Frid #4 2019

EN HÄLSNING FRÅN SALEMS FÖRSAMLING #4 VINTERN 2019

TEMA: FAMILJ

ISABELLE NEREVIK » Det är viktigt med bra förebilder!

Om man får rätt hjälp och rätt stöd, då kan man bryta mönster. «

8

#4

4 RÖSTER Om familjens betydelse för dem.

TEMA FAMILJ

3 LEDARE OM FAMILJEN & JULEN

14

FRID MÖTER ISABELLE Om att bryta mönster och få nya livschanser.

4 VÄLKOMMEN HÄNT & NYTT

6 JUL & NYÅR KALENDER 7

PARAFRASERING Julevangeliet i modern tappning.

8 4 RÖSTER

Om familjens betydelse för dem.

FRID MÖTER ISABELLE 14 Om att bryta mönster och få nya

20

livschanser.

19 TACK VARE DIG!

KYRKFAMILJEN Kyrkfamiljen.

Där kan vårt hjärta bo.

20 KYRKFAMILJEN 24 TIO SKÄL

25

VÄLKOMMEN PÅ JULSPEL

26 BETRAKTELSE

Julen – en köpandets högtid?

25

27 JULKORT

JULSPEL välkommen på julspel!

28 VERKSAMHETSTARTER 29 VI BER FÖR

30 KALENDER

e-post salem.frid@svenskakyrkan.se adress Frid,

Salems församling, Emanuel Birkes väg 1, 144 30 Rönninge telefon 070-618 39 19 hemsida svenskakyrkan.se/salem/frid redaktion Carin Traumer, Jennie Wall layout Anna Björkdahl omslag Anna Björkdahl ansvarig utgivare Jennie Wall tryck Östertälje tryckeri upplaga 7600 exemplar

2

Frid • ledare

JENNIE OM FAMILJEN & JULEN

» Och jag tror att det är just det som är julens budskap till oss: att vi inte ska rädas det som inte blev som vi tänkt, det annorlunda och bristfälliga. « och oron får oss att urskilja vad som är verkligt viktigt i tillvaron.

Visst hade Maria och Josef säkert önskat och föreställt sig en annan slags julnatt. Men trots det, är det just där Gud valde att vara, utanför dröm­ bilden, i det alldeles enkla och vanliga. Och jag tror att det är just det som är julens budskap till oss: att vi inte ska rädas det som inte blev som vi tänkt, det annorlunda och bristfälliga. Guds föds in i världen i ett smutsigt stall, sådan som tillvaron var. På samma vis kommer Gud till oss i våra liv, så som de verkligen är.

För snart sex år sedan skiljde jag mig.

All den där familjelyckan som jag längtat så efter och hoppats på slogs plötsligt i spillror. Jag blev tvungen att omorientera mig i livet och allt blev annorlunda än vad jag tänkt mig.

Jag minns fortfarande den allra första julen utan barnen, hur jag bävade inför den. Inget skulle ju bli så där härligt, juligt perfekt nu när barnen var hos sin pappa. Det är något särskilt med just högtider, vi bär mer eller mindre alla på idealbilder av dem.

Hur allt ska bli så där ombonat mysigt och firas i gemenskap med nära och kära. Men vad händer när våra högtider inte lever upp till de där idealen?

När vi inte kan skapa perfekta minnen, eller Insta­ grambilder och Facebookuppdateringar, och inget blir som vi tänkt oss?

Kanske blir vi besvikna, och i den känslan är det lätt att slitningar både inom oss och i våra relationer uppstår. Plötsligt har vi tagit ännu ett steg ifrån våra varma och mysiga ideal. Drömbilderna har blivit till hinder som står i vägen för att se livet sådant som det faktiskt är, med allt det vi trots allt har.

Och mitt bland alla drömbilder och ideal blir det tydligt att julen rymmer en möjlighet att stanna upp inför vad som faktiskt är viktigt i tillvaron, det vi trots allt har i våra liv. Att se hur livet kommer till oss mitt i den ofullkomliga vardagen. Vågar vi vara närvarande där – i livet så som det är och inte som det borde – så anar vi nog också Guds närvaro.

Och kanske förstår vi att vår längtan efter den perfekta julen i själva verket är en helt annan slags längtan. En längtan efter ett förlorat paradis, vårt eget ursprung och mål, Gud själv. Ett frö som planterats i vårt innersta som en påminnelse om att vi hör samman: Gud och jag.

Och kanske kan jag då vila i att det inte är där, i det perfekta paradiset som jag får möta Gud just nu. Utan mitt i den alldeles enkla, vanliga och ibland trasiga vardagen där Gud redan är.

Jag tänker på Bibelns berättelse om Jesu födelse; en annorlunda jul. Berättelsen om ett ungt par som väntar sitt första barn. De är inte gifta och mannen är inte barnets pappa. Som tvingas resa långt bort till en stad där ingen har plats för dem. Som måste varit trötta, frustrerade och oroliga.

Så långt ifrån julens ideal man kan komma, tänker jag. Ändå har denna berättelse burit julen i mer än 2000 år. Men så är också julens evangelium berättelsen om livet som kommer till oss. Det ny­ födda barnet som mitt i tröttheten, frustrationen

Med önskan om en välsignad, men inte nödvändigtvis helt perfekt, jul!

Jennie Wall KYRKOHERDE

3

Frid • hänt & nytt

Välkommen, CARIN OM TEMAT » Vad är familj för dig? För många räknas nog alla biologiska släktingar som familj medan det för andra är alla människor de älskar oavsett blodsband. I detta nummer av Frid får du ta del av människors olika familjeberättelser. Möt Isabelle som öppnar upp om sin adoption och tankarna om blodsband och byggda relationer. Ta också del av små familjeberättelser, bland annat om hur det är att finna en ny familj i en gruppgemenskap eller om hur det är att vara barn till separerade föräldrar och ha familj på två ställen.

KRISTEN DJUPMEDITATION Känner du dig ofta stressad och att tröttheten tar över din vardag? Under början av höstterminen startades en ny verksamhet upp för detta, kristen djupmeditation.

Genom meditation kan vi få hjälp att stanna upp, hinna ifatt oss själva och att lättare vara närvarande i nuet. Den kristna meditationen bygger på att varje människa kan närma sig livets innersta. Det är en form av bön utan tankar och ord, men med en vilja till relation med Gud.

En av de mest omtalade familjerna såhär i juletid är nog den heliga familjen. Läs om Josef och Marias långa färd till Kiruna, en berättelse om Jesus födelse i modern tappning.

”Det bästa med den kristna djupmeditationen är att man själv kan välja vad man vill fokusera tankarna på. Ibland fokuserar jag på relationen med andra och ibland på relationen med Gud. Det är också väldigt skönt att få gå in i djup vila och stänga av alla yttre intryck”, säger en av deltagarna.

Att känna gemenskap och tillhörighet till något större kan också ge en känsla av familjesammanhang. Jennie berör med ord om församlingen som en bärande gemenskap, om kyrkfamiljen som en plats för gemensam trygghet.

Varje meditationstillfälle startar med en avslappnings­ övning. Därefter läses en psalmstrof, ett citat eller ett bibelord innan vi går in i tystnad för enskild meditation.

Vill du också testa kristen djupmeditation? Kom till Säby församlingshem på onsdagar jämna veckor 18.30, med start den 15/1.

ILLUSTRATION: SVETLANA/ADOBESTOCK

Det pratas alltmer om köphets och att julen är kommersialismens högtid. Men är verkligen klappar det viktigaste under julen? Församlingens nya prästkandidat Jonny reder ut vad som verkligen är viktigt under jul.

På tal om jul så är det snart dags att plocka fram alla julsaker. Allt som händer i församlingen under advent, jul och nyår finner du på sidan 6.

Hoppas du får en fridfull och mysig jul tillsammans med nära och kära, oavsett om det är med kärnfamiljen, stjärnfamiljen eller kyrkfamiljen.

