Frid #3 2019

EN HÄLSNING FRÅN SALEMS FÖRSAMLING #3 HÖST 2019

Tema döden

KARIN HOLMSTRÖM » Jag hade tidigare blivit berörd av döden men jag hade inte blivit drabbad på ett sådant sätt som när pappa gick bort. «

9

#3

ATT MÖTA DÖDEN DAGLIGEN Intervju med Danjel om jobbet som begravningsentreprenör

TEMA DÖDEN

10

3 LEDARE OM DÖDEN BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST Frid besöker en begravning och förklarar alla steg

4 VÄLKOMMEN HÄNT & NYTT

6 VERKSAMHETSSTARTER 9

ATT MÖTA DÖDEN DAGLIGEN Jobbet som begravningsentreprenör

10 BEGRAVNINGSGUDSTJÄNST Ett värdigt avslut 12 BESÖK PÅ KREMATORIET Kistans färd till aska

14

KARIN HOLMSTRÖM Sorgen, konsten och vikten av att våga prata

BEGRAVNINGSPLATSEN

13 PÅ Ett viktigt arbete

14 KARIN HOLMSTRÖM

Att hitta kreativiteten i sorgen och smärtan

OM SORG

20 SAMTAL Församlingens stödgrupp

22 BARNBÖCKER OM DÖDEN 24 ALLHELGONA

20

Kalendarium

27 TIO SKÄL

SAMTAL OM SORG Möt församlingens sorgegruppsdeltagare

Att tillhöra Svenska kyrkan

28 BETRAKTELSE

Sofia om döden ur olika perspektiv

29 VI BER FÖR

30 KALENDER

e-post salem.frid@svenskakyrkan.se adress Frid,

Salems församling, Emanuel Birkes väg 1, 144 30 Rönninge telefon 070-618 39 19 hemsida svenskakyrkan.se/salem/frid redaktion Carin Traumer, Jennie Wall layout Anna Björkdahl omslag Anna Björkdahl ansvarig utgivare Jennie Wall tryck Östertälje tryckeri upplaga 7600 exemplar

2

» I dödens närhet finns inga filter, vi möts på riktigt kring livets skörhet och de villkor vi är satta att förhålla oss till.« JENNIE OM DÖDEN Inte sällan får vi som arbetar i kyrkan frågor om hur det är att möta döden så ofta. ”Är det inte jobbigt med begravningar?” finns det dem som frågar.

Det är verkligen en helt befogad fråga, för vi har på många sätt städat undan döden i vårt samhälle och det kan te sig konstigt att en del väljer att jobba med döden.

vara i. Andra gånger kan förstås tankarna på döden ge en känsla av total meningslöshet eftersom jag vet att allt ändå ska försvinna en dag. Nu och då stressar döden mig eftersom det finns så mycket jag vill hinna med och önskar för mitt liv. Men allt kan jag inte själv rå över, mycket i livet handlar om att föras med. Andra gånger får döden mig att våga det mest vansinniga saker.

Men för många av oss som arbetar i kyrkan är begravningar det finaste vi får vara med om.

Kanske kan det låta märkligt, men det är en stor och viktig sak att få dela sorg med någon, att få lyssna och försöka vara ett stöd. Ibland hålla någons hand, ibland ge tröst genom vacker musik eller försöka göra allt runt begravningen värdigt för att hedra en människa. Vissa gånger handlar det bara om att vara i den bottenlösa sorgen, om att stanna kvar. I dödens närhet finns inga filter, vi möts på riktigt kring livets skörhet och de villkor vi är satta att förhålla oss till. Vi möts inför menings­ lösheten och kring meningen på samma gång. För en stund får vi dela en bit liv med varandra och se att vi behöver bära tillsammans.

Nästan alltid hjälper mina tankar på döden mig att skilja viktigt från oviktigt. Vilka strider som är värda att ta, vad som är värt att irritera sig på, vad som är värt att kämpa för, vilka relationer jag bör värna och vilka jag kan låta få vara. Sedan är det nog också så att min tro på uppståndelsen, både i det här livet och i det bortom våra jordiska gränser, är en förutsättning för att stå ut med tanken på döden.

Döden skrämmer mig inte eftersom jag är trygg och förvissad om att Gud tar emot och omsluter oss med ömhet. Att Gud kan bära också då jag själv inte kan det. Att det finns ljus bortom det som är det allra svartaste: den tomma graven som vittnar om nytt liv.

Jag tror att många människor nästan aldrig tänker på döden, det är allt för skrämmande. Men då döden drabbar kan det vara skönt att få samtala med någon som är van vid att hantera livets svåraste frågor. I kyrka har vi lång erfarenhet av just det eftersom människor i alla tider sökt sig till kyrkan i stunder av sorg och smärta. Så är det fortfarande idag.

Det här numret av Frid, som handlar om det allra svåraste: döden, kanske på något vis kan ge dig som läsare en liten strimma av det hoppet och den tron. Med önskan om Guds välsignelse och omsorg,

Jennie Wall KYRKOHERDE

Själv så tänker jag på döden varje dag. Kanske låter det lite deppigt, men det får mig att känna en djup tacksamhet över att vara vid liv och allt gott jag får

3

Frid • hänt & nytt

Välkommen, « KONSERTTIPS

ÅRSTAFRUN – ORATORIUM ”Vad jag ägt och förlorat! Allt.” Så skriver adelsdamen Märta Helena Reenstierna, även känd som Årstafrun, i en av sina berömda dagböcker.

tillvaro, det är små saker som att dricka kaffe i sin vackra engelska park eller att läsa en god bok. Det är svårt att inte bli berörd av hennes förmåga att känna uppskattning trots hennes tragiska livsöde.

Märta Helenas liv präglades av mycket sorg.

Hon gifte sig år 1775 med den tjugo år äldre ryttmästaren Christian Henrik von Schnell och flyttade till välbärgade Årsta gård som hade ett tjugotal anställda, mycket mark, en kvarn, ett brännvinsbryggeri och många torp. Tillsammans fick hon och maken åtta barn varav endast ett av barnen, Hans Abraham, levde till vuxen ålder. Men när Märta Helena varit änka i ett år förlorar hon sin enda son i en tragisk drunkningsolycka och hon blir ensam kvar.

Församlingens organist Tobias Lundmark har skrivit ett oratorium som är baserat på Årta­fruns dagboksanteckningar och Kristina Eriksson Ekeros bok om dessa dagböcker. Den 15 september har verket premiär i Brännkyrka kyrka, som på den tiden var Årstafruns hemförsamling.

Lyssna till Tobias Lundmarks nyskrivna verk i Brännkyrka kyrka den 15 september 16.00 och 19.00 samt den 22 september 16.00.

Medverkande är Brännkyrka vokalensemble, instrumentalister och solist.

Trots all sorg kryllar hennes dagböcker av citat där hon uttrycker uppskattning över det lilla i sin

CARIN OM TEMAT »

F

ör några dagar sedan var jag och såg nyversionen av Disneys klas­siker Lejonkungen. Första gå­ngen jag såg den tecknade versionen var jag 9 år och jag minns fortfarande hur Mufasas död och Simbas sorg dr­a­bbade mig. Få saker är väl så omvälvande och drabbande som när någon dör? Detta nummer av Frid har tema döden, ett tungt men likväl ett viktigt ämne.

Trots det tunga ämnet har vi också nå­g­ra ljusglimtar.

Läs om hur församlingens­sorgegrupp har varit till hjälp för deltagarna. Möt också Karin som genom sin sorg fann passionen för konsten och idag är en känd konstnär med många vä­l­­besökta utställningar.

Saknar och sörjer du någon? Under allhelgonahelgen är våra kyrkor öppna för ljuständning, bön, eftertanke och ro. Läs mer på sida 24. Hoppas du har haft möjlighet att vila ut under sommaren för att nystarta nu i höst! Församlingens alla verksamheter är snart i full gång. Du finner alla verksamhetsstarter på sida 6. Kom med och se!

Hur är det att dagligen möta döden? Danjel berättar om sitt yrke som begravningsentreprenör. Få en inblick i hur en begravning kan gå till, vilka som är de vanligaste psalmerna och hur arbetet ser ut på ett krematorium.

Carin Traumer FRIDMEDARBETARE

4

Frid • hänt & nytt

VI TACKAR »

TACK SÖREN! Kyrkogårdsföreståndare Sören har jobbat på kyrko­gården i hela 38 år. Han bör­jade som säsongsarbetare i maj 1981 men fick snabbt en fast tjänst. När hans före­ gångare gick i pension 1997 fick Sören axla rollen som kyrkogårdsförestånd­are.

Frid pratar med Sören för att se vad han har för tankar inför sin pension.

Vad är det bästa med jobbet som kyrkogårdsföreståndare?

– Det är roligt att prydnadskratta gruset på gravarna, då får man möjlighet att vara lite konstnärlig. Sedan är det positivt att man jobbar utomhus året runt. På sommaren är det trevligt med solen och värmen och på vintern klär man på sig. Det är klart att det är kallt när man har g­ått ­­­­ och kört snöslunga i snöstorm. Då fryser man efter ett tag, men man får gå in och värma sig.

