö p p n i n g s k u r s e n o c h t o p p e n på ljusets s t a m s t ä n g n i n g s k u r s e n .

H u v u d t r e n d e n s o m avläses m e d ljusmetoden är att n ä r l ä n g d e n på de svarta ljusen blir k o r t a r e och k o r t a r e för att till slut slå över till ett k o r t vitt ljus, h a r d e n fallande t r e n d e n brutits för en u p p g å e n d e trend. Även längden på veken a n v ä n d s för att göra analyser om en akties utveckling.

50

7. ATT A N A L Y S E R A EN AKTIE

Omsättning

H u r stor h a n d e l det h a r varit i en aktie u n d e r en dag, dvs aktiens omsättning, anses av m å n g a k u n n a visa vart aktiekursen är på väg. Varianterna på u t t o l k n i n g e n är precis s o m för de a n d r a m e t o d e r n a m å n g a . D e n vanligast är i alla fall att en u p p g å e n d e aktie ökar i o m s ä t t n i n g de dagar k u r s e n går u p p och h a r en m i n d r e o m s ä t t n i n g de dagar k u r s e n faller tillbaka. Tvärt om blir det i en n e d g å e n d e trend. N ä r k u r s e n går n e r är det stor o m s ä t t n i n g och n ä r k u r s e n stabiliserar sig eller går u p p är o m s ä t t n i n g e n låg.

N ä r t e n d e n s e n bryts är det ett tecken på att d e n nedåt- eller u p p å t g å e n d e t r e n d e n är på väg att brytas. A l l m ä n t b r u k a r det också anses att om omsättn i n g e n börjar öka efter en längre tids n e d g å n g är aktiens fall på väg att brytas.

H u r o m s ä t t n i n g e n k a n visualiseras syns i n e d r e delen av d i a g r a m m e t på föregående sida.

Tekniska oscillatorer Det finns en variant av teknisk analys s o m b e n ä m n s tekniska oscillatorer.

Dessa är till f o r m e n n ä r m a s t m a t e m a t i s k a b e r ä k n i n g a r av kursrörelserna, m e n kan även visas s o m d i a g r a m . Det k a n vara bra att k ä n n a till de vanligaste eftersom det i m å n g a analyser b r u k a r refereras till att dessa indikerar att aktien är i k ö p - eller säljläge.

Att d r a slutsatser utifrån dessa m e t o d e r kan d o c k vara svårt om du inte är väl insatt i h u r de fungerar. Olika m e t o d e r i teknisk analys b ö r också ses tillsammans. Det k a n vara vanskligt att förlita sig på e n d a s t en av dessa m e t o d e r eftersom de ibland k a n ge olika signaler. E n b a r t en indikator s o m anger t ex en köpsignal är en svag signal. M e n n ä r flera olika indikatorer ger s a m m a signaler börjar de bli m e r trovärdiga.

M a n b ö r också t ä n k a på att inte alla m e t o d e r är anpassade för just d e n för tillfället r å d a n d e situationen på a k t i e m a r k n a d e n . Flera av m e t o d e r n a s o m t ex Stochastic, RSI och Momentum fungerar inte om en aktie eller ett index h a r en starkt stigande eller fallande t r e n d och sedan v ä n d e r till en starkt omvänd trend.

51

7. ATT A N A L Y S E R A

EN

AKTIE

Glidande medelvärden

En av de vanligaste m e t o d e r n a för d e n h ä r typen av teknisk analys är glidande medelvärden. G l i d a n d e m e d e l v ä r d e n kan a n v ä n d a s enskilt eller t i l l s a m m a n s m e d n å g o n a n n a n modell för att j ä m n a ut fluktueringar. D e t glidande m e d e l värdet a n v ä n d s för att j ä m n a ut aktiekurvan och tydliggöra t r e n d e n . Om en aktie går u p p och n e r väldigt mycket kan det n ä m l i g e n vara svårt att se trend e n för aktiens utveckling.

G l i d a n d e m e d e l v ä r d e s k u r v o r k o n s t r u e r a s g e n o m att medelvärdet för en börskurs r ä k n a s fram för ett visst antal dagar. För varje ny dag s o m sedan t i l l k o m m e r lägger m a n till d e n sista dagskursen och tar b o r t d e n första.

Detta ger en k u r v a b e s t å e n d e av m e d e l v ä r d e n . D e n glidande medelvärdesk u r v a n blir en mjukare k u r v a än d e n vanliga d a g s k u r v a n och visar t r e n d e n tydligare. Ju längre tidsperiod det glidande medelvärdet omfattar, desto j ä m n a r e k u r v a får m a n .

För att få signaler om n ä r en aktie kan tänkas vara i köpläge eller säljläge används två glidande m e d e l v ä r d e s k u r v o r på s a m m a aktie i s a m m a d i a g r a m .

De två k u r v o r n a b e r ä k n a s på olika antal dagar - en k u r v a m e d m å n g a dagar och en k u r v a m e d färre dagar. K ö p - och säljsignaler får m a n n ä r d e n mest fluktuativa k u r v a n skär d e n m i n s t fluktuativa, dvs n ä r d e n k o r t a (den m e d färre dagar i genomsnittet) skär d e n långa. Sker s k ä r n i n g e n uppifrån får vi en säljsignal och t v ä r t o m .

Exempel: O m e n akties långsiktiga t r e n d h a r varit fallande, m e n n u h a r d e n k o r t a k u r v a n börjat stiga och skär d e n långa fallande t r e n d k u r v a n underifrån, är det en signal om att t r e n d e n nu möjligen är b r u t e n . De vanligaste inställningarna för m e d e l v ä r d e s k u r v o r n a b r u k a r vara 5, 20, 30, 40 eller 200 dagar.

Formeln för ett glidande medelvärde: Summan av kursvärdet (oftast slutkursen) varje dag i x antal dagar/samma antal dagar.

RSI

RSI står för Relativ Styrkelndikator o c h är en m e t o d för att avgöra om k u r s e r n a h a r stigit eller sjunkit för mycket. Vanligtvis a n v ä n d e r m a n sig av en RSI-kurva s o m varierar mellan v ä r d e n a 0 och 100.

Om k u r s e r n a gått u p p samtliga av de x senaste d a g a r n a får RSI värdet 100. M e n om k u r s e r n a gått n e r samtliga x dagar får RSI värdet 0.

52

7. ATT A N A L Y S E R A EN

AKTIE

D e n vanligaste m ä t t i d e n är 14 dagar. RSI över 70 betyder att aktien är överköpt o c h i n d i k e r a r att d e n b o r d e falla. Ett RSI u n d e r 30 betyder att aktien är översåld och indikerar en k o m m a n d e stigning.

En tydlig säljsignal får m a n n ä r k u r s e n faller n e r g e n o m överköptnivån, och n ä r k u r s e n stiger u p p g e n o m översåldnivån ger det en tydlig köpsignal.

Formeln för RSI: (100-(100/(1+RS))).

RS ges genom att dividera medeltalet av de föregående x dagarnas höjda kurser med medeltalet av de föregående x dagarnas sänkta kurser.

Momentum

E n a n n a n vanlig m o d e l l s o m p å m i n n e r o m RSI ä r M o m e n t u m , m e n istället för e x t r e m v ä r d e n rör sig k u r v a n över och u n d e r värdet 100. H a r aktien stått still, dvs varken ökat eller m i n s k a t i värde, blir värdet 100. Om värdet är 110 betyder det att k u r s e n h a r stigit m e d 10 % u n d e r p e r i o d e n . Är värdet 90 h a r k u r s e n fallit m e d 10 %. En köpsignal ges om k u r v a n skär 100-linjen u n d e r ifrån, och en säljsignal om k u r v a n skär 100-linjen uppifrån. En lagom m ä t tid för m o m e n t u m k u r v a n kan vara 10 till 20 dagar. Även i M o m e n t u m k a n m a n leta efter signaler m e d hjälp av olika formationer.

Formeln för Momentum: Kursen idag/Kursen för ett antal dagar sedan * 100.

