Etik i bostadsfĂśretag ett studie- och diskussionsÂmaterial
Innehåll varför behövs ett diskussionsmaterial om etik i allmännyttiga bostadsföretag? Insyn och allmänintresse De goda exemplen Lärande organisationer och etisk kompetens Dialogen – etikens redskap
om verksamhetens djupare mening Betydelsen av ett hem De allmännyttiga bostadsföretagens historia ÖVNINGAR 1. Vad betyder bostaden? 2. Tolkning av samhällsuppdraget 3. Verksamhetens värdegrund 4. Balansen mellan verksamhetens olika mål 5. Produktivitet eller rättssäkerhet 6. Det ideala bostadsföretaget 7. Etiska problem Arbetsmoral och tolkning av yrkesrollen ÖVNINGAR 1. Drivkrafter i arbetet 2. Att riskera sin säkerhet och hälsa 3. Missbruk av arbetstid 4. Att göra det viktiga mätbart eller det mätbara viktigt 5. Rangordning: missförhållanden
9 9 11 11 12
15 15 15 17 17 18 19 19 20 21 22 23 23 23 23 24 24 25
relationen till hyresgästerna
27
Hur hanterar medarbetarna hyresgästernas olika behov? ÖVNINGAR 1. Ett boendeperspektiv 2. Ett medarbetarperspektiv 3. Rangordning: relation till hyresgäster 4. Vad betyder rättvisa (systemövning)
27 28 28 28 29 30
bedömningar vid fördelning av bostäder
ÖVNINGAR 1. Rangordning: vilka ska få lägenheterna? 2. ”Istället för bostadskö” 3. En bostadsförmedlares dilemma 4. Utsatt för påtryckningar 5. Beskylld för diskriminering 6. Dömd för diskriminering (1) 7. Dömd för diskriminering (2) 8. Avslutande diskussion
35 36 36 38 39 39 40 41 42 43
etik i bostadsföretag
5
utsatthet för hot, våld, provokationer och känslomässigt påfrestande upplevelser
ÖVNINGAR 1. Den ensamma döden 2. Konflikter mellan grannar 3. Klotter och skadegörelse 4. Upprepade trakasserier 5. Barn som far illa 6. Hot och rädsla 7. Hot och våld
gränsen mellan yrke och privatliv
ÖVNINGAR Rangordning: egenheter och privata felsteg som kan tänkas störa verksamheten
relationen mellan medarbetarna
ÖVNINGAR 1. En nyanställd snickare (systemövning) 2. En ojämn arbetsfördelning (systemövning)
utövande av makt och inflytande Härskartekniker ”Du finns inte” ”Jag bestämmer vem du är” ”Du är ond” ”Du är jobbig, okunnig och obehaglig” ”Du måste oskadliggöras” ÖVNING Att upptäcka och bemöta härskartekniker Nedskärningar, omorganisationer och personalpolitiska överväganden ÖVNINGAR 1. Hårda tider 2. Svårlösta personalkonflikter 3. Avslutande diskussion
etik och ekonomi Prioriteringar av begränsade resurser Byggande, renoveringar och sociala överväganden Byggande och ekonomiska överväganden Korruption och ekonomiska oegentligheter ÖVNINGAR 1. Affärer mellan goda vänner 2. Har bostadsbolaget ett socialt ansvar vid upphandling? 3. Vad är en god boendemiljö? 4. Rangordning: stölder
6
etik i bostadsföretag
45 46 46 46 47 47 48 48 49
51 51 51
53 55 55 59
65 65 67 67 68 68 69 69 69 70 71 71 71 71
73 73 73 76 78 79 79 79 80 81
lojalitet, lydnad och civilkurage Grundhänsyn för tjänstemän i offentlig verksamhet Möjligheter att reagera 1. Att vara fullständigt lojal 2. Att protestera öppet 3. Att protestera i det fördolda 4. Att avgå Moraliskt mod eller "de godas tystnad"? ÖVNINGAR 1. Den omtyckte medarbetaren 2. Den oorganiserade receptionisten 3. Den buttre snickaren 4. En ovanligt kvalificerad medarbetare 5. Goda affärer 6. Gräddfil i bostadskön? 7. ”Det är alltid högt i tak för den som kryper” 8. Ett billigt bygge Dygder i bostadsföretag ÖVNING Steg 1 Steg 2
83 83 84 84 84 84 85 85 86 86 87 88 89 90 91 93 94 95 97 97 97
bilagor
99
Bilaga 1 – Viktiga skillnader mellan dialog och debatt Bilaga 2 – Roller under gruppens arbete Bilaga 3 – Syndabockar eller systemtänkande?
