Relation nr 1 2017 by Relation AB

Det händer något när människor möts.

Tema:

Idrott – vem betalar?

Annie Larsson, Ove Sjöblom, Rickard Malmström, Ulrica Hedman + Julia Ilke, Göran Enander, Susanna Lans Nr

1 2017

Boka tid!

För en kostnadsfri konsultation: info@bygginrede.se 018 -13 90 30

Invig ditt nya kök med Bygginrede- burgare! FYRA PORTIONER

• ca 600 g högrevsfärs • 250 g baconstrimlor • salt och peppar med • Stek baconen och blanda iktigt färsen. Forma smeten förs och till burgare. Krydda med salt rna. sido a båd på par pep ca • Grilla eller stek på grillen 4 minuter på varje sida.

Från första mötet till sista skruven Hos oss hittar du det mesta inom byggnadssnickerier, och gör du inte det så specialtillverkar vi efter dina önskemål. Här hjälper vi dig att lösa problem och erbjuder en yrkesskicklig personal med stor materialkunskap. Tveka inte att kontakta oss, vi är med dig från idé till färdigt resultat! Hemma eller på jobbet? Förutom kök erbjuder vi allt från fönster och dörrar, till golv och inredning – En helhetslösning för dig. Ring och boka en tid med oss, ta en titt på vår utställning så hjälper vi dig sätta dina planer i verk. Vi vänder oss inte bara till företag utan även till dig som privatperson!

TEAM BYGGINREDE Stångjärnsgatan 8, Uppsala Öppet vardagar 07.00 - 16.00 018 -13 90 30 info@bygginrede.se www.bygginrede.se

Innehåll

Idrott – vem betalar? Nr

4. LEDARE

Om det livslånga engagemanget.

6. MEDARBETARE Bildbevis ur vardagen.

9. INTRO Åkesson om när träningen blir gratis.

10. UPPLÄNDSKA NATIONALSPORTER Innebandy

12. IDROTT – VEM BETALAR? Livslång rörelse och elitspets. Allt kostar men vem betalar? Annie Larsson, Ove Sjöblom, Rickard Malmström, och Ulrica Hedman svarar.

32. UPPLÄNDSKA NATIONALSPORTER Yoga

34. NOTERAT Stipendiater & omsättningsrekord.

38. PÅ NYTT JOBB Nya landshövdingen presenteras.

41. KOMMUNIKATION

Vågar du välja kunder?

43. REFLEKTION Marjo om vårt arktiska arv.

46. GASTRONOMI Miss Voon, whisky & Arnes Instamat.

48. MÖTESPLATS På gång inom Mötesplats Relation.

50. PACKAT & KLART Mediaprofilen Sanna Lans visar väskan.

R EL AT I O N 3

Ledare

Livslångt idrottande – livslångt engagemang

början var det lördagar och söndagar. Sen onsdags- eller torsdagskvällar. Vi samåkte från Sunnersta och Gottsunda och under åren lärde vi oss varje sväng på vägen till Eke. Då var det rena landsbygden därute, numera är det ett stenkast från stan. Väl där möttes vi av Mita, Räkan eller Lollo. Varje terminsstart gick föräldrarna in på det sunkiga och kalla kontoret för att betala medlemsavgiften. Tre-fyrahundra för tio gånger, tror jag det var. Det var i slutet av sjuttio- och början av åttiotalet. Ridsport var dyrt, så mycket förstod jag. Vad Mita, Räkan och Lollo fick för att leda lektionerna i det lika sunkiga och kalla ridhuset förtäljer inte historien. Förebilden hette Mats. Jag tror att han var Gertie och Jannes son, de som drev ridskolan. Mats tävlade i hoppning. En killkompis som börjat rida när han var fem gick alltid en eller två kurser över mig, i övrigt var jag ensam kille genom hela ridkarriären som varade i tio år. Jag älskade hästar, hyrde häst på landet på somrarna och gillade att rida ute i skogen. När alla kurser var avverkade stod jag inför ett val, att sluta eller att göra som Mats – börja tävla. Jag valde att sluta. Vägrade ta risken att göra bort mig inför publik. Numera pratar man mycket om ett livslångt idrottande. Den pyramidformade utveckling som var så vanlig då, med en stor bas barn som börjar med en idrott och en ytterst liten klick som blir kvar i slutet, har så sakteliga börjat luckra upp sig. Att fler ska fortsätta idrotta längre är en målsättning för Riksidrottsförbundet. Vi är också många vuxna som börjar med idrott i sena år. Själv har jag börjat spela tennis. Paddel och innebandy är oerhört populärt bland mina vänner, och vuxengrupper i ridskolan är plötsligt nästan lika vanligt som barngrupper. Nu gäller det bara att komma ihåg att vi som vuxna inte bara kan utöva idrotten utan även behöver engagera oss och hjälpa till. Pengar är jätteviktigt, men pengar kommer man bara en bit med i föreningslivet. Det viktigaste är engagemanget – och det har gått ner, enligt de flesta föreningar. Så i stället för att nyårslöftet enbart ska handla om den egna träningen kanske det är dags att även utlova minst ett ideellt uppdrag under 2017. Det kommer garanterat få dig att må bättre – en människa som behövs mår ju bra, och vi behövs i föreningslivet. Det livslånga idrottandet får vi dessutom på köpet.

e a int Miss s nya h ion Relat ations- oc k i t n u pe r komm ärkesex å m u r n so p va nde r Pia A an 41! s id

ANDERS MELLDÉN, CHEFREDAKTÖR.

anders@relation.se

L @amellden I andersmellden

4 R EL AT I O N

Just nu ... … ser jag River. Sist på Netflixpucken kanske. Men i River har en fantastisk Stellan Skarsgård huvudrollen i en riktigt bra serie som dessutom har ett slut, något jag saknar i de flesta av dagens TV-serier. … äter jag lunch på Kadbano. Smakrikt, gott och vällagat med persiska smaker mitt i stan. … lyssnar jag på Snooza – Annika Norlins Säkert sätter väldigt vackra ord på min önskan att bara få sova lite, lite till.

BASE10 Foto: Stewen Quigley

– platsen för Uppsalas tech-företag – Det händer spännande saker när det offentliga stöttar passionerade entreprenörer. Det slår Jason Dainter, grundare till BASE10 fast. Han har med hjälp av bland andra Uppsala kommun som partner skapat en informell mötesplats mitt i stan, på Klostergatan 10. Där öronmärks ungefär 1 000 kvadratmeter där mellan 100 och 200 tekniktalanger kan arbeta, nätverka, inspireras och delta i evenemang året runt. – Uppsala är den snabbast växande staden i Sverige. Här finns massor av passionerade tech-företagare som bör tas om hand och uppmuntras att stanna kvar, menar Jason. Även när de når samma miljardhöjder som Skype, Klarna och MySQL som alla har startats av personer med Uppsalaanknytning. På BASE10 finns kontorsplatser, mötesrum och ”Hot Desks” där några av utrymmena kan användas helt gratis av företagarna. Uppsala kommun är en av de partners som gör det möjligt. – Uppsala kommuns stöd sträcker sig dock mycket längre än det ekonomiska, betonar Jason. Vi har ett mycket nära och gott samarbete där vi får hjälp med kontakter att öppna dörrar. Genom BASE10 ges talangfulla tech-startups möjlighet att lyckas. De får också närmare till möten med potentiella investerare och media. Detta är helt i linje med det strategiska mål i kommunens näringslivsprogram som handlar om att förbättra företagsklimatet genom att stötta och uppmuntra nya företagssatsningar i Uppsala. Och att intresset för initiativ inom näringslivet är stort råder det inga tvivel om: – Trots att vi inte ens har marknadsfört oss har vi ett femtiotal lyckliga personer som redan huserar i lokalerna och lång väntelista, berättar Jason. Den 26 januari slog BASE10 officiellt upp portarna med en stor lanseringsfest. Vid frågor kontakta naringsliv@uppsala.se

Uppsala kommuns näringslivsstrateg Johan Rosén tillsammans med Jason Dainter. Foto: Stewen Quigley

På BASE10 flödar kreativiteten i vr och rl. Foto: Stewen Quigley

Relations medarbetare

Sen sist har ... … Daniel Hansson hängt mycket nere på isen vid sjön. … Anders Melldén känt doften av nittiotal och lagat paella.

… Kristina Björkegren tränat dressyr för Emilie Nyreröd. ”Något jag velat göra väldigt länge.”

… Anna Bokström iklädd varmaste kängorna sett en spännande hockeymatch mellan Almtunas P07 och Bålsta.

… Helena Axelid hennatatuerat hela familjen i Thailand, med hjälp av Lisa Anckarman.

Anders Melldén

Martin Kelam

Marjo Brask

Kristina Tilvemo

Johan Åkesson

Eric Lund

Kristina Björkegren

Daniel Hansson

chefredaktör

foto

skribent

produktionsledare foto

form

David Thurfjell

Hanna Alricson

Anna Bokström

Karin Lindberg

Camilla Korpas

Helena Axelid

Johanna Lorentzi

Magnus Axelid

retusch

PR- & kommunikation/ partner- och affärsansvarig

medlems- och bokningsansvarig

partner- och affärsansvarig Enköping

partner- och affärsansvarig

ekonomi

ChEfREDAktöR: Anders Melldén, anders@relation.se. ANSvARig utgivARE:

Magnus Axelid, 018-60 44 80, magnus@relation.se

SkRibENtER: Marjo Brask, Johan Åkesson. fotogRAfER: Alex&Martin. gRAfiSk foRM: Daniel Hansson, Zellout. ANNoNSföRSäLjNiNg:

Relation AB, tel: 018-60 44 80, Camilla Korpas, tel: 0722-34 44 80, Helena Axelid, tel: 0705-69 44 80, info@relation.se

tRyCk: RK-tryck, Uppsala. uppLAgA: 13 000. MiLjö: Får du för många tidningar? Hör av dig till info@relation.se RELAtioN gES ut Av RELAtioN Ab

Box 1201, 751 42 Uppsala. Tel: 018-60 44 80. info@relation.se www.relation.se

6 R EL AT I O N

pRENuMERAtioN: Vill du prenumerera på Relation? Mejla info@relation.se För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras. Citera oss gärna men ange källan. DiStRibutioN: Posten. koRt oM RELAtioN: Ägs och drivs av Magnus Axelid, som grundade tidningen 1999. Distribueras till valda delar av Uppsalas näringsliv och organisationer. Är en oberoende tidskrift och fristående från alla organisationer med koppling till näringsliv, politik och religion. Utkommer med fyra nummer per år.

To Be Frank. Foto: Q Image

LYSSNA INTE PÅ 31 000 MOTIONÄRER.

LYSSNA PÅ DIG SJÄLV. Att drygt 31 000 medlemmar tränar hos oss i Uppsala, betyder inte att du också ska göra det. Det säger bara att väldigt många verkar trivas hos oss. Det allra viktigaste är att just du hittar ett sätt att träna som passar dig. Och mycket talar för att du gör det här. Vi erbjuder Uppsalas bredaste träningsutbud, sju dagar i veckan. 340 ideella funktionärer hjälper dig till rätta. Karin är en av dem. Träna dig glad från 175 kr/mån. Välkommen.

Karin Wallentin. Leder Spinning på Friskis&Svettis Uppsala.

