Kretslopp nr 2 – 2015

Kretslopp Hösten 2015

EN TIDNING FRÅN KRETSLOPP OCH VATTEN GÖTEBORGS STAD

Risk för översvämning Så gör du för att framtida generationer inte ska behöva bada i förpackningar. SID. 4–7 SE NÄR FARLIGT AVFALL-BILEN KOMMER TILL DITT OMRÅDE SID. 8–9

SÅ ÅTERVINNS VÅRT AVFALL TILL NYTT MATERIAL SID. 12–13

2 HÄLSNING FRÅN REDAKTÖREN

Var ska jag lägga smörpaketet?

MORMOR EVA, 92 ÅR, har börjat källsortera. För några år sedan fick hon och grannarna möjlighet att lämna förpackningar i soprummet. Mormor sorterar så gott det går, men ibland uppstår problem. Vad är det för material runt smörpaketet, i chipspåsen, i locket till crème fraiche–burken?

Ofta står det på förpackningen, men texten är liten och ibland är förpackningarna av olika material.

Mjölkförpackningens skruvlock ska till plaståtervinning, resten ska läggas i pappersförpackningar. Men man behöver inte klippa bort plastringen. ”Tumregeln är att man ska sortera efter det material som det finns mest av, säger jag. Och att man inte behöver använda verktyg.”

fanns nästan inga förpackningar, så fullständig källsortering är något nytt. ”Vi hade bara en slaskhink”, berättar hon. ”Där lade vi potatisskal, morotsblast och annat matavfall. Sedan slängde vi det på komposten.”

Mormor växte upp på landet. Hennes föräldrar var statare och en del av lönen kom i form av mjölk, kött och annan mat från gården där hennes far arbetade. Själva odlade de potatis och grönsaker och slaktade hushållsgrisen till NÄR MORMOR VÄXTE UPP

jul. Det saltade fläsket räckte till försommaren.

I lanthandeln köpte de socker, risgryn och andra torrvaror i lösvikt i bruna påsar. Påsarna eldade de upp i vedspisen.

De hade helt enkelt inget förpackningsavfall.

Ja, de hade nästan inga sopor alls.

Nu kan man lätt tro att detta bara gällde lantbefolkningen som odlade sin egen mat. Men mormor minns inga sopor från sin ungdomstid i Stockholm heller. Som så många andra unga flyttade hon till storstaden för att arbeta och fick jobb i en speceriaffär. Där fanns varken glasburkar, konserver eller plastpåsar. ”Vi sålde allt i lösvikt.” Mjölken fanns i ett stort kar med is och kunderna hade med sig pantflaskor som mormor hällde upp den i. Hemma hade mormor inga sopor eftersom hon åt på jobbet. under mormors diskbänk fullt av förpackningar som ska bäras ut till soprummet. Samhället har hittat tekniker att ta tillvara på materialet, men det blir mycket svinn på vägen.

Mormor – och alla vi andra – har en livsstil som är ljusår från hennes barndoms. Men om vi ska minska avfallet måste vi kanske titta lite i backspegeln och lära av historien?

I lanthandeln köpte de socker, risgryn och andra torrvaror i lösvikt i bruna påsar. Påsarna eldade de upp i vedspisen.

De hade helt enkelt inget förpackningsavfall.”

I DAG ÄR SKÅPET

ULRIKA NAEZER Redaktör

SCHEMA FÖR HÄMTNING Se när du kan lämna farligt avfall i ditt område.

Sid. 8–9 KRISHANTERING Kretslopp och vatten är beredda om krisen kommer. Det här kan du göra.

Sid. 10–11

4–5

FÖRVANDLINGEN Se vad ditt avfall förvandlas till om du lämnar det för återvinning.

Sid. 12–13

AVFALLSFRITT EXPERIMENT Avfallsfria Ada testade att leva en månad utan att producera något skräp. Läs om hur försöket fick henne att minska sina sopor rejält.

Kretslopp

Postadress Kretslopp och vatten Box 123 424 23 Angered

Webbadress www.goteborg.se

Omslagsfoto Mikael Göthage

Tidningen Kretslopp ges ut av förvaltningen Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.

Redaktör Ulrika Naezer

E-post kretsloppochvatten@ kretsloppochvatten. goteborg.se

Repro och tryckning Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

FÖRPACKNINGARNA BLIR FLER Allt fler matvaror sluts in i förpackningar och det bidrar till ökade avfallsmängder.

Läs om den negativa utvecklingen och hur den påverkar miljön.

Kretslopp Hösten 2015

S STAD VATTEN GÖTEBORG KRETSLOPP OCH EN TIDNING FRÅN

Risk för översvämning generationer inte 4–7 Så gör du för att framtida förpackningar. SID. ska behöva bada i

AVFALL-BILEN SE NÄR FARLIGT OMRÅDE SID. 8–9 KOMMER TILL DITT

Kretslopp Nr.2 2015

6–7

Telefon kundservice 031- 368 27 00, helgfri mån, tis, tor, fre: kl. 07.00–16.00, ons: kl. 09.00–16.00

Produktion Rubrik www.rubrik.se

341

769

AVFALL TILL SÅ ÅTERVINNS VÅRT SID. 12–13 NYTT MATERIAL 2015-08-03 11:29

NY3.indd 1

Kretslopp

Hösten 2015

GODA NYHETER 3 TE X T: ULRIK A NAE ZER FOTO: ANNA-LENA LUNDQVIST

Kolonist med grönt hjärta

D

e tjänar tusentals kronor på att sortera ut sitt matavfall. På fem månader sparar de 10 000 kronor, bara i fasta kostnader. Förhoppningsvis minskar också restavfallet och därmed viktavgiften. Men framför allt är det miljön som vinner på att kolonisterna i Slottsskogskolonin börjat med matavfallsinsamling.

– Jag blir bedrövad av att man skickar sådant som kan bli biogas och näringsrik jord till förbränning, säger Ulla Holmquist, samordnare i Slottsskogskolonins miljögrupp. av de 150 stugorna har varmkompost, men resten slängde tidigare sina potatisskal, bananskal och annat biologiskt avfall i soporna. Förhoppningsvis kommer dessa nu att sortera ut sitt matavfall. Tillsammans med kollegan i miljögruppen lämnar Ulla Holmquist ut matavfallspåsar och påshållare vissa tider, men för att vara säker på att nå alla går hon även runt i stugorna.

– Min ambition är att veta hur många som kommer att använda systemet och informera dem om hur man gör, säger hon.

UNGEFÄR EN TREDJEDEL

DET TAR MÅNGA timmar att knacka dörr i området, men Ulla Holmquist och miljögruppen brinner för sitt arbete, de tänker globalt och agerar lokalt.