Vad ser du mest fram emot med pensionen?

– Jag ser fram emot att ha tid till att göra vad jag vill hemma. Jag ska sätta igång och sköta om huset som har blivit försummat för att jag inte har haft tid. Jag ska byta panel, måla och fixa fönster. Det är ett intresse, jag tycker att det är jättekul att snickra och jag har gjort en del saker hemma. För några år sedan byggde jag vår lada och nu håller jag på att renovera taket i farstun.

Jag har gjutit nya stolpar, bytt virke och målat, så det är snart färdigt.

Är det någonting du kommer att sakna när du slutar?

– Ja, arbetskamraterna kommer jag att sakna men också besökare som jag träffar ofta. Det har varit några besökare som har kommit ofta, de har varit jättegulliga och jag har känt mycket för dem. De kommer jag att sakna.

I samband med detta nummer av Frid som bland annat rör kyrkogården passar vi på att tacka kyrkogårdsföreståndare Sören för hans 38 år inom församlingen. Efter alla år har Sören koll på det mesta när det gäller kyrkogårdsarbete och Salems församling får ofta beröm för att Säby begravningsplats är så vacker och välskött.

Det har vi Sören tillsammans med de andra kyrkogårdsarbetarna att tacka. Läs gärna mer om Sören och hans kollegors arbete på sida 13.

Sören berättar att han även har ett intresse för att odla och att han fick ett växthus för två år sedan. Det är nu andra sommaren som han odlar och i år odlar han tomater, gurka, melon, squash, aubergine, lök och morötter. Hans mest lyckade odling är en tomat av den speciella sorten Great White. Den vägde hela 850 gram.

5

Frid • höst

Verksamhetsstarter ADAM

EVA

En lördag i månaden 09.00.

Terminsstart 14/9, därefter 5/10, 2/11 och 7/12.

En samtalsgrupp för män där vi över en frukost delar med oss av vardag, tankar och känslor.

Första söndagen i månaden 09.00.

Terminsstart 1/9.

Samtalsgrupp för dig som kvinna. Frukost och samtal om kvinnorna i Bibeln.

BARNGUDSTJÄNST Udda torsdagar 09.30.

Terminsstart 12/9.

Gudstjänst för stora och små! Sång, musik, tankar och samtal. Efteråt fikar vi och umgås till 12.00.

BARNKÖREN Onsdagar 16.00–16.45.

Terminsstart 4/9.

För barn mellan 6–8 år.

Mellis serveras från 15.00.

Udda fredagar 18.00–23.00.

Terminsstart 30/8.

Gemenskap, samtal, film, musik, fika med mera. För ungdomar 13–25 år.

GATHERING OF GEEKS Jämna onsdagar 18.00–21.00.

Terminsstart 4/9.

För dig i högstadiet och gymnasiet som gillar spel, lajv, fantasy och allt däromkring.

HÖGT I TAK – I HELIGA RUM

BIBELFRUKOST ILLUSTRATION: LILETT/ADOBESTOCK

FREDAGSMYS

Tisdagar 08.00.

Terminsstart 6/8.

En bibelstudie- och samtalsgrupp för morgonpigga i alla åldrar.

DISKANTKÖREN Torsdagar 16.00–17.00.

Terminsstart 5/9.

För barn mellan 9–13 år.

Mellis serveras från 15.00.

6

Jämna onsdagar 18.00–19.30.

Terminsstart 2/10.

En föreläsningsserie om våra kyrkorum och dess signaturspråk.

KRISTEN DJUPMEDITATION Udda onsdagar 18.30.

Terminsstart 9/10.

Den kristna djupmeditationen bygger på att varje människa kan närma sig livets innersta. Den är en form av bön utan tankar och ord, men med en vilja till relation med Gud.

KYRKOKÖREN

SÖNDAGSSKOLA

Torsdagar 19.00–21.30.

Terminsstart 21/8.

Blandad kör för vuxna.

Jämna söndagar 11.00.

Terminsstart 8/9.

En stund med bibelberättelser, pyssel och sång för barn 4–10 år.

LUNCHBÖN Vardagar 13.00. Måndagar är det enskild bön. Terminsstart 26/8.

En lugn stund mitt på dagen med bön, tystnad och ljuständning.

LUNCHMÄSSA Onsdagar 13.00.

Terminsstart 28/8.

Enkel mässa med nattvard.

TRO OCH LIV Tisdagar 13.30–15.00.

Terminsstart 6/8. Över en enkel fika pratar vi om livet och den kristna tron i stort och smått.

SYFÖRENINGEN Udda torsdagar 13.30–15.00.

Terminsstart 12/9.

Handarbete, samtal och fika.

Symaskin finns att låna.

TORSDAGSTRÄFFEN Jämna torsdagar 11.00.

Terminsstart 19/9.

Lyssna till intressanta föredrag och dela värmande soppa i gemenskap.

ÖPPEN DIAKONIMOTTAGNING Torsdagar 15.00–17.00.

Terminsstart 8/8.

Träffa en diakon för kortare samtal och rådgivning. Diakonen har tystnadsplikt. Kostnadsfritt.

ÖPPNA FÖRSKOLAN Måndagar och tisdagar 09.00–12.00. Terminsstart 2/9.

För barn mellan 0 och 5 år och deras vuxna. Samtal, lek, fika och sång.

SÄBYKÖREN Torsdagar 14.30–15.30.

Terminsstart 5/9.

För dig som är dagledig.

7

Frid • Från kista till jord

OM DANJEL VODOVNIK Ålder 49 år Bor Med hustrun Esperanza och deras barn i Salem. Danjel och Esperanza firade nyligen silverbröllop.

Gör Driver Ljusets begravningstjänst med nya lokaler i Rönninge.

yrån

ngsb ravni

Beg

Frid • Från kista till jord

Att möta döden dagligen

kan jag ta hand om allting utifrån deras önskemål.

Då sköter jag kontakten med myndigheter, församling och kyrkogårdsförvaltning, krematorium, blomster­ affär, catering samt ordnar med olika intyg. Dessutom har jag ett nära samarbete med en jurist som kan hjälpa till med juridiska frågor som familjerätt och bouppteckning.

När en anhörig har avlidit kan du vända dig till en begravningsbyrå för att få hjälp med att planera begravningen. Men vad gör egentligen en begravningsentreprenör och på vilket sätt kan de hjälpa dig? Frid har pratat med Danjel Vodovnik som som är begravningsentreprenör i Rönninge.

TEXT: CARIN TRAUMER

Vilka är de vanligaste frågorna som du får?

– Frågor från begravningsgäster rör oftast hur de ska göra med blommor och klädsel. Ibland har anhöriga önskemål om att ingen ska bära svart eller att det ska vara glada färger och då framför jag självklart det. Men annars brukar jag säga att de ska ta på sig något som de tycker är fint, det kan vara något blommigt eller något svart. Om de har en grå kostym kan de ta den, det är fint det också.

Men om man inte är nära anhörig så ska man undvika vit slips, det är bara de närmast anhöriga som ska ha det. Annars brukar det vara ganska fri klädsel. En vanlig fråga från närmast anhöriga är vad som händer när kroppen ligger på bårhuset.

FOTO: ANNA BJÖRKDAHL

Det var inte ett solklart val för Danjel att bli begravni­ng­sentreprenör. Det hela startade med att han skulle hjä­­l­­pa en vän med en kisttransport utomlands. Vännen behövde mer och mer hjälp och Danjel valde att börja arbeta heltid för honom.

Han började gå som lärling och lärde sig allt från grunden. Detta var för tolv år­sedan, idag driver han en egen begravningsbyrå i Rönninge.

Varför blir man begravningsentreprenör?

– Det är ett trevligt yrke på så sätt att man får vara behjälpsam. Du gör en god sak. Dessutom är det ett tacksamt yrke för att man får hjälpa de anhöriga i en svår stund. Det är det som har fått mig att stanna kvar.

Danjel förklarar att kroppen kommer att läggas i kistan som de anhöriga har valt och att det ofta finns möjlighet att ha ett sista avsked på bårhuset.

Efter sista avskedet sätts locket på och skruvas fast.

Därefter körs kistan till ett bisättningsrum i väntan på begravningsdagen. På begravningsdagen hämtar begravningsbyrån kistan och transporterar den till kyrkan eller ceremonilokalen.

Danjel berättar att när en människa dör tillkallas en läkare för att bekräfta dödsfallet. Läkaren skriver ut ett dödsbevis som ska registreras hos skatte­ myndigheten och ett dödsorsaksintyg som registreras hos socialstyrelsen. Det är först när dessa har blivit registrerade som begravningsbyrån kan börja arbeta med att förbereda begravningen.

– Jag brukar börja med att ta ut en släktutredning för att se att den som anlitar mig är berättigad till att ha begravningen. Det är den som är närmast anhörig som ska ansvara för begravningen, men sen kan ansvaret självklart delegeras.

