15 minute read
Uppdraget: Att få tag i barn som uteblir
När tandsköterskan Amira Islamovic kommer till jobbet är arbetsuppgifterna inte alltid av den typ som brukar känneteckna en tandsköterska. Istället för att jobba med patienterna på en klinik arbetar hon under två dagar per vecka för över hundra Folktandvårdskliniker på samma gång. Till sin hjälp har hon en dator och en mobiltelefon. Uppdraget är att få barn som inte klinikerna lyckats få tag i att komma på en undersökning. – Det är jättespännande, jag jobbar som en detektiv, säger hon.
Och hon är inte ensam. Totalt är de fem tandsköterskor som delar på 1,6 tjänst i det som inom Folktandvården kallas för EAB-gruppen, vilket står för ej avhörda barn. De är en central resurs som alla regionens Folktandvårdskliniker kan dra nytta av när det gäller att få kontakt med barn som inte kommer. För uppdraget finns en noggrant framtagen rutin som ska följas så att alla barn blir eftersökta lika mycket.
Advertisement
DET HELA BÖRJADE 2011 med ett nytt listningssystem som gjorde att det tydligare gick att utläsa statistik om barn i regionen. Tidigare hade varje klinik varit ansvarig för ett visst antal barn, men nu blev det tydligare att det fanns barn som inte tillhörde någon klinik, vissa fanns på flera kliniker och några kom aldrig. – Vissa barn lämnade ständigt återbud, men det fanns ingen tydlig bild över hur många de var eller varför de lämnade återbud, säger Eva-Karin Bergström som är ansvarig för EABgruppen.
För att försöka få bättre koll inleddes ett projekt under 2012 för att utforma den nya rutinen för barn som inte kommer. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd gick in med pengar för projektet med målet att alla kliniker skulle jobba på samma sätt. Under projektet insåg de att arbetet med att försöka få tag i barnen varit väldigt tidskrävande och kostsamt för varje enskild klinik. – Ett friskt barn som kommer på sin tid är en liten kostnad för kliniken mot ett som aldrig dyker upp och där man hela tiden sätter upp en massa tider och tvingas avsätta tid för att leta efter barnet, säger Eva-Karin Bergström.
ATT FÅ BARN som inte kommer tillbaka till tandvården är viktigt av flera skäl. Förutom att de ska få den tandvård de har rätt till så handlar det också om att kunna hitta barn som far illa.
Att barn inte kommer till tandvården kan vara tecken på missförhållanden, men också ha andra orsaker. I Västra Götalandsregionen har man sedan ett par år börjat arbeta mer systematiskt för att fler barn ska komma. En grupp på fem tandsköterskor har uppdraget att få tag i ej avhörda barn.
Att få tag i barn som uteblir
En studie från 2018 av Therese Kvist, forskare vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet, såg ett tydligt samband mellan oro för barnmisshandel och hög karieserfarenhet samt oregelbundna besök i tandvården. Studien identifierade fyra faktorer som var viktiga indikatorer, karies i mjölktänderna, fyllningar i permanenta tänder, undvikande av tandläkarbesök och remittering till specialisttandläkare. Sannolikheten för att ett barn skulle vara under utredning av socialtjänsten för någon form av barnmisshandel var över 90 procent om barnet uppfyllde alla de fyra faktorerna.
Men bara för att ett barn uteblir från tandvården behöver inte det tyda på missförhållanden. – Det kan finnas goda anledningar till att ett barn inte kommer. Man får kanske tandvård någon annanstans, man kanske bor utomlands eller är omhändertagen eller placerad någonstans. I projektet försökte vi komma på vilka orsaker som kunde finnas och utifrån det tog vi fram olika EAB-koder så att vi skulle kunna följa upp barnen, säger Eva-Karin Bergström.
DET SOM VERKLIGEN var nyskapande med projektet var att fem tandsköterskor engagerades i en grupp med syftet att kunna söka efter barnen. De gavs tillgång till alla klinikernas journalsystem och databaser. – De kan logga in på vilken kliniks journalsystem som helst och kan arbeta som att de jobbade ute på de här klinikerna. Från början var det bara 25 kliniker, men sedan projektet blev permanent jobbar vi med drygt hundra kliniker i regionen.