99 101 102
etik i bostadsföretag
7
8
etik i bostadsfรถretag
Varför behövs ett diskussionsmaterial om etik i allmännyttiga bostadsföretag? Insyn och allmänintresse I samhället finns ett ständigt ökande intresse för etiska frågor. Många yrkesgrupper och företag utarbetar etiska koder och regler för att tydliggöra de moraliska värden man anser vara viktiga att värna om i sin yrkesutövning. Även i det dagliga arbetet lyfts allt oftare inte bara tekniska utan även etiska aspekter upp till gemensam reflektion. Verksamheten i ett bostadsföretag har en tydlig moralisk dimension och den innefattar många etiska val. Medarbetarna hanterar ett samhällsuppdrag i sitt arbete, till exempel planering av framtidens boende, hyresgäster med speciella behov, fördelning av bostäder samt konflikter mellan individer och grupper. Verksamheten rör en av livets allra mest centrala delar – boendet – och i flera avseenden kommer de bedömningar som görs, och det sätt som arbetet utförs på, att påverka människors liv. I jämförelse med privata motsvarigheter finns det en högre grad av insyn i verksamheten hos kommunala bostadsföretag, och denna tilldrar sig ett stort allmänt intresse. Ofta bor en stor andel av kommuninvånarna i lägenheterna, och flera kanske står på kö. Det är därför naturligt att verksamheten utsätts för massmedial granskning – och när denna avslöjar oegentligheter eller tveksamheter passerar detta inte obemärkt. Det kommunala bostadsföretaget är en angelägenhet för hela kommunen.
Hösten 2003 ringde Sveriges Radio med påhittad identitet till samtliga kommunala bostadsbolag i ett län. Man vill granska om främlingsfientliga personer får bolagens hjälp att hitta ett mer eller mindre ”invandrarfritt” boende. Resultatet blev att bolagen i alla länets kommuner, med ett undantag, var villiga att hjälpa till. Hos ett bolag räknade förmedlaren upp vilka områden som de sökande skulle välja om de ville slippa bo där invandrare bor. Från annat bolag skickade man ut en broschyr, där man kryssat för de områden som ska undvikas för den som vill slippa invandrare.
Avslöjandet ovan mottogs med bestörtning av dåvarande integrationsminister Mona Sahlin. Hon påpekade att det var helt oacceptabelt att kommunala bostadsbolag medverkar till att främja ett segregerat boende, och hon framhöll också att händelsen fått henne att vidta åtgärder för att förändra i diskrimineringslagstiftningen. Att det handlade om flera bolag som hade reagerat på samma sätt tydde dessutom på att det verkade vara ett mönster, snarare än ett olyckligt undantag.
etik i bostadsföretag
9
1. Vad betyder bostaden? Denna inledande övning syftar till att fungera som en självpresentation, där vars och ens personliga relation till hemmets betydelse medvetandegörs och kommuniceras. Diskutera: Hur har du påverkats av bostaden/bostäderna där du växte upp? Vad är det första du tänker på, när du kommer in i ett främmande hem? Vad är viktigast för dig med din egen bostad (läge, storlek, utsikt, möblering, städning, färgsättning, något annat?)
Vilket rum tycker du är viktigast? Om du tvingades att drastiskt minska din boendekostnad – vad vore lättast att avstå från? Hur ser din drömbostad ut?
Övningen kan lämpligen genomföras i par om två, gärna under en promenad, där man går tillsammans med någon som man inte har så mycket kontakt med i det dagliga arbetet. Var noga med att klargöra att var och en själv bestämmer hur mycket man vill dela med sig av.
övningar • etik i bostadsföretag
17