Wikipedias trovärdighet by Robin Håkansson

JB Gymnasiet i Växjö Ämne: Svenska 1 Lärare: Jessica Eklöf Termin: VT 2013

Wikipedias trovärdighet

Robin Håkansson ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................................ 3 Syfte ............................................................................................................................................................... 3 Metod ............................................................................................................................................................. 3 Wikipedia ........................................................................................................................................... 4 Uppbyggnad ................................................................................................................................................ 4 ”Wiki” ............................................................................................................................................................ 5 ”-‐pedia” ......................................................................................................................................................... 5 Regler och riktlinjer ....................................................................................................................... 5 Statistik ............................................................................................................................................... 7 Svenska artiklar på Wikipedia ............................................................................................................. 7 Dagliga besökare ....................................................................................................................................... 7 Vilka redigerar? ......................................................................................................................................... 7 Trovärdigt eller inte? ............................................................................................................................... 8 Användandet av Wikipedia .................................................................................................................... 8 Källkritik ............................................................................................................................................ 9 Avgör pålitligheten hos Wikipedia-‐artiklar ..................................................................................... 9 Kontroversiella ämnen på Wikipedia .............................................................................................. 10 All historik sparas ........................................................................................................................ 10 Wikipedia i undervisningen ..................................................................................................... 11 Universitetskurs i Wikipedia .............................................................................................................. 12 Finns det några anställda? ......................................................................................................... 12 Undersökningar ............................................................................................................................ 12 Wikipedia jämfört med Britannica ................................................................................................... 12 Vandalisering i artiklar ......................................................................................................................... 13 Wikipedia som källa .................................................................................................................... 13 Diskussion & slutsats .................................................................................................................. 14 Källhänvisning ............................................................................................................................... 15

Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Inledning De flesta Internetanvändare har med största sannolikhet någon gång hamnat på en av Wikipedias artiklar när vi surfar runt på nätet och letar information. Det fria uppslagsverket Wikipedia är oftast en av sökmotorernas första träffar när vi söker på Internet. Det beror bland annat på att Wikipedia är en av de tio mest besökta webbplatserna i världen och att väldigt många länkar till de miljontals artiklar som finns på Wikipedia. Idag används uppslagsverket allt mer flitigt i till exempel dagstidningar, på bloggar och i skolarbeten.[2] Men borde inte ett helt öppet uppslagsverk, som Wikipedia faktiskt är – där artiklarna skrivs av användarna själva och där vem som helst kan gå in och redigera informationen -‐ framkalla mängder av felaktigheter från oseriösa användare? Genom detta arbete ska jag ta fram intressant information kring Wikipedia och framförallt det som berör dess trovärdighet.

Syfte Mitt syfte med rapporten är att utöka min egen kunskap om källkritiskt tänkande samt om hur världens största uppslagsverk, den fria encyklopedin Wikipedia, fungerar och om dess trovärdighet och brister. Centrala frågor som jag ska behandla i arbetet är: • Kan jag lita på Wikipedia? • Hur fungerar webbplatsen? • Kan jag på något sätt avgöra om informationen är pålitlig? • Hur står sig Wikipedia jämfört med andra uppslagsverk? • Bör man använda Wikipedia som informationskälla inom skolan?

Metod Rapportskrivningen utgår ifrån olika Internetkällor där jag hämtar information, statistik samt analyserar andras åsikter och synvinklar i diskussionsforum. Jag håller mig dock mestadels till fakta i min sammanställning. Det är först i slutet av arbetet, vid diskussionsavsnittet, som jag tar med mina egna åsikter. I arbetet kommer jag nämna vissa jämförelser mellan Wikipedia och det berömda engelskspråkiga Encyclopedia Britannica, som anses som ett professionellt uppslagsverk. Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Wikipedia

”Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.” Jimmy Wales, Wikipedias grundare 1962 sa Charles Van Doren, senare redaktör på det engelskspråkiga Encyclopedia Britannica, att det ideala uppslagsverket borde vara flexibelt från grunden. Men sedan dess har Britannica utvecklats på ett allt annat än flexibelt sätt. Faktum är att det är ett väldigt stelt och oflexibelt uppslagsverk. Wikipedia, å andra sidan, är flexibelt från grunden, där målet är att varje person på jorden ska ha fri tillgång till all mänsklig kunskap. [16] Wikipedia är ett flerspråkigt uppslagsverk med fritt och öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av privata donatorer. Uppslagsverket lanserades den 15 januari 2001 av Jimmy Wales och Larry Sanger. Idag finns Wikipedia på 272 språk och med över fyra miljoner artiklar blir Wikipedia världens största uppslagsverk genom tiderna. Sidan är i skrivande stund rankad som nummer sex i Alexas lista över världens populäraste webbplatser. [6][15]

