Innehåll förord
6
syfte och mål med relining
7
Begrepp Vad kan en beställare göra vid upphandling? Vilka krav kan en beställare ha på reliningföretaget?
7 10 11
frågor om omfattning Hur bråttom är det? Vilket skick? Övrigt
metoder och material
12 12 13 15
17
Strumpmetoden 17 Sprutmetoden 17 Borstmetoden 17
strategier vid olika förutsättningar
19
alternativ för upphandling
22
Entreprenadformer och upphandlingsformer 22 Ersättningsformer 25 Garantier och reklamationsrätt 27
upphandling av relining: 4 skeden steg för steg 1. Utredningsskede 2. Projekteringsskede 3. Upphandlingsskede 4. Entreprenadskede
28 28 28 30 30
beslutsprocessen 32 konsultupphandling 35 hyresgästfrågor 39 utvärdering av anbud
43
entreprenadupphandling 46
4
att upphandla relining
genomförande 49 verifiering och besiktning
51
slutsatser från ”reliningrapport 2011” 54 Allmänt 54 Kvalitetsrisker 54 Miljörisker 55 Fällor och fel 55
bilagor Checklista för projektering av relining Textförslag offertförfrågan för konsulttjänst Textförslag anbudsförfrågan Textförslag administrativa föreskrifter Textförslag teknisk beskrivning Exempel på dagordning vid upphandlingsmöte Exempel på upphandlingsprotokoll Exempel på kontrollprogram Exempel på startmötesprotokoll
56 57 60 61 62 72 76 77 79 80
att upphandla relining
5
Förord Relining är ett samlingsnamn för ett flertal metoder för att invändigt reno vera befintliga ledningar. Metoden innebär att ledningarna för vatten och avlopp rengörs och beläggs invändigt med ett ytskikt av plast istället för att bytas ut. Intresset för relining är stort och växer snabbt, inte minst för att metoden – i jämförelse med att helt byta ut gamla ledningar – innebär ekono miska och tidsmässiga fördelar. Därför beslöt SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, 2011 att ta fram en beställarhandbok för att underlätta upphandling av relining. Handboken omfattar hela processen från beslut, via upphandling till genomförande och riktar i första hand in sig på spill vattenledningar i bostadshus. I de flesta fall kan den också användas i projekt för kontorshus, skolor och liknande. Handboken omfattar inte tappvattenledningar som också kan renoveras med liknande metoder. Eftersom miljö- och hälsoaspekten i samband med detta är under utredning har vi valt att följa Miljöbalkens försiktighetsprinci per och belyser därför inte denna tillämpning innan dessa frågor är utredda. Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom SABO med Stefan Björling som projektledare och med den externa konsulten Hans Severinson som sekreterare. Materialet har granskats av en remissgrupp bestående av Gösta Gustavsson, SABO; Rolf Kling, VVS Företagen; Kenneth Öhman, Proline AB; Peter Halling, Aarsleff AB. Till handboken hör även mallar och textexempel. Eftersom bokens ämne är under snabb utveckling kommer dessa att regelbundet behöva uppdateras. Detta tillgodoser vi genom att delar av materialet hålls tillgängligt digitalt. Du laddar ner aktuella filer från http://link.sabo.se/upphandling-relining. Lösenord: reliningupphandling. Handboken som är unik i sitt slag är framtagen av SABO, Sveriges Allmän nyttiga Bostadsföretag i samarbete med Fastighetsägarna. Vi hoppas att denna beställarhandbok ska fylla ett behov hos såväl kommunala som privata och kooperativa fastighetsägare. SABO januari 2013 Kurt Eliasson, VD SABO
6
att upphandla relining
Syfte och mål med relining Vattenskador orsakar årligen skador för minst 5 miljarder kronor i Sverige. De orsakas oftast av bristfällig funktion hos golvbrunnar, läckande avlopps system, tappvatten- och värmeledningsrör och tätskikt i våtutrymmen, samt läckande utrustning i kök. Relining kan vara en åtgärd för att täta ett läckande rörsystem. Bland fastighetsägare ökar intresset för relining som komplement till eller i vissa fall som ersättning för stambyte.1 Otäta avloppsledningar kräver akuta åtgärder för att begränsa skador i bygg naden. Men fukt- och vattenskador uppkommer även av andra skäl, även de med behov av snabba åtgärder:
• Golvens tätskikt var fram till och med 1960-talet oftast utförda av bitu men, ett material som blir sprött med ökande ålder. Därefter blev plast mattan vanlig, även den med gradvis minskad elasticitet, och dessutom ömtålig för yttre påverkan. • Golvbrunnar orsakar många fukt- och vattenskador. Korrosion i gjutjärnsbrunnar, dåligt utförande av äldre plastbrunnar och bristfällig anslutning av tätskikt mot brunnar är vanliga orsaker. • Tappvattenledningar orsakar också många skador. Fram till 1960-talet var förzinkade järnrör vanliga för kallvatten. Deras livslängd är sällan över 60 år, och gängskarvar läcker ofta tidigare än så. Kopparrör använ des för varmvatten, och från 1960-talet även för kallvattenledningar. För dessa var läckagerisken koncentrerad till skarvar, som ofta var dolda. I vissa kommuner med kalkhaltigt vatten och fri koldioxid har kopparrör och metallkopplingar begränsad livslängd. På nyare tappvattennät har skador ofta uppkommit genom att man använt kopplingar av dålig kvali tet eller på grund av bristfälligt montage.
