Frid nr 3 & 4 2014

s

Gud

frid

Frid fu nytt llt år!

EN HÄLSNING FRÅN SALEMS FÖRSAMLING #3 & 4 2014 VINTER

19 SIDOR ÄKTA JUL

VAD I HELA VÄRLDEN BÖN I TIDER AV ORO

SKA VI BYTA GREJER?

GRATIS SHOPPING I KYRKAN

SÄNKA TRÖSKLARNA

ANN-MARIE ÄR MEDMÄNNISKA

GÅ M ED I frid s LÄSA RPANE L!

Jesus GUDS KÄRLEK TILL MÄNNISKAN

#3 &4

36 »Tveka inte att komma hit. Ni har ändå inget bättre för er!«

FRÄLSAREN I ETT STALL

— Församlingens ungdomar

2014 TEMA JUL 3 ledare MARTIN OM HOPPET 4 I BEGYNNELSEN 6 hallå MEDMÄNNISKAN ANN-MARIE

VAD I HELA VÄRLDEN KAN JAG GÖRA? Cecilia delar tankar om bön i tider av oro

10 prao SKA VI BYTA GREJER? 13 spaning KYRKANS NYA ÅR 15 krönika OM LIVET I KYRKAN 16 tema GUD PÅ JORDEN

FUNDERINGAR I EN KRUBBA.

Jesusbarnet svarar på Frids frågor om julen.

18 tema EN LYSANDE PLAN 20 tema JESUS GER SVAR PÅ TAL 24 tema DANIEL TOLKAR JULEN

20

30 tema JUL I GEMENSKAP 32 i världen I STORT BEHOV 36 just nu VAD I HELA VÄRLDEN? 42 FRIDLYST 44 hallå VOLONTÄRER SÖKES

10

48 mötet BÖNEN BÄR ANTJE 52 frågelådan ÄRKEBISKOPEN 54 bakåt JUBLANDE JUBILEUM

BYTT ÄR BYTT! Klädbytardag

56 framåt HURRA FÖR FRAMTIDEN

är succé i Säby kyrka. Amanda och Malin fixar.

s

gud

frid

58 KALENDER

e-post salem.frid@svenskakyrkan.se adress Frid, Salems församling, Emanuel Birkes väg 1, 144 30 Rönninge telefon 08-532 560 72 hemsida svenskakyrkan.se/salem/frid redaktör & formgivare Linnéa Wiberg Malmborg tryck Trydells omslagsillustration Gustave Dore upplaga 8 000 exemplar ansvarig utgivare Hanna Nyberg 2

Mejla martin.reberg@svenskakyrkan.se

»Det finns alltid hopp« MARTIN OM ATT FINNA VÄGEN

M

AN BRUKAR SÄGA att det

på mänskligheten blir trons upphovsman helt närvarande, men på ett annat sätt än vi väntat oss. Det lilla barnet utmanar oss att släppa kontrollen och lämna vårt ego. Så vill Gud att vi ska ta emot tron och vinna hans kärlek tillbaka till oss. Eftersom det endast är Gud som kan forma oss till dem vi verkligen är tänkta att vara har vi inget mer att förlora än vårt inkrökta jag. Att formas kan vara smärtsamt.

Frälsarens jordeliv slutade på ett kors. Och hans närmaste vänner gick hårda öden till mötes.

sista som lämnar människan är hoppet. Det är nog sant. Men Gud tar ett steg till. I en enda bibelvers beskrivs detta avgörande steg: Ty så älskade Gud världen. Att han sände sin ende son för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv (Joh 3:16). Därför handlar inte kristen tro om vad jag tror utan vad Gud gjort för mig. Kristen tro är sprungen ur en bestämd historisk händelse. Jesu födelse, liv död och uppståndelse utgör själva grunden på vilken världens kyrkor och katedraler alltjämt vilar.

Men det är svårt att tro på något man inte upplevt själv. Det är därför kyrkan finns. Det vi inte förmår tro bär traditionen åt oss. Men i individualismens tidevarv har vi blivit så fångna i vårt eget jag att vi har allt svårare att lita till något vi inte sett med egna ögon. Vi har allt svårare att tänka oss tron som en kraft utanför oss själva eftersom vi är barn av vår tid. Självcentreringen ligger liksom i luften. Att finna sig själv och förverkliga sina drömmar är det återkommande budskapet som basuneras ut från försäljare och livsåskådningsprofeter.

T

ACK VARE KYRKAN lämnas vi inte

vind för våg i våra försök att finna vägen. Svaren på livets mening ligger nerbäddade i kyrkans rika tradition. Vi tillhandahåller inga färdigpaketerade quick-fix-lösningar men förfogar över tolkningsnycklar som kan låsa upp stängda dörrar för den som vill gå trons väg. Här finns en skatt av gudserfarenhet att ösa ur som stärker vår tro, ökar vårt hopp och upplivar vår kärlek.

Det finns alltid hopp. Inte för att du alltid tror det utan för att Gud har sagt det. Vi ses i kyrkan! S

GUDSFÖRTROENDET HAR STEG för steg ersatts

Martin Reberg PRÄST

rkda hl

3

Foto : Ann a Bjö

av självförtroende. Den stora och viktiga överlåtelsebönen i Fader vår ske din vilja har blivit till ske min vilja. Ändå vet vi att den som sätter sin tillit till sig själv förr eller senare blir gruvligt sviken, eftersom den tron likt en positiv tankekonstruktion inte ens duger som avgud när livet inte blir som vi hoppats. Kyrkan bär på en större berättelse som predikar en verklighet som handlar om Guds närvaro i allt som sker. Under julen som ligger framför oss får vi återigen lyssna till hur Gud kom till jorden för att rädda världen. Som ett litet nyfött barn i en krubba. Helt i händerna

I begynnelsen INLEDANDE & INBJUDANDE

?

En storstilad församling

Liten julfråga

”H

Vilken är din favorit­julpsalm, kantor Kerstin Ytterberg?

UR SKA DU KUNNA fylla tidningen till nästa nummer?” Redan vid första numret hörde jag oron hos folk omkring mig. ”Om jag inte la band på mig skulle varje nummer kunna bli 100 sidor”, svarade jag. Jag kan beskyllas för mycket, t ex att jag staplar tekoppar på skrivbordet eller vräker i mig naturgodis, men idéfattigdom eller fantasilöshet hör inte till mina egenskaper. Sanningen är den att om jag måste leta länge efter innehåll till församlingstidningen så har jag inget i kyrkan att göra. Då är kyrkan ur funktion, eftersom så länge den fylls av liv, människor, tro och tankar så glöder pennan och datorn går varm. Alla bär på unika berättelser, erfarenheter och idéer att dela med sig av. Och i församlingen finns gott om fantastiska, inspirerande människor!

– Stilla natt (psalm 114).

Och den bästa julsången?

– Lyssna min kära. En jättesöt polsk julsång. Den brukar alla barn och ungdomar i körerna känna igen.

i

UR FRID NR 2. Uppslaget med Dries blev tyvärr feltryckt. Så här ska det se ut!

ATT GÖRA EN TIDNING INNEBÄR att man som redaktör får vara beredd på både bu och bä. Vissa hör av sig med glada tillrop och fina ord, andra har förslag på förbättring. Tyvärr är det svårt att tillgodose allas önskningar men jag gör så gott jag kan. En nyhet är att Frids texter numera finns i storstil för den som har svårt att läsa mindre bokstäver. Hör av dig om du vill ha den hemskickad.

RIKTIGT 100 SIDOR blev det inte denna gång men väl 60! Hoppas att du kan hitta en fridfull stund för att läsa lite. Detta dubbelnummer bjuder på allt från en intervju med ärkebiskopen till en pratstund med Jesusbarnet (!).

Tryckfelsnisse i farten DEN MÄNSKLIGA FAKTORN. "Det har hänt något

förfärligt, Linnéa". Rösten kommer från Lotta på tryckeriet. Något mycket tokigt har skett – sista sidorna i Frid har ej kommit med i tryc­k­­et.

Halva artikeln med Dries, halva kalendariet samt artikeln Hurra för framtiden har helt enkelt fallit bort. Nu finns en nytryckt version av förra numret att hämta i kyrkan för den som vill. Nämnd artikel går i repris i detta nummer så att ingen missar den. Ursäkta röran!

Linnéa Malmborg REDAKTÖR

4

»Det som ger lycka«

och vardagligt! Jag är inte ensam! Några rader ur dikten Mina änglar: "…mina änglar är små och nära: en grästuva eller en lök. De kan vara en sten som jag håller i handen när jag är ledsen.

De är ludna som djur har kattöron eller trubbiga horn…"

CECILIAS JULTANKAR

J

AG CYKLAR HEM FRÅN stationen. På håll ser jag honom. Jag vet inte vad han heter men jag vet att han brukar samla burkar och att han ofta passerar där jag bor. I ur och skur har jag sett honom komma traskande med två påsar fulla med pant. En dag, för några år sedan, fick vi ögonkontakt och sedan dess har vi hejat på varandra. Och nu, när jag kommer cyklande lyser vi båda upp när vi närmar oss varandra. ”Hej, det var länge sedan”, säger jag och ler. ”Hej, ja!” svarar han.

E

N MORGON NÄR JAG hörde min man skratta till när han satt för sig själv och åt frukost, frågade jag honom vad det var som gjorde honom glad. ”Det här”, svarade han och visade mig uppslaget i tidningen Mitt i med bilder på nyfödda eller några som hunnit bli några månader. Jag möttes av glada, tandlösa, öppna, tillitsfulla bebisansikten. Lika självklara i sin existens som i sitt beroende av sin omvärld.

Himlen landar i vår famn som en bebis, sträcker sig mot oss i ett hej eller i ett tandlöst, tillitsfullt leende. Vi behöver inte stå på tå för att nå Gud eller röras av en ängel. Den kärleken finns i allt som är, i det vardagliga och nära. Och det är den hemligheten som julens berättelse handlar om.

Gud är nära. Det gör mig lycklig!

DET ÄR DEN LÄNGSTA konversation vi haft men en som gör mig lycklig. Eller när grannens hand flyger upp till hälsning när jag passerar i bil, på cykel eller till fots. Han bor längst ner på vägen och tycks alltid ha ögon för om någon av oss passerar, oavsett vad han pysslar med. Då vänder han sig mot en, handen flyger upp och han ler.

Det gör mig lycklig! Jag hör liksom till, enkelt

Cecilia Holmberg, präst

»Jag ville vara i Betlehem och se vad herdarna såg; se grottan, djuren och allra helst se krubban där Jesus låg.