Stochastic

Stochastic är en oscillerande indikator s o m är k o n s t r u e r a d för att hitta situationer n ä r en aktie anses vara överköpt eller översåld. Stochastic är bra på att bekräfta t r e n d b r o t t eller ge en indikation i n n a n de vanliga tekniska m o d e l lerna bekräftar s a m m a sak. Stochastic h a r d o c k d e n bristen att d e n lätt kan generera falska signaler eftersom den g ä r n a reagerar på k o r t a och s n a b b a förändringar. M e d stochastic är det bäst att prova sig fram från aktie till aktie. De inställningar s o m passar en aktie passar kanske inte alls på nästa aktie. Stochastic fungerar inte heller i en stark t r e n d .

Stochastic består av en stochastickurva och en k u r v a m e d ett glidande medelvärde. Stochastickurvan fluktuerar d e s s u t o m mellan de två extremv ä r d e n a 0 och 100. N ä r stochastic är över 80 är aktien överköpt, och n ä r det är u n d e r 20 är aktien översåld.

53

7. ATT A N A L Y S E R A

EN

AKTIE

Det är s k ä r n i n g s p u n k t e r n a mellan stochastickurvan och dess glidande m e d e l värde s o m är det intressanta. N ä r stochastickurvan skär sin medelvärdesk u r v a underifrån genereras en köpsignal, och n ä r stochasticskurvan skär sin glidande m e d e l v ä r d e s k u r v a ovanifrån genereras en säljsignal. För att signale r n a ska betraktas s o m starka ska m e d e l v ä r d e s k u r v a n ha planat ut eller vänt och s k ä r n i n g a r n a ska äga r u m i de intervall där aktien är överköpt eller översåld. En vanlig m ä t t i d är att stochastickurvan är inställd på 14 dagar och det glidande medelvärdet på 3 dagar.

Formeln för Stochastic: ((K - L)/(H - L))*100.

K=dagens slutkurs, L och H är den lägsta resp. högsta kurs x dagar bakåt i tiden.

Andra modeller

A n d r a m o d e l l e r s o m a n v ä n d s är MACD, Bollinger Bands, Parabolic, Point and Figure, Rate ofChange och Directional Movement Index m fl. Dessa m e t o d e r l ä m n a s d o c k d ä r h ä n eftersom de inte är lika vanliga s o m de n ä m n d a och d e s s u t o m m e r avancerade o c h svårtydda.

För d e n s o m är intresserad att ytterligare fördjupa sig i tekniska analysmetoder, r e k o m m e n d e r a s olika internetsidor och de flertal b ö c k e r s o m finns i ä m n e t .

54

8. Terminer och optioner Terminer och optioner tillhör de v a n l i g a s t e finansiella i n s t r u m e n t e n efter aktier. Idag talas det också ofta om warranter, en variant av optioner, m e d bl a längre löptid. H ä r k o m m e r b a r a att ges en k o r t översikt eftersom o p t i o n e r och t e r m i n e r är mycket svåra och riskfyllda placeringar s o m bara l ä m p a r sig för insatta och erfarna placerare. Det k a n emellertid vara b r a att k ä n n a till h u r de fungerar.

Historiskt sett fick h a n d e l n m e d t e r m i n e r och o p t i o n e r fart g e n o m att j o r d b r u k a r e h a d e ett starkt b e h o v av att säkra sin i n k o m s t av t ex k o m m a n d e skörd. M e d hjälp av o p t i o n e r och t e r m i n e r k u n d e j o r d b r u k a r e n försäkra sig m o t prisfall, missväxt etc.

Terminer Terminer, eller futures på engelska, är s o m n ä m n t s d e n egentliga m o t s a t s e n till avista, där b e t a l n i n g o c h leverans i p r i n c i p sker i direkt anslutning till avslutet.

T e r m i n e r h a r alltid en u n d e r l i g g a n d e vara, o c h b e t a l n i n g och leverans av d e n u n d e r l i g g a n d e varan sker vid ett framtida tillfälle. Vill m a n t ex k ö p a Ericsson-aktier m e n inte h a r p e n g a r n a just n u kan m a n k ö p a rättigheten (term i n e n ) att vid ett visst d a t u m få k ö p a Ericsson-aktier till ett fastställt pris och ett fastställt antal. D e n s o m k ö p e r en k ö p t e r m i n h a r sålunda en skyldighet att k ö p a Ericsson-aktier, och d e n s o m ställt ut t e r m i n e n h a r på m o t s v a r a n d e sätt en skyldighet att sälja. D e t går också att k ö p a säljterminer och då är m a n skyldig att sälja Ericsson-aktier till det fastställda priset och antalet vid det fastställda d a t u m e t . D e n s o m ställer ut en säljtermin är då skyldig att k ö p a Ericsson-aktier.

55

8. TERMINER

OCH

OPTIONER

Optioner O p t i o n e r ger en möjlighet (och inte skyldighet s o m vid t e r m i n e r ) att k ö p a eller sälja d e n u n d e r l i g g a n d e varan till ett visst pris och antal vid ett visst d a t u m . T ä n k dig att du skulle vilja k ö p a ABB-aktier till dagens pris fast vid ett framtida tillfälle, m e n m e d möjlighet att avstå från k ö p om du ångrar dig. Detta är just v a d en o p t i o n erbjuder; möjligheten att k ö p a ett b e s t ä m t antal av en viss aktie om ett antal m å n a d e r till ett nu fastslaget pris. För d e n n a möjlighet betalar du ett pris, en p r e m i e .

Priset på d e n u n d e r l i g g a n d e varan, i det h ä r exemplet ABB-aktien, är det pris s o m avtalats i o p t i o n e n plus priset för o p t i o n e n . En mycket viktig sak att t ä n k a på är att o p t i o n e r h a n d l a s i k o n t r a k t om 100 st, och det m i n s t a antal k o n t r a k t m a n kan k ö p a är 10 st. Ett exempel: O m d u k ö p e r 1 0 k o n t r a k t m e d ABB-optioner, och varje k o n t r a k t m o t svarar 100 optioner, är det u n d e r l i g g a n d e värdet på o p t i o n e r n a 1000 ABBaktier. Du h a r nu alltså rätten att få k ö p a 1000 ABB-aktier till ett b e s t ä m t pris vid ett visst d a t u m . I det h ä r fallet är förfallodatumet (när o p t i o n e r n a ska lösas in till aktier) om 3 m å n och du h a r rätten att k ö p a varje aktie för 150 kr. Varje o p t i o n kostar 15,50 kr. Det gör att om du väljer att lösa ut dina o p t i o n e r får du s a m m a n t a g e t betala 150 + 15,50 = 165,50 kr för varje ABBaktie, totalt 165 500 kr. Om ABB-aktien d e n dag o p t i o n e r n a förfaller är värd m e r än 165,50 kr lönar det sig att lösa ut o p t i o n e r n a . Om ABB står i t ex 180 kr på lösendagen, ger detta en vinst på 14,50 p e r aktie. Om aktien går n e r u n d e r 150 kr finns det ingen m e n i n g att lösa ut o p t i o n e r n a eftersom det finns billigare ABB-aktier att k ö p a på m a r k n a d e n . Det du då förlorar är d e n p r e m i e du h a r betalat, h ä r 15,50 kr p e r aktie. Oftast sker ingen fysisk leverans av d e n u n d e r l i g g a n d e tillgången n ä r o p t i o n e n löses ut u t a n endast en överföring av värdet för d e n t ä n k t a t r a n s a k t i o n e n görs.

D e t finns liksom m e d t e r m i n e r två typer av optioner: k ö p o p t i o n e r och säljoptioner. Köper m a n e n k ö p o p t i o n h a r i n n e h a v a r e n rättigheten m e n ej skyldigheten att k ö p a vid en viss t i d p u n k t . Köper m a n en säljoption ger detta i n n e h a v a r e n rättigheten m e n ej skyldigheten att sälja vid en viss tidp u n k t . D e t går också att ställa ut en k ö p - respektive säljoption. D e n s o m ställer ut h a r emellertid skyldighet att sälja d e n u n d e r l i g g a n d e varan om det är k ö p o p t i o n , o c h k ö p a om det är en säljoption. För d e n n a skyldighet har utställaren fått en p r e m i e i form av köpepriset för o p t i o n e r n a .