Relining Relining är ett samlingsbegrepp för olika metoder som har gemensamt att de belägger insidan av befintliga rör och ledningar med plast. De gamla rören rensas från sediment och korrosion men lämnas kvar i bjälklag och slitsar för att sedan förses med ett nytt inre skikt. Det arbete som vanligtvis krävs vid ett traditionellt stambyte för att bila fram och gjuta in nya rör är inte nödvändigt vid en relining. Vanligast är att man relinar avloppsstammar, men det finns också företag som relinar invändiga stuprör, tappvattenledningar, värmeledningar, gasledningar och ventilationskanaler.
Relining, även benämnt stamrenovering eller rörinfodring, utgör sedan början av 1990-talet alternativ eller komplettering till stambyte. Tekniken har sedan 1970-talet använts för kommunala ledningar i mark. Genom att det tillämpats i allt större utsträckning, och marknaden breddats med allt fler utförare, kan man nu påstå att förfarandet som princip är vedertaget. En utredning av metoden har redovisats våren 2011, utförd av KTH på uppdrag av SABO och Fastighetsägarna.2 En sammanfattning av utredningen kan du läsa på sidan 54. 1–2 Reliningrapport 2011. Tord af Klintberg, Stefanie Römhild, Christofer Lewald, Folke Björk, Gunnar Berman. KTH.
att upphandla relining
7
Målet med relining är förlängd brukstid och minskade fukt- och vatten skador till följd av läckage. Den eftersträvade brukstiden för en renoverad stam bör vara minst 50 år, eller samma som för en ny stam. Med den mål sättningen kan en kostnadsjämförelse mellan utbyte och relining ske med samma tidsperspektiv (avskrivningstid och restvärde). Med 50 år som brukstid kan tiden sammanfalla med att exempelvis bad rum är i behov av renovering. I vissa fall kan kortare perspektiv vara aktuellt, exempel där relining används partiellt som reparationsåtgärd, eller i andra slag av byggnader än bostäder, där perspektiven ofta är kortare. Det förekommer även andra motiv för relining. I bostadsrättsfastigheter där ombyggnad av badrum utförs genom bostadsrättshavarens försorg, förenklas ansvarsförhållandena med föreningen väsentligt i jämförelse med stambyte. I de fall där avloppsproblemen snarare varit återkommande stopp än läckage kan relining ge en förbättring genom att den invändiga ytan i rören blir glattare, och beläggningar inte byggs upp i samma omfattning. I dessa fall är det lämpligt att reliningen följs upp med regelbunden spolning och kontroll, till exempel vart femte år.
Begrepp Här används ordet relining som samlingsbegrepp när det gäller invändig beläggning av befintliga rörledningar. Synonyma begrepp är rörinfodring, stamledningsrenovering och stamrenovering. Rörinfodring används dock ofta som benämning där strumpmetoden nyttjas. Stamrenovering kan lätt förväxlas med stambyte. Därför använder vi det osvenska ordet relining.
8
att upphandla relining
Ordet stam i den betydelse som är aktuell här saknar definition i bl a Svenska Akademien ordlista och i TNCs plan- och byggtermer. TNC 95 anger två begrepp, anslutningsledning och samlingsledning. Anslutningsledning är då en ledning som ansluter avloppsenhet till samlingsledning, medan samlingsledning är en avloppsledning till vilken två eller fler anslutningsledningar anslutits.
Bostadsrättslagen anger i 7 kap 12 § ”Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp m m, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet”. En vedertagen betydelse av ordet stam är en vertikal ledning för avlopp, vatten, värme eller gas.