Enligt Eva-Karin Bergström är den stora vinsten att tandsköterskorna i EAB-gruppen utvecklat en kompetens när det gäller hur man gör för att få tag i barnen. – De har lärt sig hur man gör bosättningsutredningar, hur man letar efter telefonnummer och hur man hittar namnen på föräldrarna och om det kanske finns andra släktingar man kan få tag i, säger hon.
Genom det nya arbetssättet kan klinikerna skicka vidare de fall där barnen inte kommit efter att de själva gjort en första eftersökning per brev. De går då in på regionens intranät och skriver in barnet som ett EAB-ärende i ett speciellt system. – Sedan hamnar de här barnen i en lista så att Amira och de andra sköterskorna kan börja arbeta med dem. De går in i barnets journal, läser om det och försöker ta kontakt. De börjar med
SWEDENTAL STÄLLS IN – RIKSSTÄMMAN KÖRS DIGITALT
■ Årets Odontologisk Riksstämma kommer att genomföras digitalt samtidigt som Swedental, Nordens största mötesplats för dentalbranschen ställs in. Det på grund av coronapandemin. – Under rådande mötesrestriktioner framgår det att vi behöver ta beslutet att ställa in årets utställning, men att genomföra Riksstämman digitalt. Swedental och Odontologisk Riksstämma i sin fulla mötesform återkommer igen som planerat den 17–19 november 2021 i Stockholm och den 16–18 november 2022 i Göteborg, skriver arrangörerna i ett uttalande.
att ringa och i bästa fall får de tag i dem och kan boka in en undersökning eller behandling, alternativt får de reda på att barnet flyttat och då hjälper de till med att lista om barnen, säger Eva-Karin Bergström.
Fördelen blir ett mer patientsäkert system där alla barn blir eftersökta lika mycket oavsett om de tillhör en stor klinik i en tätort eller en liten i glesbygden. – Det ska inte bero på personalsituationen eller andra omständigheter på kliniken, utan alla ska bli eftersöka lika mycket.
HITTILLS HAR ARBETET varit framgångsrikt. När de gjort uppföljningar av gruppens arbete har det framkommit att de lyckats få 60 procent av barnen att komma på en undersökning eller en behandling, för ytterligare omkring 20 procent hittades förklaringar till varför de inte kommit, men därutöver finns också mellan 15 till 20 procent där det inte hänt någonting. Det är de fallen som slutar med en orosanmälan. Rutinen då är att gruppen skickar tillbaka ärendet till kliniken där klinikchefen skickar in en orosanmälan till socialtjänsten. – Våra sköterskor fyller i blanketterna med barnets namn, när de senast var på besök, om de haft karies och liknande. Sedan gör kliniken en sista koll innan den skickas in. Sedan är det socialtjänsten som gör bedömningen om detta är ett barn som far illa eller inte, säger Eva-Karin Bergström.
Annika Halldin är tandsköterska och klinikchef på Folktandvården i Kungälv. Hon uppskattar arbetssättet.
– Det underlättar väldigt mycket för oss, det är väldigt skönt att ha så tydliga rutiner. Ingen behöver undra hur vi ska göra i de här fallen, säger hon.
Arbetssättet har gjort att antalet orosanmälningar ökat kraftigt i Västra Götalandsregionen. Men Eva-Karin Bergström menar att det inte behöver betyda att det blivit fler barn som inte får tandvård eller som far illa. – Jag tror detta beror på att klinikerna blivit mer bekväma med att använda den här rutinen. Dessutom har de barn som blivit orosanmälda hunnit gå igenom systemet ganska många gånger eftersom vi fortsätter söka dem varje år, säger hon.
