Alla människor har lika värde. Men är alla människor lika inför värden? Bostadssektorn är ett av flera samhällsområden som genererar många anmälningar om diskriminering. Denna bok är tänkt som ett stöd för bostadsbolag som vill arbeta aktivt mot diskriminering.
Boken beskriver lagstiftning och aktuell forskning på området. Den ger
också handgripliga tips om omprövning och förändring av beslutskriterier, arbetssätt och rutiner. Autentiska berättelser och exempel speglar frågan från såväl bostadsbolagets som de boendes horisont.
Helena Holmberg är konsult och författare till handboken ”Lika inför värden?”. Hon har mångårig erfarenhet från bostadsbranschen och har drivit lokalt utvecklingsarbete i och i nära samarbete med bostadsföretag. Helena Holmberg är författare till böcker, rapporter och artiklar. Hon håller även i företagsutbildningar och medverkar på konferenser. Helena Holmberg bor i Göteborg.
www.sabo.se
SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag
lika inför värden?
Innehåll Förord
4
Några ord från författaren
5
Kapitel 1. Inledning
6
Kapitel 2. En grundkurs i diskrimineringslagstiftningen
14
Kapitel 3. Relationen till bostadssökande och boende 46
ISBN-nr: 978-91-86161-23-7 © SABO 2007 SABO Box 474 101 29 Stockholm Tel: 08-406 55 00 www.sabo.se Författare: Helena Holmberg Projektledare: Lena Johansson Redaktion: Lena Liljendahl, Fräs Therese Berg, Birgitta Frejd och Carina Knapp Svedberger, SABO samt Karin Larén Hallström, MegaMate Communication Formgivning och illustrationer: Erik Engström, Dee Foto: Thomas Wågström Upplaga 1:1 Printed in Sweden by Revider, 2007 Trycksaksnummer: 13560, 2000 ex Miljömärkt trycksak: 341 009
lika inför värden?
Kapitel 4. Relationen till arbetssökande och anställda
70
Kapitel 5. Fördomar, värderingar och attityder
87
Kapitel 6. Förekommer diskriminering i boendet?
102
Kapitel 7. Referenser
120
lika inför värden?
Förord
Några ord från författaren
All form av diskriminering är oacceptabel. SABO har därför valt att arbeta för att motverka detta. Ett arbete som behöver präglas av en helhetssyn och omfatta uthyrningssituationen, hyresförhållandet och bostadsföretagets arbetsgivarroll. Denna handbok är tänkt som ett stöd till SABO-företagen. Boken reder ut vad som menas med diskriminering och beskriver gällande lagstiftning inom området. Boken innehåller dessutom exempel från bostadsföretagens vardag, som kan användas som utgångspunkt för diskussioner bland med arbetare och förtroendevalda. Ett upplägg som vi hoppas ska inspirera till ett fortsatt förebyggande arbete ute hos våra medlemsföretag. Handboken är skriven av Helena Holmberg, konsult med lång erfarenhet av lokalt trygghetsarbete. Fil dr Åsa Bråmå vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, har tillfört kunskaper och perspektiv från forskningsvärlden. Materialet har granskats av jur kand Homan Hamzeh. Under arbetets gång har en dialog förts med de olika ombudsmännen mot diskriminering. Ett särskilt tack riktas till projektets referensgrupp som har bestått av Katarina Ahlqvist, Gårdstensbostäder, Lars Birve och Eva Wiberg-Sunzel, MKB Fastighets AB, Tommy Engström, AB Telgebostäder, Helena Fremle, AB Landskronahem, Anki Kvist, Hyresbostäder i Karlskoga AB, Eric Liljeström, Mitthem AB, Lena Lundberg, AB Stora Tunabyggen, Lena M Nilsson, Bostads AB Eidar samt Kenth Wiklund, SKEBO. På SABO har Lena Johansson varit projektledare för arbetet.