Uppbyggnad Idén med Wikipedia är enkel: så många som möjligt ska kunna bidra för att vi tillsammans ska kunna skapa det bästa möjliga uppslagsverket. Vem som helst som har en dator med internetuppkoppling kan gå in på Wikipedia, leta reda på en artikel och lägga till, ändra och ta bort text. Det kanske låter kaotiskt. Men det innebär också att de redigeringar man själv gör kan få tillägg, bli ändrade eller tas bort av andra. Sedan kan en tredje person ändra i den texten. I längden får det effekten att de dåliga inslagen blir färre och färre, medan de bättre blir fler och fler. Detta innebär att en artikel kan ändras radikalt inom bara några minuter. Det hela systemet går enligt principen: ”ensam kan du inte göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket”. Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Om man ska förklara det Internetbaserade uppslagsverket är nog det lättaste att börja med namnet – Wikipedia. Där finns nämligen två komponenter, ”wiki” och ”pedia”, som beskriver två olika sidor hos Wikipedia: hur Wikipedia skapas och vad målet med Wikipedia är. [6] [12]

”Wiki” Ordet ”wiki” kommer från hawaiianska som betyder ”snabb”. Och det är precis vad de flesta människor använder Wikipedia till, för att snabbt hitta information om något. Om vi tittar på ordets innebörd så är ”wiki” en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringarna publiceras sedan omedelbart, utan att först genomgå någon typ av granskning. [1] Det finns två stora skillnader mellan wikisajter och vanliga webbplatser som kan vara bra att känna till: [6] [12] 1. Man behöver inga särskilda program för att redigera sidorna. 2. Ändringarna syns direkt, utan några moderatorer eller väntetider.

”-‐pedia” Den andra delen av namnet Wikipedia är minst lika viktig som den första. ”-‐pedia” kommer naturligtvis från ordet ”encyklopedi”, vilket ursprungligen härstammar från grekiskan och betyder ”allmänbildning”, som i Sverige kan ses som en synonym till ”uppslagsverk”. Med det menas att Wikipedia enbart är ett uppslagsverk. [6] [12]

Regler och riktlinjer

Vid en ytlig beskrivning kan man lätt få intrycket att Wikipedia är en sida med inga som helst regler eller riktlinjer, ett rent kaos. Så är det inte. Utan regler och riktlinjer skulle Wikipedia aldrig haft chans att bli världens största uppslagsverk någonsin, vilket det idag faktiskt är. För att få struktur på uppslagsverket har Wikipedia utvecklat en policy som består av fem pelare: [12] 1. Wikipedia är ett uppslagsverk Wikipedia är enbart ett uppslagsverk. Det är exempelvis inte en samlingsplats för all världens kunskap (viss information passar helt enkelt bättre på Eniro eller ens privata webbplats). Det är inte heller ett reklam-‐ eller propagandacentrum, samling av egen forskning eller ett diskussionsforum. Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Vana Wikipedia-‐skribenter får tillbringa mycket tid åt att ta bort irrelevant material, sådant som nybörjare ständigt försöker skriva in och som helt enkelt inte passar in i ett uppslagsverk. Det kan till exempel vara när användare försöker skriva in information om sig själva för att framstå som en känd offentlig person. Wikipedia har en neutral synvinkel Alla artiklar ska vara skrivna på ett opartiskt sätt. Inga politiska åsikter eller liknade ska vara framträdande. Synpunkter om något ska inte bara vara vinklade åt ena hållet, målet är att få med alla perspektiv och synpunkter inom ett ämne. Wikipedias innehåll är fritt Detta innebär att inget material på Wikipedia är upphovsrättsskyddat. Det betyder i kort att allt innehåll, som texter, bilder, ljud och videoklipp, är fritt för vem som helst att kopiera, ändra och föra vidare – så länge du anger källan. [17] Det enda förbehållet för Wikipedias fria licens är att man ger nästa person samma rättigheter, det vill säga om du tar en bild från Wikipedia och lägger upp på din blogg, kan du inte förbjuda andra att kopiera den därifrån. Den absolut vanligaste överträdelsen som nybörjare på Wikipedia brukar göra är att försöka lägga upp upphovsrättsskyddat material på sidan, som till exempel andras textverk. Det har länge gjorts försök att stoppa denna typ av uppladdning. Wikipedia har etikettsregler ”Wikipedianer” kallas de som är vana och aktiva skribenter på Wikipedia. Denna etikettpelare handlar om att vara vänlig, det vill säga vara trevlig mot nybörjare och försöka samarbeta på ett professionellt sätt med andra användare. Man ska inte vara otrevlig eller förstöra något som någon annan användare har skapat. I de enstaka fall där detta har förekommit systematiskt har användaren blivit fråntagen sina redigeringsmöjligheter. Wikipedias regler är inte huggna i sten Den sista pelaren handlar om att man inte ska behöva lära sig en massa regler innan man kan börja bidra med information till Wikipedia. Man ska bara tänka på vad som verkar rimligt. Och om det som verkar vara rimligt inte skulle vara korrekt, så går det alltid att återställa till det som är korrekt. Policyns anda och målet att skapa en fri encyklopedi är det viktiga.

Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Statistik Det har förts en hel del statistik genom åren kring Wikipedia som kan vara intressant att ha kännedom om.

Svenska artiklar på Wikipedia Svenskspråkiga Wikipedia har idag nästan 1 miljon artiklar. Sett ur aspekten hur många som talar språket kan man se antalet som bra. Mängden artiklar har ökat drastiskt under det senaste året och ännu fler artiklar förväntas det att bli. Därmed är Wikipedia, sedan 2006, det största svenska uppslagsverket någonsin. [14] [18] 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0

Dagliga besökare Eftersom engelskakunskaperna i Sverige är höga är det rimligt att anta att många av oss använder engelskspråkiga Wikipedia i lika hög grad som det svenskspråkiga, eller kanske ännu mer. Därför har det svenskspråkiga Wikipedia, i förhållande till andra språkversioner, en ganska låg daglig webbtrafik med omkring 1,7 miljoner besök per dag. [18]

Vilka redigerar? I skrivande stund är det omkring 3 000 frivilliga personer som hjälps åt med att aktivt redigera och granska artiklar på det svenskspråkiga Wikipedia. Som sagt, ingen får betalt för att skriva, men även professorer kan ju skriva gratis. Wikipedia har många exempel på skribenter som är proffs inom olika ämnen: civilingenjörer, fysiker, lärare, datatekniker, journalister, filosofer, präster, musiker, Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

officerare från armén, tjänstemän inom kommuner och landsting, professorer och många, många fler. Sanningen är dock att man aldrig kan veta vem som skriver. Visserligen kan det vara en amatör – men även amatörer kan ha rätt. Ett problem som man kan se här är dock att det nästan enbart är män som redigerar. En undersökning visar att endast 1 av 10 redigerare är kvinnor. Detta är något som Wikipedia arbetar mycket med -‐ att få fler kvinnor att bli delaktiga i uppbyggandet av världens största encyklopedi. [17] [18]

Trovärdigt eller inte? I en webbundersökning som Svenska Dagbladet genomförde år 2009 med frågan ”Litar du på Wikipedia?” deltog totalt 8 274 personer. Resultatet blev följande: [3]

29%

Ja absolut

Nja, jag är lite tveksam

57%

Nej, aldrig

14%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Användandet av Wikipedia HBL.fi har lagt upp en enkät med frågan ”Hur ofta använder du Wikipedia?”. Totalt svarade 460 personer och resultatet såg ut så här: [4] 2% 10%

42%

Varje dag Varje vecka Någon gång i månaden Aldrig

46%

Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Källkritik När du söker på Internet måste du själv granska informationen och analysera om den känns trovärdig. Detta gäller all information som kan hittas på nätet, oavsett om den kommer från Wikipedia eller någon annan webbplats. Vid denna kritiska granskning finns det några bra frågor som du kan ställa till de webbplatser du hittar: • Författare Det är viktigt att kolla vem som har skrivit informationen. Är det en myndighet, organisation, företag, privatperson eller någon annan som kan mycket inom ämnet? • Syfte I vilket syfte skrevs informationen? Var det för att informera om något, göra reklam, propagera för en åsikt eller kanske för att underhålla? • Datum Om du ska behandla dagsaktuell information som ständigt förändras är det mycket viktigt att du kollar källans publiceringsdatum. • Jämföra Kan du hitta samma information på andra trovärdiga källor? Dessa ovanstående punkter kan vara bra att ta med sig i bakhuvudet vid all typ av källkritiskt granskande. [8] [9]