Ekeby Fyrishov Ultuna Väderkvarn 018-55 84 90 uppsala.friskissvettis.se

Låt oss ta hand om dina siffror Förutom att sköta markservicen för din ekonomi kan vi ge råd för hur ditt företagande ska nå ännu längre. Ibland förändras de ekonomiska och juridiska spelreglerna för företag. Då finns vi på Folkesson där, för det stöd och de råd du behöver. Varmt välkommen till oss!

www.folkessonab.se 8 R EL AT I O N

Intro – Johan Åkesson

Framtidens träning kostar inget

ag har ett nyårslöfte: att låta någon annan betala för min träning. Det ser inte ut att bli svårt. Som vanligt inleder jag året med att hasta runt i London för att sparka igång 2017:s omvärldsbevakning av trender inom handel, hälsa och allt som människor gillar att äta och dricka. Själv avnjöt jag, för övrigt, just en kallpressad juice på grapefrukt och gurkmeja samt en krämig quinoagröt med bipollen till frukost här på hotellet i Holborn. Låt mig även säga att det inte dröjde länge innan jag slevade i mig en betydligt mer mättande lunch. Ett givet inslag i researchen senaste tiden har varit att hålla koll på utvecklingen för träningsaktiviteter. Det sker spännande saker. Minns ni hur det var när man var tvungen att lösa ett medlemskap med hög månadskostnad och sedan tvingas planera minutiöst för att få plats på ett spinningpass som man ändå var tvungen att avboka för att ta hand om en plötslig förkylning? Just ja, så ser det ju fortfarande ut på hemmafronten. Inte länge till, om de trendsättande gymmen i London, New York och Los Angeles är vägvisare – och det är de.

å Another Space, ett nyöppnat gym i centrala London finns inga medlemskap. Här betalar man istället för varje enskilt pass, får jag veta när jag nosar runt i deras smoothiekafé. Dessa pass leds inte av vanliga, biffiga instruktörer. Istället erbjuds här, precis som på konkurrerande kedjan Gym Box och allt fler gym, nattklubbsinspirerade pass som leds av allt från OS-koreografer till DJ:s och så kallade entertrainers – skådespelare eller andra hurtiga herrar och damer från underhållningsindustrin. Träningen blir ett event. Så kostar det också 250 kronor per ”event”. Men billigare blir det, häng kvar.

När jag fortsätter min höghastighetspromenad från Soho till varuhuset Selfridges och deras senaste och största lansering någonsin, Body Studio, som är ett helt våningsplan tillägnat det mest moderiktiga inom träningskläder, och så klart med ett gym i källaren, hinner jag stanna till vid The North Face butik vid Oxford Circus. Där läser jag på en griffeltavla om vilka träningspass som erbjuds denna vecka. Två före detta elitsoldater håller i passen som utgår från butiken och tar deltagaren med ut i den brittiska huvudstaden. Helt gratis. Några kvarter bort annonserar varumärket Sweaty Betty vilka yogapass som erbjuds gratis denna vecka. Och så fortsätter det. Konkurrerande yogamärket Lulu-

3x Åkesson Podcast Min fredagsrutin har hittills innehållit Monocles The Menu i lurarna tillsammans med en välrörd bourboncocktail. Nu lägger jag även till podcasten Hemma hos Strage där musikjournalisten Fredrik Strage bjuder hem artister till kittlande samtal. Helgkänslan infinner sig omedelbart. Bok Prodigals av Greg Jackson. Ung amerikansk författare som skriver bitska, samtidsfångande noveller. Sex, droger och rock’n´roll med en stor portion humor i denna nyutgivna novellsamling. Tidning Bloomberg Businessweek fortsätter vara min favoritkälla till global trendutveckling, ett tight och snabbläst veckomagasin till billig peng på Pressbyrån. För oss som gillar att blanda browserläsning med pappersfröjd.

lemon erbjuder fria pass i sina Londonbutiker, precis som de gör i Stockholm. I sin senast öppnade flagskeppsbutik i New York finns dessutom en träningsconcierge som guidar kunder rätt: Vilka parker är bäst att jogga i? Var hittar man vackraste platsen att posera som en stående hund? Conciergen bjuder på sina experttips. Reebok anordnar crossfit-pass, Nike och Adidas har löparklubbar. Överallt syns sportvarumärken som bjuder sina kunder på träningsaktiviteter utan kostnad.

ch inte bara sportvarumärken. I London, precis som i över 100 andra europeiska städer, har ölbryggeriet Mikkeller sina ideella löparklubbar. Träffa andra som delar dina intressen, spring en runda och avrunda med b-vitaminrik humlebrygd. För varumärken som insett att upplevelser är viktigare än prylar blir det självklart att erbjuda mötesformer som matchar de egna värderingarna. God hälsa är något de flesta företag kan skriva under på, och att bjussa på yogapass på butiksgolvet eller en löprunda genom city är en minimal kostnad i en hårdnad konkurrens, så varför ska vi i framtiden betala 600 kronor i månaden till ett lysrörsgym med sunkigt duschkakel? Det är hög tid att ställa betydligt högre krav på de träningscenter som idag får våra autogirostålar varje månad. Eller så kan man ju bara rusa runt i London. Innan jag flyger hem kollar jag min telefons stegräknare: 13 248 steg. Betydligt fler än jag hinner med under en dyr timme med min PT.

Johan Åkesson, frilansjournalist och trendanalytiker R EL AT I O N 9

Tema Idrott

”I regionen har vi 7 800 licensierade spelare från sju år och uppåt.”

Innebandy Uppländska nationalsporter

Text: Anders Melldén. Foto: Alex&Martin

10 R EL AT I O N

Tema Idrott

Uppland har innebandy blivit en av de största idrotterna, efter fotboll och golf. Nästan 8 000 sysslar med sporten i organiserad form, per capita betydligt mer än i de flesta regioner. Relation ringde upp Johnny Johansson, kanslichef på Upplands innebandyförbund för att få veta mer om Upplands ”nationalsport”. Förbundet består av 52 innebandyföreningar och 450 lag i olika åldersklasser. – I regionen har vi 7 800 licensierade spelare från sju år och uppåt. Totalt spelas runt 4 000 matcher om året bara i Uppland, säger han. Att Uppland är en mycket stark innebandyregion håller han med om. – Ja, och av alla aktiva är cirka 75

procent under 18 år. Det är en otroligt bra tillväxt för framtiden. Hur ligger vi till jämfört med övriga landet? – Vi är nummer 5 i Sverige gällande antalet licenserade spelare. Bara Stockholm, Göteborg, Skåne och Småland är större. Är det dyrt att spela innebandy? – Nja, det är inte speciellt dyrt som spelare även om allt går att göra till materialsport. För föreningarna är de stora kostnaderna serieavgifter, lokalhyra och domare till matcherna. Varför tror du innebandy är så populärt i Uppland? – Vi har många förebilder i Storvreta IBK-herr med sina fyra SM-guld, IK

Sirius IBK-herr samt i FBC Uppsala-dam som spelar i högsta ligan, och flera andra lag i de högre serierna. Vi har också hela tiden haft bra arenor för matcher, nu senast nybyggda IFU-arena. Rent allmänt är innebandy en enkel sport att utöva där alla får vara med – det är mindre utslagning än i andra sporter. Vi följer också en modell som heter Svensk innebandys utvecklingsmodell, SIU, som innebär att vi tittar mer på individers egna utveckling än på födelseår. Det innebär att man spelar jämnare matcher mot likvärdiga spelare. En modell som har slagit väldigt väl ut.

R EL AT I O N 11

Tema Idrott – vem betalar?

Livslång rörelse och elitspets. Allt kostar men vem betalar? Relation frågar Annie Larsson, Ove Sjöblom, Rickard Malmström & Ulrica Hedman. Text: Anders Melldén. Foto: Alex&Martin

12 R EL AT I O N

Tema Idrott – vem betalar?

R EL AT I O N 13

Tema Idrott – vem betalar?

Pengar och idrott i samma mening – det är en känslig kombination. Allt kostar och många elitlag krisar samtidigt som breddidrottarna bönar om fler anläggningar och bättre träningsmöjligheter. Relation bestämde sig för att försöka bena ut vem som egentligen ska betala när idrotten vill ha mer.

Sverige är över 3 miljoner människor medlemmar i en idrottsorganisation. Till detta kommer alla som sportar på eget initiativ. Springer runt kvarteret, går stavgång, yogar, cyklar till jobbet … Vår största folkrörelse står fortfarande stark trots larmrapporter om stillasittande och skärmberoende. Samtidigt oroas utövare, föräldrar och föreningar. Det saknas anläggningar och arenor, flera av de som finns är undermåliga och träningstiderna är ofta minst sagt obekväma. På elitnivå är krisen ännu tydligare. Reda pengar saknas och klubbarna och elitlagen vädjar till kommunerna om stöd. Befogat eller? Handlar det kanske snarare om en attitydförändring i en verksamhet som i alla tider byggt på ideell arbetskraft och näringslivets goda vilja? Kan det i så fall vara just där gymnastikskon klämmer? Att vi vant oss vid hjälpen så till den milda grad att allt färre ser någon anledning till ideellt engagemang? Nja, alla vi som själva idrottar eller följer våra barn till träningar vet att det inte är riktigt sant. Massor av människor jobbar ideellt i våra idrottsföreningar och gör ett jättejobb. 871 000 svenskar har ett ledaruppdrag inom den svenska idrotten. Från många håll vittnas det dock om att det blir allt svårare att få tag på ideell arbetskraft. Annie Larsson som intervjuas längre fram talar om Bingolottoeffekten som ledde till att många vande sig vid ett stadigt tillskott i kassan och som, när Bingolotto nu inte längre är lika stort, gjort att man åter måste bygga upp föreningsengagemanget. Ja, ideella krafter behövs det fler av, men det är också stor skillnad mellan elitidrotten och den breda ungdomsidrotten, den som ska verka för att vi ska röra på oss hela livet. På ungdomsnivå har man tillgång till visst ekonomiskt stöd från stat, landsting 14 R EL AT I O N

och kommun på olika sätt. Elitidrotten ska klara sig mer eller mindre på egna ben. Där blir därför sponsring från näringslivet extremt viktigt, något som blivit en brännhet fråga inte minst i Uppsala där vi nu fått ett allsvenskt lag i Sirius vid sidan av våra andra elitlag i andra sporter. Näringslivet nöjer sig dock inte längre med en skylt vid rinken eller planen. Utbyte verkar vara ordet på alla sponsringsansvarigas läppar och här har elitlagen fortfarande en del att lära. Ove Sjöblom från Sirius fotboll berättar i sin intervju hur de har blivit bättre på detta senaste året och kanske är det även därför klubben redan nu mångdubblat försäljningen av säsongkort – inte bara för att laget gått upp i Allsvenskan.

ett till hela Sverige är fotbollen den idrott som har allra flest aktiviteter för barn och unga mellan 7 och 25 år. Långt därefter kommer ridsport och innebandy, även om innebandy är ovanligt stort just i Uppsala. Fotboll är också i tätklungan när det gäller antalet aktiva i hela landet. Bara golf ligger före, men där är det inte ungdomarna som dominerar. Båda idrotterna har knappt en halv miljon aktiva vardera. Fotbollen attra-

”Handlar det om en attitydförändring i en verksamhet som i alla tider byggt på ideell arbetskraft och näringslivets goda vilja?”

Tema Idrott – vem betalar?