Han föddes fattig i hemlighet och himlen fylldes av sång; För himlen visste att han var Gud och mänska på samma gång.« ur Jag vill tala med Gud av Margareta Melin

5

Med Jesus i centrum Medmänniska. Så beskriver Ann-Marie Andersson sitt jobb i Salems församling. Här försöker hon att sänka trösklarna för människor att komma in i kyrkan. text

& foto: Linnéa Malmborg

Å

H, NEJ! En kvart för sent kom-

mamma och på en kristen förskola. Annonsen i Mitt i lockade henne att promenera ned till kyrkan och lämna ansökan direkt i kyrkoherdens hand. Sedan dess har hon sett till att barn och föräldrar kunnat ha församlingshemmet som en fristad, en plats att komma till för både lek och samtal. Öppna förskolan lockar mammor och pappor från hela kommunen, och ibland är det så fullt att de måste sätta en fullt-skylt på dörren. Då är antalet uppe i 40 personer …

mer jag på att jag bokat ett möte med Ann-Marie uppe på barnverksamheten. Hon skulle rigga en fotosession med sig själv omgiven av föräldrar och barn sittandes i ring. Men fotografens minne har tagit tillfällig semester. Väl en trappa upp sitter Ann-Marie upptagen vid ett fikabord i samtal med föräldrar. ”Det här är viktigt”, viskar hon och jag förstår att fotograferingen får vänta.

På plan två i Säby församlingshem huserar Ann-Marie Andersson och Birgit Claesson.

Sedan 2008 leder de kyrkans barntimmar, och sedan nio år tillbaka öppna förskolan Juvelen.

F

AST ATT JOBBET FÖR Ann-Marie

är givande och inspirerande är det samtidigt utgivande. För henne är återhämtning nödvändigt efter en dag då ljudnivån varit hög och samtalen många. Engagemanget kan ibland vara tröttande. Då blir det ett besök i simhallen eller en stund i trädgården.

– Trädgården är min oas. Jag kan ha haft en jättestressig dag, men när jag kommer ut med sekatören i handen släpper allt.

Visserligen är hon titulerad som barnledare men det är som medmänniska Ann-Marie känner att hon arbetar.

MJUKA EXOTISKA DJUR hänger i taket, en tiger

ligger hopkrupen och en grön orm slingrar sig ned från rören som liknar lianer. I denna djungel trivs små barn och deras föräldrar som vill ha en oas att komma till under lediga dagar.

– Att jobba här är otroligt stimulerande och givande, säger Ann-Marie.

Hon kom till församlingen för tretton år sedan efter att hon tidigare arbetat som dag-

6

HJULEFIN. Barnledare Ann-Marie Andersson cyklar genom Salem till och från jobbet.

Många känner igen henne i cykelmundering och på två hjul. Här en vacker höstdag.

ANN-MARIE ANDERSSON

gör: Barnledare i Salems församling. Leder Öppna förskolan Juvelen och Kyrkis tillsammans med Birgit Claesson. bor: Salem. ålder: 60 år. familj: Maken Bengt, två utflugna barn, tre barnbarn. intressen:

Trädgård och mode.

favoritbarnsång: Mitt

lilla barn min lilla himmelbit. tycker om: Havet, cykelturer, natur och djur.

längtar till:

Utlandsresa med sol och bad.

MÅNGA BOLLAR I LUFTEN. Arbetet med öppna förskolan kan stundtals vara hektiskt. Då tar Ann-Marie sin tillflykt till trädgården eller simhallen för välbehövlig egentid.

»Kontakten med föräldrarna är oerhört värdefull. När jag leker och gullar med barnen kan hjärtat öppna sig hos föräldern.« – Kontakten med föräldrarna är oerhört värdefull. När jag leker och gullar med barnen kan hjärtat öppna sig hos föräldern, och de tänker ”henne kanske man vågar prata med”. Det händer titt som tätt att föräldrarna tar mig åt sidan och säger att det är något bekymmer de behöver prata om. Samtalen behöver inte alla gånger fokusera på barnet som de har med sig.

som vill. Ibland lägger det sig i hjärtat hos dem som hör det, som Ann-Marie uttrycker det.

– I dag anknöt jag till valet som var i höstas.

Jag sa något i stil med att ’innan ni ens kom hit hade ni många val – vad ni skulle klä på er, vilken förskola ni skulle gå till’. Jag läste något om att man kan göra många val i sitt liv, och man kan välja att ta med sig Jesus på sin vandring. Men det bästa är att veta att han redan har valt dig.

M

NÄR DET KÄNNS RÄTT BRUKAR Ann-Marie fråga

om föräldern vill att hon ska be för henne eller honom. En fråga som ofta resulterar i ett jakande svar även om många inte är så vana vid att faktiskt vara i en kyrka.

ED EN MAMMA som var

troende och en pappa som var sökare blev Ann-­ Maries val inte solklart.

Men som nioåring tog hon steget vidare i barnatron, en tro som sedan följt henne genom livets alla lyckliga men också svåra dagar. Den har alltid varit en stor del av hennes liv.

– Allt eftersom man växer, utvecklas man. Även om jag är 60 år så är jag inte färdig med min tro. Tron är hela tiden en vandring med många frågor och många funderingar. Ibland får man bara vila i väntan på svaret …

Hon berättar att tron är något som hon alltid kan falla tillbaka på. Även om stunder kommer då hon inte själv orkar ta kontakt med Gud vet hon att han finns där oavsett hur det känns.

– För mig räcker det ibland att jag suckar till Gud och säger: ’Du vet allt, Gud’. Under svåra tider kan jag gå en promenad eller sätta mig på min cykel och känna att Gud tröstar mig utan ord. Det gör att jag orkar gå vidare. Och så barn och barnbarn förstås! De ger mig en enorm glädje och tröst. Min man och jag delar också tron och det är extra värdefullt.

Ann-Marie säger att hon önskar att fler skulle våga prova på tron. Att ta ett steg i taget och se om det håller.

Hur upplever du att föräldrarna responderar på detta med tro?

– De säger ofta: ”det var roligt att komma hit men jag kan inte säga att jag tror”. Många är ovana men jag tycker absolut inte att de är anti när vi säger att vi ber Gud som haver eller sjunger en kristen sång på samlingen. Vi försöker att sänka trösklarna för folk att våga komma in i kyrkan, även om det är ett stort steg för vissa.

Att prata tro med barn är enligt Ann-Marie en konst. Allt handlar om att vara på barnens nivå och att vara öppen för barns frågor.

– Barn tar det mer naturligt med tron än vuxna, resonerar hon.

H

ON BERÄTTAR EN ANEKDOT om

när hon för en liten pojke berättat att hon brukade be när hon satt på cykeln. Han hade förskräckt svarat: ”Men höll du inte i styret? Hur kunde du cykla när du blundade”. Ann-Marie skrattar och säger att hon förklarat att man inte behöver sitta still, knäppa händerna och blunda bara för att man ska be. Be kan man göra var som helst, hur som helst.

Vi sätter oss ned. Mattan mitt på golvet i rummet är extra mjuk för att kunna ta emot sittande små och stora. Vid 10-samlingen delar Ann-Marie eller Birgit alltid veckans tanke som kan reflekteras efter samlingen för den

Hur ska man göra?

– Första steget är att börja prata med Gud. Han lyssnar på dig när du tar kontakt med honom. Jag är förvissad om att något kommer att hända! S

9

bytt BYTT ÄR

SWAPPA EN KAPPA. Lika många plagg som du lämnar in får du ta med dig hem från klädbytardagen.

En vanlig höstlördag förvandlas Säby kyrka till klädbutik och återvinningsstation när det erbjuds klädbytardag. Ett slag för både människa och miljö!

stickade tröjor och pälsar och ser märkbart nöj­da ut. Att shoppa gratis är en ovan men skön känsla, både för miljön och för plånboken. Jag kan inte låta bli att ta reda på vilka som står bakom den briljanta idén.

text:

– Jag kommer inte ihåg hur idén först kom till men vi hade tidigare haft klädbytardagar inom varandras kompiskretsar och det var utifrån detta vi ville utveckla själva konceptet.

Att byta och låna kläder av varandra var en naturlig del av vänskapen men i alla fall jag kände att det tillslut blev lite samma kläder som byttes mellan varandra.

foto:

Linnéa Malmborg, Amanda & Malin Victoria Wocalewski

S

KA VI BYTA GREJER MED VARANN? En

leksaksbil mot en rostig skruv… Hasse Alfredssons gamla dänga ljuder i öronen när jag kliver in i stora salen i Säby församlingshem en lördagförmiddag i oktober. Jag har precis checkat in två stora kassar sparade kläder och fått en lapp med ett siffra tillbaka. Så många kläder får jag nu ta med mig hem från de dignande borden märkta tröjor, byxor och accessoarer. Klädfrossa! Ett par grå jeans och en stor tygväska åker snabbt ned i påsen. Folk minglar kring

Amanda Bjuvgård och Malin Van den Poel, fixarna av klädbytardagen. Hur kom ni på idén?

Hur många har ni haft?

– Vi har haft tre klädbytardagar i kyrkan men vi hoppas på många fler framöver! Den första var för ungefär ett år sedan.

Berätta om konceptet!

– Vårt koncept är ungefär så här: Man kommer till kyrkan och lämnar in de kläder man vill byta bort. Vi ger klädbytaren en

10

lapp med en siffra som motsvarar den mängd kläder hen har lämnat in. Detta kallar vi för incheckning. Hen får då plocka på sig den mängd kläder som det står på lappen. När klädbytaren känner sig färdig så går hen då till vår ut­checkning och visar upp hur mycket kläder hen har hittat och lämnar sen tillbaka lappen igen.

Hur har responsen varit?

– Helt klart positivt! Från att det mestadels bara var vänner och bekanta till oss så har det spridit sig runtom i Salem. Nu senast var det nästan fler klädbytare vi inte kände sen tidigare än de vi känner.

Vad är positivt med att byta kläder?

– Först och främst så är det ju ekonomiskt, man blir av med kläder man inte använder och får nya utan att spendera ett enda öre. Sen är det miljövänligt att byta till sig redan använda kläder istället för att köpa nyproducerade.

Vad gör ni med det som blir över?

– Vi har skänkt det som blir över till väl­ görenhet, typ Hela Människan i Tumba men också mer direkt delat ut varma kläder och halsdukar till tiggande och hemlösa.

Kommer det bli fler klädbytardagar framöver?