Varje människa har lika värde. Varje människa har rätt att bli bemött och behandlad utifrån sina individuella förutsättningar och ingen ska få sämre möjligheter i livet på grund av omgivningens fördomar mot den grupp individen tillhör. Kanske är detta den mest grundläggande värderingen i vår civilisation. Begreppet diskriminering berör på djupet hur vi människor förhåller oss till varandra, och väcker därför starka känslor både hos den som diskrimineras och den som anklagas för att diskriminera. Ambitionen i arbetet med denna handbok har varit att aldrig tappa respekten för dessa starka känslor och den komplexa verklighet som diskriminering bottnar i. Syftet med handboken är att den ska vara användbar mitt i bostadsföretagens vardag. Diskrimineringslagstiftningen ställer mycket konkreta krav på omprövning och förändring av arbetssätt och beslutskriterier i bostadsbranschen. Vi som har arbetat med denna handbok hoppas att den ska bli ett fungerande redskap i den förändringsprocessen. Göteborg den 4 september 2007 Helena Holmberg
Stockholm i september 2007 Kurt Eliasson VD, SABO
lika inför värden?
lika inför värden?
kapitel 1. Inledning:
Bostadsföretagen & diskrimineringsfrågorna Bostadssektorn är ett av de samhällsområden som genererar allra flest anmälningar när det gäller diskriminering. Oftast är det de krav bostadsföretag ställer på sökande som leder till anmälningar. Kapitel ett beskriver varför det är så viktigt för bostadsföretag att arbeta aktivt med diskrimineringsfrågor, vilka verktygen är och vem som egentligen har ansvaret för att arbetet genomförs.
lika inför värden?
lika inför värden?
”Våra bostadsområden måste ju fungera, då måste vi väl också få välja våra hyresgäster?”
Diskriminerar verkligen bostadsföretag?
”Vi måste väl få hyra ut våra lägenheter till vem vi vill?”
”Jag söker lägenhet efter lägenhet, men får aldrig veta varför lägenheterna alltid går till någon annan.”
”Våra bostadsområden måste ju fungera, då måste vi väl också få välja våra hyresgäster?”
”Jag vet precis var jag vill bo, men upplever att bostadsföretaget vill att jag ska söka mig till ett helt annat område.”
”Vi har i uppdrag att verka för integration och motverka segregation, då måste vi väl kunna välja bland dem som söker lägenhet så att vi får en bra blandning av boende?”
lika inför värden?
D
iskrimineringslagstiftningen sätter ramar för bostadsföretagens agerande. Bostadsföretag, liksom andra näringsidkare, får aldrig missgynna människor eller behandla människor sämre på grund av deras kön, etniska eller religiösa tillhörighet, sexuella läggning eller funktionshinder. Inte heller om motiven är välvilliga eller om syftet med agerandet är att uppnå exempelvis ökad integration är det tillåtet för bostadsföretag att diskriminera människor. Syftet med denna handbok är att vara ett arbetsredskap för bostadsföretag i deras arbete med att förebygga diskriminering, både i relationen till bostadssökande och boende, det vill säga till kunderna, och i rollen som arbetsgivare i relationen till arbetssökande och anställda. Handboken erbjuder inget facit och inga enkla svar på de komplexa frågor som begreppet diskriminering väcker, men ska fungera som en vägledning och ett underlag för diskussion i företagens utvecklingsarbete. Handboken behandlar samtliga diskrimineringsgrunder som berörs av svensk lagstiftning: kön, etnisk och religiös tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning. Ett särskilt fokus kommer dock att ligga på diskrimineringsgrunden etnisk och religiös tillhörighet. Handboken vänder sig till alla som arbetar i bostadsföretag, oavsett om man arbetar med förvaltning eller fastighetsskötsel, uthyrning, personal eller boendesociala frågor eller om man befinner sig på ledningsnivå i bostadsföretagen. När bostadsföretag diskriminerar människor reduceras den diskriminerades möjligheter i livet. Diskriminering innebär också en kränkning som kan ge människor en upplevelse av att bli berövade en del av sitt människovärde. Även om det sannolikt är få bostadsföretag som medvetet diskriminerar utsätts människor för diskriminering på bostadsmarknaden. Detta är ett problem som bostadsbranschen i sin helhet, liksom enskilda bostadsföretag, har en skyldighet att motverka.