”Fotbollen attraherar många unga, har många evenemang och omsätter därmed också klart mest pengar av alla idrotter.” herar många unga, har många evenemang och omsätter därmed också klart mest pengar av alla idrotter. Tittar man på hur idrottsföreningarna får in sina pengar är det tydligt att medlemsavgifterna och träningsavgifterna är de klart största inkomstkällorna, i snitt runt 35 procent av intäkterna kommer härifrån. Kommunala bidrag och egna arrangemang är också viktiga för föreningarnas ekonomi. Sponsring och reklam står för ungefär 8 procent av intäkterna, men där är det några få utövare som delar på det mesta.

land idrottsföreningarnas utgifter är de stora posterna tävlingar, träningar, anläggningar och hyror. Tillsammans står de för nästan 50 procent av utgifterna. Därefter kommer materiel och utrustning, löner, ersättningar och administrativa kostnader. Lönerna är ju främst kopplade till ledande positioner och elitsatsningar, så även där är det några få som delar på ungefär 8 procent av utgifterna. Två mycket viktiga punkter för många sponsorer är olika CSR-aktiviteter och rättvisa. Näringslivets sponsorer vill gärna se att pengarna går till samhällsengagerande aktiviteter och att

den förening de stöttar har jämställdhet på agendan. Även där har idrotten en hel del arbete kvar. Bland det totala antalet medlemmar och ledare är fördelningen mellan män och kvinnor jämlik, men på högre nivå är det sämre. Med Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål som sattes för fem år sedan, att inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent i specialidrottsförbundens styrelser till 2017, ser det inte särskilt lovande ut. Det finns idag 71 specialidrottsförbund och av dessa har endast 14 en kvinnlig ordförande. Sett till föreningsnivå är det 76 procent män som sitter på ordförandeposten. Förebilder är viktiga inom idrotten. Barn och unga ser upp till framgångsrika elitidrottare som visar att allt är möjligt om man verkligen försöker. Därför måste elitidrotten också få kosta pengar och därmed stöttas, inte minst av det lokala näringslivet vars anställda och deras barn ofta nyttjar föreningarna. Barn och unga ser också upp till sina ledare, och med hälften tjejer och hälften killar som idrottar i föreningar vore väl också det naturliga att det var hälften män och hälften kvinnor på föreningens allra högsta positioner. Eller? Som sagt, pengar och idrott är en känslig men livsviktig kombination. Det är ytterst få idrottare och idrottsledare som skär guld med täljkniv. För de flesta är det snarare ett slit med tidiga helgmorgnar, restimmar och egna utlägg. Men för de allra flesta är det också värt det – för någonstans i periferin hägrar den där perfekta idrottsupplevelsen som kan bestå i ett lysande passningsspel, en felfri hopprunda eller en trepoängare i slutsekunden. Men då måste alla vara med och betala – med sponsring, med bidrag och med ideell tid. Som Ove Sjöblom säger: ”Inget blir bättre än summan av vad alla gör!” Annie Larsson R EL AT I O N 15

Tema Idrott – vem betalar? – Annie Larsson

Annie Larsson, Upplands Idrottsförbund

”Vi är stolta över att vi använder varenda krona. Inga pengar läggs på hög.”

nnie Larsson utsågs till Årets Eldsjäl 2012 för sitt arbete med friidrotten i UIF och olika föreningsstyrelser. Numera är hon verksamhetsledare på Upplands Idrottsförbund samt jobbar med föreningsstöd, utbildning och uppdrag inom förbundet. Själv älskar hon all form av idrott och har hållit på med bland annat fotboll, volleyboll, golf och gymnastik, förutom friidrotten. – Jag försöker utöva någon ny idrott varje år, det är kanske någon form av fyrtioårskris, säger hon och ler. Och när jag testar de nya sporterna blir jag glad av alla som arbetar ideellt som tränare och ledare. Upplands Idrottsförbund beskriver hon som Riksidrottsförbundets förlängda arm. Det inkluderar Uppland samt Sigtuna och Norrtälje, och kortfattat är målsättningen att fler idrotter ska vara öppna för alla, under hela livet. – Därför jobbar vi brett för att idrotten

16 R EL AT I O N

ska kännas trygg, bland annat genom att utbilda inom exempelvis ledarskap, värdegrund, kost och antidopning. Det är också viktigt att de olika föreningarna låter folk fortsätta upp i åldrarna, så att det inte bara blir en spets där eliten får plats. Man ska komma ihåg att varje förening äger sig själv, och att det är föreningarna som sätter vår dagordning när det kommer till vilka utbildningar vi ska satsa på och hur pengarna ska fördelas. Hur mycket pengar har ni att röra er med för regionens idrottsutövare? – Totalt omsätter Upplands Idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna Uppland cirka 40 miljoner kronor per år. Det är mycket jämfört med andra regioner i Sverige men i det ingår även Celsiusskolan som ju är Sveriges största idrottsgymnasium. Den står för ungefär hälften av omsättningen. Vilka idrotter är störst i Uppland – Fotbollen och golfen är klart störst till antal utövare, men i Uppsala är även innebandy stort. Man kan säga att de tio

största förbunden är nästan 80 procent av svensk idrott. Dessa är golf, fotboll, friidrott, korpen, ridsport, simning, tennis och innebandy, gymnastik och skidor. Men tittar man på omsättning kan det se annorlunda ut. Varifrån kommer era pengar? – Dels från staten genom Riksidrottsförbundet och via kommunala bidrag. Men den stora delen för vår avdelning är ett partnerskap med Uppsala läns landsting. Hur fördelas det ekonomiska stöd som ni förfogar över? – Stödet ges till utövare mellan 7 och 25 år. Dels ska det vara rättvist mellan könen, dels ska systemet gynna idrottande för hela livet och följa de riktlinjer vi har. Som jag sa tidigare äger varje förening sig själv, men det ska finnas en tydlighet i vad som är bra idrott för unga. Därför har Riksidrottsförbundet utformat idéprogrammet ”Idrotten vill” som vi följer. Och är en förening med i något av Sveriges 71 idrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet så har man också godtagit idépro-

Tema Idrott – vem betalar? – Annie Larsson

”Genom att hålla på med allsidigt idrottande länge kommer man även få fram eliten.”

R EL AT I O N 17

Tema Idrott – vem betalar? – Annie Larsson

”Jag försöker utöva någon ny idrott varje år, det är kanske någon form av fyrtioårskris.”

Annie Larsson är eldsjälen från friidrotten som numera jobbar med hela Upplands idrott.

18 R EL AT I O N

Tema Idrott – vem betalar? – Annie Larsson

Pengaflöde – från stat till förening Statligt anslag RF

Riksidrottsförbundet

Landstinget

Elitstöd DF Distriktsförbund (ex Upplands idrottsförbund)

Kommunerna

SF Specialförbund (ex Svenska fotbollförbundet)

SDF Specialdistriktsförbund (ex Upplands innebandyförbund)

IF Idrottsförening. Medlemmar söker LOK (lokalt aktivitetsstöd).

grammet. Bryter man mot detta kontaktar vi föreningen med ett påpekande och kan stötta föreningen i sitt arbete. Går det riktigt långt kan en förening exempelvis uteslutas från tävlingar.

öreningarna får ekonomiskt stöd på flera olika sätt. Genom exempelvis anläggningsstöd, subventionerade föreningstaxor i kommunala anläggningar och lokalt aktivitetsstöd, LOK, som bygger på närvarorapportering. (Se även figuren ovan.) – Vi är stolta över att vi använder varenda krona. Inga pengar läggs på hög, säger Annie Larsson. Hur är ert samarbete med de tio kommunerna i regionen? – Det är bra, även om vi alltid har åsikter och försöker påverka för idrottens bästa. Som att Uppsala kommun nu vill öka anläggningsstödet för barn, unga och framförallt tjejer, vilket är jättebra! Vi

hade gärna kommit in i det här arbetet tidigare, för att se till att förändringarna – som vi tycker är positiva – hade kunnat göras ett år då man inte samtidigt behövt spara. Då hade inga andra behövt förlora på detta. Om vi vill ha livslångt idrottande måste vi ju se till att alla skall kunna idrotta i alla åldrar. Stöttar ni elitsatsningar ekonomiskt? – Nej, vi jobbar inte så mycket med det. Vi tycker att alla barn ska känna sig som vinnare, och genom att hålla på med allsidigt idrottande länge kommer man även få fram eliten. Men även elitlag får ju ta del av exempelvis anläggningsstöd, och de olika sportförbunden ger mer stöd till föreningar på elitnivå. Men visst, på elitnivå blir sponsring från näringslivet oerhört viktigt. (Se även figuren ovan.) Sponsorer vill förstås att många ska se ”deras” utövare, och publikintäkter är också en viktig inkomstkälla, framförallt på elitnivå. Vad är ditt tips för att lyckas där?

– Det personliga engagemanget är viktigt. En klubb eller ett lag måste fråga sig varför vi ska komma och se på dem. Människoöden engagerar, publiken måste få lära känna utövarna och känna sig delaktiga. I höst har vi sett ett bra exempel med Uppsala basket där spelarna själva ringde runt till sponsorer. Det var en extraordinär situation, men jag tror man måste jobba så jämt. Du som själv utsågs till Årets Eldsjäl för några år sedan. Har eldsjälarna brunnit ut? – Nja, de behöver bli fler och tändas på nytt. Vi brukar tala om Bingolottoeffekten. Före Bingolotto var det ideella engagemanget stort, under Bingolottos glansdagar tillfördes mycket pengar till föreningarna genom lotterna. Nu när intresset för Bingolotto inte är lika stort längre måste de ideella krafterna komma tillbaka och föreningsengagemanget likaså. Ove Sjöblom R EL AT I O N 19

Tema Idrott – vem betalar? – Ove Sjöblom

Fotbollen har hängt med sedan tonåren för Ove Sjöblom

20 R EL AT I O N

Tema Idrott – vem betalar? – Ove Sjöblom

Ove Sjöblom, styrelseordförande Sirius fotboll

”När vi hade spelat mot Malmö i Svenska cupen fick spelarna åka sittvagn på nattåget hem.”

ram till ungefär femton års ålder spelade Ove Sjöblom mycket fotboll, sedan tog friidrotten över. Kärleken till fotbollsspelet har dock alltid funnits där och han har bland annat tränat alla sina tre barns fotbollslag. Dotterns lag vann till och med Gothia Cup för några år sedan. För DN-galan satt han i styrelsen i femton år, och efter fem år i styrelsen för Sirius moderklubb tackade han 2012 ja på frågan om han kunde bli ordförande i Sirius fotboll. – Det här är min stora passion, säger Sjöblom som till vardags är advokat på Ahlford i Uppsala. När Sirius fotboll till våren åter går upp i Allsvenskan efter 42 år i lägre serier är stoltheten förstås enorm, både hos Ove Sjöblom, lag, ledning och Uppsalabor. Samtidigt kvarstår de ekonomiska svårigheterna – ett avancemang innebär större utgifter samtidigt som en viktig intäkt försvunnit och hemmaarenan Studenternas

står inför en ombyggnation. Ni gick 1,9 miljoner i förlust förra året, hur mycket omsatte ni? – Cirka 29 miljoner för hela vår verksamhet inom Sirius fotboll. Underskottet kommer sig bland annat av att elitverksamhet kostar, samt svårigheter att skapa tillräckliga intäkter på vissa verksamhetsdelar. Det är både tufft och svårt att driva ett elitfotbollslag med positivt ekonomiskt utfall. Vad vill ni omsätta under ert första allsvenska år? – Vi satsar mot 40–45 miljoner, pengar som ska komma in via sponsring, marknadsaktiviteter och publikintäkter. Det kan jämföras med Malmö som är det allsvenska lag som omsätter mest i Sverige, mellan 400 och 450 miljoner per år, mestadels tack vare deras spel i Champions League och möjligheten att sälja spelare. Har du eller någon annan i styrelsen arvode? – Nej, ingen av oss. Det skulle aldrig gå, de pengarna finns inte i klubben.