Carin Traumer FRIDMEDARBETARE

4

Frid • hänt & nytt

NY PERSONAL »

Församlingens präst Sofia Akampa födde den 20/10 en pojke som har fått namnet Filip. Under tiden Sofia är föräldraledig kommer Jonny Nehl Othzén och Maria Jacobs att jobba i församlingen. Jonny är prästkandidat antagen för Stockholms Stift. Han har tidigare jobbat som bland annat vaktmästare och församlingsassistent. Han har också varit aktiv i Svenska kyrkans unga och varit volontär i Svenska kyrkan i London. Maria är ett välkänt ansikte då hon tidigare varit präst i församlingen. Tillsammans kompletterar de varandra och tar hand om Sofias olika arbetsuppgifter.

HEJ MARIA! Vad är det bästa med att vara präst?

Att jag får att vara en del av kyrkan som är ett sammanhang som sträcker sig genom årtusenden, över gränser mellan folk och länder. En världsvid kyrka som bär människor genom glädje och sorg, generation efter generation.

Jag får bära budskapet vidare.

Varför har du valt att komma tillbaka till Salems församling?

Jag har egentligen slutat arbeta, men Jennie hörde av sig och frågade om jag ville vikariera en tid här. Eftersom jag arbetat här tidigare och trivs bestämde jag mig för att jobba lite grand. Främst med gudstjänster, begravningar, dop och vigslar.

Det är ett privilegium att få vara med människor i livets stora stunder, att döpa, viga och begrava.

Favoritpsalm?

"Gud för dig är allting klart..."

Sv ps 217

HEJ JONNY Varför vill du bli präst?

Jag vill bli präst för att sprida vidare den kärlek som jag har fått och känner från Gud. Jag vill jobba med människor, både unga och gamla. Jag vill sprida Bibelns budskap om Jesus och Gud. Samtidigt vill jag sprida och dela med mig av den kärlek det innebär. Jag vill tjäna herren med hela mitt hjärta.

Vad ser du mest framemot i Salems församling?

Att få tjäna och möta människor och Gud!Jag hoppas också att jag får chans att påverka och påverkas.

Favoritbibelord och psalm? ”Ty jag är Herren, din Gud, jag tar dig vid handen och säger till dig: Var inte rädd, jag hjälper dig.”

Jesaja 41:13

Det här bibelordet är något jag tror att vi alla behöver höra någon gång ibland. Att Gud är med oss och möter oss i kärlek genom allt. Att han bär oss och när vi själva känner oss svaga och otillräckliga säger han till oss: ”var inte rädd, jag hjälper dig”. ”men ett djupt förkrossat hjärta Jesus ej förskjutit har” Sv.ps. 235 Som en härlig gudomskälla Pärleporten betyder mycket för mig av flera orsaker, dels det fina språket, men också hur den är en klassiker som alltid kommer igen. Generation efter generation hörs ropa att han har öppnat himmelens gyllene portar för oss. Med budskapet att vi är välkomna precis som vi är!

5

Frid • Jul & nyår

Jul & Nyår FÖRSTA ADVENT 1 DECEMBER

på telefon: 070-618 39 19 eller e-post: salems.forsamling@svenskakyrkan.se

11.00 Familjemässa i Säby kyrka

23.00 Midnattsmässa i Säby kyrka

Barn- och diskantkören sjunger.

11.00 Högmässa i Salems kyrka Kyrkokören sjunger. Anders Ellman spelar kornett.

JULDAGEN 25 DECEMBER

16.00 Jazzkonsert i Salems kyrka

07.00 Julotta i Salems kyrka 09.00 Julotta i Säby kyrka Kyrkokören sjunger under ledning

ANDRA ADVENT 8 DECEMBER

av Tobias Lundmark.

11.00 Högmässa i Säby kyrka Konfirmand­upptakt

ANNANDAG JUL 26 DECEMBER 16.00 Musikgudstjänst i Säby kyrka

TREDJE ADVENT 15 DECEMBER 11.00 Högmässa i Säby kyrka

SÖNDAG 29 DECEMBER

15.00–19.00 Retreat i Salems kyrka

11.00 Högmässa i Säby kyrka.

Läs mer på sida 22.

18.00 Luciakonsert med Barn- och diskantkören i Säby kyrka

NYÅRSAFTON 31 DECEMBER

FJÄRDE ADVENT 22 DECEMBER 11.00 Högmässa i Säby kyrka

NYÅRSDAGEN 1 JANUARI

18.00 Musik i advent

16.00 Nyårsdagsgudstjänst i Säby kyrka

JULAFTON 24 DECEMBER

SÖNDAG 5 JANUARI

10.00 Julkrubba i Säby kyrka.

11.00 Högmässa i Säby kyrka

12.00–14.30 Lättare jullunch för den som är ensam under jul eller av annan anledning söker gemenskap under julafton.

TRETTONDAGSAFTON 6 JANUARI 11.00 Högmässa i Salem kyrka Grötlunch i Kyrkskolan efteråt.

Anmälan till kansliet senast 18/12 »

6

ILLUSTRATION: PHOTOGRAFSPB/ADOBESTOCK

17.00 Nyårsbön i Salems kyrka

Frid • Jul

PARAFRASERING AV JOHAN HANSSON

Josef och Marias långa resa till Kiruna – Julevangeliet i modern tappning Så här i december är vägarna inte alltid så enkla att resa efter den långa vägen från Trondheim till Kiruna.

Josef och Maria hade en lång resa att göra. Både Josef och Maria var folkbokförda i Kiruna. Som svenska medborgare var de båda tvungna att åka till Sverige, för att inte överträda den så kallade 183-dagars­regeln, där man tvingas bli dubbelmedborgare om man över­ träder den.

Regeln var egentligen inte ny men hade skärpts och det var med kort varsel som Skatteverket gick ut med påbud och påminde dem. Nu var tiden därför knapp, dessutom var körförhållandena extra svåra i december.

Detsamma gällde för många andra på städfirman i Norge, eftersom flertalet av de anställda var svenska medborgare. Var och en fick därför fara därifrån till den ort i Sverige där de var folkbokförda.

söderut. Plötsligt lyste hela himlen upp kring dem, som av en blixt, trots att det var mitt i vintern.

De tänkte först att det kunde vara norrsken, eller möjligen hade det något att göra med rymdstationen Esrange, som inte låg så långt därifrån. Men mitt i det märkliga ljusskenet såg de en gestalt. Chaufförerna blev riktigt förskräckta.

Men ljusgestalten sa att de inte behöver vara rädda, tvärtom kom gestalten med ett mycket glatt och positivt budskap. Idag har en förmedlare, en utvald, fötts här på Jorden i Kiruna stad.

En som ska upprätta relationen mellan Gud och människorna. Han är den som legender och profetior talat om ska komma. ”Det tecken ni ska leta efter är ett nyfött barn, inlindat i handdukar som ligger på en luftmadrass”.

Det började dessutom att dra ihop sig mot nyår och då kan det bli trångt på vägarna. Därför begav de sig iväg från Trondheim i Norge mot Kiruna i Sverige.

Deras bil var gammal och inte speciellt tillförlitlig.

Men det var det enda färdmedel som stod till buds just nu, all kollektivtrafik var fullbokad och hyrbilar alltför dyra. Maria var höggravid. De åkte iväg trots lysande varnings­lampor i bilen.

Resan var lång, en bra bit över 100 mil. De tog sig fram längs Nordkalottvägen som i folkmun oftast kallas Norgevägen. Strax innan de nådde Kiruna hände det som de hade befarat; vattnet gick och akuta värkar började komma. Närmsta BB låg i Gällivare som var tolv mil bort. De ringde därför 112 men ambulansen skulle ta tid på sig. Maria och Josef tvingades ta in på det ställe som fanns till buds, en bemannad nattöppen mack, där de fick ta plats i ett vilrum i väntan på ambulansen.

Trots omständigheterna gick det ändå väl och det nyfödda barnet lindades in i handdukar för att inte bli nedkylt, eftersom uppvärmningen i lokalen inte fungerade riktigt som den skulle.