Målet är att allt matavfall ska bli antingen kompost på området, eller biogas och biogödsel i Göteborgs Stads regi. Då kan fossila bränslen ersättas med biogas och utsläppen av växthusgaser minskar. Dessutom kan jordbruket få fin biogödsel i stället för konstgödsel. Fosfor, som är en beståndsdel i gödsel, är liksom olja en ändlig resurs. Därför är det viktigt att sluta kretsloppet och ta tillvara det som redan finns i samhället, det vill säga matavfallet. Det blir en dubbel vinst – både för plånboken och för miljön.

Eldsjäl Ulla Holmquist är samordnare i Slottsskogskolonins miljögrupp och lämnar ut matavfallspåsar och påshållare till alla kolonister.

VILLAÄGARE SORTERAR BÄST 69%

69 PROCENT AV matavfallet från villor sorteras ut, medan boende i lägenhet bara sorterar ut 20 procent av sitt matavfall. Detta trots att 74 procent har möjligheten. Med tanke på att de flesta bor i lägenhet i Göteborg finns mycket att göra.

EN TIDNING FR ÅN GÖTEBORG STAD

Bor du i lägenhet och saknar möjlighet att sortera ditt matavfall?

Kontakta då din fastighetsägare. Är du villaägare kan du beställa tjänsten direkt från kundservice@kretsloppoch vatten.goteborg.se eller på telefon 368 27 00.

I matavfallsabonnemanget ingår påshållare och bruna påsar.

VI SAKNAR 62 PROCENT 62%

2014 SORTERADE göteborgarna ut 38 procent av allt matavfall. Det finns alltså mängder av matavfall som kan bli biogas och biogödsel i stället för att gå till förbränning.

4 TEMA FÖRPACKNINGAR

KOSTSAM KONSUMTION Förpackningarna blir fler

Ibland hamnar avfallet fel.

Majoriteten av allt skräp i havet kommer från land.

Det mesta skräpet består av förpackningar av plast som förts till havet med vindar, regnvatten och älvar.

Källa: Skräprapport 2015: Nedskräpningen i Sverige, av organisationen Håll Sverige Rent.

Kretslopp

Hösten 2015

TEMA FÖRPACKNINGAR 5 TE X T: ULRIK A NAE ZER FOTO: SHUT TERSTOCK

Plastpåsar, glasflaskor, mjölkförpackningar, kartonger och konservburkar. Förvånas du över hur ofta du sorterar förpackningar?

Du är inte ensam. Mellan 1994 och 2005 ökade förpackningarna med 75 procent. Merparten är av plast.

G

å in i vilken matvarubutik som helst och titta runt i hyllorna, i köttdisken eller i frukt- och grönsaksavdelningen. Kan du se några varor som inte är förpackade?

Torrvarorna kommer i pappers- eller plastförpackning, köttfärsen ligger på ett frigolittråg överdraget med en plastfilm, tomaterna ligger i plastburkar med plastöverdrag, ja till och med gurkorna har fått trånga plastskydd. Vill du sedan köpa läsk och öl till helgen är det PET-flaskor, aluminiumburkar och glasflaskor som gäller. Inte returglas. De är historia.

– Tiden då du kan gå in i en affär och klämma på tomaterna är snart förbi, säger Kent Carlsson, vd på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (fti). Om alla klämmer på varorna blir de dåliga och måste kasseras och matsvinn är både dyrt och miljöpåfrestande. ”Samla in, återvinn 2005”, ökade mängden förpackningar med 75 procent mellan 1994 och 2005. Detta samtidigt som Sverige införde en lag om producentansvar för förpackningar. Lagen kom till för att uppmuntra producenterna att minska mängden förpackningar och göra dem lättare att materialåtervinna.

Att man bara valde förpackningar och inte alla produkter beror på att våra soppåsar till största delen bestod av just förpackningar.

Men utvecklingen gick stick i stäv med riksdagens intention. En mer global marknad med långa frakter, i kombination med handelns vilja att minska matsvinn och ekonomiska förluster, har lett till allt fler förpackningar. När det gäller drycker i returglas har de nästan helt försvunnit.

Returglasen kunde diskas upp till 30 gånger innan de gick till återvinning. I dag dricker vi ur en ölflaska på några minuter, sedan ska man tillverka en ny flaska av materialet.

Det kräver mer energi och klimatpåverkan blir högre. Men när monopolet för Vin och Sprit AB – som tillhandahöll returglasen – upphörde var det svårt att behålla systemet.

Men det handlar inte bara om logistik. I dag är även förpackningen en del av varumärket. När det gäller Systembolagets varor kan det handla om att ha en tilltalande flaska med snygg etikett som kan exponeras i reklam och PR. – Producenterna tänker i första hand på att skydda varan och på försäljningen, säger Catarina Östlund på Naturvårdsverket.

Frågan hur förpackningen ska återvinnas finns inte med, trots att det är lag på detta.

Förpackningarna har dock blivit lättare, vilket ger billigare frakt och bättre arbetsmiljö. Samtidigt har de blivit både fler och mer komplexa, med blandade material som är svåra att återvinna. Men kanske blir det en ändring på detta. Regeringen har nu gett Naturvårdsverket uppdraget att skärpa tillsynen och se till att producenterna lever upp till syftet med producentansvarslagen – att minska och underlätta återvinningen av förpackningar.

Kent Carlsson Vd, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

ENLIGT NATURVÅRDSVERKETS RAPPORT

det svårt att leva ett modernt liv utan förpackningar. Men det finns saker som vi som konsumenter kan göra. Mängden förpackningar beror på vår konsumtion och livsstil. Tidspress och ett oändligt antal valmöjligheter ger mer avfall. Vi tar take away-kaffe, vi köper överförpackad färdigmat och beställer hem varor från andra sidan jordklotet. Om vi i stället väljer att dricka kaffet på kaféet, äta lunchen på restaurangen, undvika engångsprodukter och handla i butiker med lösvikt, ja då uppstår inte lika mycket avfall. Dessutom minskar vi nedskräpningen, som förutom fimpar, uteslutande består av förpackningar.

Kent Carlsson, vd på FTI, tycker att det görs mycket för att optimera förpackningarna. Framför allt genom att göra dem lättare och mindre.

– Mellan 2002 och 2012 ökade den totala privata konsumtionen med 30 procent, men förpackningarna ökade bara med nio procent i vikt. Jag tror att det är vi konsumenter som behöver tänka till och se över vårt slit- och slängsamhälle.

I DAG ÄR

ÅTERVINNINGEN BLIR BÄTTRE MEN FÖRPACKNINGARNA FLER 1994 INFÖRDES PRODUCENTANSVAR för förpackningar. Syftet var att de skulle minska i vikt och volym och att producenterna skulle ta ansvar för insamling och återvinning. Tvärtemot syftet ökade mängden förpackningar. Däremot blev insamlingen och återvinningen bättre. Tyvärr är det inte alla som sorterar ut sina förpackningar. En tredjedel av soppåsen består fortfarande av förpackningar som går till förbränning i stället för att bli nytt material.