56

8. TERMINER

OCH

OPTIONER

Fram till o p t i o n e n s eller t e r m i n e n s lösendag går det att sälja sina o p t i o n e r eller t e r m i n e r till n å g o n a n n a n . Det pris k ö p a r e n då får betala k a n vara h ö g r e eller lägre än det ursprungliga priset b e r o e n d e på dagsvärdet på den u n d e r l i g g a n d e varan.

M å n g a h a n d l a r o p t i o n e r för att de h a r en hävstångseffekt. Det i n n e b ä r att om d e n u n d e r l i g g a n d e varan ökar m e d 10 %, från låt oss säga 150 till 165 kr, så k a n o p t i o n e n öka i värde från 15 till 30 kr, vilket är en ö k n i n g på 100 %. Ö k n i n g e n står i p r o p o r t i o n till d e n u n d e r l i g g a n d e varans ökning.

D e n n a hävstångseffekt gör att istället för att k ö p a 1000 ABB-aktier k ö p e r m a n o p t i o n e r m e d 1000 ABB-aktier s o m u n d e r l i g g a n d e vara. Insatsen ä r betydligt lägre och risken s o m k ö p a r e n tar begränsar sig till det satsade kapitalet, m e n k ö p a r e n får ä n d å e n likartad utdelning s o m o m h a n / h o n köpt 1000 ABB-aktier.

Schematiskt stiger en k ö p o p t i o n i värde om d e n u n d e r l i g g a n d e varans värde stiger, och på s a m m a sätt sjunker d e n i värde om d e n u n d e r l i g g a n d e varans värde sjunker. En k ö p o p t i o n följer alltså d e n u n d e r l i g g a n d e varans värde, fast då oftast m e d en större procentuell värdestegring. En säljoption k ö p e r m a n om m a n tror att den u n d e r l i g g a n d e varan ska sjunka i värde. En säljoption stiger i värde om den u n d e r l i g g a n d e varan sjunker i värde, och stiger d e n u n d e r l i g g a n d e varan i värde sjunker värdet på säljoptionen.

Hävstångseffekten blir m i n d r e ju kortare tid det är kvar fram till dess att o p t i o n e n ska lösas in. D e n k o r t a tiden o c h de kraftiga s v ä n g n i n g a r n a vid optionsaffärer gör det mycket riskfyllt att investera i optioner. Risken är att m a n blir av m e d hela sitt insatta kapital! D e n s o m istället köpt aktier s o m går n e r i värde h a r ju möjligheten att fortsätta m e d innehavet och vänta på att k u r s e r n a ska gå u p p . F u n d e r a r du på att börja h a n d l a i o p t i o n e r r e k o m m e n d e r a r jag dig starkt att skaffa dig m e r information om ä m n e t .

57

8. TERMINER

OCH

OPTIONER

Warranter Svårigheten m e d optioner, d e n k o r t a löptiden och att de h a n d l a s om så stora p o s t e r s o m 1000 st av d e n u n d e r l i g g a n d e varan (vilket gör d e m dyra) h a r gjort att warranter blivit p o p u l ä r a på senare år. W a r r a n t e r v ä n d e r sig i större u t s t r ä c k n i n g också till m i n d r e placerare. Warranter, eller w a r r a n t s s o m de heter på engelska, fungerar i stort sett s o m optioner, m e n kan köpas i betydligt m i n d r e poster (en b ö r s p o s t är vanligtvis 100 eller 200 st) och sträcker sig ofta över en längre period. D e t i n n e b ä r att risken inte blir lika stor efters o m m a n k a n behålla sitt i n n e h a v även om det för tillfället går dåligt för d e n u n d e r l i g g a n d e varan.

W a r r a n t e r finns i h u v u d s a k främst s o m köpwarranter, och det är inte möjligt att s o m privatperson ställa ut warranter. Att k ö p a och sälja w a r r a n t e r är oftast lika enkelt s o m att k ö p a och sälja aktier och görs via d e n ordinarie m ä k l a r e n . Något särskilt k o n t o behövs inte för detta.

N ä r m a n k ö p e r w a r r a n t e r är det en fördel att hålla reda på w a r r a n t e n s paritet (ibland även kallad multiplikator). M e d paritet m e n a s h u r m å n g a w a r r a n t e r s o m krävs för att k ö p a ett antal aktier. Är pariteten 20 krävs det 20 w a r r a n t e r för att k ö p a d e n u n d e r l i g g a n d e aktien. Är b ö r s p o s t e n för warr a n t e n 100 och pariteteten är 20, i n n e b ä r det alltså att 100 w a r r a n t e r i det h ä r exemplet m o t s v a r a r 5 aktier.

Warranter kan du köpa och sälja hos din ordinarie mäklare. Så här kan det se ut om du söker på warranter för Atlas Copco på Avanzas hemsida. Informationen om köp- och säljkurser m m, är i stort densamma som för aktier.

Även om w a r r a n t e r är m i n d r e riskfyllda än optioner, är ett v a r n i n g e n s ord på sin plats även för d e m . D e t krävs mycket k u n s k a p för att göra bra affärer m e d w a r r a n t e r och hela kapitalet k a n lätt gå förlorat.

58

9. Index och påverkan från andra börser Ett index i n n e b ä r en s a m m a n v ä g n i n g av t ex ett antal aktier för att ge vägl e d n i n g om h u r dessa aktier totalt h a r utvecklat sig u n d e r en period. Det finns flera olika sorters i n d e x och de h a r skilda innehåll. Oftast är indexen också vägda. Ett generalindex t ex visar genomsnittsutvecklingen på b ö r s e n .

Eftersom olika aktier har olika andel av börsvärdet m å s t e ett generalindex ta h ä n s y n till detta för att k u n n a säga h u r det totala börsvärdet utvecklats.

Ett index visar d e n procentuella utveckling för en viss tidsperiod m e d indextalet 100 s o m startpunkt. D e n första d a g e n i ett index b r u k a r kallas basdagen. Om ett i n d e x står i 120 vet m a n att de n u v a r a n d e k u r s e r n a står i 120 p r o c e n t av basdagens kurser. De aktier s o m ingår i detta i n d e x h a r alltså i g e n o m s n i t t stigit m e d 20 p r o c e n t sedan basdagen. G e n e r a l i n d e x för S t o c k h o l m s b ö r s e n stod på 375 d e n 23 oktober 2007. Det betyder att index stigit m e d 275 p r o c e n t sedan basdagen.

På d e n svenska b ö r s e n finns flera olika index. Två av de viktigaste är: OMX Stockholm All Share Indexet anger h u r det går på S t o c k h o l m s b ö r s e n s o m helhet, och är alltså ett generalindex. B a s d a t u m för O M X Stockholm All Share är d e n 31 d e c e m b e r 1995.

OMX Stockholm

30

Indexet avser utvecklingen av de 30 m e s t omsatta aktierna på Stockholmsb ö r s e n , m e d basdag d e n 30 s e p t e m b e r 1986.

Det finns också en rad u t l ä n d s k a i n d e x s o m b r u k a r följas eftersom utvecklingen på a n d r a börser påverkar utvecklingen på S t o c k h o l m s b ö r s e n . D e t h a r också blivit m e r vanligt att investera på a n d r a börser.

59

9,

INDEX OCH

PÅVERKAN

FRÅN

ANDRA

BÖRSER

Några av de vanligaste u t l ä n d s k a indexen är: Dow Jones - G e n e r a l i n d e x över N e w York-börsen.

Nasdaq-composite - G e n e r a l i n d e x över N a s d a q b ö r s e n .

Nasdaq 100 Index - De 100 mest omsatta aktierna på N a s d a q b ö r s e n .

London, FTSE 100 - L o n d o n b ö r s e n s 100 m e s t omsatta aktier.

D e n svenska b ö r s e n påverkas starkt av h u r h a n d e l n går på de två b ö r s e r n a i USA: N e w York-börsen (NYSE, N e w York StockExhange) och N a s d a q b ö r s e n .