– Det är under planering men vi har som mål att ha en klädbytardag per termin.

Har ni några andra projekt?

– Vi har massvis med idéer men vi vet inte hur många av dem som kommer verkställas!

Har ni gjort några egna fynd?

Amanda: Jag brukar fynda varje gång vi har klädbytardag. Senast fick jag med mig en av Malins gamla klänningar som jag är riktigt nöjd med.

Malin: Mina bästa fynd härstammar inte alltför sällan från 90-talets barnavdelningar, till exempel hängselkjolar och skjortor och tröjor med larviga texter och tryck på. Jag samlar egentligen bara på mig massa konstiga fulsnygga kläder som jag aldrig använder. S

»Vi har delat ut varma kläder och halsdukar till tiggande och hemlösa.«

VALFRIHET. På klädbytardagen är det fritt fram att byta en blus mot en regnrock, eller en päls mot en halsduk.

g

! som fixar i v r ä t e D »AMANDA BJUVGÅRD heter jag, 21 år gammal. Bor i Hägersten tillsammans med min pojkvän men är uppvuxen i Salem och är även konfirmerad i Salems församling. Jag läser till gym­ nasielärare i historia och religion på Södertörns högskola. Jag blev i våras färdig ledare och klädbytar­dagen var mitt examensarbete. Jag är även en av tre ledare som har startat samtalsgruppen Tro, hopp och kärlek för ungdomar mellan 18 och 30 år.«

i

g i SKA VI BYTA GREJER? Irma Van den Poel, medhjälpare under klädbytardagen, siktar in sig på ett par shorts.

»Jag är MALIN VAN DEN POEL, 20 år, uppvuxen och bor i Salem. Studerar konstvetenskap på Södertörns hög­ skola och jobbar som förskolevikarie. Älskar musik och körsång i alla dess former och ser fram emot Lucia. Är konfaledare i Salems församling, medlem i Fredagsmysgruppen och sjunger i ungdomskören.«

Gott nytt kyrkoår!

Nyårsafton närmar sig men i kyrkan har nya året redan börjat. I Frids serie kring liturgiken i kyrkan har turen kommit till kyrkans egna kalender. text

& illustration: Linnéa Malmborg

K

YRKANS ÅR SER LITE annorlunda

Tanken är att frälsningshistoriens händelser binds samman och berättas på nytt. På så sätt blir det som en gång hände för 2 000 år sedan aktuellt år efter år: ”Det som sker i mässan är det som redan har skett och som skall komma att ske. Nuet får en helig samtidighet med det förgångna och en helig samhörighet med det kommande” (ur Liturgik av Martling).

ut än det år vi vanligen tänker oss. Kyrkoåret, det liturgiska året, är indelat i olika perioder kring de kristna högtiderna och flätas samman till en enhet. Året är inte slutet med en skarp gräns mellan det gamla och det nya, i stället är tanken att kyrkoårets högtider ska samverka i en cyklisk rörelse. Någon har kallat den för ”en spiral som varv efter varv för kyrkan närmare slutmålet i ett slags sammanhängande skeende”. Jesu liv, död och uppståndelse är kyrkoårets själva beståndsdelar.

SÖNDAGARNAS OCH HELGDAGARNAS gudstjäns-

ter får sitt innehåll från kyrkoåret, då varje helgdag har sitt namn, böner, tema och bibel­ texter. I valet av psalmer, musik och genom 13

FÖRSTA SÖNDAGEN I ADVENT ANDRA SÖ NDAGEN I ADVENT TREDJE SÖND AGEN FJÄR I A DVEN DE S T ÖND JUL AGE NAT NIA TEN JU DVE LD NT AG AN EN NA SÖ ND N A NY D GJ UL ÅR AGE EL N SD LE EF AG RD TE EN R EN JU HE L LIG ES TE FA NO SD AG

T HE IG

D AL EF TR

T HE IG

D AL EF

R R ET TE RT EF IGH TE N LD E EF FA G E N R A E D ET RT AG GH TE ÖN ND L DI EF ES EFA SÖ EN R D G T A ER DA ST ON H ET EF T ÖN ÖR D IG UG AS GEN FAL OF TJ DA DR TRE UG N R N E J A SÖ T FT GO T EN E DJE IGHE DAG TJU OTRE FALD SÖN G E U R TRE D J R T EFTE JÄ N F E G O G NDA TJU TE SÖ EN OFEM ÖNDAG TJUG E DOMSS R FÖ EN SÖNDAG DOMSSÖNDAGEN

R

TE

EN

G DA

EF

N

GE DA

ÅR NY

G DA

L

JU

NE

O TT

RE

RT

E FT

E ND

N

E AG ED

ND

O ETT

E EN E TR ND DAG N AG ER NDE ND EFT SÖ TTO TTO E SÖ EN E R R G A A T T EN ER T ND RS EFT EDAG FÖ RA SÖ EN OND D DAG RETT T N R Ö AN E S EFT DJE N AGEN TRE EDAGE ÖND TTOND DE S ER TRE FJÄR N GE EFT A D N Ö S AGEN FEMTE TRETTONDED AGEN EFTER SJÄTTE SÖND

SEPTUAGESIMA

SEXAGESIMA

T

TE R

TR

EF

HE

IG

EF AL D TR

ET

GH

DI

EF AL

T

HE

IG

EF AL D

ELFTE SÖNDAGEN EFTE R TREFALDIGHET TOLFTE SÖ N D AG EN EFTE TRET R TREFA TOND LDIGHET E SÖN FJO DAG R T E O N E NDE FTER FEM SÖN TREF TO ALDIG DAG ND SE HET EN E ES X T F Ö T ON E ND SJ R TR DE AG U EFA EN SÖ AR TTO LDIG EFT ND ND HET TO E N A R E G I T TT ND REF EN SÖ ES ALD EF O ND TE ND IGH ÖN AG RT ET E E D R N E A FA EF G LD EN ND TE IGH RT EF AG ET R TE EN R SÖ

ET GH DI ET AL EF GH DI TR R AL T EF HE TE IG TR EF R LD EN FA TE RE EF AG RT EN ND TE AG EF SÖ ND A EN HET AG DR E SÖ DIG ND FAL AN EDJ SÖ N TRE ER TR GE DE EFT DA ÄR EN FJ TLA DAG OS AG AP SÖN GS D ET TTE DIGH ARIN SJÄ REFAL RKL T FTER TI FÖ GEN E KRIS ÖNDA NDE S DIGHET ÅTTO R TREFAL TE EF NDAGEN NIONDE SÖ LDIGHET TIONDE SÖNDAGEN EFTER TREFA TR

T

HE

IG

EF AL D

EN AG N ND GE DA SÖ RS LM EN TO AG PA ÄR ED SK GFR N N TO LÅ AF SK PÅ GEN KDA ÅSK PÅS AG P EN AND ÅSKTID ANN GEN I P SÖNDA ANDRA TIDEN AGEN I PÅSK TREDJE SÖND FJÄRDE SÖNDAGEN I PÅSKTIDEN

FEMTE SÖNDAG EN I PÅSKTIDEN BÖNSÖ NDAGE N KRIS T I H IM MELS SÖN FÄRD DAG S DA E PIN N G F ÖRE GS TD AN PIN AG GST NA EN H N E D AG FÖ LIGA P I N R TR GS ST EF T A AL SÖ DI N G D H ET AG SD EN AG

R

TE

EF

ELLER REFO RMATIONS FASTL DAGEN AGSSÖ NDAG ASK EN ONS DAG FÖR EN STA AN SÖN DR D A AS GEN TR ÖN E I FA DA MI DJE STA GE SÖ N NI FE DFA N FA DA ST M S GE TE OS TA N NI ÖN SÖ FA DA ND ST GE AN AG N EN IF AS TA N

färgerna som syns i kyrkan på textilier, predikstol, altare och blommor märks årets rytm.

Kyrkoåret börjar vid olika tidpunkter beroende på kristen tradition. I den evangelisk-lutherska kyrkan börjar året den första söndagen i advent och slutar med domsöndagen. Denna uppdelning bestämdes på 1900-talet.

KYRKOÅRETS KRETSAR Året indelas i tre kretsar: julkretsen, påskkretsen och trefaldighets­tiden.

PÅSKEN I CENTRUM

D

Påskkretsen är kyrko­ årets andra stora period och innehåller den vikti­ gaste helgen. Den börjar med söndagen Septua­ gesima som är den sjut­ tionde dagen före påsk.

Hela kyrkoåret styrs av påsken som är en rörlig helg. Den infaller den första söndagen efter den första fullmånen omkring 21 mars

EN FÖRSTA OCH SISTA söndagen

hålls samman av samma tema med Kristi återkomst som gemensamt motiv. Mellan den första och sista söndagen firas de stora högtiderna jul, påsk och pingst. Det är på ett yttre plan vi firar olika saker under kyrkoåret eftersom alla fester är Kristusfester oavsett vilken inriktning söndagen har. Påskens glädje över uppståndelsen och förlåtelsen för allt ont är en stämning som finns med året om! S

14

(vårdagjämningen).

Sista möjliga datum för påsken är 25 april. Julen och påsken är centrala och har både förbere­ delsetid och efter­ firningstid.

DE LITURGISKA FÄRGERNA Kyrkoåret är indelat i olika liturgiska färger.

Vitt = glädje och renhet; violett = eftertanke och botgöring; grönt = växande och mognande; svart = sorg. Mer om de liturgiska färgerna kommer i nästa nummer av Frid.

................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

PRÄST CECILIA HOLMBERG OM ATT FIRA LIVET I KYRKAN ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. förskolan. Vi firar deras föräldrar som för en ET FINNS EN BOK SOM heter ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ............................................................................................................................................................................................... stund delat tankar, känslor och vardagsliv med .................................................................................................................................................................................................

Momo eller Kampen om tiden. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. varandra. Vi firar alla ungdomar som funnit En av Momos vänner heter ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. gemenskap i Säby kyrka, kanske via dikten, Beppo Gatsopare.

Hans jobb ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. är att sopa gator. En del menar sången, dansen, andakten, lägren, att vara ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ledare. Vi firar alla samtal mellan människor ................................................................................................................................................................................................. att Beppo inte är riktigt riktig i skallen men ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Momo lyssnar på honom med sitt speciella sätt på cafétorget, fikastunderna, i enskilt rum eller ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. i grupp där tankar om sorg och förlust delats. och då finner Beppo de rätta orden, det han ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ville säga.