Kan du vara personligt engagerad i varje begravning utan att bli nedbruten av all död?

– Jag tycker det är viktigt att vara känslomässigt engagerad. När jag har haft en begravning har jag på något sätt lärt känna personen som har gått bort. När prästen har berättat den avlidnes livshistoria har det hänt att jag också har känt sorg, även om jag inte kände personen. Men döden är en naturlig väg och det viktigaste för mig är väl att inte grubbla efteråt utan att jag känner vad jag känner just när vi har begravning. För den dagen jag inte känner någonting ska jag nog inte jobba med det här längre. Jag blir berörd där och då men när jag vet att anhöriga har fått ett fint avslut kan jag släppa begravningen och gå vidare.

Vad kan en begravningsbyrå hjälpa till med?

– När anhöriga kontaktar mig bokar vi in ett möte för att gå igenom deras tankar och önskemål.

Ibland finns det ett ”Vita arkivet” där den avlidne har skrivit egna önskemål för sin begravning. En del anhöriga vill sköta vissa delar själva men om de vill

9

Frid • Från kista till grav

På begravningsgudstjänst TEXT: CARIN TRAUMER

FOTO: ROMASET/ADOBESTOCK

Därefter är det dags för griftetalet, ett tal där prästen berättar om den avlidnes liv och det kristna hoppet.

Under griftetalet smyger Katarina ut ur kyrkan för att åter hissa flaggan i topp. Ett litet nervöst moment, kommer hon hinna tillbaka till mixerbordet innan Lennart är klar med griftetalet?

Det är fredag och en av sommarens hittills varmaste dagar. Klockan är strax efter 12 och jag går upp mot kyrkbacken. Solen skiner, vinden fläktar och jag tittar upp mot flaggan som hänger på halvstång. Jag är på väg till en begravning i Salems kyrka.

Vi får höra Lennart berätta om var den avlidne är född och uppvuxen, hur han flyttade och träffade sin fru och om när de fick sina tre barn. Vi får också höra om lyckade husrenoveringar, hans pyssliga sida och om hans stora intresse för trädgården, som han skötte fantastiskt. Genom griftetalet får jag en bild av den avlidne och hans liv och trots att jag varken kände honom eller någon i begravnings­ sällskapet är det svårt att inte bli berörd när familjen sitter i tårar.

– Ibland är det svårt att hålla emot och då kan det komma en tår, berättar vaktmästare Jenny, när jag efter begravningen är tillbaka i församlingshemmet och vi diskuterar svårigheten att inte gråta när man ser de anhöriga i sorg.

Vid kyrkporten möter jag vaktmästare Katarina som står och hälsar alla välkomna. Det är Katarina som sköter ljud och klockringning och som även har förberett allt i kyrkan. Hon har tagit fram kata­falken, som är en klädd vagn som kistan körs in och står på under gudstjänsten samt hängt upp psalmnummersiffror och ställt fram mullkaret med tillhörande skovel.

– Mullkaret innehåller jord som används vid överlåtelsen. Det är då prästen lägger tre skopor med jord på kistan, förklarar Katarina.

Klockan har hunnit bli 12.30, alla gäster är på plats och begravningen ska till att starta. Katarina tar plats vid mixerbordet där hon sköter kyrkklockorna och ljudet till prästens mikrofon. Mikrofonen har noga kontrollerats för att undvika rundgång och för att se till så prästen hörs klart och tydligt.

Katarina hinner som tur är tillbaka med god mar­ ginal innan griftetalet är slut och det är dags för överlåtelsen. Under detta moment står alla upp för att visa vördnad och uppmärksamhet när prästen överlämnar den avlidne till gravens vila och dess omsorg överlåts till Gud. Det är också under detta moment som prästen lägger jord på kistan tre gånger och säger de välkända orden ”Av jord är du kommen. Jord ska du åter bli …” Därefter läser Lennart en bön och en vers ur Bibeln innan vi alla tillsammans läser Fader vår och sedan sjunger psalm 249, Blott en dag.

Jag sätter mig i en av bänkarna längst bak och lyssnar till kyrkklockornas lugnande ton. När ljudet från kyrkklockorna sakta klingar av inleder musiker Petja begravningen med att spela ett stycke på orgeln.

Efter orgelmusiken nämner präst Lennart lite kort om den avlidne och att vi är samlade för att ta farväl av den avlidne och överlämna honom i Guds händer.

Sedan får vi återigen höra Petja spela på orgeln. Nu är det psalm 201, En vänlig grönskas rika dräkt, och Petjas ljuva stämma hörs från orgelläktaren.

Efter överlåtelsen får alla anhöriga ta farväl av den avlidne framme vid kistan. Petja spelar lugn orgel­ musik och Lennart bjuder fram de närmast anhöriga.

10

Begravnings gudstjänst

Frid • Från kista till grav

» Det är ett sorgligt och allvarsamt tillfälle och jag som åskådare har själv svårt att hålla tillbaka tårarna när jag ser de anhöriga i sorg men samtidigt är det också fint att få bevittna all kärlek och ömhet när de tröstar varandra. «

Därefter går en bänkrad i taget fram till kistan för ett sista avsked. Handblomma efter handblomma läggs på kistan och snart är kistan full av blommor.

Mitt i alla tårar och sorg kan man se hur angöriga ler mot varandra, kramar om varandra och hur en son håller om sin far när han brister ut i tårar. Det är ett sorgligt och allvarsamt tillfälle och jag som åskådare har själv svårt att hålla tillbaka tårarna när jag ser de anhöriga i sorg. Men samtidigt är det fint att få bevittna all kärlek och ömhet som de visar när de tröstar varandra.

VANLIG MUSIK VID BEGRAVNING PSALMER 190, 248, 249. 231, 235, 251, 256, 289, 297, 304, 798, 799

När alla anhöriga har tagit farväl och är tillbaka i kyrkbänkarna läser Lennart en slutbön vid kistan och välsignar begravningssällskapet. Alla sitter kvar en kort stund i tystnad och lyssnar till lugn orgelmusik.

LÅTAR Bach Air – Gammal fäbopsalm – Tröstevisa – Så skimrande var aldrig havet – Nocturne – Albinonis Adagio – Öppna landskap – Där rosor aldrig dör – Jag har hört om en stad ovan molnen – Time to Say Goodbye – Amazing Grace – Schuberts Ave Maria

Begravningen avslutas med att kyrkklockorna ringer ut. Begravningar är de enda gudstjänster där man ringer i kyrkklockorna både innan och efter. Anledningen till att man också ringer efter en begravning är för att uppmärksamma människor i närheten om att det kommer ett sällskap i sorg och att de ska visas respekt och vördnad.

De anhöriga tackar Lennart, Petja, Katarina och begravningsentreprenören och går vidare till Kyrk­ skolan för minnesstund. Begravningsentreprenören och Katarina hjälps åt att köra ut kistan och lyfta in den i bårbilen som efter begravningen kommer köra kistan vidare till krematoriet.

Katarina fortsätter med att plocka undan i kyrkan.

Levande ljus släcks, psalmsiffrorna hängs tillbaka och mullkaret ställs undan. Därefter kontrollerar hon att psalmböckerna ligger fint i bänkarna och att allt är på sin plats innan hon låser kyrkporten.

11

oriet

Frid • Från kista till grav

at Krem

Besök på krematoriet TEXT: CARIN TRAUMER

FOTO: ARNE HYCKENBERG

Hur går en kremation till och hur är det att dagligen handskas med döda människor. Frid besöker Sankt Botvids krematorium i Huddinge och får följa en kistas färd till aska. » Sankt Botvids krematorium ligger i en låg och lång– sträckt vit byggnad med stora högsträckta fönster.

Framför byggnaden står tre höga klocktorn i ljus marmor. Det är inte mycket på utsidan som avslöjar att det finns ett krematorium nere i källaren. Men här genomförs årligen cirka 1600 kremationer och det mellan­stora krematoriet täcker ett stort område med kommunerna Södertälje, Huddinge, Botkyrka och Salem.

inte elektronik följa med då det finns en explosionsrisk och inte heller glas då det kan smälta och försvåra inkörningen av kistor.

– Vi är alltid två som jobbar under kremeringarna. Det är en säkerhetsfråga, om något går fel är det bra att vara två, säger Thomas och visar oss in i förbränningsrummet. En liten nummerbricka placeras bredvid ugnen innan en kista körs in. Under kremeringen går kistan först igenom en huvudbrännkammare där det är en temperatur på cirka 720 grader. Därefter går den vidare till en efterbrännkammare som håller en temperatur på 800 grader. En kremering tar cirka 90 minuter.

Krematorieföreståndare Thomas och krematorietekniker Mikael tar emot och börjar med att visa kistmottagningen där alla kistor tas emot.

– Oavsett hur en avliden ska gravsättas måste de alltid ligga i en kista. Det gäller både de som ska jord­­fästas och de som ska kremeras, berättar Thomas.