>>
•E n stam (stamledning, led ningsstam) är en ledning för avlopp, vatten, gas och lik nande som betjänar mer än en lägenhet eller lokal, och som inte utgör huvudledning. •V id stambyte eller relining omfattas förutom stammen även de anslut ningsledningar som ofta inte är lätt utbytbara. • En anslutningsledning är en ledning som ansluter en enhet till stam, eller direkt till en samlingsledning. • En samlingsledning är en ledning till vilken två eller fler stammar anslutits. • Ledning för avlopps ventilation räknas som del av stam.
>>
Ingen av dessa definitioner stämmer riktigt in på det som avses i här aktuellt avseende. Målet med stambyte eller relining är ju att förlänga brukstiden för byggdelen ifråga. Att stambyte eller relining i till exempel ett bostadsrättshus skulle undanta anslutningsledningen från stammen till golvbrunn och WC-stol är inte realistiskt. Målet med förlängd brukstid uppfylls då inte.
Av dessa skäl föreslås här en definition dels på ordet stam, och dels på det som avses med orden stambyte och relining: Ovanstående definition innebär att en stam även kan vara horisontell eller ha horisontell del, och en anslutningsledning kan även vara vertikal eller ha vertikal del. Vid relining bör gränsen mot huvudledning vara inspekterbar. Normalt finns rensrör där stammar ansluter till huvudledning. Om det inte finns rensrör bör komplettering ske med sådana.
att upphandla relining
9
Vad kan en beställare göra vid upphandling? Här är några allmänna punkter som kan vara värda att ta hänsyn till i ett entreprenadavtal mellan ett bostads företag och ett reliningföretag (Reliningrapport 2011, KTH).
Ta beslut om huruvida det är en relining eller en badrumsrenovering som bör utföras. I detta ingår att göra en analys av vad reliningen innebär för fastighe tens framtida ombyggnader och totala ekonomi samt värde. Här kan behövas hjälp från en sakkunnig.
Gör en bedömning av det egna husets användning. Kan det finnas frätande eller giftiga ämnen som spolas ut med avloppet, eller spolas avloppet med heta vätskor? Detta kan innebära speciella krav på reliningen.
Ta referenser på tilltänkta reliningföretag och på deras tidigare arbeten.
Kontrollera hur det egna försäk ringsbolaget ställer sig till relining, samt fråga om reliningföretaget har giltig ansvarsförsäkring som även skyddar tredje part.
E
R E F R EN
Kräv transparens och nog grann dokumentation.
Utred vad reliningen innebär för golvbrunnar och anslutning mot tätskikt.
S
Ta referenser på hur relining företaget sköter sina arbetsmiljö- och miljöåtaganden.
Handla upp en oberoende besiktning.
Ta referenser på de tekniker som ska utföra relining. Begär även en erfaren hetslista.
Låt en oberoende besiktningsman felsöka inom garantitiden. Besiktningen ska även bedöma reliningföretagets egenkontroll.
Ta reda på vilka provningar och godkän nanden som finns för företagets metod samt analysera vad de innebär.
Avisera att man tänker ta förstörande prover* efter arbetets genomförande. * Förstörande prover är att någon lätt utbytbar relinad ledningsdel tas ur systemet och granskas/undersöks efter avslutad entreprenad. Denna del ersätts med ny ledning.
10
att upphandla relining
Vilka krav kan en beställare ha på reliningföretaget? Materialbeskrivning. Det är bra att begära en materialbeskrivning för ingående ämnen, deras toxicitet och miljöbelastning. Det är även bra att få se en arbetsmiljöinstruktion som beskriver riskmoment och hur dessa hanteras.
Metodbeskrivning. Begär en metodbeskrivning över hur reliningen går till i olika steg, exempelvis hur plasten blandas för att säkerställa resultatet och förhindra framtida urlakning. Beskrivningen bör även ta upp hur framtida åtgärder i badrum met ska genomföras. Det kan röra sig om reparation av skadad relining, eller om det vid byte av golvbrunn finns begränsningar i valet av golvbrunn som ska anslutas till det relinade systemet.
Utbildning. Begär beskrivning av reliningföretagens utbildning av perso nal, eftersom relining är ett hantverk.
Egenkontroll. Nu utförs egen kontrollen med hjälp av en film på det relinade röret. Det vore bra om den kompletterades med skriftliga kom mentarer som förklarar filmen. Det är också bra att få reliningen filmad från två håll.
Godkänt prov. Begär att relining företaget ska kunna visa upp ett god känt SP Sitac-prov, Sintef-prov eller likvärdigt test, eller att företaget pla nerar att genomgå ett sådant test.
att upphandla relining
11
Frågor om omfattning När beslut tagits att det är nödvändigt att vidta åtgärder med avloppsstammar kommer ett antal följdfrågor rörande omfattningen att behöva besvaras. Vi har delat upp dem i tre områden: Hur bråttom är det? Vilket skick? Och Övrigt.