Vid ett tillfälle när Momo lyssnar ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

I FIRAR ALLA LJUS som tänds i ................................................................................................................................................................................................. till honom funderar Beppo så här: ”Du förstår ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. gudstjänsterna, bönerna om Momo… att så här är det.

Ofta kan man ha en ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. hjälp, fred, rättvisa. Vi firar att väldigt lång gata framför sig.

Då tänker man ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. det finns en plats där förlåtelsen att den är allt förfärligt lång, den klarar man ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. och upprättelsen ges. Vi firar ................................................................................................................................................................................................. aldrig, tänker man.

Och då börjar man skynda ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. stolt denna plats som ger, och gett rum, för på.

Och skyndar sig mer och mer.

Men varen................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. både glädje och sorg, tvivel da gång man tittar upp, så ser man att det som ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. och tro, engagemang fortfarande är kvar inte alls blir mindre. Och ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. och vila. Och vi firar ................................................................................................................................................................................................. man anstränger sig ännu mer, man får ångest ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. att Säby kyrka vill och till slut har man alldeles tappat andan och ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. fortsätta.............................................................................. vara en orkar inte mera.

Och gatan ligger fortfarande ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. plats där vi delar kvar framför en. Så får man bara inte göra. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. liv och tro. Där vi .................................................................................................................................................................................................

Man får aldrig tänka på hela gatan samtidigt, ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. övar oss i att älska förstår du. Man måste nöja sig med att tänka ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. på. Som en Beppo på nästa steg, på nästa andetag, nästa tag med ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. klarar vi inte hela kvasten.

Hela tiden bara på nästa…

Men då ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. gatan på en gång. ................................................................................................................................................................................................. blir det roligt, för det är viktigt att man utför ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Vi vill vara en del sin uppgift väl.

Det är så det skall vara...

Så ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. av ett engagemang märker man plötsligt att man faktiskt har ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. som steg för sopat hela gatan, steg för steg.

Man har inte ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. steg väver eller ................................................................................................................................................................................................. ens märkt hur det gått till, och är inte andfådd ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. sopar fram alls.

Det är viktigt!” ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. något vackert ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. som stavas UNDER DEN HÄR HÖSTEN FIRAR vi att Säby kyrka ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. kärlek. Det är ................................................................................................................................................................................................. fyller 40 år. I korridoren till kyrkorummet ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. viktigt! S finns bilder från de åren och det finns en vägg ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. där vem som helst kan skriva sitt minne, sin ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. berättelse, sätta upp sin bild. Och det vi firar ................................................................................................................................................................................................. .............................. .................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Cecilia ................................................................................................................................................................................................. allra mest är allt liv som delats under dessa år. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Vi firar alla bebisar som kravlat omkring i kyr- Holmberg ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. korummet, i lekhörnan, i caféet eller uppe på PRÄST ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

»Vi sopar fram det vackra«

D

V

Fot o:

é

Lin n

aM alm

bor g

JULEVANGELIET: »Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.« Lukasevangeliet 2: 1–20

Gud PÅ JORDEN 17

I detta nummer av Frid hälsar julen på en stund. Men långt från tomteskägg, pepparkaksgrisar och glitter. I stället bjuder vi på Martins tankar kring Guds stora plan, intervju med Jesus­ barnet samt Daniels tolkning av julen.

Fridfull jul önskar vi!

VÄLSIGNAT TILLSTÅND. Ärkeängeln Gabriel berättar för jungfru Maria att hon ska bli havande och föda en son som hon ska ge namnet Jesus.

Den Lysande planen

Under julnatten blir Gud lika verk­lig som ett nyfött barn på förlossningen. Allt tack vare den stora räddningsplanen – Jesus. text:

evangeliet kommer in i bilden – julen är början på Guds stora räddningsplan för hela mänskligheten. Julen, det första av två fästen i vilken själva nerven i den kristna tron är förankrad.

Det andra fästet är påsken. Från Guds Sons födelse – hans liv och gärning till hans död på korset och uppståndelse. Och det är ju så den kristnes liv ser ut: födelse – liv – död och uppståndelse. I ljuset från stjärnan som lyser över Jesusbarnet blir tanken på Gud som något abstrakt, frånvarande och förandligat, i stället konkretiserat. Gud får en kropp, tron blir personlig och något vi kan relatera till. Under julnatten upphör Gud att vara en idé eller tankekonstruktion. Gud blir lika verklig som ett nyfött barn på förlossningen.

Martin Reberg gravyr: Gustave Dore

S

YNDAFALLET. I begynnelsen skapade

Gud himmel och jord, hela kosmos med allt det rymmer. Han skapade människan till sin avbild för att vara lik honom. Till Guds avbild skapade han oss – man och kvinna i fullkomlig harmoni med Skaparen. Men djävulen lurade människan att vända sig bort från Gud för att i stället gå sin egen väg, därför kunde vi inte vara kvar med Gud i paradiset. Och när portarna till Eden slog igen bakom oss grät vår Herre bittert över att hans älskade barn gått förlorade.

Det är där vi befinner oss nu. Utanför paradiset i en trasig värld med allt vad det innebär.

Guds hjärta höll på att brista i sorg över att ha förlorat kontakten med människan. För Gud vet att utan honom kommer människan att gå vilse och sedan dö. Gud kunde inte vara kvar i paradiset. Han gick ut för att söka efter oss och vinna tillbaks vår kärlek till Honom. Gud vet hur vi fungerar. Att vi inte kan ta till oss en Gud långt bort som vi inte kan se eller känna.

L

ITTERATURFORSKARE OCH SPRÅKVETARE brukar betona hur an-

norlunda Bibelns evangelier är i jämförelse med andra texter från samma tid. Det finns en realism och saklighet, enkelhet och direkthet som skiljer sig markant från tidstypiska berättelser om heroiska hjältar och mäktiga mirakler. I Kristus föds Gud in i vår värld för att vi ska ta emot honom som vår frälsare genom att vinna hans stora kärlek till oss. Kärlek till oss från en Gud som äger makt att släcka jorden som man blåser ut ett ljus, som kan tvinga oss till lydnad, men inte gör det, eftersom Gud vet att verklig kärlek endast kan tas emot av fri vilja.

Aldrig av tvång eller rädsla. När vi möter den Väldige, hela kosmos skapare, som ett litet värnlöst barn kan vi ta emot honom i kärlek. S

JULEN. Enda sättet att rädda oss var att själv

kliva in i vår värld, att bli som en av oss och dela våra förutsättningar. Det är här jul­

19

GODMORGON, JESUS­BARNET! För två tusen år sedan föddes en bebis som kom att förändra allt för mänskligheten. Gud klev ned på jorden.

Frid passar på att ställa några frågor till den nyfödde!

J

aha, varför föddes du i ett stall?

– Mina föräldrar Maria och Josef behövde resa från Nasaret, där de bodde, till staden Betlehem för att skattskriva sig. Kejsar Augustus hade be­ stämt att alla skulle skattskriva sig i den stad där de var födda.

Resan var på elva mil, till fots på ungefär en veckas tid, puh, du må tro att jag hade vatten i öronen efter allt skumpande eftersom Maria fick rida på en åsna. Väl framme i Betlehem fanns ingenstans att bo för oss. Bråttom blev det också eftersom jag var på väg! En av värdshusägarna lät oss tack och lov bo i ett av hans stall. Skönt med tak över huvudet men kanske inte riktigt så bekvämt som Maria hade önskat sig. Där, långt ifrån all bekvämlighet, föddes jag i halmen mitt bland djuren.

text

Man säger att du fick ligga i en krubba. Vad är det?

– Det är en matskål för djuren som var i stallet. Ordet krubba kopplar många idag till den figur som många plockar fram i juletid – en tradition som är ganska ny i Sverige. Den brukar bestå av ett hus som påminner om stallet där jag föddes, en liten krubba som mer liknar en vagga, Maria och Josef och ett par djur, som en åsna och en oxe. Det sägs att de är repre­ sentanter för djurriket. Ibland kan det också finnas djur av mer exotiskt slag som lejon och elefanter. De ska skapa en liten glimt av paradiset där lamm och lejon står sida vid sida inför Kristus. De lärda är inte säkra på att det verkligen fanns lejon i stallet. Både mina föräldrar och jag hade kanske blivit rädda för dem!

Föddes du verkligen mitt i vintern?

– När jag egentligen föddes finns det olika teorier om. En

20

& foto: Linnéa Malmborg

del säger att det troligtvis var på våren eftersom det är kallt ute på vintern även i Israel och att herdarna då inte var ute på fälten. På vintern höll man mest till inne i grottor i bergen på nätterna som skydd mot kylan.

En annan teori är att åkrarna omkring Betlehem är gröna mellan november och mars. Så kanske det var december …

Och vad är grejen med herdarna?

– I närheten av vårt stall vandrade några herdar omkring med sina får. De hade precis kommit till ro för natten vid en brasa när plötsligt himlen lyste upp den mörka natten. Flera änglar visade sig och började sjunga om Guds storhet. För precis som mamma och pappa gladde sig över att jag fötts så gladde sig himlen och dess änglar! Herdarna blev för­ skräckta men lugnades sedan av en ängel som sa att de inte behövde vara rädda. Ängeln berättade om vad som hade

JESUS-STAND-IN. Alfons Davidsson, tre månader, agerar Jesusbarnet i denna fiktiva intervju, på plats i en krubba i ett äkta småländskt stall.

hänt inne i Betlehem och att jag låg där inlindad i en krubba.

Herdarna plockade ihop sina pinaler och begav sig till stallet för att se om det verkligen kunde vara sant, det som änglarna hade sagt. Och det var det!

G

lömma stjärnan får vi inte göra!

– Just precis! Ovanför stallet började en stjärna lysa när jag fötts – en stjärna som lyser starkare och klarare än någon annan. Den symboliserar att Kristus fötts till en allsmäk­ tig person och att han fötts fattig i ett enkelt stall, men är den man har väntat på och som ska lysa för alla människor. Det finns lite olika teorier kring vad Betlehems stjärna egentligen var. En av dem är att det var en komet, eller en supernova eller att det var planeterna Jupiter

och Venus som stod så nära varandra att de såg ut som ett lysande fenomen högt uppe på himlen. Vackert var det!

Och sedan kom de vise männen, va?

– Japp! Eller de tre heliga konungarna eller astrologerna/ stjärntydarna som de också kallas, som såg stjärnan och följde den för att hitta mig.