Medan varelsen sa detta dök det upp ännu fler varelser, som ett helt kompani med varelser av samma slag. De sjöng: ”Lovad vare Gud och försoning och frid åt de utvalda.”

Varelserna försvann efter en stund. Lastbilschaufförerna Lina och Sandra säger till varandra – när de väl hämtat sig – att: ”Handdukar och luftmadrass låter väldigt märkligt men efter det här måste vi nog åka tillbaka in mot staden och försöka utforska vad det är som har hänt.

Kanske kan vi hjälpa till på något sätt om inte annat”.

De fann ganska snart fram till macken, eftersom ambulansen stod utanför med vårdpersonal och saker verkade hända. Och mycket riktigt, visst var Maria och Josef där med sitt nyfödda barn. De medgav att det var något alldeles speciellt med det här barnet. De kunde inte låta bli att berätta för Josef och Maria om synen de haft och människorna som fanns på platsen.

Alla häpnade över deras berättelse för luften var liksom mättad med något överjordiskt den här kvällen och Maria begrundade alltsammans i sitt inre. Last­ bilschaufförerna tackade också i sitt sinne Gud och vände tillbaka. Allt som varelserna i ljusskenet hade sagt till dem stämde ju faktiskt.

Inte så långt därifrån stod några lastbils­chaufförer som gjort en längre paus innan de skulle åka vidare

7

Frid • 4 röster

4 RÖSTER VAD ÄR EN FAMILJ? TEXT AV NILAS SIRI

Den första familjen vi känner till är den som tar hand om oss som barn. Den som föder oss, fostrar oss, håller vår hand genom livet och döden. Den är hemmet där vi slår våra rötter. Den första platsen som ger oss bygg­ stenarna till vår identitet och verktygen att kliva ut i världen. Vi behöver en familj efter­ som vi behöver bli älskade. Vi behöver någons hand att hålla genom livets prövningar,­vi behöver någon som flätar vårt hår innan skolan, någon vars hjärta bultar mot vårt när vi är i deras famn. Vi behöver växa upp och ge vidare den omsorgen till andra. Bli den vars hand som håller och bär. Fläta håret som gamla fingrar inte längre kan fläta. Ge vidare kärleken vi lärt oss i barndomen, eller som vi kanske fått senare i livet av vänner och älskade.

fungerar därför som en motståndskraft mot döden, genom sorgen, bönen och minnet de bär med sig.

Någon gång i livet kommer alla förlora delar av den familj man uppfostrades i som barn.

Vissa förlorar den helt och hållet. När vi förlorar familjen förlorar vi även en del av oss själva. Eftersom vi förlorar en del av den samhörighet som hjälpt forma en del av vår identitet. Vi förlorar ett stödnätverk och en känsla av social trygghet. Vissa samhälls­ grupper är mer utsatta vad gäller att förlora den uppfostrande familjen, exempelvis nyan­ lända, HBTQ-personer eller andra som har upplevt slitna relationer till sin första familj.

De som har förlorat eller har en komplex relation till den uppfostrande familjen kan vara extra känsliga för att söka efter familje­ kopplingar än andra.

Familjen har traditionellt haft som funktion att ge oss omsorg. Att ta hand om oss när vi är för små, för sjuka, för gamla eller för ledsna att ta hand om oss själva. Familjen ger oss omsorg genom att vårda och trösta oss. Men även genom att ge en känsla av samhörighet, att se varandra och veta att andra finns där för mig. Familjen är de som minns oss efter att vi dör. Som vet att jag levde, och som fanns där. Som visade att jag var älskad och att mitt liv betydde någonting. Ibland är det vi behöver mest av allt att veta att våra liv betyder något.

Familjen bekräftar detta. Den sanna döden är att inte bli ihågkommen. Familjen

När vi förlorar delar av vår ursprungsfamilj får vi lära oss att bygga nya hem. Vi får vidga vår förståelse av vad en familj kan vara. Familjen kan betyda den familjen som uppfostrat oss, men jag använder det huvud­sakligen ordet familj i begrepp av den samhörighet som ger oss omsorg och kärlek.

Denna kan vara den uppfostrande familjen, ens vänner, eller en annan gemenskap som den kristna församlingen. Det kan vara Gud som ser dig och ser att ditt liv har betydelse.

Gud som minns dig när du dör. Gud som bär dig genom livet, och genom döden.

8

Frid • 4 röster

"Det har varit en trygghet som jag inte alltid känt att jag haft i min familj."

ASTRID*, 16 ÅR. Körsångare i Salem.

Jag började sjunga i kören när jag var sex år och för mig har kören varit lite som en extrafamilj. Det har alltid funnits någon att prata med. När något varit jobbigt i skolan eller hemma har det alltid funnits någon att luta sig mot, både körvännerna och körledaren.

Kören har varit konstant och det har inte alltid min familj varit. Det har varit mycket uppbrott i min familj och då har det varit skönt att kunna komma till kören. Vi har träffats samma tider varje vecka och det har varit samma personer som man har träffat. Därför känns det som jag alltid har kunnat lita på kören. Det har varit en trygghet som jag inte alltid känt att jag haft i min familj. * Fingerat namn.

9

Frid • 4 röster

NOUR*, 30 ÅR. Uppvuxen i Damaskus i Syrien.

I mitt hemland är det olagligt att vara homosexuell.

Man kan få upp till tre års fängelse och det är dessutom en stor stigmatisering. Man får kämpa mot lagar, dödshot och krig.

För mig innebär familj främst säkerhet, kärlek och stöd. Jag har haft en väldigt stöttande familj även om de inte har kunnat vara lika stöttande utåt. I mitt hemland är det svårt att stå upp mot dem som inte är lika accepterande och jag vet flera som inte har haft en lika förstående familj som jag. Många har av rädsla valt att leva i heterosexuella relationer.

Idag har jag en splittrad familj med två bröder och en moster som fortfarande bor kvar i mitt hemland.

I Sverige har jag funnit vänner som är i samma sits som jag. De känns nästan som familj. * Fingerat namn.

"För mig innebär familj främst säkerhet, kärlek och stöd."

10

Frid • 4 röster

"De som ser mina sämsta stunder och beteenden och trots detta stannar kvar."

ELINA, 39 ÅR. På resande fot för tillfället.

Familj för mig är de människor som format mig i barndomen och de människor som finns där både i toppar och dalar. De som ser mina sämsta stunder och beteenden och trots detta stannar kvar. Sam­ tidigt knakar banden i familjer ibland jag tror att kärleken ändå finns där även om relationerna inte håller. Kärlek existerar på så många nivåer.

Jag tänker att familjen kan orsaka kriser men även fungera som krishanterare. Kanske är en av familjens viktigaste roller i våra moderna samhällen att före­ bygga ensamhet, så att man alltid har en självklar enhet. Att hjälpa varandra efter bästa förmåga samt att fira varandras framgångar – stora som små.

Min familj består av mina föräldrar och systrar.

Min ena syster har barn och jag bor ofta hos dem.

Det känns då som att jag är en bonusförälder och för mig är det vardagslivet guld värt. Stök och matlådor blandat med lek och mys är liksom det finaste. Jag är så tacksam för att ha en självklar plats hos dem.

Jag är inte alltid geografiskt nära så jag träffar familjen sporadiskt, men tycker ändå att det är viktigt med fysiska träffar. Bara att vara nära varandra, läsa varandras kroppsspråk och mimik kan ge en känsla av samhörighet. Jag tycker om att sova över hos familjen, att få de små intima stunderna med kvällste och morgonkaffe tillsammans.

11

Frid • 4 röster

WILLIAM, 10 ÅR. Bor i Bromma och Sundbyberg.

Min familj är min mamma, pappa, lillebror, mina kusiner, mormor, morfar, farmor, farfar, farbror, faster, morbror och moster. Men det finns fyra personer, Arvid, Alvin, Sam och Molly som också känns lite som min familj. De är mina bästa kompisar men de känns nästan som syskon. Sedan är det mina bonussyskon, de känns också som familj för de bor tillsammans med mig.