Det är inte så konstigt eftersom ungefär hälften av världens b ö r s h a n d e l sker där. D e s s u t o m är n ä s t a n 40 p r o c e n t av aktieägandet i Sverige utländskt och en stor del av dessa investerare finns i USA. Dessa utländska aktieplacerare flyttar sina p e n g a r mycket snabbt mellan olika länder, b r a n s c h e r och företag. D ä r m e d k a n det vara intressant att följa v a d s o m h ä n d e r på b ö r s e r n a i USA, speciellt m e d de svenska aktier s o m är n o t e r a d e där. Några av de bolag på d e n svenska b ö r s e n s o m också är n o t e r a d e i USA är ABB, Ericsson, AstraZeneca och Volvo.

Att ett bolag h a r sina aktier n o t e r a d e b å d e på d e n svenska b ö r s e n och på b ö r s e n i USA i n n e b ä r att en del av aktieinnehavet k a n h a n d l a s på ena b ö r s e n , och en del av aktierna på d e n a n d r a . Om priset på en aktie är lägre på ena b ö r s e n är det ju naturligtvis m e r intressant att h a n d l a där. K u r s e r n a t e n d e r a r därför att följa v a r a n d r a .

Svenska aktiers utveckling i USA k a n följas bl a på text-tv och i olika dagstidningar. D e t finns också en möjlighet att gå in direkt på N a s d a q s eller N e w York-börsens h e m s i d a o c h se h u r det går för de svenska aktierna där.

H u r t ex Ericsson stänger på N a s d a q ger en fingervisning om h u r Ericsson k o m m e r att ö p p n a p å S t o c k h o l m s b ö r s e n dagen därpå. För d e n s o m h a n d l a r m e d ett mycket k o r t perspektiv är det också intressant att se h u r b ö r s e r n a i USA k o m m e r att ö p p n a eftersom det till stor grad styr S t o c k h o l m s b ö r s e n s utveckling på eftermiddagen.

Detta korrigeras i regel automatiskt på

S t o c k h o l m s b ö r s e n g e n o m att de stora investerarna följer utvecklingen i USA. D e t traditionella sättet för att se h u r ö p p n i n g e n blir i USA är att följa de t e r m i n e r s o m h a n d l a s i U S A i n n a n b ö r s e n öppnar. Enkelt kan m a n säga att går priset på t e r m i n e r n a u p p k a n m a n förvänta sig att b ö r s e r n a ö p p n a r u p p å t och stigande. Går p r i s e r n a n e r k a n m a n förvänta sig att b ö r s e r n a ö p p n a r n e d å t och h a r en fallande t e n d e n s . Terminsutvecklingen k a n bl a följas på N a s d a q s eller C N N s terminssida.

60

9. INDEX OCH

PÅVERKAN

FRÅN

ANDRA

BÖRSER

N ä r det gäller h a n d e l n i U S A finns det en s t r u k t u r e r a d förhandel och efterhandel. Detta i n n e b ä r att h o s olika m ä k l a r h u s h a n d l a s aktierna före och efter det att b ö r s e n stängt. På senare tid har också N a s d a q b ö r s e n gjort för- och e f t e r m a r k n a d e n m e r officiell g e n o m att de försöker följa utvecklingen. Detta görs g e n o m att b ö r s e n får information från de olika m ä k l a r h u s e n om h u r h a n d e l n går. För- och e f t e r m a r k n a d e n följer de g e n o m att sammanställa ett index m o t s v a r a n d e de 100 m e s t omsatta aktierna, m e n också g e n o m att ange kursutvecklingen för de enskilda v ä r d e p a p p e r e n . Ö p p e t t i d e r n a i U S A är mellan klockan 15.30 och 22.00, svensk tid. D e n kontrollerade f ö r m a r k n a d e n är från klockan 14.00, och e f t e r m a r k n a d e n pågår till klockan 00.30. Även o m U S A - b ö r s e r n a ä r m e r eller m i n d r e d o m i n e r a n d e h a r också utvecklingen på de övriga b ö r s e r n a r u n t om i världen en viss påverkan på Stockholmsbörsen. L o n d o n b ö r s e n s o m är världens tredje största börs, efter N a s d a q - och N e w York-börsen, m e d ca 2 300 n o t e r a d e bolag är naturligtvis viktig även för d e n svenska b ö r s e n s o m är d e n femte största b ö r s e n i E u r o p a m e d sina cirka 300 n o t e r a d e bolag. Större är b ö r s e r n a i L o n d o n , Frankfurt, Paris o c h A m s t e r d a m . En a n n a n b ö r s s o m kan ge en fingervisning om h u r kursutvecklingen börjar på S t o c k h o l m s b ö r s e n är Tokyobörsen eftersom d e n h a r öppet n ä r vi h a r natt och d e n svenska b ö r s e n är stängd. Ö p p e t t i d e r n a på Tokyobörsen är mellan klockan 01.00 o c h 07.00, svensk tid.

D e t går s o m privatperson att h a n d l a på a n d r a börser r u n t om i världen.

På b ö r s e r n a bl a i USA, N o r g e och D a n m a r k är det mycket enkelt via några av n ä t m ä k l a r n a . D e t är naturligtvis möjligt att h a n d l a även på a n d r a m a r k nader, i Latinamerika, Asien etc. Priset för att h a n d l a på b ö r s e r i a n d r a länder b r u k a r emellertid vara lite högre. För att ta reda på vilka möjligheter det finns att h a n d l a på a n d r a m a r k n a d e r och till vilka priser, k a n du k o n t a k t a de olika m ä k l a r e s o m finns.

61

10. Olika uttryck för aktievärdering Vid analys över h u r b ö r s e n och olika bolag går, o c h vid v ä r d e r i n g e n av dessa, a n v ä n d s en rad uttryck. H ä r är en lista över några av dessa och vad de betyder.

Först ut är b ö r s t e n d e n s e r n a . Ur listan k a n du t ex läsa att en baisseartad utveckling i n n e b ä r att b ö r s e n h a r en kraftig n e d å t g å e n d e trend. Oftast b r u k a r m a n tala om baisse (uttalas bäs) n ä r b ö r s e n h a r gått ner 2 p r o c e n t eller m e r u n d e r s a m m a dag. Motsatsen till baisse är hausse (uttalas hås) och avser då kraftigt stigande aktiekurser.

Baisseartad

u n d e r -2 %

Hausseartad

över 2 %

Mycket svag

-2 till-1,5 %

Mycket fast

1,5 till 2 %

Svag

-1,5 t i l l - 0 , 5 %

Fast

0,5 till 1,5 %

Vikande

-0,5 till -0,25 %

Väl h ä v d a d

0,25 till 0,5 %

Lätt v i k a n d e

-0,25 till -0,2 %

Hävdad

0,2 till 0,25 %

Oregelbunden

-0,2 till 0 %

Oregelbunden

0 till 0,2 %

N ä r de olika analytikerna r e k o m m e n d e r a r aktier a n v ä n d e r de också en r a d uttryck. N å g r a vanliga engelska uttryck är: Sell - Sälj

O u t p e r f o r m - Bättre än i n d e x

H o l d - Behåll

Buy - Köp

U n d e r p e r f o r m - Sämre än i n d e x

Strong b u y - Starkt k ö p

Märket p e r f o r m - S o m index N ä r det gäller m ä k l a r h u s e n s r e k o m m e n d a t i o n e r varierar t e r m i n o l o g i n efter v e m s o m avger d e m . P r o b l e m e t m e d d e n h ä r typen av råd är alltså att olika m ä k l a r e a n v ä n d e r olika b e n ä m n i n g a r , s o m d e s s u t o m kan ha olika betydelse.

62

10. O L I K A U T T R Y C K F Ö R A K T I E V Ä R D E R I N G

D e t kan också vara otydligt u n d e r vilken tidsperiod r å d e n avser. Ett k ö p råd m e d ett riktpris på en aktie k a n ibland även vara helt tidslöst och bara ange e n b e d ö m n i n g o m vad analytikern anser k u n n a vara e n rimlig k u r s n i vå u n d e r r å d a n d e omständigheter. Ofta i n n e b ä r ett k ö p r å d d o c k h u r aktien utvecklar sig i n o m sex till tolv m å n a d e r eller mer, m e n ibland k a n beständigheten vara betydligt kortare. För m ä k l a r n a är det naturligtvis också svårt att sätta ett t i d s s p a n n på a k t i e r e k o m m e n d a t i o n e n eftersom det då kräver betydligt m e r av m ä k l a r e n . Så n ä r m a n analyserar k ö p - och säljråd b ö r m a n själv granska detaljerna i r å d e t och relatera r e k o m m e n d a t i o n e n till övrig information s o m finns tillgänglig.