De förstod att en ny kung skulle födas. De tre kungarna följde stjärnan till en början men hamnade sedan i Jerusa­ lem, eftersom de avvikit från stjärnan. I Jerusalem blev kung Herodes inte glad åt tanken på en ny kung, så han sa till de tre männen att rida dit och sedan tillbaka för att berätta allt om den nyfödde. Trion nådde stallet där jag fanns. På väg hemåt blev de uppmanade av en ängel att ta en annan väg

hem eftersom kungen Herodes inte hade några bra planer för mig. Trion har setts som repre­ sentanter för de tre åldrarna under människans liv: ungdom, mandom och ålderdom; och som representanter för olika delar av världen.

U

ndrar om de verkligen var tre?

– Egentligen är det ing­ en som vet att männen var just tre till antalet, eftersom det inte står i Bibeln. Men enligt tradition har man antagit det eftersom de gav just tre gåvor till mig när jag föddes. Männen har fått olika namn beroende på tradition, men i den västliga kyrkan heter de Caspar, Melchi­ or och Balthasar. Så här står det i Matteusavengeliet: "När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till

Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung?

Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom. Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. När de såg stjärnan fylldes de av stor gläd­ je. De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom."

Och de hade presenter med sig!

– Yes, de öppnade sina kistor och tog fram guld, rökelse och myrra – dyrbara gåvor! Rökelse utgörs av hartser, som luktar gott när de brinner, och är någonting som förekommer i många religioner. Myrra, slutli­ gen, var en sorts medicin som ansågs hjälpa mot det mesta.

Varför firar vi jul?

– Jo, julen firas till minne av min födelse, men om det var just den 24 december finns det olika åsikter om. Julens inne­ börd är att Gud som är större än något eller någon låter sig födas som ett skyddslöst litet barn. Ett barn som är beroende av andra för att kunna överleva.

D

å firade man något innan du föddes?

– Det fanns en romersk högtid som julen sammanföll med i gamla tider – Den obesegrade solens fest, Sol invictus, som firades vid vintersolstån­ det. När romarriket övergick till kristendomen som statsreligi­ on kunde festen förvandlas till en kristen högtid mycket tack vare att i den kristna traditio­ nen fanns det en symbolisk bild av Gud som rättfärdighet­ ens sol. Man gav helt enkelt

festen en ny betydelse. I stället för att solen kommer tillbaka är Jesus den sol som alla väntar på. Festen kunde också fungera på våra nordliga breddgrader där de gamla vikingarna firade midvinterblot.

När började de kristna fira jul?

– En riktig kyrklig fest blev den först på 300-talet. I vissa östra delar av kristenheten firades dock min födelse den 6 januari. Snart övergick många kyrkor till firande på juldagen den 25 december.

Varför firar svenskarna julen på julafton till skillnad från många andra?

– Förr räknade man att dygnet började klockan 18 den föregå­ ende dagens kväll. Aftonen den 24 december är alltså inled­ ningen på juldagen i gammal tradition. S

»Julens innebörd är att Gud som är större än något eller någon låter sig födas som ett skyddslöst litet barn.«

»Åter är mörkret förbi, åter skapas ljuset« DANIELS TOLKNING AV JULENS INNEBÖRD

r sekvense n o k e d n ns avgöra ing med hrvall jule n Ö v l ä b ie d n r a ortom ysisk jo river D En metaf ligheten. Så besk å en resa långt b p k sa i för mäns Han tar med oss var. En re r o k s . in r d r pår och p innebö a, paket nzos fots Kalle Ank Gregorios Nanzia innebär teologen fråga i sikte: Vad n? e med en egentlig e ls e d ö f Kristi all text:

hrv

Daniel Ö

Å

förbi, åter skapas ljuset”. Med dessa ord summerar Gregorios av Nanzianzos (+390) julens innebörd.

Gregorios jämför det som händer i julen med skapelseögonblicket då Gud sa ”Varde ljus” och det blev ljus. Ögonblicket då intet fylldes av allt som nu finns till, allt vi kan se omkring oss och i en stjärnkikare. Julen är dramatisk, en metafysisk jordbävning med avgörande konsekvenser för mänskligheten. Månlandningen och internet är bara krusningar på ytan i jämförelse med det som sker i julen.

När vi äter skinka, köttbullar och prinskorvar, när vi väntar på att Kalle skall ta slut och paketutdelningen börja, så skulle Gregorios säga att vi firar en andra skapelse av universum mer ljuvlig och större än den första. En som förändrar hela kosmos i dess grundpelare och ”befriar oss från de fotbojor vi föddes in i”.

Gregorios Nanzianzos, även kallad Gregorios Teologen, är en av de stora teologerna i kyrkans historia som var med och gav ord till det vi idag kallar för treenighetsläran. Hans inflytande över kyrkan har varit stort och fortsätter att vara det. I den här texten skulle jag vilja lyfta fram Gregorios tolkning på vad Kristi födelse innebär – jag vill hävda att julens budskap handlar om emancipation i den djupaste betydelsen av ordet.

D

ENNA DISTINKTION ÄR viktig

för hur julens händelse befriar människan som vi skall se senare. Enligt Gregorios är det kärleken som driver Gud till att skapa världen. Först skapas den osynliga och intelligibla världen avsedd för de himmelska makterna och sedan en andra värld för det materiella och synliga. Än så länge var det ingen blandning mellan det materiella och det intelligibla, mellan sinnena och intellektet.

Allt var harmoniskt. Samtidigt hade godheten och kärleken ingen möjlighet till respons och relation.

Skapar-Ordet (δημιουργοῦ Λόγου) gör då en varelse av båda världarna, både den synliga och den osynliga. Han tar en kropp från den materiella världen och blåser in sin ande i den, vilket Gregorios tolkar som människans intelligibla förmåga och Guds avbild (εἰκόνα Θεοῦ).

Människan blir en ny ängel, en blandad varelse

I SIN JULPREDIKAN GÖR kyrkofadern en

frälsningshistorisk exposé med början i Guds väsen, sedan går han igenom skapelsen av kosmos, skapelsen av människan och människans historia, Kristus födelse och slutligen har han nämnt nästan alla händelser som blivit stora fester i kyrkan. Detta gör han för att på rätt sätt kunna ringa in julens budskap, samt att

25

grekiska!

bevisa för hans teologiska motståndare att Kristus är Gud på samma villkor som Fadern.

Att fira festen på rätt sätt är att höra hela berättelsen om festen. Vi kommer inte ha möjlighet att följa hela hans resonemang, utan se på några centrala delar i hans tänkande.

Gud, menar Gregorios, är av evigt vara (ἔστιν αεί). Att vi ibland säger ”att Gud var, är och kommer att vara”, är en uppdelning från vårt mänskliga perspektiv, ett perspektiv som inte kan tänka utanför tiden. Gud behöver ingen yttre orsak för att existera. Han har varken början eller slut. Han är som ett stort ändlöst hav av vara som övergår alla våra koncept och bilder och som vår tanke endast kan få en begränsad uppfattning om – och då inte som Gud själv, utan som det som går ut från honom, d v s hans närvaro eller det som är runt honom (οὐκ ἐκ τῶν κατ’ αὐτὸν, αλλ'ἐκ τῶν περὶ αὐτὸν).

TER ÄR MÖRKRET

i

”

av materiellt och osynligt, mellan sinnligt och intellektuellt. Den här varelsen placerades i paradiset, ”vad det nu var för något”, som Gregorios skriver, med en fri vilja och en lag som ett material för den fria viljan att agera emot.

Lagen innebar ett förbud mot att äta av kunskapens träd. För kyrkofadern var det inte för att kunskap är något ont i sig, utan kunskapen är god för människan att äta av när det sker i rätt tid. Enligt honom symboliserar trädet kontemplation, theoria (θεωρία).

liv i verklig bemärkelse – ett liv som inte har en början eller ett slut – kan förändra människan på ett fundamentalt sätt. Gregorios uttrycker detta med målande ord: ”Guds Ord som är före alla världar, den Osynlige, den Obegriplige, den Kroppslöse, Begynnelsens begynnelse, Ljus av ljus, Livets källa, Odödlighet, Bilden av skönhetens arketyp”. Det är denna Gud som blir människa. Det är samma Gud som skapade världen som nu initierar en andra skapelse, ljuvligare och större än den första. Gregorios och andra kyrkofäder använder ofta ett speciellt sätt att beskriva detta på.

De använder en form av motsättningarnas parallellism. Gregorios skriver bland annat att ”han tog på sig mitt fattiga kött, för att jag skulle bli rik genom hans gudom.” På ett annat ställe skriver han att ”Kristus ödmjukade sig till marken, för att resa upp vår själ, tyngd av synden, tillsammans med honom”.

Kyrkofäderna beskriver ofta inkarnationen så här med parallella och målande bilder.

Detta gör de, som jag tänker, för att beskriva ett utbyte av egenskaper. Gud tar på sig vår natur, för att vi skall få del av hans. Uttrycket på ett annat sätt: Genom Kristus gör sig Gud tillgänglig för att ta emot vår kärlek. Det är en pedagogisk handling från Gud motiverad av hans kärlek till människan. Genom att älska Gud tillbaka får människan del av Guds odödliga natur.

N

ÄR DE FÖRSTA MÄNNISKORNA

hade nått mognaden i sina vanor så skulle de fått ta del av trädets frukt. Med ett förberett och tränat liv skulle trädet vara gott att förtära, men det verkar inte gott på de som fortfarande är omogna och giriga.

Vi kan historien. Människan kunde inte vänta utan tog frukten och blev därför förvisad från Gud och paradiset och då även från livets träd som växte mitt i trädgården. Människan fick då kläder av skinn av Gud, vilket Gregorios tolkar som vår dödlighet och vår splittrade och motsägelsefulla natur. Det första människan lärde sig var skammen och gömde sig för Gud. Av denna anledning, menar Gregorios, satte Gud en gräns för människans olycka.

Gränsen var döden, så att människans destruktivitet inte skulle råda för evigt. På detta sätt blir Guds straff förvandlat till barmhärtighet, och det är så, menar Gregorios, som Gud straffar. Människans historia är sedan en historia som präglas av svek, splittring och våldshandlingar. Gud agerar aktivt i historien genom Mose lag och påminnelser om lagens innebörd genom profeterna, men det förändrar inte människan på djupet menar Gregorios. I ett annat tal beskriver Gregorios samma process som att människan samtidigt mognar och kan ta till sig mer och mer av Guds verklighet. Till slut kan frukten från kunskapens träd ges till människan, eller rättare sagt till en människa – Guds Moder.

K

RISTENDOMEN UTGÅR alltid från

relationens tankemönster. Människan och Gud interagerar alltid inter-subjektivt, i en ömsesidig relation. Den gemenskap som inleddes i paradiset, men snabbt blev fragmenterad och destruktiv blir nu fullkomnad.