Hur bråttom är det? Är badrumsrenovering den främsta orsaken till att åtgärd behövs?
Att byta avloppsstammar innebär i de allra flesta fall att badrummen måste byggas om i sin helhet. Orsaken är att ingrepp i tätskikt i golv och väggar tvingar fram ett förnyande av tätskikten i både golv och väggar. Det medför att även ytskikten behöver förnyas. Att reparera befintliga tätskikt är sällan möjligt med nuvarande byggregler, branschregler och teknik. Relining är därför ett starkt alternativ i de fall där skäl saknas för badrumsrenovering i övrigt. Med relining kan framtida badrumsrenovering ske vid valfritt tillfälle. Om anslutningsledningarna är placerade i bjälklagen är det lättare att motivera relining genom inbesparad ingreppstid och kostnader. Omvänt, där det är påkallat med generell ombyggnad av badrum är det knappast någon bespa ring att relina istället för att byta avloppsstammarna. Byte av avloppsstammar ger dessutom en frihet att förändra lägen på stammar och avloppsenheter som inte är möjlig vid relining. Exempelvis kan standarden på badrum förbättras genom ökad yta där förutsättningar finns. Finns det behov av badrumsrenovering i vissa fall men inte generellt?
Vid denna förutsättning är relining i allmänhet en bra lösning. Dock innebär den låsningar när det gäller golvbrunnens placering. WC-stolen och tvättstället kan i många fall placeras flexibelt genom att sidodragningar görs ovan golv och kläs in, kanske med vägghängd WC-stol med inbyggd spolcistern. Finns det behov att inom en inte alltför avlägsen framtid genomföra generell badrumsrenovering?
Om det är akut med åtgärder av stammarna, men att badrumsrenovering
12
att upphandla relining
kan skjutas upp säg 10 år, finns skäl att överväga en partiell åtgärd. Relining utförs då där läckage förekommit eller misstänks. Synliga delar i dåligt skick byts ut. En förprojektering av en framtida badrumsrenovering som inklude rar stambyte utförs. Alternativt kan ett senare beslut tas i frågan om relining eller stambyte. Finns det önskemål att framtida badrumsrenoveringar ska kunna utföras med stor flexibilitet, såväl för tid för åtgärd som detaljutformning?
Ett tillvägagångssätt är här att dra nya stammar för de badrum som renove ras, och att göra nödvändiga reparationer (relining eller byte) av de lednings delar som läcker eller misstänks läcka. I takt med att fler badrum renoveras ansluts de till nya stammar, och befintliga stammar tas ur skick.
Vilket skick? Är badrumsavloppen förlagda i eller under bjälklagen?
Är anslutningsledningar till golvbrunn, WC-stol och tvättställ förlagda i bjälklagen är det i allmänhet helt nödvändigt att reliningen inbegriper även dessa ledningar. När det gäller bostadsrättshus innebär detta skäl att ändra föreningens stadgar så att ansvarsförhållandena klarläggs i den frågan. Notera att underhållsansvaret, till exempel för rensning av avlopp, ändå kan följa bostadsrättslagens riktlinjer. Om ”avloppsgrodorna” är åtkomligt förlagda under bjälklagen kan ett alternativ vara att byta dessa, medan oåtkomliga stammar relinas. Hur är golvbrunnarnas skick?
Att byta ut golvbrunnar mot nya utan att renovera badrummen är i allmän het inte möjligt. Det enda fallet är där badrummen har befintlig våtrums matta som är tämligen ny. Däremot är det möjligt att renovera golvbrunnar genom att infodra dem på samma sätt som avloppsledningarna. Kvarstående osäkerhet är då huruvida tätheten mellan golvbrunn och golvets tätskikt är tillfredsställande. I branschregler för plattsättning och golvläggning med våtrumsmatta (BBV och GVK) anges att golvbrunnar från 1990 eller tidigare ska bytas när nytt tätskikt utförs. Anledningen är att äldre golvbrunnar vanligen inte uppfyller dagens krav när det gäller tätheten hos anslutning mot tätskiktet. Äldre golvbrunnar av gjutjärn har en fast vattenlåstunga som gör det svårt eller omöjligt att relina anslutningsledningen genom brunnen. I sådant fall är det meningslöst att relina anslutningsledningarna över huvud taget: Det är dags för stambyte. Som akut åtgärd kan reliningen begränsas till själva stam marna, vilket kan ge en respit.
att upphandla relining
13