EN TIDNING FR ÅN GÖTEBORG STAD

Catarina Östlund Handläggare på Naturvårdsverket

På nästa uppslag kan du läsa om Avfallsfria Ada och hennes utmaning i våras – en månad utan sopor.

6 TEMA FÖRPACKNINGAR TE X T: AVFALLSFRIA ADA FOTO: AVFALLSFRIA ADA , JOHANNA MONTELL & SHUT TERSTOCK

AVFALLSFRIA ADA

SIKTADE MOT STJÄRNORNA OCH NÅDDE TRÄDTOPPARNA

Jag siktade mot stjärnorna, men hamnade bland trädtopparna.

Så kan man sammanfatta min avfallsfria månad. Jag blev femton kilo lättare, men inte viktlös.

I

våras antog jag en extrem utmaning – jag skulle leva en hel månad utan avfall. Utöver matavfall som blir till biogas och gödsel, fick jag inte ha några sopor. En genomsnittlig Kålle eller Ada har 25–30 kilo avfall varje månad, om man inte räknar matavfallet. Jag slutade på fem.

DET JAG BEFARADE skulle bli svårast var maten. Hur skulle jag få hem mat utan förpackningar? Syftet var inte att fasta i 40 dagar inför påsk, att fuska genom att äta ute hela tiden eller lämna förpackningarna i affären som en markering.

Min vän Beda oroade sig för att jag skulle bli smal – och snyggare än henne – men det var en obefogad rädsla. Mycket mat går att få hem utan förpackning om man undviker stormarknader.

Bröd köpte jag på bageriet och lade det direkt i min medhavda tygkasse. Fisk, ost, kaffe och te gick ypperligt att köpa över disk och lägga i medhavda burkar. Torrvaror som gryn, ris, och linser hittade jag i lösvikt hos en ekobutik. Frukt och grönt har i många fall en naturlig förpackning, nämligen skal.

När det gällde dagligvaror som hygien- och rengöringsprodukter hittade jag tvål, deodorant, schampo- och balsamtvål i lösvikt.

Att leva i en storstad i en modern tid ger oundvikligen avfall. Trasiga lampor, uttjänta batterier, trasiga koppar, mjölkförpackningar, kuvert i brevlådan. Det finns mycket avfall som inte går att undvika hur gärna man än vill. Dessutom tar ett avfallsfritt, eller avfallssnålt liv tid. Ja, om man är nitisk är det nästan ett heltidsjobb.

Kanske är det just detta det handlar om: tid, pengar och livsstil.

Den genomsnittlige svensken har mycket pengar och lite tid. Våra grundläggande fysiska behov av mat, kläder, hygien och tak över huvudet har vi lagt över på andra. Vi odlar eller fångar inte längre vår föda, vi hämtar inte vårt vatten eller syr våra kläder.

När andra ska leverera dessa varor och tjänster till oss och allt blir mer specialiserat, centraliserat och globaliserat, ja då uppstår avfall.

Lägg därtill att vi är bekväma och ofta styrs av annat – som mode, identitet, sociala normer med mera – ja då blir kontentan att förpackningar och annat avfall ökar. samhällsförändringar om sopberget ska krympa. Men redan nu finns saker som var och en kan göra. Om man köper kvalitet, lagar och reparerar och lägger pengar på tjänster och upplevelser i stället för materia minskar avfallet rejält.

Avfallet är förknippat med vår livsstil, vanor och mönster. Det innebär att vi, inom vissa gränser, kan påverka framtidens avfallsmängder!

DET KRÄVS STORA

Kretslopp

Hösten 2015

ENKÄT 7 AVFALLSFRIA ADA OCH GREENHACKGBG Avfallsfria Ada var ett försök inom GreenhackGBG, Göteborgs Stads satsning för att få invånarna att leva ett grönare liv och minska sina klimatutsläpp.

Greenhackgbg pågår under hela 2015 med olika teman varje månad.

Du kan läsa alla blogginlägg på greenhackgbg.se och se filmer och bilder på Greenhackgbgs Facebook och Instagram.

HEJ!

Sorterar du alla dina förpackningar?

MARIOLA P. 34 år, Majorna – Jag försöker sortera glas, konservburkar, stora kartonger med mera.

Dessutom sorterar vi ut matavfallet.

Men jag är sämre på plast, yoghurtburkar och annat. De hamnar tyvärr ibland i den vanliga soppåsen.

BRA TIPS FRÅN ADA Så drar du ner på avfallet

1

MATINKÖP UTAN FÖRPACKNINGAR Köp bröd hos bagaren och lägg direkt i medhavd tygkasse, ta ingen extra plastpåse till frukt och grönsaker – de har naturliga förpackningar i form av skal, köp torrvaror i butiker som säljer lösvikt och använd medhavd burk eller tygkasse.

Handla kött och fisk över disk och be att få i medhavd burk eller bara i pappersomslag.

2

HYGIEN OCH SKÖNHETSPRODUKTER 100 ton. Så mycket tvålar, schampo, krämer, deodoranter, mascara, ögonskugga och andra smink- och hygienartiklar konsumerar vi i Sverige varje år. Minska mängden och köp hygienartiklar i lösvikt i stället. Detsamma gäller rengöringsprodukter. Vanlig såpa fungerar för de flesta ändamål.

3

MAT OCH FIKA UTE Undvik take away. Det tar inte lång tid att dricka upp en kaffe, undvik pappersmugg med plastlock. De återvinns sällan och hamnar i värsta fall i naturen. Ät lunch på restaurangen i stället för att hämta mat. Om du måste hämta mat – ta med egen burk.

EN TIDNING FR ÅN GÖTEBORG STAD

TOMAS GÖTESSON 45 år, Kålltorp – Nej, inte alla. Jag sorterar glas, papper, PET-flaskor, tidningar och hårdplast. Jag är sämre på mjukplast.

Varför vet jag inte, kanske för att den är så fluffig och tar mycket plats.

Konserver har jag sällan. Närheten till återvinningsstationen gör det lätt att återvinna.

LINNEA ANDERSSON 21 år, Haga – Ja, jag försöker sortera alla förpackningar, men jag är extra noga med glas och metall. Jag gör det för miljöns skull och för att jag har vanan sedan jag bodde hemma. Mina föräldrar har alltid källsorterat.

8 FARLIGT AVFALL

Farligt avfall-bilarnas hämtschema Passa på att lämna batterier, lampor, elektronik, kemikalier och annat farligt avfall när Farligt avfall-bilarna kommer till ditt område. Sätt gärna upp schemat hemma eller i soprummet.