Ignatios av Antiokia (+107) ger en träffande beskrivning på detta när han skriver att ”Det som Gud hade berett tog sin början, och från och med nu kom allt i rörelse genom att dödens förintelse sattes i verket.” Den mänsklighet som utlämnad till sig själv sökte sin egen undergång har nu fått sin motståndsrörelse i kyrkan. Genom kyrkan blir vi därför deltagare i ”den andra skapelsen”, en där vi får del av livet som trotsar dödens inflytande på oss.

Kontexten för Gregorios julpredikan är just inifrån kyrkan, från gudstjänsten. Utanför pågår det vi kallar för ”Den arianska striden”. Av detta kan vi göra några intressanta

HÄR ÄR VI FRAMME VID JULENS mysterium att

Gud blir människa och föds av en kvinna. När Gregorios skall förklara varför detta hände, menar han att människan behövde möta sig själv av någon som på djupet kunde påminna människan om sin avbild. Bara den som har

26

»Så befriar tro och kärlek en människa till att börja leva inifrån.« DANIEL, VAD ÄR DET BÄSTA MED JULEN?

– Jag firar två jular, en jul den 24/12 med familj och släkt och en ortodox jul den 6/1. Det bästa är nog en stämning som in­ finner sig med julpynt och mat man känner igen fylld av barnens förväntan.

DANIEL ÖHRVALL Arbetar med ungdo­ mar som församlings­ pedagog i Salems församling. Han har en kandidatexamen i teologi från Göte­ borgs universitet samt ett introduk­ tionsår i ortodox teo­ logi och tradition på Sankt Ignatios Andliga Akademi. Går just nu masterprogrammet i kyrkovetenskap på Uppsala univer­ sitet. Arbetar också på Sankt Ignatios Andliga Akademi med församlingsutveckling inom de ortodoxa kyrkorna.

DANIELS ORDLISTA

treenighetsläran Teologisk teoribildning i de kristna kyrkorna, utvecklad kring tron att Gud är en, men samtidigt också Fader, Son och Ande – Gud är ”treenig”.

emancipation

Från franska émancipation ’myndighets­ förklaring’, ’frigörelse’.

intelligibla

I den här artikeln mot­ svarar intelligibla det grekiska ordet nous som står för människans vilja, förnuft och ande.

skapar-ordet

Ett filosofiskt begrepp som Gregorius använder som vill visa på att Kristus har samma väsen som Fadern.

kontemplation

Ordet kontemplation i den här artikeln är en översättning av ordet theoria betyder att skåda Gud. Som jag tolkar det står det för en djup relation med Gud.

inkarnationen

Föreställningen att det gudomliga kan anta konkret kroppslig gestalt. Här handlar det om att Gud blir människa i Kristus.

inter-subjektivt

Ömsesidiga relationer mellan ansvarstagande människor.

fragmenterad

Dela upp i bitar, sönderdela, splittra.

ontologin

Läran om existensen.

egalitär

Jämlikhet, demokrati.

dikotomi

Beskriver en helhet i två oförenliga delar.

anmärkningar. Gudstjänsten utgör epicentrum för julens dramatiska budskap. Det är i gudstjänstens gemenskap som den andra skapelsen blir tillgänglig för oss. I sin redogörelse av Guds väsen gör Gregorios en distinktion mellan Gud som sig själv, och det som är ”runt honom”. På detta sätt skiljer Gregorios mellan ontologi och erfarenhet. Teologi bedrivs alltid utifrån människans villkor, därav hans kommentar till att vi delar upp Guds vara i tid på grund av vår svårighet att tänka evighet.

Därför är hans beskrivning av paradiset till exempel inte förhistoriska fakta utan en metafor för hans erfarenhet om vem människan och Gud är.

egalitära karaktär med makten när Kyrkan blir stadsreligion på 300-talet. Den politiska makten kunde inte tänka sig enhet utan underordning, därför adapterar makten en teologi som passar deras strukturer. Prästen Arius i Alexandria predikade i början på 300-talet att Fadern hade skapat Kristus som hans förstfödde före alla tider. Därför, menade Arius, var både Sonen och Anden underordnade Fadern.

Detta passade makten, menar Hovorun och Arius tankar vann stort erkännande vilket föranledde det första kyrkomötet i Nicea år 325.

På mötet fördömdes hans lära av majoriteten av biskoparna, men Kejsaren stöttade ändå Arius och hans anhängare. Drygt femtio år senare, på våren år 381 (några månader efter Gregorios julpredikan) sammankallas ett nytt kyrkomöte där kontroversen avgörs i vilken Gregorios spelar en avgörande roll.

TEOLOGI UTTRYCKER INTE eviga sanningar utan

är beskrivningar av en erfarenhet om något som vi skulle kunna kalla sanning. Detta betyder att kyrkan är egalitär i grunden. Uppenbarelsen av Gud vilar i gemenskapens erfarenhet och där vi står på olika platser men blickar mot samma horisont. I linje med detta är även dogmer tolkningar. Skillnaden är kanske att de uttrycker mångas erfarenhet, till och med många generationers erfarenhet, vilket man också måste väga in i en egalitär gemenskap av kyrkans dignitet.

Julens kosmiska innebörd vilar därför som en erfarenhet som blir tillgänglig först inifrån gemenskapen. Kristus har tagit avstånd från alla maktanspråk och överlämnat sin döda kropp till oss att hantera som vi vill. Han har lämnat kraften av universums andra skapelse till en skör gemenskap, kyrkan, att ta emot för dem som vill se och dem som vill höra. Han har överlämnat frälsningen till den fria viljans villkor, att respondera till i sin egen takt och utifrån sin egen förståelse. Kyrkan är på detta sätt en egalitär deltagarkultur, en inter-subjektiv gemenskap där även Kristus och kyrkan är ett subjekt.

I

GREGORIOS JULPREDIKAN KAN vi se

hur han med eftertryck gör upp med Arius lära när han betonar att Kristus är av samma väsen med Fadern i orden ”Ljus av ljus”. Kristus är Gud på precis samma sätt som Fadern är Gud. Gregorios försvarar på detta sätt människans möjlighet till frälsning genom inkarnationen, men vi ser också att Kyrkans egalitära karaktär hör ihop med den andra skapelsen. Kärlek och frihet förutsätter varandra och är inte bara etik utan också strukturer och organisation.

Jag vill tro att Kyrkans egalitära karaktär är julens budskap i praktiken. En karaktär som kan beskrivas utifrån dikotomin; tro och kärlek. Tro står för ett ansvarstagande för sin tro genom demokratiska strukturer och kommunikativt handlande, bildning och studier.

Kärlek står för identitet genom gudstjänstens uttryck och för deltagande i den metaberättelse som traditionen innebär. Tro är erfarenheten och kärlek är ontologin, denna dikotomi kan bara hållas samman i en människa.

Emancipation innebär att jag låter mig bildas till att ta ansvar för min tro. Sedan lägger bort min erfarenhet och öppnar mig för ett möte med den Guden som är – för kontemplation, som Gregorios skulle kalla det, i gudstjänsten.

Bildning befriar mig till ansvar, gudstjänsten befriar mig till den jag är. Så befriar tro och kärlek en människa till att börja leva inifrån.

Ignatios av Antiokia uttrycker det så här, vilket får avsluta min text: ”Allt tillsammans blir gott när ni tror i kärlek.” S

E

FTERSOM TEOLOGI BEDRIVS utifrån

ett mänskligt perspektiv var det inga problem för de tidiga kyrkofäderna att utgå från erfarenheten ­istället för logiken (ontologin). Gud har blivit känd för människan i tre personer: Fadern, Sonen och Anden. Utifrån den egalitära förståelsen av kyrkan kunde man även känna igen detta som en likvärdig gemenskap i Treenigheten utan underordning eller överordning. Enligt Cyril Hovorun krockar kyrkans 28

29

Jul i gemenskap

Julen kan vara årets svåraste tid för den som är ensam. Hela människan och flera kyrkor anordnar ett öppet julfirande för att minska ensamheten. text:

Linnéa Malmborg

F

ÖR TREDJE ÅRET I RAD anordnar

Hela människan Jul i gemenskap – ett öppet julfirande för alla unga och gamla som vill fira julen tillsammans med andra. Allting startade för ett par år sedan då Hela Människan var med i ett diakonalt nätverk som träffades en gång i månaden. Idén om ett gemensamt julfirande dök upp.

– Vi insåg att det finns ett stort behov att få fira jul tillsammans med andra, säger Nina Tellander, avdelningschef på Hela människan och med i planeringsgrupM pen för julfirandet.

MÅLGRUPPEN ÄR DELS besökare

på Riagården och de människor som församlingarna har kontakt med i sitt diakonala arbete. Men också församlingsmedlemmar som av olika anledningar känner glädje i att fira tillsamans med andra: ensamma barn vars

foto:

Hela Människan

familjer inte firar jul eller äldre där barnen bor långt ifrån eller familjer som hellre firar hemifrån.

Å

RETS HÖJDPUNKT ÄR JULEN för

många, men även en högtid som upplevs som väldigt svår för andra. Särskilt de som saknar gemenskap med familj och vänner.

– I vår närhet finns föräldrar som i brist på pengar måste välja om de ska ha mat på bordet eller köpa julklapp till barnen. Det är tungt att som förälder inte kunna föra traditioner vidare till sina barn.

– Julen är en väldigt stängd helg då människor håller sig inomhus.

Ensamheten känns helt enkelt ännu större, förklarar Nina.

Firandet börjar med traditionellt julbord och fortsätter med en musiktävling, andakt, julfika och utdelning av julklappar. Klapparna är gåvor från privat-

30

ÄNGLALIKT. Hela människan vill skapa ett julfirande för att skapa en gemenskap och få människor att hitta nya bekantskaper.

Foto: IKON

personer och företag. Flera företag har varit med och skänkt pengar, och en mataffär har bidragit med mat. Till sin hjälp har de ett gäng volontärer som lagar mat, fixar och städar men även är med som samtalspartner under julaftonen.

– Vi vill se det som en mötesplats, inte en hjälpinsats, säger Nina och understryker att syftet är att människor ska hitta en ny gemenskap och nya bekantskaper.

Hon beskriver att de arbetar med utsatta livssituationer, inte utsatta människor.