Vad är det i elitverksamheten som kostar? – Personalkostnaderna utgör 70 till 75 procent – det vill säga tränar- och spelarlöner, löner till övriga ledare och tränare inom akademi- och skolverksamhet, samt löner till kanslipersonal med flera. Snittlönen för spelare i Superettan ligger på runt 25 000 kronor i månaden. Hur mycket tjänar en allsvensk spelare? – Snittlönen ligger på 60-70 000 i månaden. I Sirius är snittlönen betydligt lägre. Vi vänder på varenda krona. Ett exempel var när vi hade spelat mot Malmö i Svenska cupen i februari, då fick spelarna åka sittvagn på nattåget hem. Därför är det förstås också viktigt att vi i styrelsen inte tar ut arvoden utan istället visar vägen som förebilder. Vilket ekonomiskt stöd får ni från fotbollförbundet? – Svensk elitfotboll fördelar pengar från TV-rättigheter för Superettan och Allsvenskan. Grundbidraget när man är med i Superettan är ca 3,5 miljoner, i och med att vi vann blev det istället

R EL AT I O N 21

Tema Idrott – vem betalar? – Ove Sjöblom

Snart ska läktarna på Studenternas fyllas av fotbollsfans, hoppas Ove Sjöblom och Sirius.

”Hos oss är det viktigaste kompetens och passionen för fotboll, för detta är ett slitigt arbete. Det är en kamp hela tiden.”

22 R EL AT I O N

runt 5 miljoner. Grundbidraget i Allsvenskan är drygt 9 miljoner, men i och med att många tränar- och spelarlöner samtidigt ökar blir resultatet ungefär plus minus noll. Du som är styrelseproffs. Hur sätts en klubbstyrelse samman på bästa sätt? – Vi har satsat på en styrelse med olika kompetenser. För oss var det viktigt att ha bland annat en ekonom, en som är bra på marknad och försäljning och en jurist. Ska styrelseledamöterna själva kunna bidra ekonomiskt? – Det förekommer i vissa klubbar, men inte i Sirius. Hos oss är det viktigaste kompetens och passionen för fotboll, för detta är ett slitigt arbete. Det är en kamp hela tiden. De flesta lag på elitnivå inom flera idrotter

verkar ha ekonomiska problem, och du säger att det är svårt att driva ett fotbollslag positivt. Varför är det så? – Bland annat finns det en trend som pekar på att både kommuner och sponsorer hellre stöttar breddidrott, integrationsfrågor och andra aktiviteter med CSR-anknytning. Att sponsra elitidrott har blivit lite fult, allmänhetens bild är att där finns väldigt mycket pengar och vinster och att elitidrott inte behöver stöd. Man ser artiklar om hur mycket Zlatan tjänar och det blir allmänhets bild. Samtidigt måste elitidrott kosta, både spelare och annat kostar och får det inte göra det kan vi lägga ner elitidrott i Sverige. Utan mål och förebilder, utan att ha något att sträva emot skulle en stor del av ungdomsidrotten också försvinna. Kombinationen

Tema Idrott – vem betalar? – Ove Sjöblom

”Vi satsar mot 40–45 miljoner … Det kan jämföras med Malmö som är det allsvenska lag som omsätter mest i Sverige, mellan 400 och 450 miljoner per år.”

av bredd och elit är viktig. Den ena delen klarar sig inte utan den andra. Avtalet med Bengt Ågerup som under flera år investerade i klubben har gått ut, och i och med att reglerna runt privata spelarinvesteringar är ändrade så kommer inga mer pengar därifrån. Vad innebär det för er? – Att vi tappar 5– 6 miljoner per år i intäkter. Samtidigt är det något vi ställt in oss på och jobbar för att klara. En väg att få in pengar, förutom traditionell sponsring, var när ni gick ut med erbjudande om andelsägande för privatpersoner som kunde satsa lite mindre summor i laget. Hur har det utfallit? – Bra. Det hade två syften: Dels hajpen, att visa att vi är en klubb som tänker nytt. Dels bättra på likviditeten. Än så länge har vi fått in runt 300 000 och uppmärksam-

heten har varit mycket stor. Redan nu har ni sålt många fler årskort till era matcher än tidigare år, och ni tror på större publiksiffror när ni nu är i Allsvenskan. Vad är det som ska göra att vi vill komma och titta? – Vi vet att inget kommer av sig själv, det räcker inte med ett avancemang för att folk ska komma. Under 2016 har vi blivit bättre på att arbeta med och hålla igång våra nätverk för att stärka relationen till våra sponsorer. Spelare har medverkat vid olika events – igenkänningsfaktorn är viktig. Jag märkte det i höstas efter matcherna när mängder av barn stod vid spelargången för att göra high five och få autografer av spelarna. Sådant är jätteviktigt! Och att man har personligheter i laget, som Kingsley Sarfo, vår bollkonstnär som många ser upp till. Hur stort nederlag är det att damlaget brutit sig ur för att starta eget? – Jag tycker att det är fel att prata om ett nederlag eftersom förändringen har skett i samförstånd och efter initiativ från organisationen kring damlaget. Jag kan dock vara lite självkritisk och vet att vi under flera år inte haft möjlighet att lägga fullt fokus på damlaget. Jag tror därför att detta blir bättre för damfotbollen när de nu får en dedikerad organisation som fullt ut kan fokusera på den verksamheten. Har sponsorerna sagt något om detta? – Det har ställts en del frågor men sponsorerna har överlag lyssnat på och förstått våra argument för förändringen. Under hösten har det varit en del skriverier om hur elitlagens och Uppsala kommuns syn på satsningar och stöd skiljer sig åt. Från kommunens sida ligger fokus på barn- och ungdomsidrotten, hur skulle ert drömscenario se ut? – Självklart ska pengarna i första hand användas till barn och ungdomar, det vill vi inte ändra på. Men ungdomar behöver förebilder i form av framgångsrika lag och utövare. Jag anser att vårt avancemang kommer att lyfta varumärket Uppsala och efterfrågar någon form av marknadsbidrag på samma sätt som andra

kommuner är stolta över sina elitlag, ser deras marknadsvärde och stöttar deras verksamhet. Vi skulle också behöva fler läktarplatser redan nu under vårsäsongen, innan ombyggnationen av Studenternas. Det skulle ge oss möjligheter att höja omsättningen och därmed stärka vår ekonomi och konkurrenskraft. Studenternas är inte heller någon säkerhetsarena nu, och ännu mindre kommer den vara det när den blir en byggarbetsplats. Det kommer inte att bli lätt under 2017 – därför behöver vi kommunens hjälp. Du gick hårt åt nyheten om att kommunen välkomnade Borlängelaget Dalkurd till Uppsala när de såg sig om efter en bättre spelstad. Nu valde de i stället att stanna kvar i Borlänge, men varför var detta en brännande fråga? – Av anledningen att vi inte har träningsytor så att det räcker ens för befintliga elitlag. Det finns fotbollsplaner men om man ska träna på elitnivå är de flesta planer inte tillräckligt bra. Och vi kan ju inte dela omklädningsrum och andra verksamhetsytor med våra konkurrenter, det fungerar lika dåligt inom elitidrott som inom näringslivet. En del kanske tycker att ni är ett gäng gnällspikar som borde kunna lösa problemen själva? – Idrott är precis som kultur en viktig del av samhället. Idrotten klarar sig inte utan samarbeten och stöd, många frågor går inte att lösa på egen hand och andra frågor kan med kommunens hjälp bli så mycket bättre. Vill kommunen fortsatt se ett allsvenskt lag från Uppsala? Tillsammans kan vi ju göra något bra för staden! Men jag måste säga att dialogen på senare tid har blivit bättre. Rent generellt är personalkostnader er stora utgift. Hur är det med ideell arbetskraft, har den blivit svårare att hitta på senare år? – Ja, jag tycker vi ser ett trendbrott. Det blir svårare och svårare att rekrytera ideell arbetskraft. ”What’s in it for me?” liksom. Det krävs en massa medspelare utanför plan för att detta ska funka – inget blir bättre än summan av vad alla gör! Rickard Malmström R EL AT I O N 23

Tema Idrott – vem betalar? – Rickard Malmström

”När det gäller kommunens anläggningar får förstås även elitlagen använda dem, vilket innebär en stor subvention. I övrigt får de lösa sin ekonomi själva.”

Inte bara politiker, utan även regerande svensk mästare i skridsko på maratondistans.

24 R EL AT I O N

Tema Idrott – vem betalar? – Rickard Malmström

Rickard Malmström, Uppsala kommuns ordförande i idrotts- och fritidsnämnden

”Vi har stora prestationer som bara väntar på att exploateras.”

ickard Malmström är Uppsala kommuns ordförande i idrotts- och fritidsnämnden (IFN). Han är Miljöpartist som både tränar och tävlar inom mountainbike, löpning och skridskor. I sistnämnda sport är han regerande svensk mästare på maratondistans. – Det känns faktiskt bra att de idrotter jag själv utövar i väldigt liten utsträckning är beroende av de anläggningar som IFN ansvarar för. Det är bra att inte ha så mycket privat inblandning i det jag bestämmer över. Han sitter inte heller särskilt ofta i publiken på idrottsevenemang. – Nej, det är extremt ovanligt eftersom jag är småbarnsförälder och tränar så mycket själv. Hur mycket pengar förfogar du över att använda till idrotten varje år? – Knappt 250 miljoner per år. Viktigt att komma ihåg är att detta är en icketvingande verksamhet där kommunen

väljer att satsa pengarna för att vi ser att det gör Uppsala till en bättre kommun. Vi skulle alltså kunna välja bort det, men det vill vi inte. Jämfört med andra kommuner ligger vi lite lägre än genomsnittet sett per invånare, vilket är vanligt bland större kommuner. Hur används pengarna? – Vi stöttar bland annat idrottsföreningar som har egna anläggningar och subventionerar föreningar som behöver hyra av kommunen samt underhåller elljusspår. Vi betalar även kontanta bidrag till barn och unga som är med i föreningsaktiviteter. De resurser vi har ska fördelas rättvist, så att exempelvis föreningar på landsbygden får samma stöd som de i stan. Vi höjer nu stödet för barn och ungdomar men det gör att vuxna får betala lite mer. Elitlagen krisar, är det så att folk skriker efter pengar som inte finns? – Ja, elitlagen kämpar med sin ekonomi. När det gäller kommunens anläggningar får förstås även elitlagen använda dem, vilket innebär en stor subvention. I övrigt

får de lösa sin ekonomi själva. Vart ska de pengarna komma ifrån? – Exempelvis sponsorer och publikintäkter. Uppsalas elitlag, såsom Uppsala basket, Almtuna och Sirius, står eller har stått under extrem ekonomisk press. Studenternas ska renoveras och flera anläggningar är under uppbyggande. Samtidigt välkomnade du ytterligare ett elitlag till stan i form av Dalkurd som sökte efter en ny plats att spela fotboll. Dalkurd valde sedan en annan lösning, men förstår du den skarpa kritiken du fick? – Nej, jag förstår att det rör upp känslor, men vad är alternativet? Som kommun är vårt ansvar att välkomna alla som vill komma hit, vare sig det handlar om enskilda personer eller fotbollslag som vill flytta hit – vi ser både individer och verksamheter som tillgångar. Vår uppgift är inte att skydda eller stänga ute och alla som flyttar hit ska ha rätt till samma saker. Jag kan förstå reaktionerna men håller inte med om kritiken då jag varken bedrivit någon lobbying eller erbjudit något