I arbetet ingår att träffa anhöriga, en del kommer för att se hela kremationen medan andra kommer för att hämta urnan med aska.

– Man får vara lite av en mental akrobat, ena stu­nden står man nere vid ugnarna och nästa stund ska man lämna ut en aska till en anhörig, säger Thomas.

Vi fortsätter vidare i en lång ljus korridor. Till höger finns avlastningsplatser för kistor som dekoreras i väntan på begravning. Mitt emot avlastningsplatserna är det ett stort glasfönster där anhöriga kan se när kistan åker in i ugnen.

– När anhöriga är här drar vi för draperierna så inte avlastningsplatserna syns, säger Mikael och pekar på ett par draperier i frostat glas.

När askan svalnat tillräckligt plockas synlig metall bort. Därefter läggs askan i en askberedare som finfördelar askan och rensar bort ytterligare metall.

Det är främst skruv och spik från kistan men också proteser, implantat och liknande som inte syntes vid första utrensningen. Den utrensade metallen skickas sedan vidare till metallåtervinning.

I slutet av korridoren ligger en dörr som leder in till flera kylrum. Totalt finns det plats för 96 kistor. Vi går in i ett av kylrummen där temperaturen är runt 5-6 grader och det finns 8 kistor.

– När det finns ungefär 30 kistor i kylrummet är det dags att kremera. Då kremerar vi 10 kistor om dagen.

Det är oljeeldade ugnar och det krävs en hel del olja för att värma upp dem. Därför väntar vi till vi har flera kistor för att spara på miljön, förklarar Thomas.

Den färdiga askan tappas upp i en liten påse och den lilla nummerbrickan som följt med under hela processen tejpas fast utanpå. Efteråt ställs askan i ett rum där begravningsbyråer och kyrkogårdsförvaltningar själva kan hämta dem. Lena från kyrkogårdsförvaltningen hittar en urna med aska som ska till Salem. Hon skannar en streckkod och kontrollerar att alla uppgifter stämmer.

Sedan fyller hon i anledningen till att hon hämtar ut urnan. Just denna urna ska till en askgravplats på Säby begravningsplats.

På en kista ligger en liten leksaksbil och på en annan ligger det röda rosor och en dikt skriven till världens bästa mormor. Det är vanligt att anhöriga skickar med minnessaker som får följa med in i ugnen. Dock kan

12

Frid • Från kista till grav

Begravnin gs

platse n

På begravningsplatsen TEXT: LENA LINDH OCH HELENE VEJDE

Lena och Helene arbetar på kyrkogården. Det är ett viktigt arbete både när det gäller att möta människor i sorg och att hålla kyrkogårdarna vackra.

Vad händer efter begravningen?

– Efter begravningen kontaktas vi på kyrkogårdsförvaltningen, ofta av begravningsbyrån eller av en anhörig angående gravplats. Ibland är platsen redan bestämd, ibland önskar den anhörige komma och titta ut en plats och kanske ställa en del frågor. Om det gäller en kistbegravning tas den här kontakten innan begravningen eftersom kistan gravsätts i samband med begravningsceremonin. I de fall den avlidna redan har skrivit ner sina önskemål brukar det underlätta för de anhöriga att göra valet av gravplats och utformning.

Kostar graven något?

– Nej, graven och gravsättningen betalas via begravningsavgiften. I avgiften ingår förutom gravplats under en tid av 25 år (med möjlighet till förlängning) och gravsättning även bl.a vissa transporter, kremering, lokal för förvaring och visning av stoftet samt lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler. Det som inte ingår är t.ex kista, urna och gravsten.

Vem bestämmer över graven?

– Gravrättsinnehavaren, hen är en viktig person som bl.a har rätt att bestämma vem som får begravas i graven men också skyldigheter som att hålla graven i värdigt skick.

FAKTA OM BEGRAVNING Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften. I år, 2019 är begravningsavgiftssatsen 25,3 öre per hundralapp för den som har kommunalt beskattningsbar inkomst.

Begravningsavgiften har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan utan är till för att alla människor oavsett tro och samfundstillhörighet ska få en värdig begravning när de avlidit.

Här påbörjas grävarbetet med en kistgrav. Under de senaste 100 åren har antalet kistbegravningar i Sverige minskat från mer än 95% till mindre än 20%.

I storstadsregionerna är kistbegravningar mindre vanliga än på landsbygden.

13

Frid • möter

Att hitta kreativiteten i sorgen och smärtan Karin Holmström är en snabbt växande konstnär som ställer ut på gallerier i hela världen, bland annat London, Paris, Hong Kong och hennes tavlor har synts i Malou efter tio. För några år sedan jobbade hon med HR-frågor på Hennes & Mauritz huvudkontor. Men när hennes pappa gick bort i cancer började hon måla och det var starten på en helt ny karriär. För Frid berättar Karin om sin sorgbearbetning, konsten och om att vända sorgen till något positivt.

TEXT: CARIN TRAUMER

FOTO: ANNA BJÖRKDAHL

Karin tar emot i sitt hus som ligger på top­ pen av en höjd i Rönninge och visar in till sin ateljé. I mitten av rummet står ett staffli med en ofär­dig tavla och utmed väggarna står massa beundransvärda alster. Vi sätter oss utomhus med en fantastisk utsikt över Rönninge och Karin börjar berätta om sin väg till att bli konstnär.

Karin Holmström

För elva år sedan hade Karin och hennes man Anders precis fått sitt första barn, Doris. De letade efter hus i Rönninge som skulle vara bra och nära både Anders syster som bor i Rönninge och Karins föräldrar som bodde i Södertälje. Men i samma veva som de skulle flytta kom cancerbeskedet.

Karins pappa, Åke, hade sarkom, en elak form av skelettcancer. Det började med en knöl i knäet som bara växte och växte.

– Det var en väldigt jobbig sjukdomsperiod men det fanns ändå aldrig i min världsbild att han skulle dö. Jag var naiv och levde på hoppet. Han var bara 60 år så för mig var det självklart att han skulle överleva.

Ålder 41 år

Gör Konstnär

Bor I Rönninge med maken Anders, 47 år och deras två barn,deras två barn, Doris, 11 och Alfred, 9.

Utmärkande Har ställt ut sin konst i bland annat Hong Kong, Paris och London. Hennes konst har även varit med i Malou efter tio.

stort som idag och då det inte var lika van­ ligt att prata om ångest och social ohälsa.

Först när Karin besökte en psykolog för att bearbeta sin sorg och få prata ut fick hon veta att det var just en ångestattack som hon hade fått på tåget.

– Jag kände hur väggarna föll ihop och att människorna trycktes emot mig. Det var en väldigt obehaglig känsla och jag fick inte luft. Det var väldigt mycket tankar och k­än­­­­s­lor som behövde komma ut.

Men Åke mådde allt sämre och den 20 mars 2009 gick han bort och det blev ett stort fall för Karin. Under sjukdomsperioden hade Karin varit föräldraledig men strax innan begravningen återgick hon till jobbet och en dag när hon satt på pendeltåget fick hon en panikångestattack. Detta var för tio år sedan, innan sociala medier var lika

Karin kunde inte förstå varför allt skulle hända just hennes pappa, han som alltid ställde upp och som aldrig gjorde någon ont. Hon tyckte det var otroligt orätt­­vist

15

Frid โ ข mรถter

Frid • möter

att få se sin pappa må så dåligt och hon förklarar att hon hade så mörka tankar som känns lite tabu att hon nä­ stan ­­ inte vågar berätta om dem.

– Det var så pass plågsamt att se hans lidande­ att det på ett sätt var en befrielse när han fick somna in. Men det lämnade också ett stort svart hål. Jag skrev dagbok och bara ”men varför?”. Man får ju inga svar, för det finns inga svar. Istället får man söka svaren inom sig själv och försöka acceptera.

För Karin hade ett behov av att få prata om vad som hade hänt och om sin sorg. Dock upplevde hon att människor hade svårt att hantera hennes sorg och att många kunde fråga hur hon mådde av ren artighet men bli obekväma när de fick ett ärligt svar.

Dessutom fick hon en del kommentarer om att hon har sin dotter och sin man. Något som hon upplevde som ett förminskande av hennes sorg.

– Jag kan förstå tanken om att känna tacksamhet men min pappa var min pappa och min dotter är min dotter. Sådana kommentarer kändes lite som att jag inte fick vara ledsen, att jag direkt skulle gå vidare. Men ett tag kanske allt bara kan få vara skit.

Sen är det väl viktigt att inte stanna i det för länge men jag tycker det är viktigt att människor bara bekräftar en i sorgen utan att försöka lappa ihop det. För det hjälpte inte mig och jag tror inte det hjälper någon annan heller.

Under våren som Karins pappa gick bort fyllde också hennes svärmor 70 år och det skulle firas och lekas lekar. Men för Karin var det jobbigt att känna glädje när hon var på en sådan mörk plats. Dessutom kände hon att hon skulle vara elefanten i rummet och förstöra för de andra. Därför valde Karin att stanna hemma. Hon plockade fram sina målarsaker som hon inte hade använt på över ett år och hamnade i ett tillstånd som Karin beskriver som att det inte finns några onda tankar utan bara ett tillstånd av nuet.