Arbetsredskap
Kön Etnisk & religiös tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning
Reducerar möjligheter
lika inför värden?
För diskriminering finns på bostadsmarknaden. Bostadssektorn är ett av de samhällsområden som genererar allra flest anmälningar till de ombudsmannamyndigheter som har till uppgift att försvara diskriminerade och missgynnade personers intresse. Oftast är det de krav bostadsföretag ställer på sökande som leder till anmälningar för diskriminering. Olika försök att kartlägga diskriminering på bostadsmarknaden genom att en ”svensk” person och en ”invandrad” person söker samma lägenhet har lett till att hyresvärdar har pekats ut, vanligen allmännyttiga och privata i lika stor utsträckning, för att ha bemött bostadssökande med olika namn och bakgrund olika. En indikation på omfattningen av diskriminering i bostadssektorn är Integrationsverkets omfattande undersökning från år 2005. Genom enkäter tillfrågades människor med olika etnisk bakgrund om de hade upplevt sig diskriminerade. Tretton procent av de tillfrågade som hade varit i kontakt med bostadsmarknaden under det året uppgav att de hade blivit diskriminerade. Det var avsevärt färre än de som upplevde sig diskriminerade i arbetslivet, men ändå ett av de samhällsområden där flest upplevde sig diskriminerade. Undersökningar om upplevd diskriminering är problematiska, eftersom de som svarar på en enkät både kan underskatta och överskatta den diskriminering de eventuellt har utsatts för. Oavsett diskrimineringens omfattning är dock varje enskild förekomst av diskriminering oacceptabel och dessutom ett lagbrott.
Varför ska bostadsföretag arbeta mot diskriminering? Denna handbok utgår från tre starka motiv för bostadsföretag att arbeta med att minska eller utplåna risken för att det egna företaget ska diskriminera människor.
10
lika inför värden?
1. Varje människa har rätt att vara den han eller hon är. Ett samhälle
kan bara utvecklas väl om människorna som lever i det har möjlighet att sträva mot sina drömmar. Människors livschanser får inte på ett osakligt sätt påverkas av omständigheter såsom deras kön, etniska eller religiösa tillhörighet, funktionshinder eller sexuella läggning. När bostadsföretag lyckas visa att ett icke-diskriminerande förhållningssätt är möjligt spelar bostadsbranschen en konstruktiv roll i byggandet av ett samhälle där olikhet på riktigt blir till en rikedom snarare än en belastning, ett samhälle där alla kan växa och där alla kan bidra. Att motverka diskriminering är ett sätt för bostadsföretag att ta ansvar för samhällsutvecklingen.
2. En förutsättning för en långsiktig affärsmässighet är att bostadsföretag aktivt välkomnar kunder från alla delar av samhället. Uppemot en femtedel av den svenska befolkningen har invandrarbakgrund. Det bostadsföretag som sorterar kunder efter bakgrund har framtiden bakom sig. Och konkurrensen om kvalificerad arbetskraft hårdnar. En förutsättning för att bostadsföretag ska fungera framöver är att man tar tillvara den kompetens, den kreativitet och det engagemang som finns hos människor som är olika. En icke-diskriminerande hållning, både gentemot kunder och personal, är den enda rimliga hållningen för framtidens bostadsföretag.
3. Diskrimineringsfrågorna står i fokus för en intensiv bevakning av
myndigheter, massmedia och det civila samhället. Det bostadsföretag som inte hanterar olika ärenden på ett korrekt sätt riskerar att ställas till ansvar i en rättsprocess och dömas att betala skadestånd. Både enskilda bostadsföretags och bostadsbranschens anseende tar stor skada när diskriminering uppdagas.
lika inför värden?