R EL AT I O N 25

Tema Idrott – vem betalar? – Rickard Malmström

”Som kommun är vårt ansvar att välkomna alla som vill komma hit, vare sig det handlar om enskilda personer eller fotbollslag.” annat än de inte ska diskrimineras om de väljer att flytta till Uppsala. Men det skulle innebära att ännu fler ska få plats på redan ansträngda träningsytor? – Ja, det är en allmän utmaning. Vi planerar tretusen bostäder per år, och växer hela tiden som kommun. Dessa människor kommer också att behöva anläggningar. Dagtid finns det tider och elitlagen har ju fördelen att de kan träna då. Det finns mycket känslor i detta – stor rivalitet mel26 R EL AT I O N

lan vissa lag och supporterklubbar nationellt och internationellt. Jag tycker inte att det ska vara så. Det finns många goda förebilder inom idrotten och jag tycker att alla borde värdesätta det högre än rivalitet. För en tid sedan välkomnade vi några elitorienterare och det flyttar hela tiden elitidrottare till kommunen, det är sällan någon som reagerar negativt. Vi tar det aktuella exemplet med Sirius som nu går upp i Allsvenskan. De tror att avancemanget kommer att medföra positiva ekonomiska konsekvenser för kommunen i form av besök, skatteintäkter, exponering i media … Hur stöttar ni det? – Kommunen sponsrar Sirius fotboll som klubb, och genom ombyggnationen av Studenternas – som är historisk – får vi en modern fotbollsanläggning. Vi anpassar den för allsvenskt spel gällande exempelvis säkerhet och arbetar med att anpassa den befintliga med tillfälliga lösningar för att klara kraven fram till att nya anläggningen är klar. I övrigt gäller att matcher och andra kommersiella evenemang ska vara självbärande.

Återigen kommer sponsringen in alltså. Varför ska näringslivet satsa pengar i detta? – För att bygga sina varumärken. Jag tycker att man skulle kunna dra ännu större nytta av detta än man gör idag. Vi har stora prestationer som bara väntar på att exploateras, vare sig det gäller orientering, badminton eller fotboll. Ni eftersökte företag som ville ”köpa” kommunala arenor med sina företagsnamn. Hur var responsen? – Den var bra och arbetet pågår fortfarande. Det är ju ett helt nytt arbetssätt för oss. Lokalfrågan är trots allt ett problem för alla idrottsutövare i alla åldrar. Har ni någon plan för hur det ska lösas? – Ja, vi arbetar just nu med att sålla ut var de största problemen finns rent objektivt. Det vi vet är att de främsta behoven är fullstora idrottshallar, simhallar, gymnastikhallar och allaktivitetsplatser. Det är prioriterade områden där vi löpande kommer att bygga ut. Ulrica Hedman

Människor som du får inte plats i fyrkantiga lådor

Din yrkesroll skvallrar inte, men du vet. Du vet att du har ett lite spetsigare sätt att se på världen. Om formen är satt är det du som vrider och vänder på den. Vissa säger kreatör, andra kallar dig drömmare. Någon har säkert viskat bråkstake. Det är för dig vi skapat Juvelen. Läs mer om Uppsalas nya kontor på juvelenuppsala.se eller kontakta James Mehks 0761 - 75 00 41

R EL AT I O N 27

16-0024 Relation 215x298.indd 1 Relation1_2017.indb 27

2017-01-19 08:48 18:03 2017-01-20

Tema Idrott – vem betalar? – Ulrica Hedman

Ulrica Hedman, vd Länsförsäkringar Uppsala

”Jag tror att en utveckling och lite nytänkande kring den ”produkt” en idrottsklubb erbjuder behövs.”

drott har alltid varit en viktig del av Ulrica Hedmans liv. Vd:n för Länsförsäkringar Uppsala är uppvuxen i Norsjö i Västerbotten. – Där var idrott i stort sett hela nöjesutbudet. Jag spelade fotboll under flera år och efter skidgymnasiet var jag aktiv elitidrottare inom just alpint och har också varit tränare. För mig står idrotten för sammanhållning, gemenskap men även uppfostran. Jag lärde mig mycket om lagarbete och hur man stöttar varandra för att tillsammans nå uppsatta mål. Idrotten har också lärt mig att våga misslyckas, bita hop och komma igen! Ni är stora sponsorer av idrott i Uppsala, på olika nivåer. Varför satsar ni era pengar på det? – Länsförsäkringar har länge sponsrat idrottsklubbar och andra organisationer i hela länet. Idrott – när den bedrivs på ett schysst och inkluderande sätt – bidrar till både trygghet och hälsa hos barn och ungdomar. Flera av de klubbar vi stöttar driver dessutom olika sociala projekt som vi är engagerade i. När både företag och

28 R EL AT I O N

idrottsklubbar tar ansvar även på detta sätt, hjälps vi åt att förebygga utanförskap, vilket ger stora samhällsvinster på sikt. Vilka krav ställer ni på dem ni sponsrar? – Exempel på motprestationer i samband med vår sponsring är nolltolerans mot alkohol och droger, nolltolerans mot mobbning, och att ledare och andra vuxna är goda förebilder för barn och ungdomar. Under 2017 inleder vi dessutom ett samarbete med organisationen Friends och alla klubbar vi sponsrar får ta del av en utbildning om hur de aktivt kan motverka mobbning i samband med idrott. Vi för sedan en dialog med klubbarna kring hur de implementerar och använder dessa arbetssätt i sin verksamhet. Sirius fotboll är en klubb ni sponsrar, som huvudpartner för klubben. Där har en del förändringar skett, dels i och med avancemanget på herrsidan, dels i och med att damlaget startat egen klubb. Hur ser ni på det? – Det är lite för tidigt att svara på i nuläget. Vårt nuvarande avtal med Sirius innebär att vi är huvudparter även 2017. Att stötta elitidrott för både dam och herr

är viktigt för oss och vi för en dialog med Sirius hur framtida samarbeten kan se ut. Idrotten blir mer och mer beroende av stöd från näringslivet. Finns det något du kan se som borde göras för att ännu fler ska hjälpa till? – Jag tror att en utveckling och lite nytänkande kring den ”produkt” en idrottsklubb erbjuder behövs. Då tänker jag inte främst på nya sätt att exponera logotyper eller VIP-aktiviteter, utan snarare på den upplevelse som erbjuds alla besökare före, under och efter matcher och andra event. Som idrottsintresserad småbarnsförälder ser jag gärna evenemang som har något att erbjuda hela familjen och att miljön känns trygg och schysst. Som företagsledare och tidigare aktiv elitidrottare ser jag också att kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring hur man utvecklar och leder ett team att prestera och nå mål kan ge ett mervärde för båda parter. Idrott – Vi betalar!

Tema Idrott – vem betalar? – Ulrica Hedman

”Idrott – när den bedrivs på ett schysst och inkluderande sätt – bidrar till både trygghet och hälsa hos barn och ungdomar.” R EL AT I O N 29

Tema Idrott – vem betalar?

Idrott – vi betalar!

ll idrott kostar pengar, och vare sig det handlar om politiker som fördelar dem, eller en marknadsavdelnings sponsoransvarige på ett företag som gör det, har pengarna ett och samma ursprung: medborgarna. Antingen i form av skatter eller i form av kapital vi investerat genom köp av företags produkter och tjänster. Så frågan om vem som betalar kanske egentligen inte är så svår att besvara, däremot gäller det att vi som betalar är med och bestämmer hur pengarna ska fördelas. Detta gör vi genom att rösta på politiker vi tror följer vår övertygelse, eller stötta företag som vi tycker bryr sig om rätt saker. Det senare gör att sponsring blir viktigt ur flera aspekter. Dels är det livsviktigt för hårt satsande idrottslag och atleter. Medan breddidrott på ungdomsnivå oftare får kommunala stöd är elit-

lagen mer eller mindre beroende av sponsring. Dessutom blir de företag som anses goda i människors ögon vinnare genom att vi fortsätter stötta dem i våra köp av tjänster och produkter. Relation har i arbetet med den här artikeln ringt runt till några av Uppsalas största arbetsgivare, som inte lika ofta syns i sponsorsammanhang. Det är ofta företag som inte har sin marknad i Uppsala. Några av dem erkänner att de glömt bort sitt lokala varumärkesarbete när internationella ägare tagit vid. Vissa har visserligen fortsatt sina sponsorskap men ändå inte fokuserat på att profilera företaget lokalt. Dessa företag må kanske inte ha sin marknad lokalt, men företagens medarbetare med familjer som bor här vill ju gärna känna sig stolta över sina arbetsplatser, och att locka bra medarbetare är nog så viktigt som att locka kunder. Ytterligare en aspekt att ha i åtanke, alltså.

Idrotten i siffror*

Upplands idrott i siffror* (inkl Sigtuna & Norrtälje)

871 000 har ett ledaruppdrag

3 145 000 svenskar är medlemmar i en idrottsförening

880

unika idrottsföreningar finns i Uppsalaregionen

500

av dessa söker regelbundet lokalt aktivitetsstöd**

350– 400

olika idrotter finns i Sverige

468 000

är aktiva golfare, ca 30 % är kvinnor

442 000

är aktiva inom fotboll, ca 33 % är kvinnor

375 000

är aktiva inom friidrott, ca 60 % är kvinnor

657

155 000

De 10 sporter i Uppland som fick mest lokalt aktivitetsstöd 2015 är: 1. Fotboll, 8 556 420 kr 2. Innebandy, 3 559 542 kr 3. Ishockey, 1 961 700 kr 4. Handboll, 1 629 022 kr 5. Ridsport, 1 511 488 kr 6. Gymnastik, 1 493 820 kr 7. Tennis, 867 876 kr 8. Simidrott, 819 188 kr 9. Basket, 675 808 kr 10. Badminton, 462 198 kr

är aktiva inom ridsport, ca 90 % är kvinnor

657 är tränare på förbundsnivå, av dessa är 472 män

90 000

är aktiva inom ishockey, ca 15 % är kvinnor

*Siffrorna är cirkatal hämtade från Riksidrottsförbundet 2014 och 2015 samt Upplands Idrottsförbund 2015. **Lokalt aktivitetsstöd ges till utövare mellan 7 och 25 år.

30 R EL AT I O N

R EL AT I O N 31

Tema Idrott

”Till sommarklasserna kommer det även medelåldersmän som yogar i sina jeans.”