– Utsattheten är inget statiskt tillstånd utan en situation man kan ta sig ur med stöd från andra. S

jul i gemenskap

hela människan

vad: Ett varmt och

Hela Människan är en del av Svenska kyrkans och de traditionella frikyrkornas sociala arbete. Vi vill ge stöd till människor som befinner sig i en utsatt livssituation och vill vara resurs, både operativt och förebyggande.

öppet julfirande där både barn och vuxna som kommer ska känna sig välkomna. vilka: Hela människan tillsammans med kyrkorna i Botkyrka och Salem och många frivilliga. när: Julafton 24 december 13.00–16.00. var: Ängskyrkan i Storvreten, Storvrets­ vägen 41. kostnad: Gratis! antal: Första året kom 75 personer, andra året 120 och i år hoppas de på ännu fler.

31

Hela Människans lokala arbete bedrivs av självständiga enheter på uppdrag av församlingar och finns på ett 90-tal orter i Sverige. Det lokala arbetet går ofta under namnet Ria.

Hjälp!

Nästan sju miljoner barn dör varje år innan de har hunnit fylla fem år. Svenska kyrkans årliga julkampanj handlar i år om att fler barn ska få en framtid. text

D

& foto: Svenska kyrkan & Linnéa Malmborg

E FÖRSTA FEM ÅREN i ett barns

liv är mycket känsliga. Brist på näringsrik mat, rent vatten, sanitet och sjukvård slår hårdast mot de allra yngsta och mest utsatta. Varje år dör cirka sju miljoner barn innan de har fyllt fem. Svenska kyrkans julkampanj handlar i år om mentormammor som arbetar för att fler barn ska överleva.

Svenska kyrkans internationella arbete stödjer projekt i Swaziland, Etiopien och Sydafrika.

MENTORMAMMOR ÄR EN svensk idé, skapad av

barnläkaren Ingrid Le Roux som såg behovet av mödravård i en av Kapstadens kåkstäder.

Mentormammor är erfarna mammor som gör hembesök hos unga mammor, väger och mäter barnen, ger stöd i amning och barnavård.

Idag, 35 år senare, har barna­dödligheten minskat och förskolor, hälsokliniker och försörjningsprojekt har startats. Allt sprunget ur människors egen vilja att skapa trygghet.

Mentormamman kommer med hopp, upp­ muntran och kunskap. I Khayelitsha, en av Kapstadens kåkstäder, mötte barnläkaren Ingrid Le Roux dagligen barn som led av undernäring och tillhörande sjukdomar. Hon ville göra något. Inom projektet Philani (som

betyder ”bli frisk”) föddes en idé om att låta erfarna mammor som under svåra förhåll­ anden lyckats få sina barn att växa upp, besöka andra mammor för att dela med sig av sina erfarenheter och kunskap. Resultatet idag visar att när människor själva får involveras och ta ansvar blir förändringen långsiktig och permanent. Genom basal men livräddande mödravård och samtal mellan mammorna har undernäringen minskat och mammorna kan bättre försörja sig. Mentormamman ger kraft att förändra.

I

ALLA TRE LÄNDER DÄR metoden finns

idag är kvinnors rättigheter eftersatta, speciellt i fattiga områden. Mentormamman erbjuder ett skyddsnät – ibland det enda som finns. Kyrkan kan kraftsamla och förändra. Kyrkans viktiga roll att peka på orättvisor, föreslå lösningar och driva föränd­ ring, både här hemma och i de områden där mentormammorna arbetar, gör att mentormammornas arbete kan leda till ännu större förändringar på sikt.

Varje gåva till Svenska kyrkans internationella arbete innebär i förlängningen en ny möjlighet för en annan människa. Låt fler få fylla fem! S

Sms:a LJUS till 72905 och ge 50 kronor eller betala in din gåva på bankgiro 900-1223.

Varmt tack för din gåva!

M

Läs mer om Svenska kyrkans arbete i andra länder.

FOTON NÄSTA SIDA: Från Svenska kyrkans bildbank IKON. SYRIENBILD: Abir är fem år gammal och bor med sina föräldrar i en cementfabrik i Al Toura vid gränsen mot Syrien.

IRAKBILD: Irakiska flyktingar köar för att få matpaket med vatten, te, socker, salt, mjöl och linser, hygienartiklar, madrasser mm.

GAZABILD: Utdelning i Gaza av mat, vatten och hygienartiklar till familjer som fått sitt hem raserat.

SMS:A EN PENG TILL MÄNNISKOR I NÖD! Sms:a ”ebola” till 72905 så ger du 50 kronor till arbetet mot Ebola.

Sms:a ”Gaza” till 72905 så ger du 100 kr till de drabbade familjerna i Gaza.

PENGARNA NÅR FRAM! Svenska kyrkans internationella arbete spänner över en stor bredd, alltifrån teo­ logisk utbildning till kata­strofinsatser. Arbetet delas in i sju olika områden: Kyrkan i världen, landsbygds­utveckling, klimat och miljö, ekonomisk rättvisa, fred, demokrati och mänskliga rättigheter, Hiv och aids och katastrofinsatser.

För...

50 kronor

Sms:a ”Irak” till 72905 så ger du 100 kr till kristna och andra som fördrivs från Irak.

ger du tre vattendunkar till flyktingar.

Genom att SMS:a "HOPP" till 72950 skänker du 50 kronor till insatserna för syriska flyktingar.

1 500 kronor

300 kronor får en hel familj på fem personer varma underställ till vintern.

räcker pengarna till köksutrustningen för ett helt storkök vid mottagningscentren.

140 000 kronor får flyktingbarnen en skola.

I ruinerna som finns kvar i den bombade norra delen av Gaza City leker barnen.

Foto: IKON/Magnus Aronson

Vad gör Sve nska kyrkan?

Stöd Syrienflyktingarna!

Den syriska flyktingkrisen blir allt värre. Fler än hälften av flyktingarna är under 18 år. Över två miljoner människor har flytt från Syrien. I ökenlägret Za'atari i Jordanien bor 106 000 av dem. Svenska kyrkan bidrar till sanitetsutrustning, exempelvis reparerar vi 100 toaletter. Stödet består också i utrustning för skolbarn, hygienpaket och varma underställ och gasvärmare på vintrarna. Skolpaket till barnen, reparation av toaletter, gasvärmare och annat.

M Stoppa spridningen av ebola Den höga dödligheten i sjukdomen ebola är en grym verklighet, men vi kan göra mycket för att förhindra att viruset sprids. Liberia är det land som hittills drabbats allra värst. Svenska kyrkan gör nu stora insatser i Liberia för att förhindra att fler människor dör. Bidragen går till att utbilda nyckelpersoner i samhället. Det viktigaste för att stoppa spridningen är att människor känner till symptom och hur viruset smittar.

M Stöd förföljda i Irak Läget i det sedan länge splittrade och våldsdrabbade Irak har drastiskt förvärrats. Mer än 1,2 miljoner människor beräknas nu ha flytt från sina hem senaste månaden. De har tvingats lämna sina hem hals över huvud utan att få med sig någonting.

Svenska kyrkans partnerorganisationer finns på plats och arbetar under extrema förhållanden för att ge människor tillgång till det allra nödvändigaste.

M

M

35

Stöd konfliktdrabbade Gazabor Biskop Munib Younan i Jerusalem vädjar om omvärldens stöd. Ett stöd som skapar hopp i hopplösheten. Kriget i Gaza har nått skrämmande proportioner och det mänskliga lidandet är enormt.

1,7 miljoner palestinier som varit utsatta för en lång blockad, tvingas nu leva i en situation där brist på vatten, medicin och bränsle blir alltmer akut.

Svenska kyrkan öppnar en insamlingskampanj som bidrar till att ge människor mat, vatten, mediciner, skydd och sjukvård och att möta andra akuta behov.

En stor prioritet är det psykosociala hälsotillståndet som är mycket svårt, särskilt för barnen i Gaza.

ÖVER HORISONTEN. Världen är i uppror och kvar står vi i maktlöshet. Tänk om det hade varit jag? Att hantera den frågan kan vara tungt. Cecilia ger några ord på vägen.

*TEODICÉPROBLEMET: Ondskans problem behandlar problemet med att förklara Guds existens; hur Gud kan vara både god och allsmäktig när det finns ondska och lidande.

Vad i hela världen kan jag göra?

Världen är i oordning. Krig, sjukdom, svält och oro basuneras ut i massmedia varje dag. Vad kan jag göra i all denna nöd som människor lider? text:

Linnéa Malmborg & Cecilia Holmberg foto: Victoria Wocalewski

T

YNGD. SÅ HAR MÅNGA

med mig känt under detta år. Horribla nyheter har nått våra ögon och öron. Ohyggliga bilder med människor i nöd större än vad vi kan förstå. Att värja sig från det makabra har varit omöjligt. En värld i obalans basuneras ut i alla medier, och kvar sitter vi med en besk smak i munnen. Oron i världen kryper inpå skinnet. Känslan av maktlöshet sprider sig i kroppen och i sinnet.

Tankar av oro, sorg och skam bär jag med mig.

EN FREDAGSEFTERMIDDAG NÄR ny-

heterna nått oss om ytterligare oro, sitter jag ned tillsammans med präst

37

Cecilia Holmberg för att ställa frågorna: Var är Gud? Vad kan vi själva göra för att hjälpa? Vad kan vi göra med den oro vi känner? Hur kan vi ha det så bra här i Sverige när andra lider? Vad i hela världen kan jag göra? Frågorna är många och svåra och Cecilia säger att det är omöjligt att ge ett enkelt svar på det klassiska Teodicé-problemet*.

I

STÄLLET BÖRJAR HON nysta i

hur vi skulle kunna hantera den känsla av skuld som är så lätt att känna när man ser men inget kan göra.

– Jag tror en hemlighet ligger i att våga möta sin maktlöshet och ändå envist öva sig i att stå kvar och vara

»Att tänka på varandra gör skillnad.

Bön är ett sätt att engagera sig och förändrar också våra hjärtan.«

medmänniska. När vi vågar närma oss varandra och varandras liv blir vi till tröst, ingjuts hopp, även om vi inte kan göra så mycket mer än så.

Vi kan alltid fortsätta se på varandra med respekt och ömhet. Och vi ska fortsätta öva oss i att se och ge. Dela liv, tro, tankar och resurser. Så att våra hjärtan övar sig i medkänsla.

Hur kan vi göra skillnad i den situation där vi befinner oss?

Cecilia nämner närvaron som en livsviktig faktor för att skapa vår egen fredsrörelse – en motrörelse mot det som splittrar och bryter ner.