– Därför älskar jag att kliva in i den bubblan för man vet inte om det går fem minuter eller fem timmar. Jag hamnar inte alltid i det tillståndet men den här helgen gjorde jag det och det är väl det tillståndet som jag ofta längtar tillbaka till. Det blir ett upplöst tillstånd som är lite magiskt, som en slags meditation eller en högre upplevelse.

Varje ledig stund tog Karin tillfället till att måla och hon ordnade en egen ateljé i sitt hus.

Hon började fotografera saker att måla och hämtade inspiration från alla möjliga håll.

Hon upplevde en sådan kraft i att skapa och gav allt hon kunde för att få måla mer. Till en början var skapandet ett sätt för Karin att bearbeta sin sorg men sakta växte det till något större. Hon började gå ner i ar­b­­­­e­t­­­s­tid för att få mer tid till konsten, först en dag i veckan, sedan två dagar i veckan och 2015 bestämde Karin sig för att­­­satsa fullt ut på konsten.

– Jag började visa min konst alltmer men det är ju en sak att skapa för sig själv och att våga visa för andra och bli bedömd. Jag var livrädd. Men drivet var så pass starkt och jag kände ändå att jag hade något som kunde vara till nytta för andra.

Vid insikten om konstens kraft hittade Karin en kurs hos en konstnär i Södertälje. Konst­ kursen blev som en ventil där Karin fick till­ fälle att bearbeta sorgen och hämta energi.

– Jag kunde haft det väldigt hektiskt på jobbet och vara supertrött men när jag hade varit där och målat några timmar var jag full av energi. Jag började känna hur det hände saker inom mig och även om jag hade målat mycket innan så blev det nu ett helt annat djup och en annan dimension.

Första utställningen var i Södertälje tillsam­ mans med kurskamraterna från målarkurs­ en och under utställningen sålde hon en tavla till Scanias konstförening. Scania som också var företaget som Karins pappa hade jobbat för under många år.

Under kursen målade Karin porträtt av sin pappa och när folk undrade vem det var fick hon berätta om sin pappa och fick också därigenom utlopp för sina känslor.

17

Några av Karins tavlor i studion

"Det är otroligt sorgligt när människor lämnar men man får tänka på alla de gåvor som den personen ändå gav och hur många personer som den har berört."

Frid • möter Vad hade du för erfarenhet av döden innan din pappa gick bort?​ – Jag förlorade min mormor när jag var yngre och jag var ledsen då också men jag var inte lika gammal. Sedan hade hon Alzheimers, en otroligt jobbig anhörigsjukdom. Så till slut var hon inte den mormor som jag kände.

får det bli så. Det är viktigt att visa att man finns där när helst den sörjande behöver.

En enorm personlig utveckling, så beskri­ ver Karin sitt skapande och arbetet med konsten. Hon är mycket mer tillfreds nu än när hon försökte leva efter plik­ ter och efter en bild av hur hon tänkt att hon borde vara. Även idag har hon för­ pliktelser men nu är det hon själv som sätter upp dem, styr och testar sig fram.

Karin berättar också hur hon friidrottade som ung och hur en kille hon kände därig­ enom omkom i en bilolycka när han gick i gymnasiet. Karin bodde i Luleå när det h­ä­nde och gick därför inte på begravningen.

Något som hon än idag ångrar då hon ald­ rig fick något avslut och ibland kan hon fortfarande tro att han lever. Ett annat dödsfall som berörde henne var en ung bekant som omkom i en tågolycka.

– Jag hade tidigare blivit berörd av döden men jag hade inte blivit drabbad på ett sådant sätt som när pappa gick bort.

När hon bestämde sig för att satsa fullt ut på konsten gick hon med i ett nätverk. Där gav hon en kort presentation för 80 personer om sin pappa, konsten och hennes väg till att bli konstnär. Detta ledde till en förfrågan om hon kunde berätta samma sak för en större grupp människor på Rival. Då visste hon inte att det skulle vara 750 personer som lyssnade.

– Det var tufft men att jag vågade öppna upp och prata om pappa, om sorgen och känslorna runt omkring har definitivt hjälpt mig i processen och bearbetningen.

Efter bortgången av sin pappa har Karin varit med flera dödsfall. Senast var hon på en begravning där en nära vän hon känt i många år förlorade sin man i cancer.

Han blev 47 år, lika gammal som Karins man är idag. De hade också barn i samma ålder som Karins barn. Hon förklarar hur det kändes otroligt orättvist men att det också blir en påminnelse om att ta till vara på livet, att krama barnen en extra gång, strunta i småsaker och tjafs och att säga till de man älskar att man älskar dem.

– Det är otroligt sorgligt när människor lämnar men man får tänka på alla de gåvor som den personen ändå gav och hur många personer som den har berört.

Har du något råd till de som befinner sig i en sorgeprocess nu?

– Jag tror på att göra något kreativt, om det är måla, dreja eller något annat spelar inte så stort roll. Men jag tror på att ha ett fritt utrymme där man kan få vila från tankarna och att få använda den kreativa och lekfulla delen av hjärnan. Sedan är det viktigt att våga prata och inte bära allting inom sig.

Idag har Karin en enorm tacksamhetskänsla för alla olika delar i sitt liv. Om hon inte hade studerat vidare hade hon inte haft med sig det hon har i bagaget. Så hon är otroligt tacksam över det och sina år på H&M, där hon lärde sig mycket genom människor som hon träffade. Och trots saknaden och sorgen har det kommit något gott ur det också. Allt som hon har gjort har lett till vart hon är idag.

– Det var folk som sa till mig att det kunde komma något bra ur allting. Men då var det otroligt provocerande att höra, att vara i början av en stor sorg och få höra att det finns en mening med allting. Men nu i efterhand kan jag känna att det ledde till något gott och jag kan tacka pappa för att han fick mig att inse att det finns mer.

När Karin förlorade sin pappa hade hon ett stort behov av att få prata och berätta men tyvärr var det inte många som förstod det. Det har hon tagit med sig och försöker tänka på när människor mår dåligt, att hon vågar stå i sorgen och inte fly. Det kan vara svårt att veta vad man ska säga men det viktigaste är att finnas där. Det kan räcka med en klapp, en kram eller vad som helst.

– Jag tror att många tänker att den anhörige behöver vara ifred men det är viktigt att våga finnas där. Det är viktigt att våga visa sårbarhet och att våga fråga. Det kanske blir envägskommunikation ett tag men då

19

Frid • tema

Samtal om sorg

Stödgrupp för dig som har förlorat en närstående TEXT: CARIN TRAUMER ILLUSTRATION:ANDREY SHIP/ADOBESTOCK

Att sörja en nära vän eller anhörig efter ett dödsfall är en smärtsam upplevelse.

Vi reagerar alla olika när vi drabbas av sorg, men det finns en läkande kraft i att få dela tankar, känslor och minnas tillsammans med andra som befinner sig i liknande situation.

Samtal i sorgegrupp kan vara en mycket god hjälp både genom att få sätta ord på sina egna upplevelser och genom att ta del av andras erfarenheter. Varje termin anordnar Salems församling en sorgegrupp för de som har mist sin livskamrat. Frid har pratat med några deltagare om deras upplevelser av sorgegruppen.

"Min fästmö gick bort i november. Hon var sjuk och åkte in på sjukhus. I samma veva hamnade även min son på sjukhus och han pendlade mellan liv och död. Min son överlevde men det var en tuff period. Det var mycket som hände samtidigt som min fästmö var sjuk och gick bort. Jag upplever att sorgegruppen hjälpte mig i min sorgeprocess. Det var givande att få dela med sig och öppna upp men också att lyssna till de andra sörjandes berättelser. Det var lärorikt att få känna att man inte är ensam i sorgen.

"Efter att ha varit sjuk under en lång tid gick min make bort i september förra året. Jag tycker att sorgegruppen har varit väldigt bra, det har gett mig mycket att få prata om min sorg med andra. Det har hjälpt att få känna att jag inte är ensam, att det är flera som har ungefär liknande erfarenhet av att bli lämnade. Jag har barn som bor i närheten men jag tycker att det har varit bättre att sörja såhär än att sörja med barnen, eftersom de var i samma situation och sörjde samma person. Det var faktiskt min yngsta son som frågade om det inte fanns någon sorgegrupp.

Han tyckte det var jättebra när jag började i gruppen.

Mitt råd till den som är i sorg är att våga öppna upp, att våga visa känslor och prata om det. Går man med i en sorgegrupp är mitt råd att inte ha för höga förväntningar på vad gruppen kan ge utan kom som du är med ett öppet sinne."

Mitt råd till den som är i sorg är att ta kontakt med kyrkan. Jag tycker sorgegruppen har varit väldigt bra. Det var ett bra upplägg och en bra grupp, en fin gemenskap. Jag har bara positiva saker att säga."