Jag bor varannan vecka hos mamma och varannan vecka hos pappa. När jag är hos mamma tycker jag om när jag, mamma och lillebror går på bio och när vi åker och badar. Då brukar mina kompisar få följa med. Hos pappa tycker jag om att spela fotboll, bowla och att grilla på vintern.

I början när mamma och pappa skiljde sig ville jag först byta så att jag bodde hos dem varannan vecka, sedan ändrade jag mig till varannan dag.

Men nu är jag van att bo hos dem varannan vecka och det känns bra att jag får träffa mamma och pappa lika mycket.

"De är mina bästa kompisar men de känns nästan som syskon."

12

HON SKA HON SKAFÅ FÅSÄGA SÄGA JAJA TILL TILLDET DET HON VILL HON VILL

Fler än Fler än 30 000 30 flickor 000 flickor gifts bort gifts bort - varje dag.

- varje dag.

alla För flickors rätt rätt alla flickors ett värdigt liv! liv! till ett värdigt

sk:19311 foto: jesper wahlström / ikon

sk:19311 foto: jesper wahlström / ikon

Frid โ ข mรถter

14

Frid • möter

Att bryta mönster och få nya livschanser Isabelle är adopterad och vet väldigt lite om sitt biologiska ursprung. Men hon har aldrig behövt fundera över vilka som är hennes föräldrar. Hennes pappa har alltid funnits där och stöttat henne. Han är inte bara en fantastisk pappa utan också hennes bästa vän. Frid pratar familj, adoption och blodsband med Isabelle Nerevik och hennes två döttrar, Lovisa och Lily.

TEXT: CARIN TRAUMER

FOTO: ANNA BJÖRKDAHL

Hallå, här borta! Isabelle står i dörren till det gula radhuset och ler vinkandes. Doften av nybryggt kaffe möter oss när vi kliver in i hallen hos familjen Jensen-Nerevik. Vi tar plats i deras vardagsrum och Isabelle börjar berätta om sin uppväxt. Isabelle var bara åtta månader när hennes föräldrar adopterade henne från Recife i Brasilien. Hon skulle egentligen ha kommit redan när hon var fyra månader men Brasilien var en diktatur med ett speciellt rättssystem. Isabelles föräldrar stod på flygplatsen och väntade, men Isabelle kom aldrig.

– Det fanns ett avgörande ögonblick då min mamma frågade min pappa om de inte skulle försöka adoptera från ett annat land som var lättare. Men min pappa vägrade.

Han sa att jag var hans barn och att jag skulle hit, betonar Isabelle.

Isabelles pappa, Jörgen, gav aldrig upp och på hans födelsedag den 2 april 1982 kom Isabelle till Sverige.

ISABELLE NEREVIK Ålder: 38 år

Gör: Barnskötare.

Bor: Vällingby

Kuriosa: Sjunger i sånggruppen Hummingbirds som bland annat sjunger vid dop och vigslar.

Familj: Gift med Christian, 33 år. Tre barn, Lovisa, 16, Lily, 11 och Ludvig, 15 månader.

Han fick kämpa mot samhället om att få vårdnaden om Isabelle. Isabelle som dessutom var adopterad och flicka! Jörgen var inte misstänkt men trots det skulle hans lämplighet som pappa utredas.

– Samhället tyckte i princip att en ensamstående pappa inte kunde ta hand om ett barn. Istället tänkte de placera mig i fosterfamilj och hela det träsket. Men pappa satte sig emot och vann över samhället.

Han fick behålla mig, tack och lov!, konstaterar Isabelle.

Men fler prövningar än så skulle visa sig, där Jörgen tvingades kämpa för Isabelle. Under de första åren av Isabelles liv tillbringade hon mer tid med sin mamma som var hemma medan hennes pappa jobbade. När Isabelle var sex år kom det dock fram att hennes mamma var psykiskt sjuk och hon blev misstänkt för våldsbrott mot Isabelle.

Det drogs igång en process med socialtjänst, polis och ett flertal rättegångar. Jörgen fick sitta i rättegång mot sin fru. Detta var under tidigt 90-tal då det var ovanligt med ensam­ stående pappor.

Isabelles mamma dömdes för misshandel.

Hon fick därför inte träffa Isabelle själv, utan fick ha med sig en person från social­ tjänsten. Det var så Isabelle lärde känna Johanna, som då var 18 år och jobbade extra på socialtjänsten. Genom åren kom Johanna att bli en jätteviktig person för Isabelle.

När Isabelle var 13 år gick hennes mamma plötsligt bort i cancer. Mamman bodde då

15

Frid • möter

i Skåne, dit hon hade flyttat efter att hon avtjänat sitt straff. Isabelle och hon hade endast lite brevkontakt och sporadisk telefonkontakt eftersom att Isabelle valt bort att ha en nära relation. Johanna är den enda i Isabelles närhet som har träffat hennes mamma och hon har varit ett enormt stöd för Isabelle.

– Det har varit skönt att prata och bolla tankar med henne för hon har ju ett vuxenperspektiv. När jag har haft ångest över att jag uteslöt mamma och inte fanns där när hon gick bort har Johanna lugnat mig. Hon har sagt ”din mamma var inte din mamma när du tog de här besluten”, berättar Isabelle.

Men trots att de stack ut engagerade sig Jörgen och han var med på allting som rörde Isabelle. Han gick på alla föräldramöten, han var klassförälder och vid olika klassträffar var han med och spelade brännboll, trots att han knappt såg något.

När Isabelle senare började läsa till barn­ skötare var Jörgen med och stöttade även där. Han skolade in Isabelles äldsta dotter Lovisa på förskolan de gånger då Isabelle hade svårt att vara med på grund av sina studier.

Innan Christian kom in i Isabelles liv och hon fortfarande var ensamstående, hjälpte Jörgen också till att hämta Lovisa från förskolan en dag i veckan när Isabelle hade stängning på jobbet.

– När jag var barn var jag hos min farmor och farfar varannan helg. Jag tror det är därför pappa har haft en så nära relation med sina barnbarn och därför han har varit en så fantastisk pappa. Mina farföräldrar visade pappa hur det är att vara en bra förälder. Det är viktigt med bra förebilder! Om man får rätt hjälp och rätt stöd, då kan man bryta mönster, säger Isabelle.

Idag bor Johanna några stenkast från Isabelle. Hon är en av hennes bästa vänner och Johannas barn är som kusiner till Isabelles barn. Under åren har Johanna varit som en syster, bästa vän och en extramamma. När Isabelle gifte sig var det självklart att Johanna och hennes pappa skulle sitta vid honnören.

För att bearbeta allt som hände och för att hantera sina känslor fick Isabelle gå hos en barnpsykolog varje vecka under två års tid.

– Det var ett trauma utan dess like att bli bortsliten från sin mamma, oavsett vad hon hade gjort. När man är så pass liten och själv är ett offer blir det väldigt mycket skuld och skam och mycket känslor att hantera.

För Isabelle är familjen det allra viktigaste.

Men när hon pratar om familj menar hon inte bara familjen med sin pappa, man och barn utan också den självvalda familjen med alla vänner.

– Jag skulle inte klara mig utan någon av dem utan de fyller båda sina syften. Relationerna som man själv bygger, de är familj för mig.

Isabelle är uppvuxen i Bromma och gick på Ålstensskolan. Samma skola som kunga­ barnen, många kändisbarn och barn till rika tjänstemän. Hennes pappa ägde ett företag som hyrde ut maskiner och det gick väldigt bra för hans företag. Men jämfört med de andra familjerna på skolan stack Isabelle och hennes pappa ut. De andra papporna kom till föräldramöten i tredelad kostym och loafers medan Isabelles pappa kom i jeans och skjorta. Hennes pappa är dessutom synskadad så de hade ingen bil, istället cyklade de överallt.