Observera att du INTE kan lämna stora saker som kyl, frys och tv-apparater till bilarna.

Schemat finns även på www.goteborg.se

ÅVS = Återvinningsstation

CENTRUM

Onsdag 23 september 17.00–17.45 Kyrkbytorget 18.00–18.45 Sunnerviksgatan 38, Jättestensskolan 19.00–19.45 Toredalsgatan/Skänningegatan, ÅVS

Måndag 31 augusti 17.00–17.45 Blåvalsgatan/Späckhuggaregatan 18.00–18.45 Slottsskogsgatan 80/Kolonin 19.00–19.45 Djurgårdsgatan/Koopmansgatan Onsdag 2 september 17.00–17.45 Burggrevegatan/Odinsplatsen 18.00–18.45 Bältgatan, Samskolans parkering 19.00–19.45 Skanstorget, Boservice 17.00–17.45 Chapmans torg 18.00–18.45 Masthuggstorget 19.00–19.45 Vegagatan, vändplats Slottsskogen Tisdag 8 september 17.00–17.45 Carlandersplatsen, infarten till Lundgrensgatan 18.00–18.45 Dr Fries torg 19.00–19.45 Kapellplatsen 3, lastzon Onsdag 9 september 17.00–17.45 Syster Estrids gata/Dr Westrings gata 18.00–18.45 Dr Forselius gata 14–18 19.00–19.45 Guldhedstorget Torsdag 10 september 17.00–17.45 Orustgatan/Jordhyttegatan 18.00–18.45 Svanebäcksgatan 25, ÅVS 19.00–19.45 Såggatan, ÅVS Onsdag 23 september 17.00–17.45 Kopparbunken Chalmers, Hörsalsv. 13 18.00–18.45 Framnäsgatan 31–35 19.00–19.45 Fredriksdalsgatan, Shell Torsdag 24 september 17.00–17.45 Olbersgatan/Wingårdsgatan 18.00–18.45 Smörgatan 38 19.00–19.45 Utlandagatan 43, nära ÅVS

Onsdag 14 oktober 17.00–17.45 Dr Fries torg 18.00–18.45 Guldhedstorget 19.00–19.45 Kapellplatsen 3, lastzon Torsdag 15 oktober 17.00–17.45 Skanstorget, korvkiosken 18.00–18.45 Sveaplan 19.00–19.45 Frigångsgatan, apotek Måndag 19 oktober 17.00–17.45 Svanebäcksgatan 25, ÅVS 18.00–18.45 Chapmans torg 19.00–19.45 Masthuggstorget Onsdag 21 oktober 17.00–17.45 Kabelgatan/Stortoppsgatan, ÅVS 18.00–18.45 Repslagaregatan, ÅVS 19.00–19.45 Vegagatan, Slottsskogen

HISINGEN Tisdag 1 september 17.00–17.30 Klaremossevägen, Hisingsparken, Koloniområde, första parkeringsplatsen 18.00–18.45 Kringlekullen, Koloniområde, P-plats 19.15–20.00 Torslanda torg, Hemköp Torsdag 3 september 17.00–17.45 Solhagagatan, nära ÅVS, infart Ellesbovägen 18.00–18.45 Södra Ligården, Infarten till området 19.00–19.45 Lillekärr Södra 49, Amaryllisblomman, Kärra centrum Måndag 7 september 17.00–17.45 Bjurslätts torg 1 18.00–18.45 Blidvädersgatan 2, ÅVS 19.00–19.45 Utmarksgatan/Dysiksgatan Onsdag 9 september 17.00–17.45 Selma Lagerlöfs torg, parkeringen 18.00–18.45 Tuve torg, vändplats vid kyrkan 19.00–19.45 Wieselgrensplatsen, Nordanvindsgatan 2a–2e

Torsdag 1 oktober 17.00–17.45 Packhusplatsen/Kronhusgatan 18.00–18.45 Kaserntorget, Kungsgatan 22, lastzon 19.00–19.45 Järntorget vid Draken 17.00–17.45 Engelbrektsgatan/Sten Sturegatan, ÅVS, Heden 18.00–18.45 Kristinelundsgatan/Chalmersgatan 19.00–19.45 Schillerska gymnasiet, Skolgården

Måndag 21 september 17.00–17.45 Eriksberg, Valskvarnsgatan, ÅVS 18.00–18.45 Östra Eriksbergsgatan 12, Sannegårdens Djurklinik 19.00–19.45 ICA Kvantum, Sannegården, Vintergatan 4

Torsdag 8 oktober 17.00–17.45 Carlandersplatsen, infarten mot Lundgrensgatan 18.00–18.45 Richertsgatan, ÅVS 19.00–19.45 Norra Krokslättsgatan 17–23, ÅVS

Tisdag 22 september 17.00–17.45 Skra Bro/Linas Lycka, ÅVS 18.00–18.45 Säve Stationsväg, Säve station, ÅVS 19.00–19.45 Stora Tolsereds väg, Gerrebacka, ÅVS

= Nytt stopp

Torsdag 24 september 17.00–17.45 Miraallén 23, ÅVS 18.00–18.45 Badvädersgatan, ÅVS 19.00–19.45 Väderlekstorget, ÅVS Måndag 5 oktober 17.00–17.45 Hjuviksvägen/Torslanda Hästeviksväg, ÅVS 18.00–18.45 Hällsviksvägen, ÅVS 19.00–19.45 ICA Maxi Torslanda, entré 17.00–17.45 Övralidsgatan 2–3, nära ÅVS 18.00–18.45 Arvesgärde 9–10 19.00–19.45 Norumshöjd 9 Måndag 12 oktober 17.00–17.45 Selma Lagerlöfs torg, parkeringen 18.00–18.45 Brunnsbotorget 19.00–19.45 Lilla Arödsgatan, ÅVS 17.00–17.45 Blankversgatan 1, ÅVS 18.00–18.45 Wadköpingsgatan/Hjalmar Bergmans gata, Bobutiken 19.00–19.45 Lillekärr Södra 49, Amaryllisblomman, Kärra centrum Torsdag 15 oktober 17.00–17.45 Sankt Olofsgatan, ÅVS 18.00–18.45 Bjurslätts torg 1 19.00–19.45 Gullrisgatan 1, ÅVS Måndag 19 oktober 17.00–17.45 Wieselgrensplatsen, Nordanvindsgatan 2a–2e 18.00–18.45 Övre Hallegatan/Rambergsskolan 19.00–19.45 Kvilletorget Tisdag 20 oktober 17.00–17.45 Lillebyvägen/ Kongahällavägen, korvkiosken 18.00–18.45 Runskriftsgatan 1, Willys 19.00–19.45 Torslanda torg, Hemköp Torsdag 22 oktober 17.00–17.45 Blidvädersgatan 2, ÅVS 18.00–18.45 Daggdroppegatan, ICA 19.00–19.45 Väderbodarna/Önskevädersgatan, ÅVS Måndag 26 oktober 17.00–17.45 Åketorpsgatan, ÅVS 18.00–18.45 Sandbanksvägen, panncentralen 19.00–19.45 Tuve torg, vändplats vid kyrkan