– MAN, 66 ÅR

– KVINNA, 75 ÅR

20

"Jag förlorade min fru den 26 oktober förra året. Hon hade varit sjuk under en väldigt lång tid och när hon gick bort satt jag med på sjukhuset och höll henne i handen. Det var väldigt nyttigt. Mina upplevelser av sorgegruppen är bara positiva. Det var en öppen grupp, ett väldigt bra kamratgäng där alla bjöd på sig själva. Eftersom jag var med på sjukhuset hade jag min sorgestund på plats och kände mig färdig. Samtidigt kändes det väldigt bra att få prata av sig om våra 60 år tillsammans och framför allt var det väldigt positivt att få höra de andras erfarenheter.

"Min man var sjuk, men han var inte sjuk länge innan jag förlorade honom. För mig var sorgegruppen bara positiv, det var trevligt att prata och lyssna på andra människor i liknande situation. Det var givande att få spegla sig i dem. Det kändes befriande.

Dessutom var det skönt att få prata om det som hade hänt, att lyssna på andra och reflektera. Det är ju inte alltid man vill dra det med vänner och bekanta i allt för stor utsträckning.

Mitt råd till andra som befinner sig i sorg är att hitta tillfällen att prata om det och gärna i en grupp. Jag tycker att det är bra att få höra andras funderingar, att få lite perspektiv och känna att man inte är ensam om sina upplevelser. Det är också bra att träffa andra som är i sorgeprocessen, några som faktiskt vet och känner igen sig. Det är väldigt välgörande."

För andra som befinner sig i sorg är mitt råd att våga ta tag i problemet. Det är ju alltid ett problem att bli ensam. Men ta tag i det och försök prata ut om det, våga öppna upp.

Försök att inte kväva det utan att verkligen låta det få komma fram."

– MAN, 80 ÅR

– KVINNA, 64 ÅR

Under den här terminens sorgegrupp var det två präster som ledde gruppen och samtalen. Vid varje träff fick deltagarna uppgifter om saker de skulle tänka på till nästa gång. Flera deltagare berättar att upplägget med teman och uppgifter hjälpte dem att få igång tankarna och samtalen.

De berättar också att det har blivit en bra sammanhållning och gemenskap, att de har kommit varandra nära och bestämt sig för att träffas igen efter gruppträffarnas slut.

Om du befinner du dig i sorg och är i behov av enskilda stödsamtal har du möjlighet att träffa en diakon eller präst. För präster och diakoner är tron på Gud självklar, men du väljer om du vill prata om Gud och be under samtalet eller inte. Präster och diakoner har tystnadsplikt.

Ibland är det som allra svårast under sena kvällar. Då finns jourhavande präst där för dig som behöver prata med någon som lyssnar. Kontaktuppgifter till församlingens präster och diakon­ er samt information om jourhavande präst finner du på sida 31.

21

Frid • tema

BARNBÖCKER OM DÖDEN Lever du nära ett barn som har för­ lorat en förälder, ett syskon eller en annan nära anhörig? Många barn får idag uppleva när en närstående går bort och som vuxen kan det vara svårt att veta hur man pratar med barn om döden. Ett sätt för att lättare närma sig svåra ämnen kan vara med hjälp av böcker. Frid listar några barnböcker som kan vara en god start.

BRÖDERNA LEJONHJÄRTA – ASTRID LINDGREN (6–9 ÅR)

ADJÖ, HERR MUFFIN – ULF NILSSON OCH ANNA-CLARA TIDHOLM (3–6 ÅR)

I MITT HJÄRTA FINNS DU KVAR: OM SORG OCH SAKNAD – JENNIE PERSSON (9–12ÅR)

Skorpans bror Jonathan har berättat om landet Nangijala, dit man kommer när man dör.

För Skorpan är sjuk och har precis fått veta att han snart ska dö. ”I Nangijala får man vara med om äventyr från morgon till kväll”, säger Jonathan. ”För det är i Nangijala som alla sagor händer.” Några dagar senare brinner det i huset där de bor och Jonathan dör själv.

Men tänka sig, precis som Jonathan lovat så ses de i Nangijala.

Herr Muffin är ett gammalt och trött marsvin som tänker tillbaka på sitt liv. Han tycker att han haft det bra med en klok och snäll fru och sex lurviga barn. En dag får han plötsligt ont i magen. Flickan som herr Muffin bor hos förstår att han håller på att dö och skriver tröstande brev till honom. När herr Muffin sedan dör sveps han i en fin näsduk och begravs högtidligt med psalmsång och tal.

En bok om unga människors upplevelser av förlust. Jennie Persson har intervjuat barn som har erfarenhet av sorg och saknad. Vi möter bland annat Leia som brukar besöka sin lillebror på kyrkogården, Amir som har levt med en sjuk pappa hela livet och Esmeralda som bara var fyra år när hennes mamma insjuknade i cancer. Psykologen förklarar hur sorg kan ta sig uttryck och ger råd för den som sörjer. En begravningsentreprenör går igenom hur det går till vid en begravning.

MIN MORFAR I HIMLEN – KARIN STURESSON (6–9 ÅR)

Behöver du stöd i hur du ska prata med barn om död och sorg? Läs och få goda råd på http­s ://w­w w.svenskakyrkan.se/sorg/ stotta-barn-i-sorg eller ta kontakt med Salems församling. Vi har pedagoger med lång erfarenhet av att prata med barn om svåra ämnen och präster som är vana att prata död och sorg.

Morfar är en snäll och stark polis som plötsligt blir trött och inte längre kan jaga bovar och hjälpa människor, utan måste vila. Tröttheten visar sig vara en sjukdom som heter cancer. Vi får följa morfar när han är sjuk och till slut kommer morfar till himlen, men hur kommer han dit? Ska han flyga dit? Kanske fångar han tjuvar i himlen också?

22

... kan vi fortsätta kyrkans betydelsefulla arbete

När du är med i Svenska kyrkan möjliggör du ett betydelsefullt arbete både i Sverige och runt om i världen. Största delen av din kyrkoavgift går till arbetet i din lokala församling.

Genom att betala kyrkoavgiften är du bland annat med och stödjer:

* Att det finns någon att prata med när livet gör ont * Hembesök hos ensamma * Gemenskapsträffar för äldre * Matkassar till behövande * Stöd och tröst för den som sörjer * Bevarandet av kyrkor och kulturhistoriska byggnader * Ett rikt kultur- och musikliv med körer för alla åldrar * Kostnadsfria konserter och kulturevenemang

Tack än en gång, ditt stöd gör skillnad!

Frid • Allahelgona

Allhelgona kalender Under allhelgonahelgen minns vi våra döda på ett särskilt sätt. Vi smyckar deras gravar med blommor och tänder ljus som lyser upp i mörkret. Allhelgona är den helg på året då vi tillsammans minns dem som lämnat det här livet. En helg då vi påminner oss om att döden finns, att den drabbar oss alla, och att vi kan dela sorg och bära den tillsammans. Under allhelgonahelgen är våra kyrkor öppna för ljuständning, bön, eftertanke och ro.

FREDAG 1 NOVEMBER

17.00 Minnesgudstjänst i Salems kyrka.

Jennie Wall, präst, leder en stilla gudstjänst där vi får minnas de som lämnat oss.

Tobias Lundmark spelar orgel och Petja Svensson spelar cello.

Våra kyrkor är öppna för ljuständning, bön och eftertanke. ÖPPETTIDER Säby kyrka 09.00–15.00 Salems kyrka 13.00–18.00

12.00–16.30 Servering i Kyrkskolan Pysselverkstad för barnen – kom och dekorera ditt eget ljus!

Säby begravningsplats 13.00–18.00

LÖRDAG 2 NOVEMBER ÖPPETTIDER Salems kyrka 10.00–18.00.

SÖNDAG 3 NOVEMBERR

Säby begravningsplats 10.00–18.00

11.00 Högmässa i Säby kyrka.

Präst Jennie Wall predikar på temat vårt evighetshopp. Kyrkokören sjunger ledd av Tobias Lundmark, organist och körledare.

Söndagsskola för barn 4–10 år. Kyrkkaffe serveras i församlingssalen efteråt.

11.00 Allhelgonagudstjänst med tid för ljuständning i Salems kyrka Med Lennart Marklund, präst och Tobias Lundmark, organist.

14.00 & 15.00 Stilla orgelmusik i Salems kyrka.

Med Tobias Lundmark, organist.

FOTO: HOOKMEDIA/ADOBESTOCK

24

Alla helgons dag - Du saknas mig AV SOFIA AKAMPA

Jag minns dig i många olika stunder.

Jag minns dig på så många olika platser.

Jag vill minnas din röst och din doft.

Du saknas mig.

Jag funderar över hur du har det nu.

Hur det är där du är, bortom tid och rum.

Och om du vet hur jag har det nu.

Min sorg tar sig många olika uttryck.

Ingen stund är den andra lik.

Ibland är mina känslor så starka.

Och vissa stunder känner jag ingenting alls.

Jag biter ihop, försöker stänga av.