– Folk tyckte att vi var Pettson och Findus-­ familjen. Idag cyklar alla men det gjorde man inte då. Men min pappa var fantastisk, han skämdes aldrig.

Äldsta dottern Lovisa instämmer i sin mammas tankar om vänner som en självvald familj och Isabelle och Lovisa tror att deras syn på familj har påverkats av att de båda har få biologiska band.

Lovisa var bara fem år när hennes pappa, Martin, gick bort. Det var en svår sorg att hantera men de blev då rekommenderade att anmäla Lovisa till kyrkans sorgegrupp för barn. I sorgegruppen fick de bland annat göra övningar, visa bilder och prata om sin sorg för att känna att de inte var ensamma.

– Det betydde allt för oss! Barnen fick träffas på sina villkor medan vi anhöriga fick fika och prata om våra gemensamma upplevelser, säger Isabelle.

16

Frid • möter

Isabelle och Martin hade varit separerade några år innan Martins bortgång och när Lovisa var tre år träffade Isabelle Christian.

De har nu varit tillsammans i tolv år och gifta i fyra år. För ett år sedan bestämde sig Christian för att adoptera Lovisa. Tankarna om adoption hade varit på tapeten i flera år, men av respekt för Martin och alla relationer var det viktigt för dem att det skulle ligga rätt i tiden.

– När vår yngsta son Ludde kom så kände jag att det var viktigt att alla barn ska vara lika mycket värda även på papper. Det ska inte vara någon skillnad mellan syskonen, förklarar Isabelle.

Inför adoptionen gjorde socialtjänsten hem­ besök och de intervjuade Isabelle, Christian och Lovisa ett flertal gånger för att säker­ ställa att en adoption var för Lovisas bästa.

– Det kändes lite larvigt att vi skulle gå på massor av intervjuer när vi hade levt såhär i över tio år men det var också nyttigt, vi lärde oss något av det. När jag efteråt fick veta vad vi alla svarade under intervjuerna kändes det väldigt fint att vi alla hade samma bild av varför vi gjorde detta. Det handlade om att göra syskonen jämlika.

Innan Ludvig föddes tyckte Lovisa att det var lite jobbigt att han sannolikt skulle vara mer lik lillasyster Lily än henne. Ludde och Lily är biologiska helsyskon, medan Lovisa har en annan biologisk pappa. Men till skillnad från Lovisa och Lily som båda har brunt hår och bruna ögon föddes Ludvig med blont hår och blå ögon.

– Det där tänker jag är Gud som spelar oss ett spratt. Lite som att där fick ni, sluta gå runt och tro någonting här. Ludde är sin egen, skrattar Isabelle.

Som adopterad tänker Isabelle att hon nog alltid känner sig lite mer vilsen. Hon beskriver sig själv som ett päron på ett äppel­träd där hon har blivit plockad och fått ett helt nytt sammanhang. Hon har alltid haft en väldigt stark längtan efter att skaffa barn och det tror hon beror på att hon innan de föddes inte hade några blodsband.

– Blodsband är viktigt, man ska inte säga något annat för det tycker jag är att ljuga.

Syskonen Lovisa, Lily, och Ludvig.

17

Frid • möter

Hela familjen Jensen-Nerevik samlad.

Om det inte hade varit viktigt så hade jag inte gått hela livet och drömt om att få barn.

Blod söker blod, det är som en magnet.

Men det behöver verkligen inte vara det viktigaste, understryker Isabelle.

– Jag ska inte sticka under stol med att jag blev otroligt besviken, hjärtekrossad nästan, när de inte valde mig så att jag kunde få veta mer. Det var lite som att öppna Pandoras ask. Jag har inte lust att öppna den igen och bli besviken. De senaste åren har jag istället försökt jobba med att acceptera att så här blev mitt liv. Jag försöker se till vad jag har och inte vad jag inte har.

När Isabelle träffade Christian var han 20 år och kom som vikarie till förskolan där hon jobbade. Hon var ensamstående mamma och dessutom fem år äldre än han.

Det var inte en helt enkel situation och när de blev ett par var det ingen som trodde att det skulle hålla, varken vänner eller familj.

Så fel de hade! Idag har både Isabelle och Lovisa väldigt fina band till Christians föräldrar, Gunnar och Marianne, och hans syster Tove.

– Christians syster, Tove, är en väldigt viktig person. Hon är en av mina bästa vänner idag. Min svärmor och svärfar är också viktiga, de är som extraföräldrar.

De är allt för oss! Vi reser med dem varje år och vi firar jul tillsammans. Vi är en väldigt nära släkt!

Hur känns det för er som har varit med och hört om er mammas uppväxt?

– Det blir intressant för vi har ju vetat mycket men att höra allt såhär, det blir som att man får allt. Det blir en röd tråd. Det är kul men också jobbigt. Du har ju varit med om mycket som man inte riktigt förstår eller riktigt tänker på, säger Lovisa.

– Det är sant, när vardagen rullar på tänker man inte på sådana saker, svarar Isabelle.

Isabelle har inga minnen från Brasilien och hon har ännu inte varit där. Men hon och familjen planerar att åka dit. Det ska hon ge sig själv i 40-årspresent.

Trots att Isabelle har en fantastisk pappa och en stor familj genom Christian så har hon undrat över sitt biologiska ursprung.

För några år sedan sökte Isabelle till Spårlöst i Tv4 men hon blev tyvärr inte utvald till programmet och fick därför inte veta mer om sitt ursprung.

Det har varit en känslosam intervju med både skratt och tårar och Frid lämnar familjen Jensen-Nerevik och det mysiga radhuset med en känsla av hopp och värme. Livet kan verkligen ge oss många nya chanser.

18

... kan vi fortsätta kyrkans betydelsefulla arbete

När du är med i Svenska kyrkan möjliggör du ett betydelsefullt arbete både i Sverige och runt om i världen. Största delen av din kyrkoavgift går till arbetet i din lokala församling.

Genom att betala kyrkoavgiften är du bland annat med och stödjer:

* Julfirande för ensamlevande på julafton * Matkassar till behövande * Julklappar till den som inte har råd * Att barn på ett lekfullt sätt får ta del av julens traditioner * Hembesök hos den som sitter ensam över julhelgerna * Vackra och stämningsfulla julkonserter * Att det finns någon att prata med när livet gör ont * En kyrka som kan vara öppen när allt annat stänger

Tack än en gång, ditt stöd gör skillnad!

070-618 39 19 SALEMS.FORSAMLING@SVENSKAKYRKAN.SE SVENSKAKYRKAN.SE/SALEM

Frid • tema

I kyrkan får man vara delaktig med det man kan, på sina egna villkor.

Kyrkan är som en enda stor kram!

I en familj ska det finnas glädje, allvar och trygghet. Precis så är kyrkan för mig!

Kyrkan hjälper en att se ljus!

Det finns alltid någon att prata med oavsett om man vill skoja eller prata allvar.

Jag känner mig alltid välkommen när jag kommer in i kyrkan. Det är alltid någon som säger hej.

20

TEXT AV JENNIE WALL

KYRKFAMILJEN V

ar bor ditt hjärta?

Var känner du dig trygg?

Var finns de som bär dig då du inte själv orkar?

Vilka känner dig och kommer att minnas dig då du inte längre vandrar på den här jorden?

någon positiv enhet. Det är inte ovanligt att rivalitet, fördömande, utanförskap, brist på vänskap och kärlek är människors erfarenhet av familjen. Det är heller inte självklart att man älskar eller känner sig älskad i sin familj, åtminstone inte hela tiden. Kan vi då använda begreppet ”Familj” som en bild för trygghet?

D

är ditt hjärta bor finns också din familj. Åtminstone är det väl så det borde vara?

S

om en metafor betraktat kan vi nog det. Vi får lyfta ur begreppet ur våra egna sammanhang och se på det så objektivt det går. Då kan begreppet ”familj” få stå för vår längtan efter tillhörighet och kärlek och den enhet som kan skänka oss detta. Då kan ”familj” bli något vi kan känna och uppleva alldeles oavsett hur våra ursprungsfamiljer sett ut eller vilka erfarenheter vi haft av att ingå i olika familjekonstellationer.