H ä r följer n å g r a exempel på vanliga u p p d e l n i n g a r och r e k o m m e n d a t i o n e r .

Starkt k ö p

Stiger m e r än 20 procent.

Köp

Väntas stiga 1 0 - 2 0 procent.

Öka

Väntas stiga 5 - 1 0 procent.

Minska

En lite ö k n i n g eller en negativ utveckling.

Köp

Väntas gå betydligt bättre än börssnittet.

Öka

Väntas gå bättre än börssnittet.

Index

Som börsgenomsnittet.

Minska

Väntas gå s ä m r e än börssnittet.

Övervikt

Väntas gå bättre än börssnittet.

Neutral

Som börsgenomsnittet.

Undervikt

Väntas gå s ä m r e än börssnittet.

D e t h a r idag också blivit p o p u l ä r t m e d de två engelska börsuttrycken Bull och Bear m ä r k e t .

Bull märket ( t j u r m a r k n a d ) är en m a r k n a d där priserna stiger. En bullish nyhet är sålunda en nyhet s o m får priserna att gå u p p .

Bear märket ( b j ö r n m a r k n a d ) är en m a r k n a d där p r i s e r n a faller och en bearish nyhet är således en nyhet m e d p r i s s ä n k a n d e effekt.

63

1 1 . Att tänka på vid aktiehandel Köpstrategier och riskminimering D e t finns m å n g a risker m e d aktieplaceringar. För att u n d v i k a de största och utveckla d i n a egna köpstrategier k a n n e d a n s t å e n d e tips förhoppningsvis k o m m a till nytta.

I n v e s t e r a inte h e l a ditt s p a r k a p i t a l

B ö r s k u r s e r n a kan svänga kraftigt b å d e u p p och ner. D e t i n n e b ä r att ditt investerade aktiekapital k a n förlora i värde. H a r du ingen buffert för a n d r a utgifter k a n du h a m n a i en situation där du m å s t e sälja delar av ditt aktiei n n e h a v n ä r det h a r gått n e r i värde. Se därför till att du endast investerar en sådan del av ditt sparkapital s o m du k ä n n e r att du kan avvara en längre tid och att du h a r en buffert för a n d r a utgifter, så att du kan vänta ut en tillfällig nedgång. Du b ö r också ha en förberedelse för att du k a n förlora delar av ditt investerade kapital. H a r du endast ett m i n d r e b e l o p p att investera k a n fonder vara ett b r a alternativ att överväga.

L å n a inte till a k t i e k ö p

Naturligtvis b ö r du u n d v i k a att låna till aktieköp. Aktieplaceringar är en relativt riskabel placeringsform. Lånar du till aktieköp får du visserligen m e r kapital att investera i aktier och d i n a möjligheter att öka värdet på din aktieportfölj blir större, m e n samtidigt ökar d i n a risker. Om värdet på aktierna faller o c h du förlorar investerat kapital m å s t e du utöver det även betala tillbaka lånet m e d ränta. Lånar du p e n g a r till d i n a aktieköp m å s t e vinsten av d i n a aktieköp d e s s u t o m överstiga d e n r ä n t a s o m du betalar på lånet för att du ska tjäna p e n g a r på affären. Låna inte till aktieköp!

64

1 1 . ATT T Ä N K A

Investera

PÅ VID AKTIEHANDEL

långsiktigt

Långsiktighet m i n s k a r riskerna för att förlora p e n g a r på aktier. Aktiekurserna k a n snabbt sjunka u t a n förvarning, och kortsiktiga placeringar k a n sålunda vara mycket riskabla. M e n på lång sikt har aktier hittills visat sig vara en mycket b r a investering.

Var b e k a n t m e d d e l å n g a trenderna p å m a r k n a d e n

O m d u h a r k u n s k a p o m d e m e r långsiktiga t r e n d e r n a p å m a r k n a d e n u n d e r lättar det valet av d i n a långsiktiga investeringar.

För finns det väl u n d e r b y g g d a långsiktiga e k o n o m i s k a a n t a g a n d e n s o m sträcker sig över flera år för utvecklingen av en b r a n s c h eller ett bolag, ger det m e r information o m h u r d u ska h a n t e r a e n n e d g å n g p å m a r k n a d e n ä n en p r o g n o s s o m sträcker sig e n b a r t över de n ä r m a s t e m å n a d e r n a .

S p r i d d i n a k ö p ö v e r tid

En s p r i d n i n g av aktieköpen över tid leder till att du inte påverkas lika mycket av tillfälliga kurssvängningar, och m i n s k a r risken för att du placerar allt ditt kapital i aktier precis före ett kursfall.

Att sprida aktieköpen över tid ökar också d i n a möjligheter att k u n n a k ö p a vid ett förmånligt tillfälle, i s a m b a n d m e d en större rekyl eller vid tillfälliga vinsthemtagningar.

I n v e s t e r a i olika b o l a g

För att m i n s k a riskerna är det också en bra idé att sprida sina placeringar på flera bolag och flera branscher. Du påverkas inte lika mycket av en k u r s n e d g å n g i en aktie om du h a r flera bolag i din aktieportfölj. H a r du en mycket b r e d portfölj är s a n n o l i k h e t e n m i n d r e för att alla aktier ska gå n e r samtidigt.

N ä r k u r s e r n a i n o m tillväxtföretag går n e r ökar ofta investeringarna i n o m m e r stabila branscher.

För att m i n s k a riskerna i ditt totala s p a r a n d e är det också en god idé att h a a n d r a sparformer vid sidan o m dina aktieplaceringar.

65

1 1 . ATT T Ä N K A

PÅ VID

AKTIEHANDEL

Investeringar i stora b o l a g o c h s m å b o l a g

Att k ö p a aktier i ett större bolag m e d ett stort b ö r s v ä r d e i n n e b ä r ofta m i n d r e risk än att k ö p a aktier i ett m i n d r e bolag. D e t är kursutvecklingen för de största bolagen s o m styr börsindex, och därför ligger de stora bolagens aktieutveckling n ä r m a r e det generella börsindexet. Detta är en n o g så viktig iakttagelse eftersom uttrycket att aktier alltid går u p p på sikt endast gäller utvecklingen för b ö r s e n s o m helhet. Väljer du att k ö p a aktier i m i n d r e o c h m e r riskfyllda bolag k a n du få en betydligt bättre utveckling än index, m e n du k a n också få en betydligt sämre. I tider av e k o n o m i s k oro söker sig också placerare gärna till bolag s o m upplevs s o m m e r stabila.

Ett bra råd är att i g r u n d e n välja stora stabila företag, och till din portfölj ha en liten andel d ä r du höjer risken g e n o m att investera i m i n d r e tillväxtbolag. D ä r m e d ökar du s a n n o l i k h e t e n att få en högre värdeutveckling på din portfölj än index, samtidigt s o m du håller risknivån nere.

V a r försiktig m e d aktier m e d ett l å g t s t y c k e p r i s

Aktier där k u r s e r n a är mycket låga och ligger på några k r o n o r eller m i n d r e b r u k a r kallas frimärksaktier. Det är lätt att få ett intryck av att dessa bolag är billiga eftersom m a n får m å n g a aktier för en liten insats. En liten ö k n i n g i k r o n o r eller ö r e n i n n e b ä r en stor procentuell ö k n i n g av aktiens värde, vilket k a n locka till köp. M e n en liten m i n s k n i n g i k r o n o r / ö r e n i n n e b ä r även en stor procentuell m i n s k n i n g av aktiens värde.

Du b ö r vara särskilt försiktig om du t ä n k e r k ö p a aktier m e d ett lågt styckepris. O m s ä t t n i n g e n på dessa aktier kan vara mycket låg och det i n n e bär att det k a n bli svårt att senare sälja aktierna. D e t låga styckepriset beror också ofta på att tillgångarna i bolaget är utslagna på ett mycket stort antal aktier. A k t i e r n a k a n då egentligen vara ganska dyra eftersom m å n g a k ö p t aktien och k u r s e n pressats u p p . D e t är inte k o s t n a d e n p e r aktie s o m är intressant u t a n h u r stor del du får i bolaget i förhållande till din insats.