Avgör pålitligheten hos Wikipedia-‐artiklar Utöver de vanliga riktlinjerna gällande källkritiskt granskande finns det speciella frågor man kan ställa till Wikipedias artiklar för att själv lättare avgöra trovärdigheten. För visst kan man hitta mycket intressant information där, det svåra är bara att veta om man kan lita på det man läser. För att göra denna kontroll kan du behöva klicka in på fliken ”Visa historik” som finns högst upp på varje Wikipedia-‐artikel. En artikel som stämmer in på nedanstående punkter är sannolikt av hög kvalité: [10] • Många författare På Wikipedia gäller inte det välkända uttrycket ”ju fler kockar, desto sämre soppa”. Tvärtom, ju fler personer som har varit inblandade, desto fler har möjlighet att kritiskt granska artikeln och eventuellt rätta till felaktigheter. Antalet författare hittas i artikelns historik. Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

•

Wikipedias trovärdighet

Hög ålder En artikel som skapades för länge sedan, då inte sett till senaste redigeringen, är av stor sannolikhet av god kvalité. En sådan artikel har oftast hunnit bli läst av fler personer än vad en nyskriven artikel har blivit och därför är sannolikheten stor att eventuella fel har blivit upptäckta och korrigerade samt att den har hunnit bli bearbetad under en längre tidsperiod. Dateringen på artikeln och alla redigeringar syns i historiken. Stabilitet Om textinnehållet liknar hur artikeln såg ut för till exempel några månader sedan, betyder det att det inte pågår någon konflikt om hur artikeln ska se ut och att den nuvarande versionen är stabil. Liksom ovanstående kontroller, syns även detta inne i fliken ”Visa historik”. Där kan du även välja att se äldre versioner av artikeln samt jämföra olika versioner med varandra. Referenser Längst ner på varje Wikipedia-‐artikel finns det oftast en avdelning med ”Referenser”. Här finns alla källhänvisningar till den informationen som artikeln innehåller. Beroende på antalet sådana och hur du själv analyserar dessa som bra källor kan du avgöra om artikeln upplevs som trovärdig. Ofta hittar man mycket referensmaterial där, vilket är smidigt upplagt om man vill göra vidare research inom ämnet. [7] [11]

Nu kan det kanske upplevas som komplicerat att varje gång granska en Wikipedia-‐sida så här grundligt, men faktum är att det är ganska snabbt gjort efter att bara en gång ha klickat in på fliken ”Visa historik”. Och med tanke på all den goda information som kan hittas där så kan det vara värt besväret.

Kontroversiella ämnen på Wikipedia Artiklar som berör kontroversiella ämnen kan vara svåra att bedöma trovärdigheten på. Dessa brukar engagera människor vilket gör läsarna till mycket kritiska granskare av vad ”motståndare” har skrivit. Om alla parter är med och skriver på en kontroversiell artikel innebär det oftast att den blir av hög kvalité. Å andra sidan om endast en part har skrivit sin synvinkel inom området kan kvalitén bli mycket låg. Därför är det extra viktigt att ifrågasätta information med olika aspekter. [10]

All historik sparas På Wikipedia kan man följa skrivprocessen i en artikel. Alla ändringar i texten bokförs och dateras under historiken. Alltså kan man, om man skulle vilja, hoppa tillbaka flera år i redigeringshistoriken för att se hur en artikel såg ut vid ett tidigare skede. Det innebär

Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

också att man kan återställa artiklar till tidigare versioner, till exempel då en användare har varit inne och vandaliserat en artikel. [17] Man kan också öppet diskutera innehållet i en viss text med andra användare under fliken ”Diskussion” som finns högst upp på varje artikel. [11]