Yoga Uppländska nationalsporter

Text: Anders Melldén. Foto: Niklas E. Jumlin

32 R EL AT I O N

Tema Idrott

oga är stort som aldrig förr. Nya center öppnar titt som tätt runt om i Uppsala och den indiska kontemplationsformen verkar ha kommit för att stanna. Om det verkligen handlar om sport kan förstås diskuteras, men en träningsform är det åtminstone. Julia Ilke driver Yogahuset i Uppsala. Hon är född 1986 och uppvuxen i Uppsala, provade yoga första gången när hon var arton och fastnade med en gång. En resa till Indien som innefattade en massa olika yoga gav mersmak och när hon kom hem började hon undervisa. Nu har det gått elva år sedan dess, och hon ser Uppsala som en riktig yogastad. Tre somrar i rad har du haft sommaryoga ute i Botaniska trädgården. Klasserna har varit välbesökta med närmare hundra del-

tagare på varje klass. Blir det en fortsättning även i år? – Ja, det har blivit en tradition som jag och många med mig längtar efter hela året. Klasserna ute gör även att ännu fler som är nyfikna på yoga får chansen att testa. Inga krav finns på särskilda kläder eller utrustning så steget är minimalt. Den typiska yogautövaren är en kvinna mellan tjugo och femtio, men till sommarklasserna kommer det även medelåldersmän som yogar i sina jeans, och barnfamiljer. Det gör mig väldigt glad! Varför har yoga blivit så stort? – I vårt samhälle finns så mycket stress, konsumtion och yta. Vi får lära oss att vi ska jaga det yttre för att må bra, men lyckan finns inte där. Allt fler förstår det och då kommer viljan att söka inåt istället. Yogan är ett fantastiskt sätt att möta sig själv och finna sina egna svar på vad ett gott liv är.

I vårt sekulariserade samhälle kan yogan också ge svar på många frågor om livet. Varför är yoga så stort i Uppsala? – Typiska yogautövare i väst är välutbildade kvinnor i städerna. Troligen för att det är den grupp som allra mest behöver yogan som en motvikt till den stress och press vi utsätts för. Som kvinna matas man idag med budskapet att man aldrig räcker till som den man är. Yogan lär oss motsatsen och låter oss uppleva att vi är bra precis som vi är. Ser du yoga som en sport? – Den fysiska delen av yogan kan man se som vilken träning som helst, men går man djupare blir yogan snarare en livsstil. Många kommer med en vilja att få en stund för sig själva och stressa ner. Yoga är allt i ett och hjälper oss att må bra i kroppen och på insidan.

R EL AT I O N 33

NÄRINGSRIKT Relation guidar: Noterat * På nytt jobb * Reflektion * Kommunikation * Gastronomi * Mötesplats * Packat & Klart

Bra musikvår i Uppsala Massor av intressanta artister spelar i Uppsala under våren och sommaren. Bland dem som sedan länge sålt ut biljetterna finns Magnus Carlson, Lars Winnerbäck och Johnossi, medan Frida Hyvönen, Amanda Bergman och Per Gessle hör till storheter man (i skrivande stund) fortfarande kan köpa biljetter till.

Frida Hyvönen besöker Uppsala i februari. Foto: Elin Berge.

34 R EL AT I O N

Noterat

525

miljoner Så mycket omsatte Uppsalaföretaget Markona under 2016, vilket innebär att det är rekord i bolagets historia. – Fantastiskt att spränga en halv miljard i omsättning med lönsamhet. I år har vi anställt cirka 50 personer, säger vd Maria Andersson.

TRIS oCH KoMMunEn I nyTT SAMARBETE Tjejers rätt i samhället (TRIS) och Uppsala kommun har kommit överens om ett samarbete under tre år. Partnerskapet ska ge stöd till barn, unga och kvinnor som lever med ett begränsat livsutrymme och som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Samarbetet gäller från 1 januari 2017 till 31 december 2019, där Uppsala kommun ansvarar för att informera om insatser och möjligheter till samverkan och stöd och bidrar med 1 734 000 kronor. TRIS står för 60 procent av kostnaderna och ansvarar i samarbetet för verksamheter för barn, unga och kvinnor som ett viktigt komplement till kommunens egna verksamheter.

18 MILJonER TILL KonST oCH KuLTuR Under 2017 får 38 organisationer dela på över 18 miljoner kronor i stöd från kommunen för att främja ett mångsidigt konst- och kulturliv. De som berörs av stödet är bland annat Uppsala konstnärsklubbs utveckling av Walmstedtska gården, Bror Hjorths Hus som får en utökad budget för att bland annat kunna fortsätta erbjuda alla besökare fri entré, Den Lilla Teatern, Teater Da Capo, Teater Spektaklet samt Gottsunda Dans & Teater, Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Uppsala Litteraturcentrum och Fredens Hus. R EL AT I O N 35

Noterat

UKK firar 10 hela året I september firar Uppsala Konsert & Kongress 10-årsjubileum, men firandet har redan börjat och kommer att pågå hela året. UKK har bland annat bjudit in ett antal utvalda aktörer att ta över huset – först ut är Martin Hederos som får sätta ihop fem drömkonserter. Under året får UKK också konsertbesök av Polarprisvinnaren Evelyn Glennie – och ingår ett speciellt samarbete med några andra Polarprisvinnare; Kronos Quartet. Bland jubileumskonserterna finns akter med: Martin Hederos, Little Jinder, Josefine Lindstrand, Evelyn Glennie, Nina Persson, Mariza och många fler.

Josefine Lindstrand är prisad sångerska, pianist och kompositör. Den 18 mars uppträder hon tillsammans med Uppsala Vokalensemble, en blandad kör med drygt trettio sångare som grundades som nationskör redan 1964. Kören leds av dirigenten Sofia Ågren.

36 R EL AT I O N

Noterat

10 000 kvm kontor

Atrium Ljungberg fortsätter byggandet av Gränbystaden. Nu satsar fastighetsbolaget på att bygga kontorslokaler och just nu byggs 3 000 kvadratmeter med planerad inflytt 2018. I förlängningen planeras det för ytterligare 7 000 kvadratmeter moderna kontorslokaler.

Pontvik och Sparf prisas av Uppsala kommun

Klaus Pontvik och Nils Erik Sparf är glada stipendiater. Foto: Jim Elfström

Festivalchefen för Uppsala Internationella Gitarrfestival, Klaus Pontvik, samt Nils Erik Sparf, stråkmusiker vid Uppsala Kammarsolister och konsertmästare vid Uppsala Kammarorkester, har emottagit Uppsala kommuns hedersstipendium 2016. Hedersstipendiaterna får var sitt konstverk till ett värde av 10 000 kronor. R EL AT I O N 37

På nytt jobb

Göran Enander:

Han är Uppsalas nya landshövding

an har lång erfarenhet från länsstyrelsevärlden och svensk förvaltning, med uppdrag som statssekreterare på Miljö- och energidepartementet, förvaltningschef på Vetenskapsrådet, generaldirektör för Skogsstyrelsen och ansvarig för den tidigare Havsmiljöutredningen på meritlistan. Närmast kommer han dock från Skåne och jobbet som länsöverdirektör på länsstyrelsen. Vad ser du mest fram emot i Uppsala? – Som landshövding har man en lite friare roll och kan välja prioriteringar på ett annat sätt än som generaldirektör. Och det är en spännande region, dels med närheten till Stockholm men framförallt i mixen av traditioner och innovationer. Här finns även en tydlig skillnad i tillväxt mellan Uppsala som ort och kommunerna runt omkring, men ändå en dynamisk landsbygd. Hur väl känner du Uppsala sedan tidigare? – Jag har varit i länets kommuner i andra jobb och min sambo har bott här, vilket är ett bra sätt att få insiderinformation. Det är viktigt att sätta sig in i kulturen men också att komma utifrån med andra perspektiv. I Uppsala finns en spännande dynamik mellan historien kontra det nya: Är det för stort fokus på historia eller för lite? Är Uppsala en storstad eller en stor stad? Vad ser du som landshövdingens viktigast roll? – Att samla länet kring olika utvecklingsfrågor, som bostadsbyggande, integration, infrastruktur och miljö, och att vara en bra ledare för länsstyrelsen. Med 160 anställda gäller det att utöva bra ledarskap och skapa delaktighet med stort ansvar till underlydande chefer. Själv är jag öppen och ganska prestigelös, vilket kanske är extra viktigt när man har ett ämbete som är så pass traditionsbundet.

Göran Enander – jordgubbsplockare Född: 1955 i Gällstad, strax utanför Ulricehamn. Bor: På slottet i Uppsala. Familj: Min sambo samt två barn och två barnbarn från ett tidigare äktenskap. Första jobbet: Som jordgubbsplockare varje sommar mellan 11- och 20-årsåldern. Rekordet är 522 liter på en dag.

38 R EL AT I O N

På nytt jobb

Uppsala kommuns näringslivsdirektör Yvonne Näsström slutar efter drygt två år på egen begäran sin tjänst i kommunen för att bli kommunikationsdirektör vid RISE (Research Institutes of Sweden), som vid årsskiftet bildar en gemensam koncern för Sveriges forskningsinstitut. Rekryteringen av en ny näringslivsdirektör kommer att inledas inom kort. Widerlöv har flera nya medarbetare. Pernilla Börjesson är ny fastighetsmäklare. Hon kommer senast från Riksmäklaren. Maria Danielsson är ny försäljningschef. Hon arbetade tidigare på Nordea. Rashin Cohen är ny fastighetsmäklare. Tidigare arbetade Cohen på Fastighetsbyrån. Jan-Erik Hellman blir ny regionchef för Vasakronan i Uppsala. Han har tidigare varit affärsområdeschef i Uppsala och var under en kortare tid fastighetsutvecklare i Stockholm. Hellman efterträder Jonas Bjuggren som går till Akademiska hus som chef för deras fastighetsverksamhet. Regeringen har utsett Göran Enander till ny landshövding och chef för Länsstyrelsen i Uppsala län. Av tradition innebär också posten som landshövding att han blir styrelseordförande i STUNS. Enander intervjuas här intill. Eva Camél Fuglseth är ny vd för Destination Sigtuna AB. Hon har även tjänstgjort som vice vd för bolaget under hösten och har tidigare arbetat på Visit Stockholm med internationell marknadsföring av Stockholm som kongress- och evenemangsstad, samt som chef för affärsområdet Privatresor och Turistservice. EGBS har nya medarbetare. Erik Lundén har anställts som BI-konsult/utvecklare. Han kommer senast från en tjänst på EVRY, där han jobbade som konsult/systemutvecklare. Magnus Jansson är ny säljare. Han har många års erfarenhet av IT-branschen och av försäljning. Erik Hallin

har börjat sin tjänst som CRM-utvecklare. Han kommer senast från jobbet som systemutvecklare på Högskolan Dalarna. Peter Bodlund har anställts som utvecklare. Han har tidigare jobbat på Ericsson med mjukvarutestning och utveckling. Rasmus Nim är ny webbutvecklare på EGBS. Primärvårdsdirektör Göran Angergård har utsetts till ny hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Gävleborg. Han lämnar därmed sin tjänst hos Region Uppsala under första kvartalet. Rekryteringen av en ny primärvårdsdirektör har påbörjats. Johanna Koroorian Nordlöf är ny AD på kommunikationsbyrån Komson. Hon kommer närmast från Fastighetsbyråns marknadsavdelning och har även jobbat flera år på ICA:s inhousebyrå. Relation får en ny medarbetare. Therese Sörensson kommer närmast från House of Lola där hon arbetat de senaste åtta åren. Sörensson kommer att ansvara för aktiviteten Uppsala tar ansvar och därmed sälja in partnerpaket till eventet samt ha uppdraget att utveckla dagen ytterligare. Medlemsrekrytering blir också en viktig del av hennes arbete. Elin Heldin är ny landskapsarkitekt på Tengbom. Hon har en masterexamen i landskapsarkitektur från SLU Ultuna och kommer närmast från Hummelbo Trädgårdar AB där hon arbetade med att rita privata trädgårdar. David Midhage är ny arkitekt på Tengbom. Han har utbildning inom BIM, digital projektsamordning, är nyutbildad och har studerat på Nackademin i Solna men bor i Uppsala.

nyTT JoBB, nyTT uppDRAg eller uTMäRKELSE? Tipsa oss på info@relation.se

Tröttnat på konferensgårdar och småkakor? Gör något nytt på nästa kick-off!

