Vättern – en unik sjö för både människor, fiskar och "mammutar"

Inte störst och inte djupast. Ändå kan Vättern vara den mest unika sjön i Sverige. Sjön har en helt egen karaktär, med sina stora djup och sitt klara, kalla, näringsfattiga vatten. Läget i södra Sverige gör att ekosystemet innehåller en ovanlig blandning av sydliga och nordliga arter. Här finns till och med spår från istiden. Vätterns små ”mammutar” simmar fortfarande kvar i sjön.

När isarna drog sig tillbaka efter den senaste istiden för ungefär 11 000 år sen var Vättern ingen sjö – utan en vik i Östersjön. Först när landet höjde sig fick Vättern sin nuvarande form och vattnet och dess invånare stängdes in. Än idag finns djur kvar från denna tid. Fiskar som nors, röding och hornsimpa, men också små kräftdjur. Dessa djur kallas för ishavsrelikter (eller glacialrelikter) och har kunnat överleva i Vättern på grund av det kalla vattnet –därav "mammutar".

”Pungräkan fascinerar inte minst genom dess exceptionella förmåga att förflytta sig mellan botten och ytnära områden. Förflyttningen överträffar sannolikt klart vad alla andra ryggradslösa djur i sötvatten förmår.”

– Björn Kinsten, Sveriges expert för glacialrelikta kräftdjur.

Pungräkan (Mysis relicta) är ett av kräftdjuren från denna tid. Den är endast upp till tre centimeter lång men har trots sin storlek en enorm simkapacitet.

Vid skymningen rör den sig från Vätterns botten till ytnära lager för att äta plankton. En sträcka som i Vättern kan bli upp emot 100 meter varje kväll.

Vid gryningen simmar den tillbaka till skyddet i de stora mörka djupen för att smälta födan och minskar så risken för att bli uppäten av hungriga fiskar.

Ett annat kräftdjur som lever kvar från svunnen tid är den lilla vitmärlan (Monoporeia affinis). Den ser ut som en blek räka och trivs på Vätterns djupa bottnar. Det är inte ovanligt att hitta flera tusen individer inom en enda kvadratmeter, nere på 120 m djup. Vätterns bottenvatten är så pass syrerikt att det kryllar av liv så långt under ytan.

Dessa små glacialrelikta kräftdjur har en viktig roll i Vätterns ekosystem, bland annat som fiskföda. I Sveriges sjöar finns totalt sju arter. Samtliga arter förekommer tillsammans endast i sjöarna Vättern, Vänern och Stora Le.

Som överlevare från istiden är kräftdjuren anpassade till ett kallare klimat och beroende av kallt vatten. Klimatförändringen gör att vattentemperaturen i Vättern ökar. Om Vätterns "mammutar" kommer vara kvar om 100 år är därför inte säkert.

Unikt ekosystem i Vättern

Inte bara glacialrelikterna gör att Vätterns ekosystem är unikt. Vätterns vatten är kallt, näringsfattigt och klart. Växt- och djurlivet är rikt och unikt på många sätt. Många av arterna är ovanliga i södra Sverige och förekommer vanligtvis i norra Sverige och i fjällvärlden.

Under vattenytan gömmer sig en artsammansättning av naturligt reproducerande fisk som är unik för vår del av landet. Här simmar kallvattensarter som harr, öring och lake med landets enskilt största och mest skyddsvärda bestånd av röding. Ute i frivattnet simmar rovfiskarnas favoritmat nors och siklöja i stora stim för att försöka undvika att bli uppätna. Ute i Vättern kan även rovfiskar som röding och öring bli byte för de stora frilevande gäddorna som lever i sjön.

”Sportfisket i Vättern erbjuder ett spännande och världsunikt fiske efter röding, öring och gädda, något som vi måste vara rädda om!”

– Hanna Eriksson, Sportfiskarna

Den som besöker Vättern kan få uppleva ett fiske i världsklass. Rödingfisket och gäddfisket från båt och laxfisket från land bjuder på otroliga upplevelser, men för den oerfarna fiskaren kan det vara bra att åka ut med någon av alla fiskeguider som finns runt sjön. Vättern kan stoltsera med både ett världsrekord på insjölax och svenskt rekord på gädda, två fiskar som båda vägde över 20 kg.

Vättern är en fantastisk sjö på många sätt med sina enorma naturvärden. Den försörjer också närmare 300.000 människor med dricksvatten, och det är många som nyttjar sjön till fiske och friluftsliv. Den är inte störst, inte heller djupast – men den enda av sitt slag i Sverige.

OBS! Nyligen upptäcktes en ny invasiv art i Vättern, som kallas Större Rovmärla. Läs mer om detta på sidan 46.

Undervattensängar: Eftersom Vättern är en så klar sjö når ljuset ner till ganska stora djup, vilket gör att undervattensväxter trivs. Dessa ängar utgör ett fantastisk habitat för små fiskar och yngel och är anledningen varför hela Vättern är utpekade som Natura2000-område.

Foto: Örnborg Kyrkander

vätterns "att-göra-lista"

– vilka har du bockat av?

■ Bada och simma i Vättern

■ Ta en promenad till fin utsiktspunkt

■ Besök ett av de många naturreservaten runt Vättern

■ Åk skridskor i Norra Vätterns skärgård

■ Kom ut på Vättern – åk båt, paddla kajak om vädret tillåter, eller ta en tur med ångaren Trafik

■ Se lekande öring och röding i höst

■ Testa på landfiske efter lax

■ Besök Vätternakvariet i Motala och se fiskar på riktigt nära håll

Lär dig mer om Vättern!

Vätterns unika egenskaper gör också att sjön står inför framtida utmaningar. Vill du veta mer om hur Vättern mår och hur vi vet det? Eller ska du ut och fiska?

Besök gärna:

• vattern.org

Övergripande information i samverkan mellan Vätternvårdsförbundet, Leader Vättern och Länsstyrelserna runt Vättern.

• vätternliv.se

En kunskapsportal om sjön Vättern, dess ekosystem, miljötillstånd och utmaningar.

Här finns också "Uppgiftsbanken" där du även kan hitta roliga pyssel för barn i alla åldrar.

• svenskafiskeregler.se

Här kan du ta del av vilka fiskeregler som gäller för fritidsfiske i svenska havsområden och landets fem största insjöar.