Wikipedia i undervisningen En av frågorna som jag sökte svar på genom detta arbete var: ”bör man använda Wikipedia som informationskälla inom skolan?”. Det korta svaret på den frågan blir: Ja, men var källkritisk! Förutom vid utbildning i hur man söker information på Internet och vid källkritiskt granskande, finns det flera sätt som Wikipedia kan ingå i skolundervisningen. Givetvis bör inte uppsatser bygga helt och hållet på artiklar från Wikipedia, lika lite som de enbart bör bygga på fakta från till exempel Britannica. Däremot är det bra att blanda och hämta information ifrån olika uppslagsverk och andra källor, jämföra informationen och analysera. Det är så man arbetar med källkritiskt granskande. En artikel på Wikipedia kan vara mycket bra introduktionsläsning för att skaffa sig en överblick över ett ämne, eftersom informationen ofta är skriven med ett ledigare och lättare språk än vad andra ganska stela, och i vissa fall inaktuella, uppslagsverk kan vara. I slutet av Wikipedias artiklar finns dessutom ofta en källhänvisning som kan vara bra att utgå ifrån för vidareläsning och fördjupning inom ämnet. Inom skola, framförallt gymnasie-‐ och universitetsnivå, finns många lärare som är mycket skeptiska till Wikipedia. Vissa till och med förbjuder sina elever att använda uppslagsverket. Lennart Guldbrandsson, en aktiv skribent och nu även ordförande för stödföreningen Wikimedia Sverige, skriver i sin e-‐bok ”Så fungerar Wikipedia” (2010): ”Ett förbud mot att hänvisa till Wikipedia leder därför troligen snarare till att folk börjar använda Wikipedia i smyg. Det här har jag redan sett i praktiken. Journalister använder Wikipedia utan att sätta ut källan därför att vissa läsare ser Wikipedia som mindre tillförlitligt. Elever använder fakta ur Wikipedia utan att ange varifrån de tagit fakta därför att deras lärare förbjudit dem att ta fakta därifrån.” Istället för att förbjuda användandet av Wikipedia menar Guldbrandsson att man ska uppmuntra studenterna att själva hitta och åtgärda Wikipedias felaktigheter inom ett ämnesområde. Han menar även att Wikipedia är en utmärkt webbplats att öva källkritik på, vilket enligt Skolverket är ett av skolans viktiga samhällsuppdrag. [12] [13] [18] Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Universitetskurs i Wikipedia 2009 startade Mittuniversitetet i Sundsvall en mycket intressant kurs, ”Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik”. Studenterna får lära sig om Wikipedia genom att skriva nya artiklar på den svenskspråkiga varianten. Kursen består av fyra delar: [21] 1. Författande: hur man skriver i Wikipedia, struktur, stilfrågor, referering av källor, länkning. Studenterna får helt enkelt lära sig att skriva bra och trovärdiga artiklar. 2. Trovärdighet: kunskapssyn och samhällsbetydelse. Studenterna får diskutera i forum och publicerar forskningsreferat på Wikipedia. 3. Teknik: begrepp, utvecklingstrender, hur man installerar en egen ”wiki”. 4. Fördjupning: genomföra en egen studie. Kursen är den första i sitt slag i världen. Inom kursen finns en stor blandning av erfarenheter, allt från nybörjare till erfarna Wikipedia-‐skribenter. De innefattar studenter, lärare, bibliotekarier och systemtekniker. Engagemanget har varit stort, framförallt när studenternas arbeten kommer visas offentligt för hundratusentals Wikipedia-‐användare. [22]

Finns det några anställda? Wikimedia Sverige, som är en ”ideell förening som arbetar för att göra kunskap fritt tillgängligt för alla människor” och som stöds av donatorer[20], har idag åtta anställda, inklusive halvtidsanställda. Men de arbetar inte med att skriva artiklar, vilket många tror. Anledningen till det är att de inte vill bli anklagade för att försöka vrida informationen åt något håll. Utan det som de anställda gör är att hålla föreläsningar, till exempel i skolor, prata med organisationer, åka runt på mässor, ordna konferenser för att få fler forskare att börja skriva på Wikipedia med mera. [17] [19]

Undersökningar

Även flera kritiska undersökningar kring Wikipedia har genomförts av bland annat vetenskapsmän för att redogöra om den diskuterade trovärdigheten.