Arbetssättet inom Folktandvården i Västra Götaland har fått stor uppmärksamhet i resten av landet och flera andra regioner tittar på liknande modeller. EAB-gruppen träffas på möten ungefär en gång i månaden för att diskutera arbetsmetoder och även gå igenom om någon klinik plötsligt stängts eller öppnats. Amira Islamovic menar att det är skönt att träffas för att kunna prata med andra som gör samma sak. För arbetet är krävande, inte minst eftersom det är viktigt att inte bemöta föräldrarna med en massa pekpinnar. – Vi diskuterar aldrig om föräldrarna missat en tid eller har en skuld, sådant tar vi aldrig upp. Jag säger bara att det var så länge sedan sist och att jag vill boka en ny tid. Man får aldrig tjata, vi vill bara få barnen att komma till tandvården, säger hon
■ Dålig tandhälsa är vanligt hos hundar, och precis som hos människor är tandborstning det klart bästa sättet att förebygga problemen. Trots det borstar bara fyra procent av landets hundägare tänderna på sin hund varje dag. Många hundägare förlitar sig istället på att olika typer av tuggben ska ta hand om hundens tänder, det visar en stor enkätundersökning från SLU.
Bli medlem du också! www.svetf.se
Tandvården har en viktig roll i att upptäcka sexuella övergrepp, menar Eva Wolf: ” Att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp innebär stor risk för negativa psykiska och fysiska hälsokonsekvenser, också för munhälsan.”
Besök hos tandläkaren kan väcka minnen av sexuella övergrepp som tandvården behöver kunna hantera. Det menar övertandläkaren Eva Wolf som i en ny studie intervjuat 13 personer med sådana erfarenheter.
Bara att sätta sig i en tandläkarstol kan väcka starka minnen för dem som en gång utsatts för sexuella övergrepp. Många är mycket rädda, de undviker att gå till tandläkaren, infinner sig inte till bokade tider eller lämnar pågående behandling. – Det är väldigt tydligt att situationen hos tandvården påminner om övergreppet. Det är samma försvarslöshet och maktlöshet och likartade reaktioner som uppkommer som vid övergreppen. Genom att känna igen dessa reaktioner kan tandvården bidra till att övergrepp upptäcks, säger Eva Wolf, övertandläkare och docent i endodonti vid Malmö universitet.
Måste utbilda om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Eva Wolf påpekar att tandläkarutbildningen och tandhygienistutbildningen finns bland de program som enligt Högskoleförordningen måste utbilda om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. – Vårdpersonal måste vara uppmärksam och våga ställa frågan om våldsutsatthet, även om det kan kännas svårt. Tandläkare kan sedan lotsa vidare till adekvat hjälp av till exempel psykolog.
Enligt Eva Wolf kan associationen till övergreppet leda till att patienten avskärmar sig från upplevelsen, försvinner mentalt och ”går med på vad som helst” i behandlingen, samtidigt som de på ytan verkar lugna. – Det är en väldigt otäck situation, och vi i tandvården behöver förstå mer vad det kan innebära när patienten är hos oss.
Projektet fortsätter nu med frågorna hur hälsan, munhälsan och livet i övrigt påverkats av övergreppet, och betydelsen av omhändertagandet inom vården.
Vill möta en medmänniska
– Känslan av maktlöshet gör kontrollbehovet stort. Patienten behöver få veta vad som ska göras, av vem, hur det känns och hur lång tid det tar. Varje situation är individuell, patienten behöver göras delaktig i behandlingen och ingångna avtal får inte brytas. De vill möta en medmänniska, säger Eva Wolf.
Studien har gjorts tillsammans med Gisela Priebe, docent vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, och Erin McCarthy, Professor i filosofi vid University of St Lawrence, USA. – Man måste kunna ta emot personens berättelse på ett professionellt sätt och behålla lugnet, att det finns tydliga rutiner för det. Det spelar stor roll för att man ska våga berätta för någon annan, säger Gisela Priebe.
Risk att utbildning läggs ner
Myndigheten för Yrkeshögskolan har beslutat att inte godkänna ett byte av anordnare för Yrkeshögskolan i Helsingborg som bland annat bedriver en tandsköterskeutbildning. Plushögskolan AB får därmed inte ta över driften av verksamheten, myndigheten anser att det saknas skäl för att godkänna ett byte. Istället kommer de utbildningar som är pågående att fullföljas av arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg. – Vi beklagar myndighetens beslut då vi ansåg att en privat aktör kunde skapa andra synergier och fördelar i verksamheten än vad kommunen kan göra. Yrkeshögskolan i Helsingborg kommer nu under ytterligare två år att erbjuda de studerande högklassiga yrkesutbildningar, men därefter läggs verksamheten sannolikt ned, säger arbetsmarknadsdirektör Maria Norrby.