D e n låga k u r s e n k a n också b e r o på att bolaget i fråga h a r eller tidigare h a r haft p r o b l e m av något slag, och att risken i en investering i bolaget därm e d är hög.

66

11.

ATT T Ä N K A

PÅ VID

AKTIEHANDEL

U n d v i k aktier m e d låg o m s ä t t n i n g

H a r en aktie en låg o m s ä t t n i n g betyder det att det finns få k ö p a r e till aktien.

D e t i n n e b ä r att det kan bli svårt att sälja aktier i bolaget. H a r du d e s s u t o m ett större antal aktier s o m du vill sälja kan du bli k u r s d r i v a n d e nedåt, vilket gör att du k a n få svårt att få ut önskat pris vid en försäljning.

Skaffa k u n s k a p o m v a d d u k ö p e r

D e t säkraste sättet att försöka u n d v i k a att göra felaktiga investeringar är att du skaffar dig k u n s k a p om vad s o m påverkar aktiekursen för de bolag s o m du har, eller s o m du kan tänkas k ö p a aktier i. Det är viktigt att du försöker följa utvecklingen för d i n a bolag i t i d n i n g a r m m, och att du k ä n n e r till n ä r ny information k o m m e r ut, och h u r d e n kan påverka aktiekursen för något av de bolag du äger.

Planera dina k ö p o c h försäljningar

D e t är lätt att låta känslor s å s o m rädsla eller girighet styra investeringsbesluten i allt för stor utsträckning. Det är också lätt att bli "förälskad" i en aktie s o m m a n ägt en längre tid. Då kan det vara svårt att göra sig av m e d aktien även n ä r förutsättningarna för investeringen ändrats. Det är viktigt att inte låta k ä n s l o r n a påverka eller styra d i n a investeringsbeslut.

H a r du r e d a n i n n a n k ö p e t planerat h u r länge och u n d e r vilka förutsättn i n g a r du t ä n k e r behålla eller sälja en aktie u n d e r l ä t t a r detta d i n a beslut n ä r o v ä n t a d e händelser dyker u p p på m a r k n a d e n . D e t förhindrar att du fattar d i n a beslut på känslor istället för på väl u n d e r b y g g d a strategier eller antag a n d e n . H a r du i förväg analyserat varför du h a r k ö p t en aktie i ett företag u n d e r l ä t t a r det din förmåga att utvärdera förändrade förutsättningar och om de i n n e b ä r att du b ö r överväga en försäljning.

N ä r aktier i tillväxtbolag och a n d r a m e r riskfyllda bolag, exempelvis oljeprospekteringsföretag, kraftigt gått u p p u n d e r k o r t tid kan o m d ö m e t lätt g r u m l a s . Ett vanligt fel är att ryckas m e d n ä r k u r s e n går u p p kraftigt, av rädsla för att missa en fortsatt u p p g å n g . Det gäller i s y n n e r h e t om du u n d e r en längre tid funderat över k ö p i d e n h ä r aktien. Det är lätt att m a n går in

67

1 1. ATT T Ä N K A

PÅ VID A K T I E H A N D E L

för sent och blir sittande m e d en förlust n ä r aktien sedan v ä n d e r nedåt. Om du efter en analys fortsatt t r o r på ett h ö g t värderat bolag k a n du naturligtvis köpa, m e n tänkt på att bevaka aktiekursen.

N ä r en b ö r s n e d g å n g i en aktie pågått ett tag börja allt fler investerare sälja av rädsla för att förlora än mer. Resultatet är att b ö r s n e d g å n g e n fortsätter nedåt i allt h ö g r e takt. N ä r k u r s e n faller h a m n a r placeraren i d i l e m m a t att sälja för att m i n i m e r a förlusten, eller "sitta lugnt i båten" för att vänta ut nästa k u r s u p p g å n g .

Vilken strategi s o m är d e n bästa varierar från fall till fall och det lönar sig att vara välinformerad. H a r du i förväg planerat olika scenarier och h a r en strategi för en sådan situation m i n s k a r du risken att göra förhastade beslut.

A t t sälja e n aktie

Det är först n ä r du h a r sålt en aktie s o m du verkligen kan säkra en vinst.

M å n g a gör felet att r ä k n a v ä r d e ö k n i n g a r i aktier s o m r e d a n gjorda vinster.

Ett vanligt generellt aktieråd är att aldrig sälja en aktie s o m är i en uppåtg å e n d e trend. Samtidigt finns risken att en aktie s o m gått u p p mycket faller tillbaka då a n d r a investerare tycker d e n är överköpt. Det k a n vara en god idé att då säkra v ä r d e ö k n i n g a r g e n o m att sälja av en del av aktieinnehavet.

N ä r en aktie h a r gått u p p kraftigt h a r också aktiens andel av din aktieportfölj växt. D e t h a r d ä r m e d skett en f ö r ä n d r i n g i din investeringsprofil och det k a n finnas skäl att j ä m n a ut viktningen i portföljen g e n o m att ta h e m en del av vinsten. Detta säkerställer en del av vinsten samtidigt s o m du h a r möjlighet till fortsatta v i n s t ö k n i n g a r i aktien.

D e t gäller också att veta n ä r du ska sälja av en aktie s o m gått dåligt. N ä r en aktie h a r gått n e r mycket ställs du s o m sparare inför valet att sälja eller behålla aktien. Ibland k a n det vara ett bra råd att behålla aktien och vänta på en k u r s u p p g å n g . M e n en aktie k a n fortsätta ner, och en aktie s o m h a r gått n e d kraftigt och inte verkar å t e r h ä m t a sig k a n " h a m n a ute i kylan". En s å d a n aktie s o m inte verkar å t e r h ä m t a sig k a n upplevas s o m oattraktiv av a n d r a investerare även om det går b r a för bolaget. Då kan det vara en klok idé att sälja av och förändra s a m m a n s ä t t n i n g e n i aktieportföljen för att få en bättre värdeutveckling.

Du måste alltid våga förändra i n n e h a v e n i din aktieportfölj!

68

1 1 . ATT T Ä N K A

PÅ VID AKTIEHANDEL

S t o p loss

För att hitta d e n gräns där du ska sälja k a n stop loss vare en teknik att utnyttja sig av. Ibland k a n det vara b r a att sätta en gräns för h u r mycket du är b e r e d d att förlora om en aktie skulle gå ner. Stop loss är d e n etablerade engelska t e r m e n för det s o m på svenska skulle kallas "sluta förlora" och i n n e b ä r att en kursnivå sätts där du b e s t ä m t dig för att sälja. Du har i förväg b e s t ä m t dig för m a x i m a l förlust s o m du är villiga att ta för en viss aktie.

D e t är en bra teknik s o m också ställer krav på att du h a r planerat möjliga scenarier i förväg. H a r m a n inte i förväg b e s t ä m t sig på vilken nivå m a n ska sälja n ä r m a n börjar förlora pengar, är det lätt att h a m n a i en situation där m a n h o p p a s att kursraset ska minska. Istället för att k o m m a u n d a n m e d en m i n d r e förlust, är snart en stor del av det investerade kapitalet förlorat.

Lämpliga stop loss-nivåer för en aktie kan vara de stödnivåer där aktien vid tidigare kursfall vänt. Om aktien inte v ä n d e r strax u n d e r en tidigare stödnivå är det troligt att aktien fortsätter ä n n u längre ner. En stop loss-nivå k a n också sättas efter h u r mycket m a n är villig att förlora. Om m a n inte vill förlora m e r än 15 p r o c e n t av investerat kapital k a n m a n sätta en stop loss på just 15 p r o c e n t u n d e r inköpspris.

U n d v i k alltför m å n g a affärer

För varje aktieaffär m å s t e du betala ett courtage, såväl vid k ö p s o m försäljning. Även om i n t e r n e t m ä k l a r n a h a r gjort det billigare att h a n d l a m e d aktier blir d e n totala c o u r t a g e k o s t n a d e n stor om du gör m å n g a affärer. Om du också ofta h a n d l a r m e d s m å aktieposter k a n det vara svårt att tjäna in courtaget på k u r s u p p g å n g a r n a . Därför kan det vara en g o d idé att u n d v i k a att gå in och ur m a r k n a d e n för ofta.