Wikipedia jämfört med Britannica Tidskriften Nature skrev för ett antal år sedan i en onlineartikel att Wikipedia nästan är lika korrekt som det vetenskapliga och engelskspråkiga uppslagsverket Britannica, efter att de har genomfört en ganska omfattande undersökning. Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Nature kom fram till sitt resultat efter att ha gått igenom ett stort antal artiklar i Wikipedia, på grund av kritiken om dess bristande korrekthet som blossats upp på sistone, uppger tidningen USA Today. Totalt har 42 artiklar granskats av en vetenskaplig panel, där i genomsnitt endast fyra felaktigheter per artikel hittades, att jämföras med tre fel per artikel i Encyclopedia Britannica. [5] [6]

Vandalisering i artiklar Då Wikipedia är öppet för gemensam redigering och dessutom kan redigeras anonymt bedöms Wikipedias trovärdighet ofta efter hur fort felaktig eller missvisande information raderas. En tidig studie som genomfördes av IMB visade att ”vandalism åtgärdas ofta extremt fort – så fort att de flesta användare aldrig ser dess verkan”, och drog slutsatsen att Wikipedia hade ”oväntat effektiva självåterställande egenskaper”. På engelskspråkiga Wikipedia har en undersökning gjorts som visade att ca fem procent av det som skrivs på webbplatsen är klotter men inom 14 minuter har det tagits bort. [6]

Wikipedia som källa

Många är skeptiska till att använda Wikipedia som källa inom såväl skolan som inom arbeten. Men faktum är att allt fler journalister, författare, forskare med flera dagligen hämtar information från Wikipedia, eftersom det går snabbt jämfört med att leta i litteratur och forskningsartiklar. [6] Det viktiga är att man använder det fria uppslagsverket på rätt sätt, det är då som det blir till en journalistisk och vetenskaplig guldgruva. Men den stora nyttan med Wikipedia är nämligen inte att man snabbt får svar på frågor. Visst är det en bra funktion – men svaret går generellt inte att använda när man ska börja skriva och redovisa sina källor. Risken att någon av Wikipedias skribenter har skrivit fel anses som regel vara för stor. (Även om undersökningar har visat att Wikipedia faktiskt inte innehåller mer felaktigheter än professionella uppslagsverk.) De som aktivt använder Wikipedia inom professionella sammanhang menar att den största nyttan handlar om källor. Längst ner på Wikipedias artikelsidor finns en avdelning som heter ”Referenser”. Här finns för det mesta en rejäl källhänvisning till den information som behandlas i artikeln – mycket smidigt upplagt för den som vill göra vidare research. [7] Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Diskussion & slutsats Jag tycker Wikipedia har en fantastisk vision: ”en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap”, och jag tror den är på god väg att lyckas. Alla människor har olika intressen och besitter olika kunskaper som vi kan dela med oss av. Som vi kunde se i mitt diagram ”Svenska artiklar på Wikipedia” har antalet artiklar ökat explosionsartat under bara det senaste halvåret. Undersökningar visar att de flesta Internetanvändare använder Wikipedia. Så även om arbetsplatser eller skolor förbjuder användandet tror jag faktiskt inte det skulle hjälpa. Det skulle snarare resultera i att användarna inte anger källan. Istället ska vi lära oss om källkritik och hur vi själva ska granska och bedöma trovärdighet i det vi läser. Det är en viktig kunskap i dagens informationssamhälle som vi lever i. Min slutsats efter denna rapportskrivning och fördjupning inom Wikipedia är att jag kan använda uppslagsverket som en överblicksläsning inom ett ämne och som en typ av ”bro” till andra trovärdiga källor för vidare fördjupning inom ämnet. Ibland kan det vara svårt att hitta bra källor i djungeln av webbplatser som finns på nätet. Då kan det underlätta att använda Wikipedias referenser. Sen får man kanske tänka på i vilket syfte vi söker information. Vill vi endast ta reda på något snabbt är Wikipedia oslagbart. Till exempel om man vill veta i vilken kommun Pukavik ligger i så skulle jag säga att i 99 % av fallen har Wikipedia rätt – det ligger i Sölvesborgs kommun. Jag anser också att man lite kan bedöma trovärdigheten efter hur stort och populärt ett ämne är. Till exempel om vi läser Wikipedias artikel om Sverige, som många redan har förkunskaper om och som är en välbesökt artikel, upptäcks fel extremt fort och kan således rättas till på några sekunder. Om vi å andra sidan ska skriva en vetenskaplig uppsats ska man naturligtvis inte enbart använda Wikipedia som källa, men jag tycker gott att man kan använda den delvis, om den har underlag för egna referenser. Som sagt är Wikipedias artiklar ofta ganska lättlästa och fungerar bra som introduktionsläsning för att få en överskådlig bild på ett område. För att Wikipedia ska kunna uppnå sin vision är det viktigt att vi alla hjälps åt, till exempel om vi någon gång skulle hitta ett uppenbart fel i en artikel ska vi inte bara strunta i det, istället ska vi rätta till felet. Genom arbetets gång har jag fått svar på alla mina frågeställningar. Jag har också lärt mig extremt mycket som jag tror att jag kommer ha stor nytta av i framtiden, inte minst om hur jag kritiskt granskar källor. Robin Håkansson

ESEST12A

Svenska 1

Wikipedias trovärdighet

Källhänvisning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

9. 10. 11. 12. 13.