Kretslopp

Hösten 2015

FARLIGT AVFALL 99 VÄSTER Tisdag 1 september 17.00–17.45 Frölunda torg, Näverlursgatan 18.00–18.45 Opaltorget 19.00–19.45 Påvelunds centrum Tisdag 8 september 17.00–17.45 Billdals Bokväg 1, Lindåsskolan 18.00–18.45 Lilla Skintebovägen, ÅVS 19.00–19.45 Brottkärrsmotet, ICA Kvantum Måndag 14 september 17.00–17.45 Altplatsen, Gitarrgatan 5, ÅVS 18.00–18.45 Bildradiogatan 57–61, miljöhus 19.00–19.45 Svängrumsgatan 57, Flatåskyrkan 17.00–17.45 Hammarvägen/Näsets kyrka 18.00–18.45 Spektrumsgatan, ICA Åkered, ÅVS 19.00–19.45 Hagkroksvägen 1, ÅVS koloni Måndag 21 september 17.00–17.45 Södra Dragspelsgatan 39 18.00–18.45 Kobbegården, ÅVS vid infart 19.00–19.45 Långlyckevägen/Askims torg Måndag 28 september 17.00–17.45 Antenngatan, ÅVS, mitt emot nr 45 18.00–18.45 Askims Domarringsväg 97, ÅVS 19.00–19.45 Nergårdsvägen 11, ÅVS Tisdag 29 september 17.00–17.45 Silltrutgatan/Skrattmåsgatan 18.00–18.45 Lokattsbacken 19.00–19.45 Starbåtsgatan/ICA Tisdag 6 oktober 17.00–17.45 Axel Dahlströms torg 18.00–18.45 Marklandsgatan, Statoil 19.00–19.45 Änggårdsgatan/Kroppåsstigen, lekplats 17.00–17.45 Fyrktorget 18.00–18.45 Nitaregatan/Ekehöjdsgatan, ÅVS 19.00–19.45 Grimmeredsvägen 99 Onsdag 7 oktober 17.00–17.45 Önneredsvägen/Klåveskärsgatan, parkering pizzeria 18.00–18.45 Mungårdsgatan, ICA 19.00–19.45 Mariagatan 22, Minilivs Tisdag 13 oktober 17.00–17.45 Smaragdgatan 4, ÅVS 18.00–18.45 Björkhöjdsgatan 1, ÅVS 19.00–19.45 Opaltorget, vändplats buss 17.00–17.45 Påvelunds Centrum 18.00–18.45 Bärnstensgatan, OKQ8 19.00–19.45 Persikogatan 2 Onsdag 21 oktober 17.00–17.45 Frölunda torg, Näverlursgatan 2 18.00–18.45 Munspelsgatan/Säckpipegatan 19.00–19.45 Topasgatan, baksidan av Mio Måndag 26 oktober 17.00–17.45 Spektrumsgatan, ICA Åkered, ÅVS 18.00–18.45 Altplatsen, Gitarrgatan 5, ÅVS 19.00–19.45 Brottkärrsmotet, Ica Kvantum

ÖSTER Måndag 31 augusti 17.00–17.45 Olskrokstorget/Lilla Hökegatan, vändplats 18.00–18.45 Prästgårdsgatan/Danska vägen, ÅVS 19.00–19.45 Delsjökolonin Torsdag 3 september 17.00–17.45 Stabbetorget 2 18.00–18.45 Trätorget 19.00–19.45 Träkilsgatan 2, ÅVS Måndag 7 september 17.00–17.45 Mejerigatan, ÅVS 18.00–18.45 Snöskategatan 2, Skårsskolan 19.00–19.45 S:t Sigfrids Plan 5-8, SEB-banken

EN TIDNING FR ÅN GÖTEBORG STAD

Torsdag 10 september 17.00–17.45 Bromeliusgatan, ÅVS 18.00–18.45 Lilla Munkebäcksgatan, ICA 19.00–19.45 Morängatan 11, ÅVS Tisdag 22 september 17.00–17.45 Studiegången, ÅVS 18.00–18.45 Sofiagatan/Morängatan, ÅVS 19.00–19.45 Falkgatan/Övre Olskroksgatan Onsdag 30 september 17.00–17.45 Solrosgatan, vändplats 18.00–18.45 Kyrkåsgatan 16, vändplats 19.00–19.45 Spelmansgatan/ Spelmansplatsen 17.00–17.45 Slätten 1, nära ÅVS 18.00–18.45 Skogshyddegatan/Överåsvallen, nära ÅVS 19.00–19.45 Hogenskildsgatan/Ulfsparregatan Onsdag 7 oktober 17.00–17.45 Fräntorpsgatan 8, ÅVS 18.00–18.45 Hagforsgatan 6, vändplats 19.00–19.45 Kaggeledstorget Torsdag 8 oktober 17.00–17.45 Bagaregårdsgatan/Landerigatan, ÅVS 18.00–18.45 Olskrokstorget/lilla Hökegatan, vändplats 19.00–19.45 Schéelegatan 6, Bokbusszon Onsdag 14 oktober 17.00–17.45 Morängatan 11, ÅVS 18.00–18.45 Stabbetorget 2 19.00–19.45 Trätorget Tisdag 20 oktober 17.00–17.45 Prästgårdsgatan/Danska vägen, ÅVS 18.00–18.45 Bögatan/Anders Zornsgatan, ÅVS 19.00–19.45 Bogärdesgatan/Råstensgatan, rondell Torsdag 22 oktober 17.00–17.45 Mejerigatan, ÅVS 18.00–18.45 Snöskategatan 2, Skårsskolan 19.00–19.45 S:t Sigfrids Plan 5-8, SEB-banken

NORDOST Tisdag 15 september 17.00–17.20 Sandspåret, ÅVS 17.35–17.55 Bergsgårdsgärdet, ÅVS 18.10–18.30 Bredfjällsgatan, kyrkan 18.45–19.05 Hammarkroken, ÅVS 19.20–19.45 Hammarkulletorget, vändplats/ÅVS 17.00–17.20 Kryddnejlikegatan/Kryddväxtgatan 17.35–17.55 Kummingatan, ÅVS 18.10–18.30 Lövgärdets Centrum, Bokbusszon 18.45–19.05 Rosmaringatan 37-53 19.20–19.45 Timjansgatan, ÅVS Onsdag 16 september 17.00–17.20 Torvhögsvägen, Björsared, ÅVS 17.35–17.55 Gråbovägen, ICA Gunnilse, ÅVS 18.10–18.30 Linnarhultsvägen 3, ÅVS 18.45–19.05 Eriksbo Västergärde 4, ÅVS 19.20–19.45 Hjällbo centrum, parkering ICA 17.00–17.20 Kalendervägen 32, ÅVS

Onsdag 16 september forts.