Räikkönens Chill

Trekamp för 19 – 24 personer: • 1,5 timme gokart: tidskval och final • 1 timme grillbuffé • 1 timme för ytterligare 2 trekampsgrenar • Kaffe och glass Pris: 18 120:Boka på: 018-10 61 20 eller info@gokartcentret.se

Räikkönens Chill är ett av sex fartfyllda företagspaket vi erbjuder, läs mer på vår hemsida gokartcentret.se.

gokartcentret.se | Bolandsgatan 10 A

R EL AT I O N 39

AVARN Security — Vi är den kompletta säkerhetsaktören. Med äkta engagemang, kompetens och innovation stärker vi våra kunders trygghet och konkurrenskraft - alltid.

avarn.se

Kommunikation – med Pia Andersson, varumärkesexpert

Vågar du välja kunder? tt i Ny ion: at Rel

Det är bara tillsammans med kunderna du kan ta företaget till visionen. När kunderna är dina bästa säljare, då är företaget en framgångssaga. Men det är inte alla kunder som tar företaget till visionen. Frågan är hur du väljer. Sikta rätt – annars blir det dyrt

u har kanske upplevt att en del kunder är svårare att tillfredsställa än andra och att vissa aldrig blir nöjda, hur mycket du än anstränger dig? De kunderna blir aldrig lönsamma och inte heller blir de dina bästa säljare. Därför är det viktigt att tänka efter vem du vänder dig till redan från början. Du kanske tänker: ”Men det går ju inte! Jag har inte råd att tacka nej till kunder.” Det behöver du inte heller, men när du ändå investerar tid och pengar i marknadsföring och försäljning kostar det inte mer att vända sig till rätt målgrupp. Snarare tvärtom. Har du råd att inte välja? När du siktar på en tydlig målgrupp, hör och ser även andra potentiella kunder budskapet och blir intresserade. Det gäller bara att sikta på rätt målgrupp med rätt budskap, då kommer kunderna till dig av rätt anledning, och du kan bara tacka och ta emot. Att sikta rätt handlar om att med

en så liten marknadsförings- och försäljningsinvestering som möjligt få ut största möjliga, långsiktiga, affärsrelation.

Så här gör du 1. SKALA nED oCH BLI TyDLIg a. Skala ned målgruppsbeskrivningen till ett enda ”drömföretag” (det kan vara fiktivt) som har behov av era tjänster och/ eller produkter. Du behöver hitta företaget som ger stora affärer, ofta och under lång tid. Företaget du är stolt över att jobba med, drömkunden du skryter om – tänk när de är dina bästa säljare! b. Vem är beslutsfattaren och vilken befattning har hen? (Beslutsfattaren är den person på företaget som fattar det slutgiltiga beslutet om ett köp.) c. Det är inte bara roligare, utan också lönsammare att göra affärer med människor man gillar. Ringa in tre per-

Vanliga fällor • Annonssäljaren ringer och har ett superbra erbjudande som du inte kan tacka nej till. Men når annonsen rätt kunder? • Ni är med i en massa nätverk, minglar glatt och lär känna nya människor. Men är de rätt kunder? • Säljarna har långa intensiva arbetsdagar med många möten, men har de verkligen träffat rätt kunder?

sonliga egenskaper som beslutsfattaren behöver ha för att det ska vara roligt att jobba tillsammans. Er relation är grunden till varför hen kommer bli er bästa säljare. 2. SKALA upp MED pRECISIon När du nu valt drömkunden ur ett lönsamhetsperspektiv och gett beslutsfattaren tre egenskaper, kan du säkert se att det finns tvillingar till drömkunden överallt. Med drömkunden som prototyp är det bara att skala upp i rätt kanaler för att nå fler kunder. 3. Du SKA vARA DäR DInA KunDER äR Ta reda på var din drömkund befinner sig. Vilka mässor går de på? Vilka tidningar läser de? Vilka sociala media använder de? Vilka tv/radio/podprogram lyssnar de på? I vilka nätverk (live och på nätet) ingår de? R EL AT I O N 41

Årets affärsbank 2016 För sjätte året i rad har Sveriges företag gett oss toppbetyg. Stort tack. Välkommen in till oss på Handelsbanken i Uppsala. Enligt Finansbarometern den 1 september 2016.

clarion® loves to inspire .................................. AW, MÖTE, EVENT ELLER MINGEL? Gör något annorlunda. Träffas i en morgonrock vid poolkanten i vår oas - SELMA CITY SPA UPPSALA. Få inspirationen och kreativiteten att flöda. Spontant eller extra allt. Med eller utan bubbel. Abonnera hela avdelningen eller kombinera med ett möte i en av våra 23 konferenslokaler. Välkommen in i värmen!

www.clarionhotelgillet.se, 018-68 18 00

Birger Kristiansson Kontorschef Luthagen

Johanna Lundberg Kontorschef Uppsala City

Kristina Carlsson Kontorschef Eriksberg

Micael Lindström Kontorschef Industriområdet

handelsbanken.se/uppsala

42 R EL AT I O N

Reflektion – med Marjo Brask

Skyll på den arktiska karaktären

öda beigefärgade grässtrån sticker ut ur snön. Himlen hänger ner på marken och landskapet är svartvitt. Vinden blåser in i märgen trots alla lager av kläder. Regnet slår i ansiktet. Ja, detta är vår vardag, kära nordbor, med undantag av några månader mellan hopp och förtvivlan – jag pratar om den så kallade sommaren, där drömmar om uteliv snabbt kan krossas av väderleksrapporter. Vad är vi för folk som orkar med detta? Istället för att bo någonstans där det är mer behagligt för både kropp och själ? Vad förde oss hit till Norden istället för till varmare breddgrader med lättare livsvillkor? Det har jag inget bra svar på. Men forskare har kommit fram till att vi har utvecklat en arktisk personlighet för att klara av livet i vårt hårda klimat, där tillgången till mat och värme alltid har varit begränsad. Arktisk personlighet är inte ett nytt fenomen utan ett resultat av 30 000 års utveckling. Vårt liv må ha blivit flashigare efter istiden, men vår personlighet har inte hängt med i samma takt. Det karaktäristiska för vårt arktiska drag lever kvar i oss. Som att vi i grunden är modiga och envisa. Och flitiga till vansinne. Ja, annars skulle vi väl gått under. Vi har jägarinstinkt och vi är rädda för främlingar. (Klart att man blir rädd för främlingar om man under tusentals år har bott i skogen utan människor omkring sig.) Men vi har också tvingats utveckla vår kreativitet och viljestyrka – vi ger oss inte för småsaker. Vi uthärdar och hittar lösningar.

en arktiska urmänniskan samlade mat och andra livsnödvändigheter när naturen gav tillfälle till det. Något man än idag kan se på höstarna när Facebook gör oss påminda om vårt arktiska arv genom foton på bär- och svampkorgar som vi stolt visar upp. Vi plockar från skogens skafferi, jagar, fiskar och odlar. Allt detta finns inpräntat i oss sedan urminnes tider. Vi styr inte ens vårt sexliv. Det är vårt arv som dikterar att vi vill ha mest sex i april eftersom ljuset får våra hormoner att gå i spinn. På vintern viskar urmänniskan i ditt öra att du ska ta det lugnt. Om du vill åka till Thailand på vintern är det helt naturligt – du kan helt enkelt skylla på den arktiska karaktären. Du kan ju inte vila i månader, men du kan vila någon vecka för att klara av det moderna livspusslet i mörkret när du egentligen, rent instinktivt, bara borde rulla tummarna.

”Det är vårt arv som dikterar att vi vill ha mest sex i april eftersom ljuset får våra hormoner att gå i spinn.”

Visste du att ... .... vissa människor mår bättre av att titta på snyftarfilmer, eftersom det får dem att fokusera på positiva saker i sina egna liv. Tragiska historier ställer exempelvis ofta teman som evig kärlek i centrum, vilket får tittaren att tänka på sina nära och kära och vara tacksamma för att de har det bra.

Marjo Brask

Läs böcker och lev längre En ny undersökning slår fast att folk som läser böcker 30 minuter om dagen förlänger sina liv med två år, jämfört med de som använder sin tid till annat. Det handlar om den förbättrade överlevnadsinstinkten som besöken i böckernas värld för med sig. Detta enligt den amerikanska tidskriften Social Science and Medicine. I studien har forskarna dokumenterat 3 635 personers läsvanor och konstaterar att, att läsa böcker aktiverar två kognitiva processer som skapar fördelar när det kommer till att överleva. För det första möjliggörs ”djupläsning”, en omfattande process som tillåter läsaren att knyta an till saker bortom världen runtomkring. För det andra förbättrar bokläsning empati, perception och emotionell intelligens vilka alla är värdefulla egenskaper för människans överlevnad.

R EL AT I O N 43

Reflektion – med Marjo Brask

Svär och stöka ner – det är smart

En studie i ämnet hävdar att personer som kunde nämna flest svordomar inom en minut även fick högre resultat på IQ-test än snittet. Studien konstaterade att en rik vokabulär av svordomar är ett tecken på retorisk styrka snarare än ett sätt att försöka dölja språkbristningar. Att vara en nattuggla kan också vara ett tecken på hög intelligens, liksom ett stökigt skrivbord. En studie vid universitetet i Minnesota menar att stökiga skrivbord hos genier är kopplat till deras intelligens. De är helt enkelt för upptagna med att vara smarta – och har inte tid att städa och organisera saker i mappar.

Ett stökigt skrivbord har med högt IQ att göra. Och är du en svärande nattuggla ligger du också bra till på smartskalan.

Källa: Business Insider.

Är du mentalt starkare än andra?

Försöker du få folk att gilla dig?

Mental styrka är inget man föds med, utan bygger upp med tiden. Psykoterapeuten Amy Morin har skrivit boken 13 Things Mentally Strong People Don’t Do. Där listar hon några tecken på att du är mentalt starkare än genomsnittet. 1. Du balanserar mellan känslor och logik. 2. Du blir genuint glad över andras framgång. 3. Du fokuserar på att skärpa dina talanger i stället för att visa upp dem. 4. Din självkänsla beror på vem du är, inte vad du gör. 5. Du uttrycker tacksamhet. 6. Du är öppen för att lära dig mer av allt som finns runt dig. 7. Du balanserar mellan att acceptera dig själv och förbättra dig själv.