14. 15. 16. 17.

18.

19. 20. 21. 22.

Karlstads Universitet – Wikis (2013-‐05-‐13): http://www.kau.se/pentaplus-‐biblioteken/webb-‐ 20-‐och-‐larobjekt/wikis PDF: Lennart Guldbrandsson – Wikipedia i skolan (2008): http://upload.wikimedia.org/wikimedia/se/0/08/Wikipedia_i_skolan.pdf Undersökning: Svenska Dagbladet – ”Litar du på Wikipedia?” (2009-‐11-‐09): http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3774803.svd?service=poll Enkät: Hufvudstadsbladet – ”Hur ofta använder du Wikipedia?” (2013-‐05-‐10): http://hbl.fi/opinion/webbfragan/enkat-‐hur-‐ofta-‐anvander-‐du-‐wikipedia ComputerSweden – ”Wikipedia nästan lika pålitlig som Britannica” (2005-‐12-‐15): http://computersweden.idg.se/2.2683/1.16115 Wikipedia – Wikipedia (2013-‐05-‐12): http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia Journalisten.se – Wikipedia är en bra källa (2010-‐03-‐02): http://www.journalisten.se/kronika/wikipedia-‐ar-‐en-‐bra-‐kalla Skolverket – Källkritik på Internet (2012-‐12-‐12): http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/kallkritik/fakta/lathund-‐ 1.151074 Wikipedia – Källkritik (2013-‐04-‐21): http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llkritik Wikipedia -‐ Wikipedia som källa (2013-‐03-‐10): http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_som_k%C3%A4lla NE.se – Skillnad mellan Wikipedia och NE.se (2013-‐05-‐13): http://www.ne.se/static/about/kallkritik_och_ne.jsp#7 PDF: Lennart Guldbrandsson – Så fungerar Wikipedia (2010): http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/63/S%C3%A5_fungerar_Wikipedia.pdf Skolverket – Digitala medier, trovärdighet och kritiskt tänkande (2012-‐12-‐12): http://www.skolverket.nu/cm/2.10/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/kallkritik/artikelarkiv /2.5411/digmed-‐1.163776 Wikipedia – Wikipedia:Statistik (2013-‐05-‐07): http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Statistik Alexa – Top Sites (2013-‐05-‐13): http://www.alexa.com/topsites Videoföreläsning: Ted – Jimmy Wales och grundandet av Wikipedia (2006-‐08): http://www.ted.com/talks/lang/sv/jimmy_wales_on_the_birth_of_wikipedia.html Videoföreläsning: Youtube – Digitalisering och Wikipedia (2013-‐04-‐06): http://www.youtube.com/watch?v=Y_D7d2vbjyM&feature=share&list=FL0ILRTFiVEzo_Y7PgaTr OvQ Wikisource – Vanliga och ovanliga frågor (2010-‐10-‐16): http://sv.wikisource.org/wiki/S%C3%A5_fungerar_Wikipedia/Vanliga_och_ovanliga_fr%C3%A5 gor Radiointervju: Sveriges Radio – Wikipedias trovärdighet (2009-‐11-‐18): http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3246805 Wikimedia Sverige (2013-‐05-‐13): https://se.wikimedia.org/wiki/Huvudsida Dagbladet – De startar en ny kurs – i Wikipedia (2009-‐06-‐23): http://dagbladet.se/nyheter/sundsvall/1.1141385-‐de-‐startar-‐en-‐ny-‐kurs-‐i-‐wikipedia LearningNet – Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik (2010-‐04-‐08): http://webnews.textalk.com/learning-‐net/verktyg-‐for-‐larande/wikipedia-‐forfattande-‐ trovardighet-‐och-‐teknik

Robin Håkansson

ESEST12A