17.35–17.55 Astronomgatan 25, vändplats 18.10–18.30 Rymdtorget, Tellusgatan, ÅVS 18.45–19.05 Atmosfärsgatan, ÅVS 19.20–19.45 Siriusgatan 78, ÅVS Torsdag 17 september 17.00–17.20 Gårdstens Centrum, Muskotgatan, affären 17.35–17.55 Stekastigen, ÅVS 18.15–18:35 Kortedalavägen/Edwin Ahlqvists väg 18:45–19.45 Beväringsgatan 9, ÅVS 17.00–17:20 Angereds Centrum, Grönsaksaffären, Hjulplogsgatan 17.35–17.55 Rappedalsvägen 11, ÅVS 18.10–18.30 Titteridammshöjden 11 18.45–19.05 Fjällbruden 5–7 19.20–19.45 Rannebergens centrum, ÅVS, Bokbusszon Måndag 28 september 17.00–17.45 Kortedala torg, Hundraårsgatan 23, ÅVS 18.00–18.45 Östra Midvintersgatan, nära ÅVS 19.00–19.45 Januarigatan 7, Kortedala, ÅVS Tisdag 29 september 17.00–17.45 Brahegatan 11, Medborgarhuset 18.00–18.45 Lars Kaggsgatan 34, Bellevue 19.00–19.45 Slåttängsgatan/Herman Jonssonsgatan, Utby Handel Tisdag 27 oktober 17.00–17.20 Sandspåret, ÅVS 17.35–17.55 Bergsgårdsgärdet, ÅVS 18.10–18.30 Bredfjällsgatan, kyrkan 18.45–19.05 Hammarkroken, ÅVS 19.20–19.45 Hammarkulletorget, vändplats/ÅVS 17.00–17.20 Kryddnejlikegatan/Kryddväxtgatan 17.35–17.55 Kummingatan, ÅVS 18.10–18.30 Lövgärdets Centrum, Bokbusszon 18.45–19.05 Rosmaringatan 37–53 19.20–19.45 Timjansgatan, ÅVS Onsdag 28 oktober 17.00–17.20 Torvhögsvägen, Björsared, ÅVS 17.35–17.55 Gråbovägen, ICA Gunnilse, ÅVS 18.10–18.30 Linnarhultsvägen 3, ÅVS 18.45–19.05 Eriksbo Västergärde 4, ÅVS 19.20–19.45 Hjällbo centrum, Parkering ICA 17.00–17.20 Kalendervägen 32, ÅVS 17.35–17.55 Astronomgatan 25, vändplats 18.10–18.30 Rymdtorget, Tellusgatan, ÅVS 18.45–19.05 Atmosfärsgatan, ÅVS 19.20–19.45 Siriusgatan 78, ÅVS Torsdag 29 oktober 17.00–17.20 Gårdstens Centrum, Muskotgatan, affären 17.35–17.55 Stekastigen, ÅVS 18.15–18:35 Kortedalavägen/Edwin Ahlqvists väg, infarten till området 18:45–19.45 Beväringsgatan 9, ÅVS 17.00–17:20 Angereds Centrum, Grönsaksaffären, Hjulplogsgatan 17.35–17.55 Rappedalsvägen 11, ÅVS 18.10–18.30 Titteridammshöjden 11 18.45–19.05 Fjällbruden 5–7 19.20–19.45 Rannebergens centrum, ÅVS

PASSA PÅ ATT LÄMNA SAKER TILL VÄLGÖRENHET HAR DU EN lampa som fungerar, kläder du inte använder eller kaffekoppar som inte får plats i skåpet? Lämna det till Emmaus eller Stadsmissionens lastbilar som följer med på Farligt avfall-bilarnas turer. Sakerna säljs och förtjänsten går oavkortat till sociala verksamheter.

10 KRISLÄGE TE X T: ULRIK A NAE ZER & THORBJÖRN JONSSON FOTO: FR ANK PALM

Kretslopp och vatten bygger ut ledningsnätet så att eventuella rörbrott inte får ödesdigra konsekvenser.

När vatten och avlopp Med ett vattenledningsnät som är lika långt som till Rom, ett avloppsnät som skulle räcka till Lissabon och så mycket avfall per år att det fyller Nya Ullevi, är det klart att missöden händer ibland. Men vi har alltid en reservplan.

V

atten är vårt viktigaste livsmedel. Därför sätter Kretslopp och vatten in stora resurser för att säkra tillgången till dricksvatten i Göteborg.

Tyvärr kan man inte undvika att vattenledningar ibland brister, men om det händer öppnas vattenposter i området. Eller så ställs vattentankar ut. Och skulle Göteborgs egna tankar inte räcka till kan staden hyra fler av grannkommunerna. Kretslopp och vatten försöker också bygga ut ledningsnätet så att eventuella rörbrott inte ska få olyckliga konsekvenser.

– På 1980-talet hade vi en jättestor läcka i Bifrostområdet i Mölndal. Hela sydvästra Göteborg blev utan vatten. Risken för liknande läckor är mindre i dag, eftersom vi nu har ett system med dubbel- och ringmatning.

Detta gör att det går att få fram vatten via ledningar runt den trasiga ledningen, säger Helena Hallagård, chef för

avdelningen ledningsnät på Kretslopp och vatten.

Verksamheter som vatten och avlopp har hög prioritet när det gäller elförsörjning. Kretslopp och vatten har egna reservkraftverk som försörjer pumpstationerna med el. Dessutom finns mobila pumpar.

I en extrem situation med ett långt elavbrott kan det bli aktuellt att ställa ut bajamajor i vissa områden, ifall avloppssystemet blir överbelastat och pumpningen inte kan upprätthållas. du själv göra för att mildra effekterna av en eventuell kris? Jo, se till att ha dunkar hemma som du kan använda för att hämta vatten i. Häll upp vatten vid planerade vattenavstängningar och håll koll på information om vattenavstängningar med mera på goteborg.se/vattenavstangningar SÅ VAD KAN

Helena Hallagård Chef för avdelningen ledningsnät på Kretslopp och vatten.

Kretslopp

Hösten 2015

KRISLÄGE 11 FOTO: SHUT TERSTOCK

Utan vatten i kranen?

Kretslopp och vatten har reservkraftverk som kan försörja avloppspumpstationerna med el.

Tillgången på rent vatten är livsavgörande.