Fler utbildningsplatser hos Medlearn
Medlearn Yrkeshögskola har blivit tilldelade extraplatser på YH-utbildningen till tandsköterska. Det eftersom regeringen beslutat att utöka antalet studieplatser inom yrkeshögskolan till följd av coronakrisen för att kunna möta en omställning på arbetsmarknaden. Under hösten 2020 startar därmed Medlearn en extra omgång av den statligt finansierade utbildningen till tandsköterska. Utbildningen har 30 platser, är på distans och utgår från Kungsbacka. – Det är jättekul att vi får ge fler möjlighet att ta del av utbildningen. Hittills har samtliga som studerat vid utbildningen i Kungsbacka fått anställning. När många i dag har ett behov av att skola om sig är det glädjande att få erbjuda fler platser på en populär utbildning inom en bransch som efterfrågar kompetens, säger Martina Lindgren, affärsområdeschef Medlearn Yrkeshögskola, i ett pressmeddelande.
NYTT FRÅN STF
Svenska Tandsköterskeförbundet är yrkesförbundet för alla tandsköterskor. På de nästföljande sidorna kan du läsa om vad förbundet gör just nu.
SVENSKA TANDSKÖTERSKEFÖRBUNDET
EXPEDITIONEN Expeditionens öppettider, måndag – torsdag: 08.00-16.30 Epost exp@svetf.se Adress: Affärsgatan 6, 862 31 Kvissleby Bankgiro: 205-4641 Bli medlem: Gå in på www.svetf.se och fyll i ansökningsformuläret.
STYRELSEN Marie Udén, förbundsordförande exp@svetf.se Mary Grace Sabado, vice ordförande mary-grace.sabado@sll.se Karin Udén, kassör karin.uden@hotmail.com Annika Wahlström, sekreterare annika.wahlstrom@vgregion.se Marita Fager, vice sekreterare marita.fager@ptj.se Merja Fehler, suppleant merja.fehler@gmail.com
STF:S SEKTIONER 34 Käkkirurgiska sektionen, Eva Smidt Lysell, eva.smidt-lysell@lypex.se 35 Sjukhustandsköterskesektionen, Marie-Louise Lissborg, marie-louise.lissborg@vgregion.se 37 Ortodontisektionen, Ann-Catrine Bengtsson ann-catrine.bengtsson@regionhalland.se 38 Parodontologiska/Endodontiska sektionen,
Katarina Löwenbeck katarina.lowenbeck@vgregion.se 39 Pedodontisektionen, Eva Jansson eva.c.jansson@sll.se 40 Protetik och Bettfysiologi,
Carin Esséus, carin.esseus@dll.se
ETISKA NÄMNDEN Katarina Löwenbeck, tfn 0739 727 112, katarina.lofwenbeck@hotmail.com Mary Grace Sabado, tfn 070 044 72 27, marygracesabado@yahoo.com Monica Björkman, tfn 073 34 44 776, monica_bjorkman51@hotmail.com
STF:s LOKALFÖRENINGAR 04 Göteborg Josefine Hjort josefine.hjorth@vgregion.se 07 Jönköping, Monica Frits, monica.frits@rjl.se 12 Östergötland, Eva Gehrke evagehrke@hotmail.com 15 Norrbotten, Agneta Fagervall, agneta.fagervall@gmail.com 22 Sundsvall Karin Udén karin.uden@hotmail.com 34 Gotland, Marie Andersson, mariesanda@msn.com 35 Kronobergs län, Lena Jonsson, lenajon61@gmail.com
Härligt, certifieringarna strömmar in. Under 2020 har hittills 127 ansökt om att bli certifierade.
Utbildning – Certifiering – Vårdhygienkrav
Vi är så glada för alla er tandsköterskor med examensbevis från både förr och nu som söker certifieringar. STF startade med certifieringar under förra hösten som ännu ett led att höja statusen på vårt ansvarsfulla yrke och för att understryka vikten av att alla ska vara utbildade efter de föreskrifter som gäller.