F

ör de flesta står en familj för trygghet, enhet och kärlek.

De som känner mig och dem som jag känner. Dem jag kan vara mig själv tillsammans med. De som alltid kommer att ha mig i sitt minne.

F

ör de flesta betyder familj också att man delar vardagen med varandra; fostrar, tröstar och skrattar tillsammans. En familj lever i samma ”hus”, äter vid samma bord, hjälps åt. Ibland är familjer sammanbundna av blodsband andra gånger av tvinnade trådar av gemensamma erfarenheter. Alltid är familjen buren av kärlek.

I

kyrkan talar vi ofta om församlingen som Guds familj. Vi liknar Gud vid en förälder och vi kallar varandra bröder och systrar i Kristus.

I

den tidiga kyrkan levde också de första kristna så; nära varandra. I kommunitet med gemensamma till­ gångar, uppgifter och villkor. Sådan är kyrkans grundtanke än idag.

Vi är en familj. I församlingen, i den världsvida kyrkan, med alla som » gått före och alla kommer efter. Det

S

amtidigt är begreppet familj komplext. Samtidigt som det är så starkt förknippat med trygghet och enhet kan en familj inte sällan vara bristfällig eller dysfunktionell.

För många är familjen inte alls

21

Frid • tema

ett uttryck för samhörighet. Då vi firar nattvard tillsammans är det ett uttryck för just det, vi delar en måltid tillsammans precis som en familj.

sunda familje­relationer. Han manar till gemen­skap och solidaritet. Han försöker stävja rivalitet och vågar benämna det som är konfliktladdat.

Men framför allt, han älskar oss trots våra felsteg och brister. Hos honom kan vi alltid vara trygga, han överger aldrig och är med genom livet och ända in i döden.

D

ock vet vi idag att det på många platser finns dem som farit illa i kyrkan. Den kultur som alltid består av attityder, beteenden och värderingar är eller har inte alltid varit god på vissa platser. Då har distans, misstro, brist på öppen­ het, misstänksamhet, baktalande och andra värderingar fått vara rådande. Det har skapat ensamhet och utanförskap i församlingen precis som man i en familj kan känna sig ensam och utanför.

N

är vi försöker efterlikna Jesus i vårt sätt att vara och handla så kan vi skapa sammanhang där de som saknar familjeenhet, som läng­ tar efter tillhörighet och kärlek, kan få känna att de kommit hem. Många vittnar om att kyrkan är just så för dem: ett hem. En plats där man blir sedd och älskad för den man är.

I

nte sällan har det haft sin grund i att vi inte vet hur vi ska bygga en god familjekultur i församlingen eftersom det vi själva kommer från dysfunktionella familjebakgrunder. Så tar vi med oss våra negativa kulturer från hemmet till kyrkan. Men, ska vi skapa en bra familjekultur måste vi identifiera vad vi behöver göra upp med. Vad vi behöver benämna, reda ut eller släppa. Det är en fråga för varje församling som vill vara öppen, stöttande och kärleksfull att ställa sig.

N

är vi försöker efterlikna Jesus kan vi också skapa samman­ hang där den som har många trygga familje­enheter får sprida sina goda erfarenheter av att bära livet tillsammans. På så vis ger vi vidare av oss själv, vilket också är en av församlingens grundtankar.

D

å blir församlingen till en gemen­skap där vi känner och bär varandra. Där vi vill ge av oss själva både för Gud och för andra. Där kan vi vara trygga tillsammans. Där vi känner oss älskade och efterlängtade.

D

ärför behöver vi som kyrka alltid återvända till det som är centrum för tron: Jesus Kristus.

Hans ord och hans gärning. Genom att efterlikna honom har vi som kyrka en alldeles unik möjlighet att skapa en god familjekultur. Jesus visar oss nämligen på det som är

Kyrkfamiljen.

Där kan vårt hjärta bo.

22

Ibland är det skönt att bara få sitta tyst och lyssna på samtalen och ändå känna att man är med.

Det är alltid roligt att komma till kyrkan, både för bön och för gemenskap.

När jag känner mig ensam kan jag gå till kyrkan. Här känner jag samhörighet och gemenskap.

I kyrkan får jag vara mig själv!

Det är skönt att ha någonstans att både lägga sin glädje och sin sorg.

23

Frid • tio skäl

Tio skäl ATT TILLHÖRA SVENSKA KYRKAN

Allahelgona kalender

Du är en viktig del av Svenska kyrkan. Ditt medlemskap gör det möjligt för oss att hjälpa människor i nöd, vara en god kraft att räkna med i samhället, föra traditioner vidare in i framtiden och mycket mer. Frid ger dig tio konkreta skäl att tillhöra Svenska kyrkan.

6

Barn- och ungdomsverksamhet Varje dag möter vi barn och ungdomar i våra olika verksamheter. Öppen förskola, söndagsskola, bibeläventyr i skolan, barn- och ungdomskör, konfirmationsgrupper och ungdomsgrupp är några exempel.

1

7

2

8

3

9

I Svenska kyrkan ryms hela livet Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Som ett löfte om Guds närvaro i allt som sker vill Svenska kyrkan vara närvarande i livets alla skiftningar. Inom Svenska kyrkan finns lång erfarenhet av livet och döden, glädjen och sorgen.

Gemenskap och delaktighet Kyrkan är en öppen och inkluderande gemenskap. I Säby församlingshem finns ett öppet café där kravlösa möten kan ske mellan folk i alla åldrar. Hit kommer du som du är och får leva i tro eller tvivel, tillsammans med andra.

Samtal och själavård När livet sviktar och vi behöver prata med någon finns präst och diakon med tystnadsplikt till tjänst.

4

Kyrka och kulturarv för alla Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att hålla våra kyrkor i gott skick, så att de bevaras till efterföljande generationer som en del av vår rika historia.

5

Solidaritet för alla Diakoni är del av kyrkans sociala arbete. Det kan gälla att som medföljare närvara vid samtal med myndigheter eller hjälp med att få mat på bordet. Det kan också handla om samtalsstöd när livet krisar. Svenska kyrkan arbetar utifrån att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, ålder, sexuell läggning och trosuppfattning.

Musik I Salems församling finns körer för alla åldrar. Förutom den sång och musik som finns i gudstjänster, ordnas olika musikgudstjänster och konserter i kyrkorna.

Levande traditioner Tillhör du Svenska kyrkan bidrar du till att upprätthålla gemensamma traditioner så som adventsfirande, julgudstjänster och påskfirande. Genom Svenska kyrkan i utlandet kan även utlandssvenskar träffas och fira svenska högtider och gudstjänster.

En bättre värld Act Svenska kyrkans är en del av ACT-alliansen som består av över 150 trosbaserade biståndsorganisationer över hela världen. Genom Act Svenska kyrkan bidrar kyrkan med långsiktigt bistånd och snabba katastrofinsatser på många platser runtom i världen. Salems församling har en internationell grupp som ordnar med olika insamlingar under året och som lyfter de internationella frågorna i olika sammanhang. Vi arbetar också för ett aktivt miljö­ engagemang för att möta de klimathot som finns mot vår jord.

10

Stötta god verksamhet Även om inte du tar del av kyrkans arbete så kan du med din medlemsavgift hjälpa andra. Vi är tacksamma för din medlemsavgift.

Anmälan om inträde i Svenska kyrkan

Namn

Personnummer

Gatuadress

Postadress

Ort och datum

Telefon/E-post

Namnteckning 24

Bli me d Fyll i, lem! klipp u t och skicka Salem till s förs amlin Eman g u 144 30 R el Birkes vä g 1 önnin ge

Frid • Jul

FOTO: TOMERTU/ADOBESTOCK

Välkommen på julspel!