Oavsett om det är i privata eller i professionella sammanhang så vill vi gärna bli omtyckta, och de flesta av oss tror att vi blir omtyckta genom att vara superhärliga och charmiga. Så är det dock inte, enligt professor Robert Cialdini från Arizona State University. Hans råd är: ”Få inte din motpart att tycka om dig, utan få den att tro att du gillar honom eller henne! Då försvinner alla försvarsmekanismer och de blir mycket mer tillmötesgående. Hitta någonting du gillar med personen och kommentera det – det måste vara genuint. Det kommer sedan att leda till att personen ifråga kommer att gilla dig.”

44 R EL AT I O N

Vi vill inte mĂ¤rkas. Men det ska synas att vi varit dĂ¤r. R EL AT I O N 43

Foto: Emil Leonardi

Foto: Anders Melldén

Gastronomi

Hallå Daniel Wasowski, ny barchef på Miss Voon som öppnar i Elite Hotel under våren. 46 R EL AT I O N

Efter tio år som barchef på Svenssons krogar i Uppsala, med kortare avbrott för jobb på bland annat Kåken och Teaterbaren i Stockholm, kommer Daniel Wasowski i vår att vara med och starta upp Miss Voon. Restaurangen ägs av Jonas Svensson och Melker Andersson och finns sedan några år i Stockholm. Vad blir konceptet på Miss Voon i Uppsala? – Mat- och dryckesmässigt blir det samma som i Stockholm. Det innebär asiatiska smaker med det japanska köket som grundstomme. Baren kommer också att präglas av de asiatiska smakerna i drinkarna, som ingefära, chili, citrongräs, japanska spritingredienser och saké. Fräscht med lite sting! Man ska kunna komma hit för en hel middag eller bara en drink. Än är inte allt bestämt, det blir DJ:s, livemusik … Möjligheterna är många.

Gastronomi

Laxwallenbergare med dijonsenapssås 4 portioner

Arnes Instamat Arne Mattisson, till vardags på PwC Sweden i Uppsala, lagar god och tjusig mat för tusentals instagramföljare.

LAxwALLENbERgARE

Så häR göR Du:

600 g laxfilé, skinn- och benfri 1 tsk salt 1 st ägg 1 st äggula 0,5 krm cayennepeppar 1 msk tomatpuré pankoströbröd matolja att steka i

1. Sätt ugnen på 200 grader. 2. Skär laxfilén i bitar och lägg i en matberedare. Tillsätt salt, cayennepeppar, tomatpuré, ägg och äggulan. Kör snabbt tills du får en jämn massa. 3. Strö ut ett lager pankoströbröd på en tallrik. Blöt en skärbräda med kallt vatten, dela upp färsen i fyra klickar och forma biffarna på skärbrädan. Vänd biffarna i pankoströbrödet. 4. Hetta upp oljan i en stekpanna (lägg i en klick smör så ser du lätt när det är rätt värme). Stek biffarna på medelhög värme försiktigt på båda sidorna så att de får en gyllenbrun färg. Lägg över

SåS

2 dl crème fraiche 1 dl majonnäs 2 msk dijonsenap 1 knippe persilja

biffarna i en form och täck med folie. Baka sedan färdigt i ugnen ca 5 min. 5. Blanda ingredienserna till såsen, salta och peppra. Hacka persiljan som du sedan strör över såsen vid servering. Servera med potatispuré och kokt grön sparris eller gröna ärter.

ANDERS MELLDÉN väLjER viN tiLL RättEN

Orballo Albariño (nr.2696, 95 kr) från Rías Baixas i Spanien

Susans whiskytips Susan Stenström, whiskyambassadör och whiskymaster. Dálvve (nr.85124, 479 kr) är en utgåva från svenska BOX Destilleri som är vackert beläget vid Ångermanälven. Dálvve är samiska och betyder vinter, men den här eleganta whiskyn med sina peppriga citrustoner, funkar lika bra oavsett årstid och väder. Det är den första standardut-

gåvan från BOX, och för pengen en fantastiskt bra whisky. Den tål att luftas lite i glaset eller vattnas med ett par droppar vatten om man önskar, innan det är dags att njuta. Om jag har googlat rätt så skålar vi på sydsamiska med orden ”båetieh bööresth”… R EL AT I O N 47

UPPLEV EN HELT NY BMW 5-SERIE. På lördag den 11 februari är en helt ny BMW 5-serie Sedan här, en bil som talar till dina känslor. Vi skulle kunna prata om funktioner och innovationer, men det är när du tar plats i förarsätet som det verkligt spännande händer. Välkommen att prova själv, upplev nya BMW 5-serie hos oss. Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. Nya BMW 5-serie Sedan. Rek. pris från 377.000 kr. Effekt 190-340 hk. Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 4,2-6,9 l/100 km. Koldioxidvärde från 109-159 g/km. Miljöklass: EU6. Bilen på bilden kan vara extrautrustad.

Bavaria Fyrislundsgatan 75, Uppsala Tel: 018-69 42 40 Mån-tor 9-18, fre 9-17, lör 10-14 www.bavariabil.se

Mötesplats Relation

Program 2017 30 maj Relationsgolfen

2 februari Nya Tankar

Mingelrelease för Relation nr 1, med liveintervjuer med tidningens profilnamn. Temat är: Idrott – Vem betalar?

9 Februari Relation Kick-start

31 augusti Nya Tankar Mingelrelease för Relation nr 3, med liveintervjuer med tidningens profilnamn.

Inspirationsdag som ska ge energi för ett nytt år. Föreläser gör Klas Hallberg och Christina Stielli. Programledare är Jacke Sjödin. Huvudpartner: USIF, Poolia.

30 mars Nya Tankar Mingelrelease för Relation nr 2, med liveintervjuer med tidningens profilnamn.

20 april Relationsdagen, Uppsala Växer Programmet är under planering, men redan nu kan vi avslöja att Kjell A. Nordström kommer att föreläsa och Mikael Tornving leder programmet.

September Uppsala On Tour Höstens stora aktivitet är under planering.

26 oktober Nya tankar Mingelrelease för Relation nr 4, med liveintervjuer med tidningens profilnamn.

14 november Uppsala tar ansvar Programmet är under planering. Hör av dig till oss om du vill medverka!

Glad föreläsare till Relation Kick-start 9 februari

Foto: Carin Olsson

Christina Stielli är föreläsaren som vill förmedla arbetsglädje. Hon har arbetat med utbildning och föreläsningar i snart 15 år, och de senaste 5 åren stått på scenen inför förväntansfulla åhörare. Hon vill förmedla kunskap, insikter och erfarenheter efter sitt arbete som chef med personalansvar inom branscher med höga krav på kreativitet, stresshantering, service och förändringsvilja. Stielli lägger stor vikt vid den egna individens valmöjligheter för att förhålla sig till situationer som uppstår i livet. ”Vare sig det är privat eller på arbetet – allting blir mer trivsamt och enkelt om vi kan lära oss att ha roligt på vägen. Det handlar inte om att gå runt och skratta eller att tänka positivt. Det handlar om förhållningssätt, det handlar om arbetsglädje, glädje i livet, relationer, förändring och mycket mer.” Hon har skrivit ett antal böcker, däribland romanen Jag älskar dig inte. 2014 kom boken om glädje, Jag vill vara glad! och 2016 släpptes boken Skapa arbetsglädje!

Klas Hallberg föreläser på Relation Kick-start 9 februari. Foto: Anna-Lena Ahlström.

Relation.se

Information om Mötesplats Relation, tidningen, mingelbilder och kontaktuppgifter får du genom Relation.se. Via vår facebooksida får du dessutom snabba näringslivsnyheter. MötESpLAtS RELAtioN

Här uppdateras informationen om våra kommande arrangemang kontinuerligt. tiDNiNgEN

Hela Relation ligger ute i lättläst format och du kan läsa tidigare nummer av tidningen. föLj oSS!

facebook.com/motesplatsrelation Relation AB @relationuppsala relationuppsala

MötESpLAtS RELAtioN

är ett gränslöst nätverk för beslutsfattare i Uppsala län. Nätverket har cirka 650 medlemmar fördelat på cirka 400 företag. I medlemskapet ingår bland annat deltagande vid samtliga aktiviteter. Bli medlem och läs mer om Mötesplats Relation på www.relation.se

R EL AT I O N 49

Packat & klart

Vad kan medieprofilen Susanna Lans inte vara utan? Lär känna Uppsalaprofilerna genom deras prylar.

Text: Anders Melldén. Foto: Alex&Martin

är Uppsalavimmel nu slagits samman med Uppsala.com är det Susanna Lans som håller i spakarna. Hon beskriver den uppfräschade sajten som ickegranskande med enbart goda nyheter: ”Sådant som lyfter Uppsala.” En sajt där hon kommer att leda arbetet framöver, och som tagit henne från UNT:s redaktion, där hon tidigare bland annat var känd som sportredaktör, till marknadsavdelningen. Född 1972 bor Susanna Lans i Årsta tillsammans med elvaåriga dottern Mira och maken Hägge. Mira kan snart bli resesällskap till Susanna, som beskriver sig själv som ”bekväm men duktig på att packa”.

Tillsammans med ett tjejgäng från uppväxtorten Knivsta reser hon till någon storstad varje eller vartannat år. Vännerna, som känt varandra sedan de var fem år gamla, samlar pengar på ett resekonto och har bland annat varit i Milano och New York. Nästa resa går till Madrid och som vanligt står restaurangbesök och shopping på programmet. Tillsammans med sin mamma reser hon också till Rhodos för sol och bad, något de gjort varje år i femton år. Där träffar de samma vänner, går på samma restauranger och solar i samma solstolar år från år. En trygghet som Susanna Lans inte har något emot.

Mobilen – Sitter ju fast i handen även när man är på resa. Jag spelar spel, kollar film, lyssnar på musik, kollar nyheter. Ringer även hem då och då.

Appen UD resklar – Jag är en rädd och lite nojig person. Den här appen hjälper mig att hålla reda på naturkatastrofer, begynnande krig och annat läskigt.

Powerbank – Döden på resa är ju om batteriet till mobilen dör. Får icke hända! Min powerbank räcker till tre laddningar och är en av mina bästa vänner.

Tajts från Ylva Solglasögon – Använder dem nästan varje dag. Är ljuskänslig och får ont i huvudet av att kisa. Dessutom är man ju alltid lite snyggare med ett par bra solglas.

Stödstrumpor

– Det perfekta plagget. Lätt att packa. Bekvämt att resa i och funkar på vilket party om helst.

Keps – Tar hellre med en keps än en massa hårprodukter på en weekendresa. Det absolut bästa sättet att lösa en ”bad hair day”.

– Till flyget. Stickningar i benen är otäckt och dyker upp allt oftare i och med stigande ålder …

Hörlurar Filt – Har en superfilt från House of Lola som får åka med överallt. Rejält stor när man viker ut den, men tar liten plats i väskan. Värmer lika bra på planet som under en sval kväll på restaurang.

50 R EL AT I O N

– Lyssnar på musik för att komma till ro när jag ska sova.

Linser – Jag använder endagslinser och är helt borta utan dem, eftersom jag ser extremt dåligt.

RAKT PÅ SAK. Vi är en aﬀärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver. Inget onödigt. Inget oklart. Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart

27 språng framåt för Uppsala kommun

Stort grattis till de 27 gasellföretag från Uppsala kommun som var utsedda i Di:s gaselltävling. Ni är bevis på att vår kommun är en hållbar och attraktiv plats att bo, leva och driva företag i. Välkommen hit. Välkommen hem. naringsliv@uppsala.se