Underhållsarbete för att driftsäkra stadens ledningsnät.

OM DU BOR i lägenhet och inte har vatten, ska du i första hand kontakta din hyresvärd.

Om det inte pågår arbete med vattenledningarna i ditt hus, eller om du bor i egen fastighet och inte har en egen läcka, kan du kolla på goteborg.se/vattenavstangningar om det är några planerade eller akuta vattenavstängningar i ditt bostadsområde.

Större händelser kan meddelas som egna nyheter på goteborg.se, och är det väldigt omfattande skador rapporterar lokalradion, Radio P4.

Som villaägare ska du vara uppmärksam på om det susar från inkommande rör vid vattenmätaren, trots att ingen tappar upp vatten. Detta kan vara ett tecken på läckande ledning.

psrör brister Tyvärr kan man inte undvika att vattenledningar brister, men om det händer öppnas vattenposter i området. Eller så ställs vattentankar ut.”

EN TIDNING FR ÅN GÖTEBORG STAD

Hjälp till att förhindra skador själv hjälpa till om du ser en vattenläcka, ett brunnslock som hamnat snett eller avlopp som svämmar över. Ring då driftcentralen på 031-368 70 70. Efter kontorstid kopplas du automatiskt till SOS alarm som då kontaktar vår kontrollcentral som är bemannad dygnet runt.

Om det blir stopp i en rännstensbrunn, ring 031-365 00 00 så tar trafikkontoret hand om det.

DU KAN OCKSÅ

12 KÄLLSORTERING

MINSKA SVINN OCH ÅTERVINN!

Pappersförpackningar Mjölkpaket, tvättmedelspaket och andra pappersförpackningar blir nya pappersförpackningar och gipsskivor.

Pappersfibrer kan återvinnas sex till sju gånger. Ett ton pappersfiber motsvarar ungefär 14 träd.

Det spar också energi att använda gamla pappersförpackningar för att göra nya, jämfört med att använda ny träråvara.

Det finns cirka 300 återvinningsstationer för förpackningar i Göteborg. På goteborg.se kan du se var de ligger.

Kretslopp

Hösten 2015

KÄLLSORTERING 13 TE X T: ULRIK A NAE ZER FOTO: SOFIA SABEL, FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN & SHUT TERSTOCK

De flesta av oss är överens om att vi måste minska på klimatgaserna, leva mer energisnålt och spara på jordens resurser.

Att materialåtervinna avfall är ett viktigt steg på vägen.

I

Sverige har vi källsorterat sedan slutet av 1980-talet. Det började med glasförpackningar och tidningar, därefter kom förpackningar av metall, papper och plast.

Vi är ganska duktiga: Göteborgarna lämnade förra året 22,20 kilo glas, 12,38 kilo papper, 5 kilo plast och 1,46 kilo metall till återvinning per person.

material av avfall ger stora miljövinster. Men fortfarande består dock våra soppåsar av en tredjedel förpackningar. Om dessa sorteras ut kan vi göra ännu mer återvunnet material och slipper använda ny olja, nya träd och bryta ny metall.

Här ser du vad dina ansträngningar att sortera ger för resultat!

ATT GÖRA NYTT

2 200 Om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning, räcker stålet till 2 200 nya personbilar. Varje år!

90%

Var tredje pappersförpackning som finns i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna pappersförpackningar.

9 av 10 tidningar återvinns.

9 av 10 källsorterar förpackningar och tidningar.

Metallförpackningar

Glasförpackningar

Hårdplastförpackningar

Mjukplastförpackningar

Konservburkar blir muttrar, navkapslar och nya konservburkar. Metallförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst. Att återvinna metall sparar väldigt mycket energi. Det gäller särskilt aluminium, där sparar man 95 procent av den energi som behövs för att göra ny aluminium. Återvinning av stål sparar 75 procent av energin jämfört med produktion från järnmalm.

Syltburkar, saftflaskor och ölflaskor blir parfymflaskor, glasull och andra glasförpackningar. Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk och det går åt mindre energi. Återvinning av glas ger bara hälften så mycket koldioxidutsläpp som nytillverkning.

Schampoflaskor, glassburkar och andra förpackningar av hårdplast blir krukor, diskborstar och rör. Ett kilo återvunnen plast minskar utsläppen av koldioxid med två kilo, jämfört med att göra ny plast. Dessutom sparar du ett kilo olja för varje kilo återvunnen plast.

Bärkassar, godispåsar och andra förpackningar i mjukplast blir sopsäckar och bärkassar.

Miljövinsten är densamma som för hårdplast, men vi är mycket sämre på att sortera ut mjukplasten. Här finns alltså en stor möjlighet till förbättring!

EN TIDNING FR ÅN GÖTEBORG STAD

14 SOPHÄMTNING FOTO: SHUT TERSTOCK

Sophämtn i ng e n b y t e r veck a Ni som s tällt

fram era i år omb sopkärl eds 2016 på udda att ställa veckor veckor o ut dem p ch tvärto å jämna m. Läs m er här in till.

FÖR DIG SOM BOR I VILLA:

Ändringar i julens hämtschema Under jul, nyår och trettondagen ändras datumen för sophämtning i vissa områden. Därför kan du behöva rulla ut kärlet en annan dag än den ordinarie. Om ett område eller datum INTE finns med i schemat nedan sker hämtningen som vanligt.

JULHELGEN

NYÅRSHELGEN

Angered, Östra Göteborg, ÖrgryteHärlanda, Centrum, Majorna-Linné, Västra Hisingen, Norra Hisingen och Lundby.

Angered, Östra Göteborg, ÖrgryteHärlanda, Centrum, Majorna-Linné, Västra Hisingen, Norra Hisingen och Lundby.

Ordinarie hämtdag Tisdag 22/12

Onsdag 23/12

Torsdag 24/12 Fredag 25/12

Ordinarie hämtdag Tisdag 29/12

Onsdag 30/12

Torsdag 31/12 Fredag 1/1

Ny hämtdag Måndag 21/12 eller Tisdag 22/12 Tisdag 22/12 eller Onsdag 23/12 Onsdag 23/12 Lördag 26/12

Ny hämtdag Måndag 28/12 eller tisdag 29/12 Tisdag 29/12 eller onsdag 30/12 Onsdag 30/12 Lördag 2/1

Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg (utom Södra skärgården)

Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg (utom Södra skärgården)

Ordinarie hämtdag Måndag 21/12 Tisdag 22/12 Onsdag 23/12 Torsdag 24/12 Fredag 25/12

Ordinarie hämtdag Måndag 28/12 Tisdag 29/12 Onsdag 30/12 Torsdag 31/12 Fredag 1/1

Ny hämtdag Söndag 20/12 Måndag 21/12 Tisdag 22/12 Onsdag 23/12 Lördag 26/12

För att kunna göra ett bra jobb måste sophämtarna kunna rulla kärlet fram och tillbaka. Se till att göra vägen fri för hämtarna genom att skotta och sanda om det behövs.