Flockbeteende

Flockbeteende är ofrånkomligt n ä r det gäller aktiehandel. I slutändan är det a n d r a placerares a g e r a n d e s o m är avgörande för om en aktie går u p p eller ner. Att följa flockbeteendet k a n vara b å d e n ö d v ä n d i g t och l ö n s a m t efters o m det är de aktier s o m m å n g a k ö p e r s o m också går u p p i värde. M e n det finns också risker.

69

1 1. ATT T Ä N K A PÅ VID A K T I E H A N D E L

I slutet av 90-talet var aktier i n o m IT och telecom de hetaste aktierna. För de s o m gick in och köpte IT-aktier tidigt var det en l ö n s a m investering. M e n m å n g a förlorade också mycket p e n g a r n ä r aktierna i dessa bolag sedan föll kraftigt n ä r b ö r s e n vände. Nackdelen n ä r m a n följer flocken är att m a n lätt agerar för sent, och k ö p e r en aktie s o m r e d a n stigit mycket i värde och s o m de flesta placerare nu börjar sälja för att ta h e m vinsterna i. D e t k a n i n n e b ä r a att du får en stor förlust om du följer flocken. Det gäller alltså att framför allt b e d ö m a det k o m m a n d e flockbeteendet.

För att b e d ö m a åt vilket håll och m e d vilken styrka flockbeteendet riktas är information i tidningar, tv och a n d r a källor viktiga för att k u n n a göra en samlad b e d ö m n i n g . Om o m s ä t t n i n g s t a l e n för en aktie ökar samtidigt s o m aktiekursen stiger, kan det vara en signal om att allt fler börjar intressera sig för att börja k ö p a d e n aktien.

Börsråd o c h r y k t e n Eftersom flockbeteendet är så pass centralt för en akties u p p - eller n e d g å n g k a n offentliga k ö p - och s ä l j r e k o m m e n d a t i o n e r vara viktig information.

Rykten och b ö r s r å d h a n d l a r oftare om k ö p r e k o m m e n d a t i o n e r än om säljr e k o m m e n d a t i o n e r . Det b e r o r bl a på att de flesta privata placerare är m e r intresserade av r e k o m m e n d a t i o n e r för vad de ska k ö p a och s o m potentiellt kan öka värdet på deras aktieportfölj, än att fokusera på sin försäljning. Det k a n också finnas ett m o t s t å n d hos olika m ä k l a r e att stöta sig m e d företaget b a k o m aktien g e n o m att r e k o m m e n d e r a en försäljning. M e n säljrekommendationer k a n vara m i n s t lika viktiga signaler om att det börjar bli dags att o m v ä r d e r a sin aktieportfölj s o m k ö p r e k o m m e n d a t i o n e r . Även o m k ö p - och s ä l j r e k o m m e n d a t i o n e r k o m m e r från k ä n d a mäklare och institut visar studier att m å n g a r e k o m m e n d a t i o n e r slår fel. Därför är det viktigt att inte a n v ä n d a e n b a r t en källa för sina b e d ö m n i n g a r , och att n o g grant värdera k ö p - och s ä l j r e k o m m e n d a t i o n e n . Ett större antal k ö p - eller s ä l j r e k o m m e n d a t i o n e r i s a m m a r i k t n i n g ger emellertid större trovärdighet åt rådet.

Bland m ä k l a r e på b a n k e r och v ä r d e p a p p e r s b o l a g frodas r y k t e s s p r i d n i n g e n om olika bolag o c h aktier. Även om det k a n finnas en del r y k t e n s o m stämm e r m e d faktiska förhållanden finns det a n l e d n i n g att vara restriktiv n ä r det gäller att tro på rykten. D e t är alltid viktigt att fundera över v e m s o m tjänar på att ett rykte sprids. Syftet m e d att sprida ett rykte är oftast att d e n s o m

70

1 1. ATT T Ä N K A PÅ VID A K T I E H A N D E L

sprider ryktet själv ska v i n n a något på det. En a n l e d n i n g till att sprida ett rykte k a n vara att p e r s o n e n i fråga vill få u p p priset på en aktie i n n a n försäljning. En a n n a n a n l e d n i n g k a n vara att n å g o n vill k ö p a till ett lägre pris än n u v a r a n d e och sprider därför negativa nyheter om företaget. För en m ä k lare kan det finnas ett intresse att sprida löst g r u n d a d e k ö p r å d vidare g e n o m att k u n d e r n a uppskattar k ö p r å d . Olika k ö p - och s ä l j r e k o m m e n d a t i o n e r ökar också k u n d e r n a s handel, vilket är en viktig intäktskälla för m ä k l a r n a .

Internet h a r förenklat för rykten att spridas. På olika chatsidor sprids m å n g a rykten och köptips. M å n g a gånger är det u p p e n b a r t att d e n s o m skriver försöker påverka kursutvecklingen g e n o m sitt skrivande. M e n det finns också en del skribenter s o m kan ge intressant och värdefull information.

Var försiktig m e d rykten och k ö p r e k o m m e n d a t i o n e r oavsett källa och försök alltid att självständigt värdera r å d e n utifrån säkerställda fakta.

S a m m a n f a t t a n d e råd • Investera inte hela ditt sparkapital.

• Låna inte till aktieköp.

• Investera långsiktigt.

• Lär k ä n n a de långa t r e n d e r n a på m a r k n a d e n .

• Sprid d i n a k ö p över tid.

• Investera i olika bolag och branscher.

• Ha t y n g d p u n k t e n i din portfölj i stora bolag.

• Var försiktig m e d "frimärksaktier".

• U n d v i k aktier m e d låg o m s ä t t n i n g .

• Skaffa k u n s k a p om vad du köper.

• Planera d i n a k ö p och försäljningar.

• Våga ä n d r a o c h o m v ä r d e r a innehavet i din aktieportfölj.

• Sätt din egen stop loss-nivå.

• U n d v i k alltför m å n g a affärer.

• Ta r y k t e n o c h k ö p r e k o m m e n d a t i o n e r m e d en viss n y p a salt.

71

12.ATT

DEKLARERA

SINA

AKTIEAFFÄRER

Skulle du ett år b a r a ha förluster, alltså inte n å g o n aktievinst att kvitta förlusten m o t , är det ä n d å möjligt att få göra en skattereduktion för förlusten.

Skattereduktionen på förlusten blir då b a r a 21 %. Om du t ex gör en förlust på 10 000 kr m i n s k a r d i n skatt m e d 2 100 kr.

B e r ä k n i n g s g r u n d e n är att en förlust på aktier är avdragsgill m e d s a m m a procentsats s o m skatten för vinsten, dvs 30 %, m e n e n d a s t m e d 70 % av dessa 30 %, om du inte kvittar förlusten m o t a n d r a aktievinster. U p p g å r din förlust till över 100000 kr får du b a r a d r a av 14,7 % av beloppet från skatten ( 7 0 % av 21 % ) .

För att k u n n a få m a x i m a l t skatteavdrag b r u k a r en del placerare s o m sålt aktier m e d förlust u n d e r året, m e n s o m h a r ett antal aktier s o m gått m e d vinst och s o m de t r o r ska fortsätta stiga i värde, sälja av vinstaktierna och k ö p a tillbaka d e m u n d e r s a m m a år för att på det sättet k u n n a kvitta vinster m o t förluster. Aktier, fonder och a n d r a aktierelaterade finansiella i n s t r u m e n t k a n kvittas m o t v a r a n d r a .

H a r du frågor eller k ä n n e r dig osäker på något avseende deklaration av aktieaffärer, tveka inte att k o n t a k t a Skatteverket.

73

13. Var finns mer information?

H ä r följer tips och förslag på var m a n k a n hitta ytterligare information om det m a n kan b e h ö v a för att utvecklas s o m aktieägare.

Internet Internet är en mycket a n v ä n d b a r källa för information k r i n g aktier och aktieaffärer, såväl för k o n k r e t k u r s i n f o r m a t i o n och analyser s o m för händelser vilka k a n påverka aktiekurserna. D ä r finns också nyheter, diskussionsforum och möjlighet till att beställa årsredovisningar o c h mycket m e r a . N e d a n ges förslag på n å g r a bra aktiesidor.