Varför skall alla andra behöva se min förtvivlan?

Men de känslor jag försöker gömma i en stund, kommer ofta fram i en annan.

Det känns som jag vacklar.

Tar gråten aldrig slut?

Du saknas mig.

Solen, vinden och regnet mot mitt ansikte, får mig att känna liv igen.

För en kort stund.

Innan dimman och mörkret är där igen.

Varför frågar ingen hur jag har det?

Varför frågar alla, men ingen lyssnar på mitt svar?

Jag känner mig ensam.

Samtigit orkar jag inte ta kontakt.

Ingen relation är längre densamme som förut.

Får jag glädjas, trots att du inte längre är med mig?

Får jag känna lättnad de stunder då jag känner liv?

Ja. För du ville mig alltid väl.

Jag minns dig i många olika stunder.

Jag minns dig på så många olika platser.

Du saknas mig.

25

Frid • Kyrkogården

Första hjälpen vid sorg

Konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer.

Sorg kan inte botas, men genom att dela den kan sorgen göras mer uthärdlig.

Tipsen på den här affischen är baserade på Svenska kyrkans långa erfarenhet av att möta och stötta människor i sorg och är bara några av de många saker vi som medmänniskor kan göra för den som sörjer. Underskatta inte det lilla, även en liten insats kan få stor betydelse. Vill du ha mer stöd eller någon att prata med är du välkommen till din församling. Du hittar kontaktuppgifter och fler konkreta tips på svenskakyrkan.se/forstahjalpenvidsorg

Ta ansvar för kontakten

Bryt tystnaden

Ge utrymme

Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken är stor att den sörjande inte orkar vara den som hör av sig.

Då är det bättre om vi säger ”Jag ringer dig på tisdag igen, svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, den sörjande orkar inte alltid svara, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.

Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjar gråta? Men det viktiga är inte vad vi säger utan att vi bryter tystnaden.

Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.

Ofta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att vi låter den närmast sörjande vara i fokus och undviker att ta över med våra egna minnen och känslor. Vi måste komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.

Ta initiativ

Visa närvaro

Ha tålamod

Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkelhet. Många som sörjer längtar efter en paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.

Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls.

Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller att man ska vänta lite med att höra av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.

Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket vi behöver ha förståelse för och tålamod med.

Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort sorgen eller visar frustration över att den håller i sig. Sorg har inget bäst-före-datum och det finns ingen normal eller onormalt lång tid som det tar att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.

illustration: stina löfgren. sk17757

Tio skäl ATT TILLHÖRA SVENSKA KYRKAN Du är en viktig del av Svenska kyrkan. Ditt medlemskap gör det möjligt för oss att hjälpa människor i nöd, vara en god kraft att räkna med i samhället, föra traditioner vidare in i framtiden och mycket mer. Frid ger dig tio konkreta skäl att tillhöra Svenska kyrkan.

6

Barn- och ungdomsverksamhet Varje dag möter vi barn och ungdomar i våra olika verksamheter. Öppen förskola, söndagsskola, bibeläventyr i skolan, barn- och ungdomskör, konfirmationsgrupper och ungdomsgrupp är några exempel.

1

7

2

8

3

9

I Svenska kyrkan ryms hela livet Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Som ett löfte om Guds närvaro i allt som sker vill Svenska kyrkan vara närvarande i livets alla skiftningar. Inom Svenska kyrkan finns lång erfarenhet av livet och döden, glädjen och sorgen.

Gemenskap och delaktighet Kyrkan är en öppen och inkluderande gemenskap. I Säby församlingshem finns ett öppet café där kravlösa möten kan ske mellan folk i alla åldrar. Hit kommer du som du är och får leva i tro eller tvivel, tillsammans med andra.

Samtal och själavård När livet sviktar och vi behöver prata med någon finns präst och diakon med tystnadsplikt till tjänst.

4

Kyrka och kulturarv för alla Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att hålla våra kyrkor i gott skick, så att de bevaras till efterföljande generationer som en del av vår rika historia.

5

Solidaritet för alla Diakoni är del av kyrkans sociala arbete. Det kan gälla att som medföljare närvara vid samtal med myndigheter eller hjälp med att få mat på bordet. Det kan också handla om samtalsstöd när livet krisar. Svenska kyrkan arbetar utifrån att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, ålder, sexuell läggning och trosuppfattning.

Musik I Salems församling finns körer för alla åldrar. Förutom den sång och musik som finns i gudstjänster, ordnas olika musikgudstjänster och konserter i kyrkorna.

Levande traditioner Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att upprätthålla gemensamma traditioner så som adventsfirande, julgudstjänster och påskfirande. Genom Svenska kyrkan i utlandet kan även utlandssvenskar träffas och fira svenska högtider och gudstjänster.

En bättre värld Act Svenska kyrkans är en del av ACT-alliansen som består av över 150 trosbaserade biståndsorganisationer över hela världen. Genom Act Svenska kyrkan bidrar kyrkan med långsiktigt bistånd och snabba katastrofinsatser på många platser runtom i världen. Salems församling har en internationell grupp som ordnar med olika insamlingar under året och som lyfter de internationella frågorna i olika sammanhang. Vi arbetar också för ett aktivt miljö­ engagemang för att möta de klimathot som finns mot vår jord.

10

Stötta god verksamhet Även om inte du tar del av kyrkans arbete så kan du med din medlemsavgift hjälpa andra. Vi är tacksamma för din medlemsavgift.

Anmälan om inträde i Svenska kyrkan

Namn

Personnummer

Gatuadress

Postadress

Ort och datum

Telefon/E-post

Namnteckning 27

Bli me d Fyll i, lem! klipp u t och skicka Salem till s förs amlin Eman g u 144 30 R el Birkes vä g 1 önnin ge

Frid • betraktelse

m DÖDEN. DÖDEN? DÖDEN; E

N

tt år rymmer 365 dagar. Om dessa dagar fylls med glädje kan ett år gå ganska fort. Men dagar i sorg, saknad och längtan kan kännas mycket längre. När någon som funnits där inte längre finns kan tomrummet bli enormt. För en del av oss är sorgen så ny att den färgar allt. För andra av oss gör den sig oväntat påmind i vissa stunder, trots att det gått flera år sedan vi miste den eller dem som stod oss nära. Ibland får vi kämpa med sorgen och saknaden, för att gå vidare och för att få livet att fungera igen.

ågra menar att döden är en punkt. Att allt är slut i och med döden. Punkt slut, så att säga. Livet kan ha blivit en kort eller lång mening fylld av olika ord. Men i och med att döden nu satt punkt är allt slut.

D

et vanligaste bland de människor jag möter är nog att se på döden som ett frågetecken. Kanske finns det något? Men så länge vi lever på jorden får vi inte svar på den frågan. I Första Korinthierbrevet står det ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte.” Vi talar om och försöker göra oss en högst mänsklig bild av vad som skulle kunna finnas. Kanske att vi kommer till himlen?

Kanske att vi får möta de som gått före oss igen? Vi brottas och funderar under livets gång. Våra funderingar kan se olika ut.

J

ag tänker på växtligheten och vår natur nu när vi lämnar sommarens månader och går mot höst följt av mörker, kyla och frost. I det kan det vara svårt att tro att våren med sin värmande sol en dag fak­ tiskt ska våga bryta fram igen, att knop­ par ska slå ut och att nytt liv ska spira.

Vi vet att livet följs av döden, precis som i naturen. Det gör ont när vi får bevittna det. När vi mister någon vi älskar. Kanske kan också sorgen kännas som ett höst­ mörker där det är svårt att se när det kalla och mörka ska lätta och solen sakta bry­ ta fram igen. Men varje vår får allting i naturen nytt liv. Trots allt så föds livet på nytt, hur hopplöst det än såg ut.

I

kyrkan talar vi nog mest om döden som ett semikolon. En punkt och ett komma som ett uttryck för att det är en tydlig skillnad mellan liv och död. Det vet vi alla samtidigt som det också finns en fortsättning. Semikolonet signalerar att meningen inte är slut där. Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör”.

Allt tar inte slut i och med döden. Det har Gud lovat. Det löftet tar inte bort det svåra med döden, det som gör så ont, chocken, känslor kring det man inte hann säga eller göra. Det löftet säger inte heller någonting om hur, men att det kommer en fortsättning;

V

i vet att livet följs av döden. Men vad döden innebär mer än att den skiljt oss från livet det kan vi inte veta. Kanske kan våra skiljetecken punkten, frågetecknet och semikolonet ge en enkel bild för hur vi kan se på döden och hoppet på olika sätt. Vad tänker du om denna stora fråga?

Sofia Akampa

PRÅST

28

Vi ber för HÄNT I SALEMS FÖRSAMLING 16 MAJ – 11 AUGUSTI 2019

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 14 BARN SOM DÖPTS I VÅR FÖRSAMLING.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 23 PERSONER SOM GENOM DÖDEN LÄMNAT VÅR FÖRSAMLING.

Gud, tack för att du genom dopet visat att vi tillhör dig.