Kejsaren har kallat till skattskrivning i staden Betlehem… Varje år bjuds för­ skolor och förskoleklasser i Salem in till ett julspel i Säby kyrka. Under en vecka får 500–600 barn på ett spännande sätt uppleva den kristna julberättelsen. Då leker anställda i församlingen ihop ett interaktivt julspel med sång och musik och trots att de själva har skrivit ett enklare manus blir inte den ena föreställningen den andre lik, mycket av spelet påverkas utifrån besökarna och deras reaktioner.

Församlingspedagog Eva är den som håller i trådarna och den i församlingen

25

som har jobbat längst med julspelen.

I år är hennes elfte år med julspel. ”Det roligaste med att spela på det här sättet är att är att få möta barnen med sång och musik i en annorlunda miljö och att få berätta om julens kärna och stjärna.

Dessutom är det ett kul sätt att få lära känna sina kollegor.”

Nu kan du också uppleva julspelet! Följ med på en tidsresa och möt Maria, Josef och Jesusbarnet och andra som var med om en historisk födelse för över 2000 år sedan.

Torsdag den 5 december 16.00 är en öppen föreställning, välkommen!

Frid • betraktelse

Julen

– EN KÖPANDETS HÖGTID?

M

an hör ofta det sägas att Julen är kommersialismens högtid. Att den i det moderna samhället har tappat sin helighet. Men är det så? Jag har funderat på vad julen står för idag och om dess budskap har förändrats.

för att skattskrivas. Det var nog ganska stressigt för dem, en lång resa samtidigt som Maria var höggravid. När de sedan inte fann någonstans att sova steg säkert stressen desto mer. Därför är det inte omöjligt att tänka sig att Maria och Josef fick sitt lugn först när herdarna vandrat tillbaka till sin åker, stjärntydarna farit hemåt och änglarna var tillbaka hos Gud. Kanske lyste stjärnan än och spred ett varmt ljus i stallet.

Korna råmade rofyllt och grisarna bökade försiktigt. Jag tänker mig att det är sam­ ma lugn och frid som uppstår när gästerna gått hem, maten är uppäten och klapparna öppnade. Kanske sitter man med ett tänt ljus, hör några barn leka i snön utanför och allt är fridfullt.

Visst är det så att julen kantas av ett enormt uppsving för handeln, inte minst märks detta av då vi fullständigt omringas av reklam. Våra köpcentrum kläs om i girlanger, glitter och flärd. Allt för att locka oss och påminna oss om att köpa och spendera. På så sätt målas konsumtion upp som julens nya budskap.

Om man däremot funderar på vad män­ niskor själva tycker är viktigt med julen målas en annan bild upp. Tittar man på en undersökning som gjordes 2018 då man frågade människor vad de värdesätter mest under julen står det klart att endast sju procent tycker att klappar är det viktigaste med julen. Det som folk värdesätter mest är istället en lugn och avkopplande julledighet.

Det visar sig också att många stressar mycket under julen, över hälften ser julen som en stressig tid. Att umgås med vänner och familj kommer också högt upp på listan.

Så om påståendet om julen som kommersens högtid inte stämmer, vad är då julens budskap idag?

Skiljer sig julen idag så värst mycket från Bibelns första jul? Vi vet väldigt lite om vad som hände i Jesu-familjens mellandagar, men kanske passade de på att hälsa på någon av Josefs släktingar när de ändå var i hans hemstad? I så fall skiljer inte ens det sig från det vi värdesätter högst.

Jag tror människans behov av lugn och kärlek är konstant. Jag tror att julens bud­ skap är oförändrat. Julen är en tid som för oss är förknippad med ledighet, avkoppling och en chans att träffas och umgås.

I berättelsen om Jesu födelse från Lukas­ evangeliet kan vi läsa att Josef och Maria beger sig hem till Josefs hemstad Betlehem

Svaret på frågan om julen är kommersia­ lismens högtid blir alltså nej! Julen är friden och kärlekens högtid, då som nu.

Jonny Nehl Othzén PRÄSTKANDIDAT

26

s

u

GOD JUL & GOTT NYTT JUBILEUMSÅR! NÄSTA ÅR FYLLER SALEMS KYRKA 900 ÅR!

p

Frid • Verksamhetsstarter

VERKSAMHETSSTARTER VINTER/VÅR 2020 ADAM

GATHERING OF GEEKS

SÄBYKÖREN

En gång i månaden 09.00 terminsstart 8/2, därefter 7/3, 4/4, 2/5 och 13/6.

Jämna onsdagar 18.00–21.00 terminsstart 22/1.

Torsdagar 14.30–15.30, terminsstart 16/1.

HÖGT I TAK

SÖNDAGSSKOLA

Jämna onsdagar, 18.00–20.00 start 22/1.

Jämna söndagar 11.00 terminsstart 12/1.

BARNKÖREN

KRISTEN DJUPMEDITATION

TORSDAGSTRÄFFEN

Onsdagar 16.00–16.45, terminsstart 15/1 .

Udda onsdagar 18.30, Start 15/1.

BIBELFRUKOST

KYRKOKÖREN

Tisdagar 08.00, terminsstart 7/1.

Torsdagar 19.00–21.30, start 16/1.

DISKANTKÖREN

LUNCHBÖN

ÖPPEN DIAKONI­ MOTTAGNING

Torsdagar 16.00–17.00, terminsstart 16/1.

Vardagar 13.00, terminsstart 7/1.

Torsdagar 15.00–17.00, terminsstart 9/1.

EVA

LUNCHMÄSSA

ÖPPNA FÖRSKOLAN

Första söndagen i månaden 09.00, terminsstart 2/2.

Onsdagar 13.00, terminsstart 15/1.

Måndagar och tisdagar 09.00–12.00, terminsstart 13/1.

FREDAGSMYS

SYFÖRENINGEN

Udda fredagar 18.00–23.00, terminsstart 17/1.

Udda torsdagar 13.30–15.00, terminsstart 16/1.

BARNGUDSTJÄNST Udda torsdagar 09.30, terminsstart 16/1.

TRO & LIV Tisdagar 13.30–15.00, terminsstart 7/1.

ILLUSTRATION: LILY/ADOBESTOCK

28

Jämna torsdagar 11.00, terminsstart 23/1.

Vi ber för HÄNT I SALEMS FÖRSAMLING 12 AUGUSTI – 15 NOVEMBER 2019

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 19 BARN SOM DÖPTS I VÅR FÖRSAMLING.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 19 PERSONER SOM GENOM DÖDEN LÄMNAT VÅR FÖRSAMLING.

Gud, tack för att du genom dopet visat att vi tillhör dig.

Låt alla barn som växer upp få uppleva att du finns nära i glädjen, skrattet och leken men också i sorgen, gråten och ensamheten.

Ge våra barn en uppgift i livets tjänst och kraft att utföra den.

Hjälp våra barn att känna tryggheten hos dig genom livet.

Amen.

Gud, tack för livet som du ger oss fyllt av arbete, lek och vila, glädje och sorg. Vi tackar dig för dem som lämnat detta livet, för allt vad de fick ge och ta emot, allt vi fick dela. Var oss nära i sorgen och saknaden. Hjälp oss att känna att det finns ett hopp och en tro på ett liv som aldrig dör. Lär oss att det finns en kärlek som lever vidare.

Amen.

VI TACKAR OCH BER FÖR DE 6 PAR SOM INGÅTT ÄKTENSKAP.

VI BER OCKSÅ FÖR ...

VÅRA 85 NYA MEDLEMMAR.

Gud, tack för kärlek och fördjupad samhörighet människor emellan.

Var med alla nygifta på deras fortsatta vandring tillsammans.

Låt dem få vara ett stöd för varandra.

Hjälp dem att växa och mogna i sin kärlek, burna av din välsignelse.

Amen.

De som är nyinflyttade i vår församling och de som nyligen valt att gå med i Svenska kyrkan. Vi ber med glädje och tacksamhet över att ni är en del av församlingen. Må Gud hålla var och en av er i sin hand.

Amen.