11
Hur kan bostadsföretag arbeta mot diskriminering? Det är alltså en nödvändighet för bostadsföretag att förebygga att diskriminering sker i det egna företaget. Diskriminering är inget enkelt begrepp, och kopplingen mellan den allmänna innebörden av begreppet och lagens definition av diskriminering är inte självklar. Kunskap
Beslutskriterier
Arbetsformer
1. Det första och viktigaste steget i ett arbete mot diskriminering är att
bostadsföretagen skaffar kunskap om vad diskriminering är och hur diskrimineringslagstiftningen ser ut och fungerar.
2. Det andra steget är att granska, ifrågasätta och omformulera de krite-
rier utifrån vilka besluten i bostadsföretaget fattas, så att dessa inte fungerar diskriminerande. När de beslutskriterier som tillämpas är tydliga och offentliga minskar risken för att bostadsföretagen ska diskriminera.
3. Det tredje steget är att fundera igenom och förbättra de egna arbets-
formerna, sättet på vilket det egna arbetet utförs, bemötandet av människor och andra rutiner så att inte människor diskrimineras genom bostadsföretagets arbetssätt. Olika kunder kan aldrig bemötas likadant, men måste bemötas likvärdigt.
4. Det fjärde är att arbeta med de egna attityderna till människor. Ingen Attityder
12
människa blir någonsin helt fri från fördomar, men en grundbult i varje medarbetares professionalitet är att aldrig basera beslut på egna attityder och fördomar. Varje individ förtjänar att bemötas just som en individ, oavsett vilka fördomar man eventuellt kan ha mot den grupp individen tillhör. Att konfrontera egna attityder och fördomar, att diskutera värderingar och att ompröva de förutfattade meningar man kan ha om olika människor är en form av kompetensutveckling för anställda i bostadsföretag.
lika inför värden?
Vem ska ta tag i diskrimineringsfrågorna i bostadsföretag? Alla som arbetar på bostadsföretag har ansvar för sina egna handlingar, har ansvar för att inte diskriminera. Kunskap om diskrimineringslagstiftningen och en beredskap att förändra det egna agerandet måste ses som en nödvändig yrkeskunskap, oavsett var i företaget man har sin befattning. Ytterst faller dock ansvaret på företagets arbete med diskrimineringsfrågor på cheferna i allmänhet och företagsledningen i synnerhet. Företagsledningen ansvarar för att medarbetarna får nödvändig vidareutbildning, att arbetsrutiner, policies och beslutskriterier utvecklas och fastställs, samt att frågan hålls levande och diskuteras på personalmöten, kick-offer och liknande. Cheferna i allmänhet och företagsledningen i synnerhet har också det yttersta ansvaret för att upprätthålla en etisk hållning i sitt arbete. Det kvittar hur många antidiskriminerings-policies företaget fastställer om inte cheferna själva bemöter olika människor – anställda likaväl som kunder – likvärdigt. Det spelar ingen roll hur många gånger frågor om diskriminering och likabehandling diskuteras på personalmötena om inte cheferna har mod att slå ner på främlingsfientlig eller nedvärderande jargong runt fikaborden. Och den tid ett bostadsföretag ägnar åt arbetet med företagets värdegrund är bortkastad tid om inte de värden som tas upp där också avspeglas i företagsledningens och chefernas eget beteende.
• Formulera tydliga styrande dokument som fastslår att all diskriminering är oacceptabel inom bostadsföretagets verksamhet. • Ge diskrimineringsfrågorna utrymme i intern kommunikation, internutbildningar, introduktion av nyanställda. Låt diskrimineringsfrågorna bli en stående punkt på personalmöten och liknande. • Chefer och företagsledning ska vara goda föredömen i att bemöta olika människor, kunder likaväl som anställda, på ett likvärdigt och värdigt sätt.
Fråga för ledningen
Värdegrund
Förslag till åtgärder kapitel 1
lika inför värden?
13