Svenska marknader

www.omxgroup.com

OMX/Stockholmsbörsens hemsida.

www.ngm.se

OMX/Stockholmsbörsens konkurrent.

H ä r finns bl a k u r s i n f o r m a t i o n och alla p r e s s m e d d e l a n d e n från bolagen på N G M Equity.

www.aktietorget.se

Aktietorget är det bolag s o m har den största aktielistan, s o m inte är ägd av O M X eller NGM.

www.di.se

D a g e n s Industris h e m s i d a . Mycket b r a sida. Nyhetsinformation, kurser, chat, beställning av årsredovisningar etc.

13. VAR

www.finansportalen.se

FINNS

MER

INFORMATION?

Aktieportal m e d aktieskola, aktieanalyser, kurser, chat m m.

www.dn.se

D a g e n s Nyheters h e m s i d a .

www.svd.se

Svenska Dagbladets h e m s i d a .

www.affarsvarlden.se

Tidskriften Affärsvärldens h e m s i d a .

www.va.se

Tidskriften Veckans Affärers h e m s i d a .

www.privataaffarer.se

Tidskriften Privata Affärers h e m s i d a .

www.aktiespararna.se

Organisation s o m tillvaratar aktieägarnas olika intressen.

www.scb.se

Statistiska centralbyrån presenterar bra statistisk och finansiell information på sin hemsida.

Utländska marknader

www. thestreet. com

T i d n i n g e n the Street, s o m tillsammans m e d the Wall Street Journal är en av de mest inflytelserika t i d n i n g a r n a på d e n a m e r i k a n s k a b ö r s e n . Deras r e k o m m e n d a tioner och åsikter får ett stort genomslag.

www.thewallstreetjournal.com

T i d n i n g e n the Wall Street Journal.

www.nasdaq.com

Nasdaqbörsens hemsida.

www.nyse.com

N e w York-börsens h e m s i d a .

http://finance.yahoo.com

H ä r finns länkar till världens alla börser.

För s ö k n i n g efter olika former av finansiell information är y a h o o finance ett ypperligt instrument.

www.cnn.com

C N N s h e m s i d a m e d nyheter och information från hela världen.

www.bloomberg.com

B l o o m b e r g är ett företag specialiserat sig på att tillhandahålla finansiell information.

75

13. VAR

FINNS

MER

INFORMATION?

Analysföretag

Nätmäklare

www. investtech.com

www.avanza.se

www.stockpicker.se

www.etrade.se

www.tendens.se

www.nordnet.se

www.aktieinvest.com

Tidningar och tidskrifter T i d n i n g a r och tidskrifter är en bra källa för kurser, nyheter o c h analyser, M å n g a av d e m tillhandahåller även

iggstjänster för att beställa årsredo-

visningar m m. Några exempel är:

Tidningar

Tidskrifter

Dagens Industri

Veckans Affärer

Dagens Nyheter

Privata Affärer

Svenska Dagbladet

Affärsvärlden

Litteratur och utbildningar Det finns en r a d b ö c k e r utgivna i olika ä m n e n relaterade till aktier och aktiehandel. Aktiespararna, Sveriges aktiesparares riksförbund, h a r en rad h a n d b ö c k e r och kurser för aktieintresserade. Även de olika s t u d i e f ö r b u n d e n har utbildningar i aktiekunskap.

Börsinformation på tv och text-tv Sveriges television, T V 4 , BBC och C N N h a r bra finansiell information bland sina nyheter och beskriver de viktigaste och m e s t k u r s d r i v a n d e n y h e t e r n a .

De h a r också b ö r s i n f o r m a t i o n m e d k u r s e r på tillhörande text-tv. Sveriges televisions text-tv finns även på Internet, www.texttv.se.

76

14. Slutord I d e n h ä r b o k e n h a r du nu lärt dig vad en aktie är, h u r b ö r s e n är uppbyggd och h u r m a n h a n d l a r m e d aktier. Du h a r d e s s u t o m fått en överblick över de faktorer s o m påverkar aktiekurserna och de vanligaste i n s t r u m e n t e n och m e t o d e r n a s o m a n v ä n d s vid aktieanalys. Vi h a r också kort beskrivit h u r deklarationen hanteras, och gjort en g e n o m g å n g av olika vanliga tips för köpstrategier och r i s k m i n i m e r i n g i s a m b a n d m e d aktiehandel.

Du är nu r e d o att börja göra d i n a analyser och sätta igång att k ö p a aktier.

K o m ihåg att d e n bäst i n f o r m e r a d e alltid h a r ett övertag.

Lycka till!

77

Register A A-aktier aktieanalys aktiedepå aktiekonto aktiekurser aktielistor Aktietorget aktievärdering A-listan alternativ marknadsplats analysföretag anläggningstillgångar Attract 40 auktoriserad marknadsplats avista B baisse B-aktier balansräkning bear märket betavärde Bloomberg bolagsstämma Bollinger bull märket bästa möjliga pris börs börsnoterad börspost börsråd börsvärde C candlestick courtage cykliska aktier

8 32 19 19 25 11,32 12 62 12 13 76 37 12 13 8

62 8 34, 36 63 41 18 7 54 63 21 13 10 17,21 70 33

50 20 28

D daytrading deklaration delårsrapport depåkonto derivat direktavkastning dolt öppningsförfarande Dow Jones E efteranmälda avslut eget kapital emission F failure swings fill and kill, fill or kill finansiella instrument Finansinspektionen First North flaggor fondkommissionär formationer frimärksaktier FTSE fundamental analys

5 72 34 19 9 7, 33, 39 14 60

14 37 7, 10

46 23 8 10, 13 11 49 10 46 66 60 34

G generalindex glidande medelvärde

59 52

H handelsplattform handelspost hausse head and shoulders hävstångseffekt

13 18 62 46 56

I index informationssystem informationssökning internetadresser internethandel internetmäklare

59 18 24, 74 74 20 20

J

justerat eget kapital K kapitalflöde kilar kontrakt kursdiagram kursintervall kurslistor kurspåverkan kurssteg köporder köpstrategier L Large Cap likviditet limiterad order linjediagram ljusmetoden London FTSE 100 M MACD marknadsinformation marknadsnoterad Mid Cap MiFID momentum motstånd MTF

40

27 48 56 41 23 11, 32 25 15 16 64

11 23 22 42 50 60

54 24 11 11 12 53 43,44 13

N Nasdaq 100 Index Nasdaq-composite NCSD NGM equity Nordic Exchange Nordic Growth Märket nyckeltal NYSE nätmäklare

60 60 17 12 10 12 38 60 20, 76

O observationslista O-listan omsättning omsättningstillgångar omvärldsförhållanden OMX AB OMX Stockholm 30 OMX Stockholm All Share optioner orderbok orderdjup oreglerad marknadsplats

12 12 23, 51 37 27 10 59 59 55 22 26 13

P p/e-tal p/s-tal parabolic point and figure preferensaktier prospekt

33,38 39 54 54 8 10

R rate of change realtidsinformation reglerad marknad rektanglar resultaträkning Reuter

54 24 13 47 34 18

riskminimering RSI räntabilitet på eget kapital rätvinkliga trianglar röstvärde

64 52 40 47 8

S

SAX SAXESS SIX Small Cap småorder soliditet spik split spread stamaktier stapeldiagram stochastic Stockholmsbörsen stop loss stöd substansvärde symmetriska trianglar säljorder

5 5, 12 18 11 17,21 41 44 29 23 8 42 53 5 69 43,44 40 48 16

T

teknisk analys tekniska oscillatorer terminer tick-size trading

41 51 8,55 15 5

U

utdelning utländska börser utspädningseffekt

7, 29, 39 60 29

V

villkorad order

21

vimplar vinst per aktie VPC VP-konto väntelista värdepapper värdepapperscentralen värdepapperskonto värdering

49 38 17 17, 19 12 8 17, 19 17 62

W

warranter

55,58

Å årsredovisning

34

Ä ägarandel

7

Ö öppningsförfarande öppningskurs

14 15