29

Kalender barn & familj

SÄBY KYRKA & FÖRSAMLINGSHEM Måndag–torsdag 09.00–16.00, fredag 09.00–15.00.

ÖPPNA FÖRSKOLAN JUVELEN Måndag 09.00–12.00 Tisdag 09.00–12.00 Stängt 2/12 och 3/12.

Ta med din lilla juvel och möt andra barn och föräldrar. Vi sjunger, leker och fikar tillsammans.

Ingen anmälan behövs. För barn mellan 0 och 5 år. facebook.com/SalemJuvelen

eimgs

23/12 och 30/12 har vi öppet 10.00–15.00. Stängt mellan 24/12–27/12 och 31/12–7/1.

Kom gärna in och ta en kopp kaffe i cafeterian. Vi bjuder!

SALEMS KYRKA Öppet vid kyrkliga handlingar och enligt överenskommelse.

BARNGUDSTJÄNST Torsdagarna 19/12, 16/1, 30/1, 13/2, 27/2, 12/3 och 26/3 09.30.

En levande gudstjänst där barnen får vara delaktiga med sång och rörelser. Efter gudstjänsten fikar vi och umgås fram till 12.00.

Jul & nyår Intresserad av vad som händer under jul och nyår? Du finner hela programmet på sida 6.

SÖNDAGSSKOLA Jämna söndagar 11.00–12.00.

En stund med bibelberättelser, pyssel och sång för barn 4–10 år.

Som förälder deltar du i guds­ tjänsten eller tar en kopp kaffe i vår cafeteria.

gudstjänster

LUNCHMÄSSA Onsdagar 13.00 Säby kyrka. Enkel veckomässa med nattvard.

KVÄLLSMÄSSA Torsdagar 18.00 Säby kyrka. Stilla mässa med nattvard.

foto: pexels │pixabay

LUNCHBÖN Vardagar 13.00 Säby kyrka. En lugn stund mitt på dagen med bön, tystnad och ljuständning.

Vill du vara med och sjunga?

Kontakta Roy Olofsson om du är under 20 år, Tobias Lundmark om du är äldre.

BARNKÖREN Onsdagar 16.00–16.45.

För barn 6–8 år. Mellis serveras från 15.00.

DISKANTKÖREN Torsdagar 16.00–17.00.

För barn 9–13 år. Mellis serveras från 15.00.

KYRKOKÖREN Torsdagar 19.00–21.30.

Blandad kör för vuxna.

SÄBYKÖREN Torsdagar 14.30–15.30.

För dig som är dagledig.

gemenskap BIBELFRUKOST Tisdagar 08.00 Samtal om Bibeln och livet över en enkel frukost. Terminsstart 7/1.

TRO OCH LIV Tisdagar 13.30 Vi fikar och talar om livet och den kristna tron. Terminsstart 7/1.

foto: johannes frandsen │ikon

HÖGMÄSSA Söndagar 11.00 Säby kyrka. Kyrkkaffe serveras efteråt i församlingssalen.

kör

ungdomar FREDAGSMYS Udda fredagar 18.00–23.00 Gemenskap, samtal, film och fika.

För ungdomar mellan 13 och 25 år. Terminsstart 17/1.

GATHERING OF GEEKS Jämna onsdagar 18.00–21.00 För dig i högstadiet och gymnasiet som gillar spel, lajv, fantasy och allt där omkring. Terminsstart 22/1.

30

SYFÖRENINGEN Udda torsdagar 13.30–15.00 Handarbete, samtal och bön. Välkommen till gemenskapen! Terminsstart 16/1.

foto: johannes frandsen │ikon

öppettider

ADAM Lördagarna 8/2 och 7/3 09.00 En samtalsgrupp för män där vi över en frukost delar med oss av vardag, tankar och känslor.

kyrkliga handlingar DOP & VIGSEL Lördagar 10.30, 12.00, 14.00, 15.00 och 17.00 Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka dop eller vigsel.

JULLUNCH Julafton 24/12 12.00–14.30.

Lättare jullunch för dig som sitter kanske ensam under jul eller som av annan anledning söker gemenskap under jul. Anmälan till expeditionen senast 18/12. foto: syda productions │adobestock

stöd & hjälp SAMTAL Behöver du någon att prata­med?

Hos oss har du alltid möjlighet att boka in ett enskilt samtal med någon av prästerna. Kontakta prästerna direkt.

TORSDAGSTRÄFFEN Jämna torsdagar 11.00 Lyssna på intressanta föreläsare och dela dela värmande soppa i gemenskap. Terminsstart 23/1.

ÖPPEN DIAKONIMOTTAGNING Torsdagar 15.00–17.00 Sakristian i Säby församlingshem.

VIll du boka en annan tid, kontakta Rauni Strömbäck eller Ellinor Bager.

HÖGT I TAK I HELIGA RUM Jämna onsdagar 18.00–19.30.

En föreläsningsserie om våra kyrkorum och dess signaturspråk.

Terminsstart 22/1.

JOURHAVANDE PRÄST Alla dagar 21.00–06.00 Jourhavande präst kan du tala med om du är ledsen, rädd, orolig eller känner dig ensam. Ring 112 och fråga efter Jourhavande präst. Den som svarar är präst inom Svenska kyrkan och har alltid tystnadsplikt.

Jourhavande präst kan även kontaktas via digitalt brev eller chatt. Mer info finner du på www.svenskakyrkan.se/ jourhavandeprast

JULMARKNAD I SALEM Lördag 7/12 11.00–14.00 Välkommen till en fantastisk dag full av julstämning och glädje.

Salems församling har pysselverkstad och bjuder på värmande dryck och godsaker utanför Ica.

kropp & själ

KYRKOHERDE Jennie Wall 070-491 04 51 PRÄSTER Johan Hansson 070-815 61 88 Lennart Marklund 070-618 39 81 Maria Jacobs 070-618 39 61 Jonny Nehl Othzén (prästkandidat) jonny.nehlothzen@svenskakyrkan.se DIAKON Rauni Strömbäck 070-618 39 16 Ellinor Bager 070-618 31 52 MUSIKER Roy Olofsson 072-967 14 20 Tobias Lundmark 070-441 12 34 BARNVERKSAMHET Diana Westerberg 070-618 39 18 FÖRSAMLINGSPEDAGOGER Eva Björkdahl 070-618 38 58 Alexander Sandrén 070-618 31 65 EKONOMI Jenny Lund 073-374 33 76 CHEF KANSLI/VAKTMÄSTERI Kent Berger 072-967 13 00

foto: magnus aronson │ikon

KRISTEN DJUPMEDITATION Udda onsdagar 18.30 Kristen djupmeditation bygger på att varje människa kan närma sig livets innersta. Det är en form av bön utan tankar och ord, men med en vilja till relation med Gud. Terminsstart 15/1.

TELEFON Växel och bokning: 070-618 39 19 Måndag–fredag 09.00–12.00 Kyrkogårdsförvaltningen: 070-456 81 79

PÅ WEBBEN www.svenskakyrkan.se/salem facebook.com/salemsforsamling instagram.com/salems.forsamling BEGRAVNING Onsdagar 10.30, fredagar 10.00 och 12.30.

Välkommen att ringa församlingsexpeditionen för att boka begravning.

kultur

ADRESS Salems församling Emanuel Birkes väg 1 144 30 Rönninge

E-POST salems.forsamling@svenskakyrkan.se

foto: hanna sefastsson

EVA Söndagarna 2/2 och 1/3 09.00 Samtalsgrupp för dig som kvinna.

Frukost och samtal om kvinnorna i Bibeln.

kontakt

VAKTMÄSTERI Andreas Bisse 070-618 39 35 Nuran Khouri 072-967 13 03 Jenny Argenius 072-967 14 29

31

Hela julen handlar om kärlek, utan kärlek spelar den ju faktiskt ingen roll.

FOTO: TOMERTU/ADOBESTOCK

– ernst kirchsteiger

svenskakyrkan.se/salem 070-618 39 19