MYH föreskrifter 2020:3. Utbildningen ger 325 YH poäng och innehåller: Tandvårdens verksamhet och organisation, Etik, bemötande och kommunikation, Anatomi, anestesi och farmakologi, Material, miljö och hantering av farligt avfall, Odontologi 1, Odontologi 2, Oral hälsa 1, Oral hälsa 2, Vårdhygien och smittskydd, Lärande i arbete 1, 2 o 3 samt ett examensarbete. I dessa tider när vårdhygienkraven är extremt viktiga att hantera, är som vi ser det en adekvat utbildning A och O. I tandvårdsteamet är det väldigt ofta vi tandsköterskor som kan den biten bäst.
Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) https://sfvh.se/ är ett forum för personer med professionellt intresse för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vård, omsorg, tandvård och djursjukvård samt för infektionsepidemiologi, desinfektion och sterilisering inom vårdsektorn och för sådana medicintekniska produkter som kan medföra infektionsrisk. De har en tandvårdssektion https:// sfvh.se/tandvardssektionen Där hittar du förtydligade hygienrekommendationer för tandvården vid Covid-19 pandemi.
ALMANACKAN
2020 1 september
4-5 september
10 september 5 november
11-12 novovember Tandvård mot tobak, Zoom
Förbundsstyrelsemöte, Teams
TLV , Teams IVO
Odontologiska riksstämman, Digitalt
2021 4–5 februari
9–10 februari STF:s yrkeskonferens, Stockholm
LUFT konferens
Det fanns många åsikter om vad en tandsköterska skulle syssla med i början på 1900-talet. En del ville se henne som den tidens tandhygienist, enligt amerikanskt mått. Men efter en intensiv debatt i branschen begränsades arbetet till ”åtgärder utanför munnen”.
I början på 1900-talet fanns det cirka 300 tandläkare i Sverige. Många hade tandsköterskor eller kliniksystrar som de ofta kallades. År 1922 redogjorde tandläkaren Hugo Hammarlund för klinikbiträdets arbetsuppgifter och för erfarenheter från skoltandvårdskliniker i Stockholm. Han menade att kliniksystern (OBS! nu använder han ordet kliniksyster): ”skall, utom iordningsställande av kliniklokalen före och efter arbetstidens slut, föra alla journaler, laga att patienterna finnas i tillräcklig mängd, övervaka all tandborstning, undervisa i munhygieniska spörsmål för barnen på ett lämpligt sätt, handhava klinikernas ekonomi, borttaga alla tandsten samt putsa alla fyllningar, varvid naturligtvis de för dessa operationer nödvändiga instrumenten såsom borrmaskiner och dylikt skall av kliniksystern handhavas”.
Hammarlund ville se kliniksystern som den tidens tandhygienist och han jämförde med USA som hade tandhygienister. Det väckte debatt i fackpressen och en intensiv debatt i tandläkarorganisationer. Efter ingående diskussioner beslöts i en tillsatt kommitté att tandsköterskans arbete skulle vara begränsat till åtgärder ”utanför munnen”.
Först 1963 läggs en skrivelse från medicinalstyrelsen till sjukvårdsstyrelsens handlingar angående ett tillstånd för vissa tandsköterskor att efter tandläkarens anvisningar utföra kariesprofylaktisk flourbehandling. Så från år 1963 fick tandsköterskor utföra lokal flourprofylax.
Den högra sköterskan, ”Trained nurse”, håller händerna i luften av hygieniska skäl. Den vänstra ”Dental nurse” har handen på hakan –ohygieniskt! Bilden är från Dr Kells bok. Han var mycket noga med hygienen och förordade handtvätt.
Redan 1929 i Berlin skrev Dr Jakob Rummelsberg att tandläkare i sin praktik är synnerligen beroende av sin sköterska, samt att tandsköterskeutbildningen inte beaktas tillräckligt. Han menade att då den konservativa och kirurgiska behandlingen spelar en alltmer dominerande roll fordras en helt annan utbildning och den bör avslutas med en examen.
Det fanns inte så många uppgifter om de första tandsköterskorna i Sverige. Möjligen var det så, att unga kvinnor kunde få praktisera hos en tandläkare och så stannade de kvar där för att hjälpa till med allahanda sysslor och avlastade tandläkaren alltmer.
Tack till Louise Ericson, leg. tandläkare och ordförande i tandläkarförbundets museinämnd.