Ny hämtdag Söndag 27/12 Måndag 28/12 Tisdag 29/12 Onsdag 30/12 Lördag 2/1

Södra skärgården

Södra skärgården

Ordinarie hämtdag Ny hämtdag Torsdag 24/12 Onsdag 23/12

Ordinarie hämtdag Ny hämtdag Torsdag 31/12 Onsdag 30/12

Tips!

TRETTONDEDAG JUL

Klipp ut och sätt upp denna sida för att komma ihåg hämtningen.

Gör plats för sophämtarna!

Södra skärgården Ordinarie hämtdag Ny hämtdag Onsdag 6/1 Torsdag 7/1

Har du frågor?

Kontakta Kretslopp och vattens kundservice på telefon 031-368 27 00.

Måndag, tisdag, torsdag, fredag kl 7–16, onsdag kl 9–16.

Schemat finns även på www.goteborg.se

Kretslopp

Hösten 2015

NOTERAT 15 TE X T: ULRIK A NAE ZER FOTO: SHUT TERSTOCK

VECKA

53 Viktig information om sophämtningen 2016:

Vi låter udda vara jämnt!

I ÅR HAR vi 53 veckor i almanackan.

Det innebär två udda veckor efter varandra, vecka 53 följs av vecka 1.

Då standarden numera är sophämtning var fjortonde dag ska ni som ställt fram era sopkärl på udda veckor i stället ställa ut dem jämna veckor och tvärtom. Ingen skillnad i hämtintervall alltså. Soporna hämtas fortfarande varannan vecka, men vi låter udda vara jämnt.

Bra betyg för återvinningscentralerna LÄNGRE ÖPPETTIDER och mer plats.

Det är förbättringar som göteborgarna vill ha på återvinningscentralerna. Annars är de nöjda. Det visar en undersökning som Kretslopp och vatten gjorde i våras.

Besökarna svarade på frågor om kötider, logistik, bemötande, skyltning och ordning. Kunderna på Alelyckans återvinningscentral var mycket nöjda med nästan allt medan besökarna på Högsbo återvinningscentral var missnöjda med långa kötider och dålig logistik.

– Under 2016 kommer vi att förbättra Högsbo. Dessutom kommer vi att förbättra inlämning av elektronik och farligt avfall på Bulycke och Sävenäs redan i år, säger Jeanette Hartung, ansvarig för återvinningscentralerna i Göteborg.

Bemötandet från personalen fick bra betyg på alla återvinningscentralerna.

EN TIDNING FR ÅN GÖTEBORG STAD

Skördetid

NU ÄR DET dags att lämna in äpplen och annan frukt du inte äter upp till återvinningscentralerna. Den fina frukten kan andra besökare hämta, de ruttna blir biogas och gödsel.

Möjligheten att lämna fallfrukt på återvinningscentralerna har funnits sedan 2011, men då mycket av frukten var ätbar började Kretslopp och vatten med inlämning av fin frukt hösten 2013.

Matsvinn är ett stort miljöproblem. Om frukten i din trädgård kan ersätta importerad frukt med långa transporter, så har du gjort miljön en tjänst. Dessutom gör du andra glada.

en och Fruktbyt mningen lä in ts k ru fallf tember p e s 1 r å påg ber. m e c e d till 1 inte r ve ö h Du be et. rt o -k C dra ÅV

Du som lämnar: Sortera frukten i två lådor, en för fin och en för rutten frukt. Det finns två olika kärl på återvinningscentralerna.

Du som hämtar: Observera att vi inte garanterar att det finns ätbar frukt precis när du kommer. Det beror helt på tillgång och efterfrågan.

21 900 000 KG Så mycket matavfall sorterade göteborgarna ut förra året.

Det är bra gjort! Men fortfarande saknar vi 35 600 000 kg som kan bli biogas och gödsel i stället för att gå till förbränning.

SÅ SKA DU HANTERA AVFALL MED ASBEST och kan ge lungcancer, asbestos och tumörsjukdomen mesoteliom. Ämnet har varit förbjudet länge, men finns kvar i eternit i fasad- och takplattor. Det kan även finnas i ventilationsrör, värmepannor och vattenrör.

För din egen och personalens säkerhet måste därför allt asbestavfall vara ordentligt inpackat och förslutet. Asbest kan bara lämnas i en speciell container utanför återvinningscentralen Tagene.

ASBEST ÄR MYCKET FARLIGT

Tänk på detta innan: Använd byggplast, så tjock att den inte går att trycka hål på med tummen och tejpa ihop noggrant – inget får läcka ut!

Kontakta alltid personalen på Tagene återvinningscentral innan så att de kan titta på avfallet.

Du måste själv bära in materialet och försiktigt lägga ner det i containern.

16 TÄVLING FOTO: SHUT TERSTOCK

VUXENTÄVLING: Lös ordfätan och vinn en härlig upplevelse!

Skicka in ditt bidrag till oss med posten eller e-post. Vinsten är ett presentkort på en upplevelse i närheten av Göteborg: en kurs, en aktivitet, en middag eller liknande, till ett värde av 600 kr.

1

Bör vi leva för miljöns skull, betyder också bärkraftigt.

2

Restprodukter.

3

Baserad på ekologiska säsongsanpassade livsmedel, äter den som tänker på naturen.

4

Var sak på rätt plats när det gäller avfall, en miljövinst.

5

Vi är en del av naturens... som vi påverkar och påverkas av.

Betyder också cykel.

6

Används endast när obrännbart avfall ej kan återvinnas eller förbrännas.

7

Kan utvinnas ur avloppsslam och matavfall.

8

Recycling med ett annat ord, minskar utsläpp av växthusgaser.

9

Kan doseras med mindre dos i mjukt vatten, vanligen i pulverform.

10

Produkter används igen i stället för att slängas.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

g!

Ba rntävl i n

VAD BLIR VAD? Vet du att det är jättebra att sortera föpackningar? Om du lämnar dem till återvinning blir de nämligen nya saker. Vet du vad det blir?

Para ihop rätt siffra (förpackning) med rätt bokstav (produkt). Vinsten är en upplevelse värd 600 kr.

1

2

3

4

A

B

C

D

Skicka in svaren senast 1 oktober till: Kretslopp och vatten, Box 123, 424 23 ANGERED eller info@kretsloppochvatten.goteborg.se Märk kuvertet eller e-posten med ”vuxentävling” eller ”barntävling”. Glöm inte ange dina kontaktuppgifter.

De först öppnade, rätta, svaren 1 oktober vinner.

Kretslopp

Hösten 2015