Låt alla barn som växer upp få uppleva att du finns nära i glädjen, skrattet och leken men också i sorgen, gråten och ensamheten.

Ge våra barn en uppgift i livets tjänst och kraft att utföra den.

Hjälp våra barn att känna tryggheten hos dig genom livet.

Amen.

Gud, tack för livet som du ger oss fyllt av arbete, lek och vila, glädje och sorg. Vi tackar dig för dem som lämnat detta livet, för allt vad de fick ge och ta emot, allt vi fick dela. Var oss nära i sorgen och saknaden. Hjälp oss att känna att det finns ett hopp och en tro på ett liv som aldrig dör. Lär oss att det finns en kärlek som lever vidare.

Amen.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 3 PAR SOM INGÅTT ÄKTENSKAP.

VI BER OCKSÅ FÖR..

VÅRA 116 NYA MEDLEMMAR.

Gud, tack för kärlek och fördjupad samhörighet människor emellan.

Var med alla nygifta på deras fortsatta vandring tillsammans.

Låt dem få vara ett stöd för varandra.

Hjälp dem att växa och mogna i sin kärlek, burna av din välsignelse.

Amen.

De som är nyinflyttade i vår församling och de som nyligen valt att gå med i Svenska kyrkan. Vi ber med glädje och tacksamhet över att ni är en del av församlingen. Må Gud hålla var och en av er i sin hand.

Amen.

29

Kalender öppettider SÄBY KYRKA & FÖRSAMLINGSHEM Måndag–torsdag 09.00–16.00, fredag 09.00–15.00.

Kom gärna in och ta en kopp kaffe i cafeterian. Vi bjuder!

SALEMS KYRKA Öppet vid kyrkliga handlingar och enligt överenskommelse.

gudstjänster HÖGMÄSSA Söndagar 11.00 Säby kyrka. Kyrkkaffe serveras efteråt i församlingssalen.

LUNCHMÄSSA Onsdagar 13.00

Säby kyrka. Enkel veckomässa med nattvard.

KVÄLLSMÄSSA Torsdagar 18.00

barn & familj

kör

ÖPPNA FÖRSKOLAN JUVELEN Måndag 09.00–12.00 Tisdag 09.00–12.00 Stängt vecka 41 och 49.

Ta med din lilla juvel och möt andra barn och föräldrar. Vi sjunger, leker och fikar tillsammans.

Ingen anmälan behövs. För barn mellan 0 och 5 år. facebook.com/SalemJuvelen

Vill du vara med och sjunga?

Kontakta Roy Olofsson om du är under 20 år, Tobias Lundmark om du är äldre.

eimgs

BARNKÖREN Onsdagar 16.00–16.45.

För barn 6–8 år. Mellis serveras från 15.00.

DISKANTKÖREN Torsdagar 16.00–17.00.

För barn 9–13 år. Mellis serveras från 15.00.

BARNGUDSTJÄNST Torsdagarna 12/9, 29/9, 10/10, 24/10, 21/11, 19/12 09.30.

En levande gudstjänst där barnen får vara delaktiga med sång och rörelser. Efteråt fikar vi tillsammans.

KYRKOKÖREN Torsdagar 19.00–21.30.

Blandad kör för vuxna.

SÄBYKÖREN Torsdagar 14.30–15.30.

För dig som är dagledig.

SÖNDAGSSKOLA Jämna söndagar 11.00–12.00.

En stund med bibelberättelser, pyssel och sång för barn 4–10 år.

Som förälder deltar du i gudstjänsten eller tar en kopp kaffe i vårt café.

Vardagar 13.00

Säby kyrka. En lugn stund mitt på dagen med bön, tystnad och ljuständning.

ALLA HELGONS DAG Lördag 2 november

foto: marcus ibanez │ikon

Salems kyrka. Allhelgonagudstjänst med tid för ljuständning 11.00 och minnesgudstjänst 17.00. Servering i Kyrkskolan och pysselverkstad för barnen 12.00–17.00.

foto: malin vanden poel

LUNCHBÖN

foto: lightfield studios │adobestock

Säby kyrka. Stilla mässa med nattvard.

gemenskap ungdomar

FREDAGSMYS Udda fredagar 18.00–23.00 Gemenskap, samtal, film, fika. För ungdomar mellan 13 och 25 år.

Kom, det blir kul! Terminsstart 30/8.

GATHERING OF GEEKS Jämna onsdagar 18.00–21.00 För dig i högstadiet och gymnasiet som gillar spel, lajv, fantasy och allt där omkring. Terminsstart 4/9.

30

BIBELFRUKOST Tisdagar 08.00 Samtal om Bibeln och livet över en enkel frukost.

TRO OCH LIV Tisdagar 13.30 Vi fikar och talar om livet och den kristna tron.

SYFÖRENINGEN Tisdagar 09.00–13.00 Handarbete, samtal och fika.

Välkommen till gemenskapen!

ADAM Lördagarna 14/9, 5/10, 2/11 och 7/12 09.00 En samtalsgrupp för män där vi över en frukost delar med oss av vardag, tankar och känslor.

kyrkliga handlingar DOP & VIGSEL Lördagar 10.30, 12.00, 14.00, 15.00 och 17.00 Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka dop eller vigsel.

EVA Söndagarna 1/9, 6/10, 3/11 och 1/12 09.00 Samtalsgrupp för dig som kvinna.

Frukost och samtal om kvinnorna i Bibeln.

BEGRAVNING Onsdagar 10.30, fredagar 10.00 och 12.30.

Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka begravning.

TORSDAGSTRÄFFEN Jämna torsdagar 11.00 Lyssna på intressanta föreläsare och dela dela värmande soppa i gemenskap. Terminsstart 19/9.

HÖGT I TAK – HELIGA RUM Jämna onsdagar 18.00–19.30.

En föreläsningsserie om våra kyrkorum och dess signaturspråk.

Terminsstart 2/10.

stöd & hjälp

SÖNDAG MED FRÄLSARKRANSEN Söndag 1 september 11.00 Mässa kring frälsarkransen i Säby kyrka. Därefter förstärkt kyrkkaffe. 13.00 Frälsarkransvandring – Möt de olika pärlorna i en vandring på cirka 2,5 km runt Salems centrum med start vid Säby kyrka.

SAMTAL Behöver du någon att prata­med?

Hos oss har du alltid möjlighet att boka in ett enskilt samtal med någon av prästerna. Kontakta prästerna direkt. ÖPPEN DIAKONIMOTTAGNING Torsdagar 15.00–17.00 Sakristian i Säby församlingshem.

VIll du boka en annan tid, kontakta Rauni Strömbäck eller Ellinor Bager.

foto: syda productions │adobestock

JOURHAVANDE PRÄST Alla dagar 21.00–06.00 Jourhavande präst kan du tala med om du är ledsen, rädd, orolig eller känner dig ensam. Ring 112 och fråga efter Jourhavande präst. Den som svarar är präst inom Svenska kyrkan och har alltid tystnadsplikt.

Jourhavande präst kan även kontaktas via digitalt brev eller chatt. Mer info finner du på www.svenskakyrkan.se/ jourhavandeprast

kropp & själ

TELEFON Växel och bokning: 070-618 39 19 Måndag–fredag 09.00–12.00 E-POST salems.forsamling@svenskakyrkan.se PÅ WEBBEN www.svenskakyrkan.se/salem facebook.com/salemsforsamling instagram.com/salems.forsamling

PRÄSTER Johan Hansson 070-815 61 88 Lennart Marklund 070-618 39 81 Sofia Akampa 070-618 39 61 DIAKON Rauni Strömbäck 070-618 39 16 Ellinor Bager 070-618 31 52 MUSIKER Roy Olofsson 072-967 14 20 Tobias Lundmark 070-441 12 34 BARNVERKSAMHET Diana Westerberg 070-618 39 18 FÖRSAMLINGSPEDAGOGER Eva Björkdahl 070-618 38 58 Alexander Sandrén 070-618 31 65 EKONOMI Jenny Lund 070-618 39 15 KYRKOGÅRD Sören Lindblom 070-456 81 79 CHEF KANSLI/VAKTMÄSTERI Kent Berger 072-967 13 00

foto: magnus aronson │ikon

KRISTEN DJUPMEDITATION Udda onsdagar 18.30 Kristen djupmeditation bygger på att varje människa kan närma sig livets innersta. Det är en form av bön utan tankar och ord, men med en vilja till relation med Gud. Terminsstart 9/10.

ADRESS Salems församling Emanuel Birkes väg 1 144 30 Rönninge

KYRKOHERDE Jennie Wall 070-491 04 51

foto: kzenon │adobestock

kultur

kontakt

VAKTMÄSTERI Andreas Bisse 070-618 39 35 Nuran Khouri 072-967 13 03 Jenny Argenius 072-967 14 29

31

En dag ska vi dö, men alla de andra ska vi leva.

FOTO: HOOKMEDIA/ADOBESTOCK

– Per Olov Enquist

svenskakyrkan.se/salem 070-618 39 19