– Vi människor mår väldigt dåligt när vi inte får höra till. I dag lider vi brist på närvaro. Bland annat i mötet med varandra. Vad du och jag kan göra är att öka närvaron i världen. Det är en fredsrörelse när vi är närvarande i mötet med varandra.

Lyssnar, ser, ger vår uppmärksamhet till en annan människa eller sammanhang. Förändringen i världen börjar hos var och en av oss. Och världen behöver fler människor som har tid att verkligen mötas.

C

ECILIA JÄMFÖR MED hur

Jesus gick omkring här på jorden och just lyssnade på sina medmänniskor, talade med dem, brydde sig, hjälpte, åt mat tillsammans... Den bild Gud ger i Jesus, är: Var med, blunda inte, våga varandra, dela med dig!

– Jag menar, Jesus kunde ju ha använt sin gudomliga makt på ett mer spektakulärt sätt för att vinna

anhängare men i stället traskade han omkring i några år och visade oss en väg, en fredens väg, som bland annat stavas närvaro. Och den vägen håller än. Den vägen vinner. Kärlekens väg.

Ett återhållsamhetens mirakel!

V

AD GÖR BÖNEN för skillnad?

– Vi kan ge varandra av vår närvaro och kärlek genom att be för någon eller något. Bara vissheten att någon tänker på mig gör gott.

När jag och min familj var missionärer i Tanzania kändes det oerhört stort och betydde mycket att veta att människor här hemma i kyrkan bad för oss. Jag tänkte att deras böner svischade över Europa, Medelhavet, över Sahara och omslöt mig och min familj i Tanzania. Tänk då när tusentals, ja miljontals människor går samman världen över och ber. Det gör skillnad! Sätter hjärtan i rörelse.

Och kärleken. Och hoppet. Du är inte ensam!

Hur kan en bön se ut för den som inte är van?

– Att tänka på varandra gör skillnad. Bön är ett sätt att engagera sig och förändrar också våra hjärtan.

Det kan vara en sådan enkel tanke som: Jag känner mig maktlös, jag tänker på deras utsatthet, jag bryr mig. Hjälp! Skydda! Befria!

Och hur gör vi med det dåliga samvetet?

– En orättvis värld skapar tankar om hur vissa människor kan lida nöd när andra lever i överflöd rent

38

DUCKA INTE FÖR DET DU SER. Cecilia tror på att våga möta sin maktlöshet och ändå envist öva sig i att stå kvar och vara medmänniska.

materiellt och skyddsmässigt sett.

Vi kommer nog inte ifrån det dåliga samvetet! Det kanske är sunt att det gnager lite. Men samtidigt blir det inte konstruktivt om det tar över helt. Jesus sa: ”Du skall älska din nästa som dig själv”. Vi ska alltså älska andra och oss själva! Så mitt i allt får också glädjen plats: musiken, dansen, teatern, maten, njutningen.

Också för dig.

F

INNS DET NÅGOT som vi kan göra?

– Vi kan öva oss i att se och ge och att vara vänliga mot varandra. När vi sett på nyheterna kan vi välja att sätta oss ned och tända ett ljus för de utsatta människorna. Familjen kan sätta sig ner tillsammans och bestämma att skänka en slant till de som flyr och behöver hjälp.

Från min amerikanska kompis får jag via Facebook ett inlägg som sätter fingret på frustrationen – tänk om det vore jag? I inlägget, från en blogg, tar skribenten upp frustrationen kring att känna sig hjälplös och överväldigad av oro: ”Känn dig inte hjälplös utan börja ropa till Gud om hjälp till de människor som behöver hjälp från någon med mer kraft än någon av oss. Vandra inte runt i

VACKRA VYER. Victorias vackra bilder är tagna på ängen invid gamla Riksettan mellan Salem och Södertälje. Fotomodell är Malin Van den Poel.

skuld utan fråga Gud var han vill att du ska vara i denna strid. Är det i kyrkan på ett bönemöte? Är det bedjandes på knä? Är det i en av de angripna länderna? Sluta läsa artiklar som får dig att må dåligt, lägg dem i stället framför dig och be en bön till Gud att han ska ingripa i de specifika situationerna. Vad du än gör – vakna upp. Det finns ingen tid att snooza, människorna behöver våra böner”.

FUNDERINGARNA går

vidare. Maktlösheten är svår att mota bort. Utsattheten hos de drabbade människorna kan jag inte göra någonting åt. Men jag kan se deras tårar, höra deras rop via tv och tidningar. Vi kan be en bön eller två. Och försöka sprida lite vänlighet som kommer att ge ringar på vattnet … S

CECILIAS lilla bönemall För dig som vill ha stöd när du ber din bön.

1

Jag tänder ett ljus för dem som jag bär i mitt hjärta, (nämn deras namn), som jag saknar, längtar efter, oroar mig för, är tacksam över att jag har i mitt liv...

2

Jag tänder ett ljus för jorden – för alla djur, växter och människor. Just nu vill jag speciellt tänka på... (nämn sådant du sett sker i världen, blivit berörd av och vill sända goda tankar till). Jag ber om fred, kärlek och hopp!

3

Jag tänder ett ljus för mig och dig Gud! Tack för din kärlek till mig! Just nu lyfter jag fram... (lägg fram det som just nu känns i dig, som du längtar efter, tyngs av eller är glad över). Fyll mig med kärlek, hopp och tro!

Fridlyst UPPLYSNING & UPPBYGGELSE

KYRKVÄN. Agnes Strömstedt är aktiv i ungdoms­verksamheten och gillar kyrkan.

Foto: Victoria Wocalewski

AGNES OM ATT VARA I KYRKAN

42

Foto: Agnes Strömstedt

»

EN STOR DEL AV MIN vardag handlar om kyrkan. När jag inte är i kyrkan längtar jag dit. I och med mitt stora intresse för kyrkan får jag ofta frågan (allt för ofta med en negativ klang), om jag är troende, eller om jag är en ”sån där kristen”. Jag anser att den enda som har något med min tro att göra är jag själv.

Jag respekterar och beundrar alla som är öppna med sin tro, samtidigt som jag menar att man inte har en skyldighet att berätta. För mig spelar det ingen roll varför man väljer att komma till kyrkan. Om man väljer att komma för att jobba, träffa vänner, gå på olika träffar eller helt enkelt

slappna av rör mig inte i ryggen. Huvudsaken är att man mår bra av det. Den främsta anledningen för mig att komma till kyrkan är simpel. När det bara känns sådär höstigt och kallt som på bilden, fast inuti, då brukar det kännas mycket bättre av att bara kliva in genom kyrkans dörr. Oavsett om jag är där för att planera inför ett fredagsmys, jobba eller bara sitta med någon av vaktmästarna och ta en kaffe. Allt blir lite, lite var­ mare, inuti.«

V

»Allt blir lite varmare«

Kerstins

FOTVIKTIGT. Orgel­ skorna är betydelsfulla för organisten.

Foto: Linnéa Malmborg

Music Corner

J

AG FUNDERAR IBLAND PÅ vad man som kantor inte vill vara med om när man job­ bar i kyrkan. Kanske skulle det värsta vara om orgeln gick sönder. Det var precis vad som hände julen 1996 i Salems kyrka. Små möss hade fått för sig att kalasa på orgelns läder­ detaljer dagarna före jul, så den gick inte att spela på. Många som kommer till kyrkan under julen längtar efter att få höra orgelmusik och sjunga alla härliga julsånger och julpsalmer.

Orgeln lagades som tur var på själva julnatten och vi alla kunde stämma in i Nu tändas tusen juleljus och Stilla Natt.

DEN HÄR UPPLEVELSEN DELAR vi med för­ samlingen i den lilla tyska byn Oberndorf. Året var 1818 och man skulle fira jul i Sankt Nikolaus-kyrkan där Franz Gruber var kantor.

Mössen hade även där en vana att använda orgeln som restaurang. När Franz kommer till kyrkan för att titta till sin orgel, hade mössen gnagt så pass att orgeln var obrukbar. Han tänkte på alla människor som skulle bli så besvikna om de inte fick lyssna till orgeln, så han förstod att han måste göra något. Kanske skulle man kunna framföra en sång till gitarr i stället? Hans gode vän prästen Josef Mohr gav honom en nyskriven text och Franz kompone­ rade i all hast en melodi som gick att framföra på gitarr. Den julen sjöng man för första gången: Stilla natt, heliga natt! Allt är frid...

KYRKPRYLEN DEL 1: Orgelskorna SAKERNA DU INTE VISSTE FANNS OMISTLIGT SKODON. I kyrkans värld finns många prylar som kanske inte tillhör gemene mans självklarhet att ha i garderoben, skafferiet eller vardagsrummet. Prylar som är onödiga i den profana världen men oumbärliga för den som arbetar i kyrkan. Denna gång har turen kommit till något som tillhör organister och kantorer. En fotbeklädnad som gör livet lite lättare vid orgeln, nämligen orgelskorna!

– Man dansar med fötterna när man spelar orgel, säger kantor Kerstin Ytterberg och förklarar varför skorna måste vara speciella.

Eftersom man spelar orgel med fötterna måste man ha en sko som är stadig men också kan glida på pedalklaviaturen. Klacken på orgelskorna hjälper till att få rätt vinkel på foten. Den tunna mockasulan ger också rätt friktion mot pedal­ tasterna.

– De är jätteviktiga för att man ska kunna få rätt precision när man spelar, säger Kerstin.

VÄLKOMMEN TILL kyrkan i jul och skänk en tack­ samhetens tanke till de små mössen nästa gång du sjunger Stilla natt.

Kerstin Ytterberg KANTOR

43

Volontärjobbet gav Kalle stor mening från första början. Att göra något för andra fick honom att växa som person. Nu peppar han andra att arbeta ideellt. text

& foto: Linnéa Malmborg

Mer än bara en dunk i ryggen

H

ej Kalle, berätta om hur du blev volontär i kyrkan?

– Innan jag kom till kyrkan levde jag ett stökigt liv. Ett liv i mörker.

Jag kom till en punkt då jag ville förändra mitt liv och så vid en sinnesrogudstjänst i Vingåker hände något – jag mötte Gud. I arbetet med att förändra mitt liv ingick att jag ville gottgöra för saker jag hade ställt till med. Självklart kan inte vissa saker gottgöras men jag kände ett behov av att göra något för andra människor. Så jag blev volontär i kyrkans härbärge.

Hur trivdes du där?

– Från första början gav det mig stor mening. Jag som hade varit tämligen egocentrisk i mitt liv kunde göra något för andra och det fick mig att växa som person. Jag upptäckte vad värdefullt det är att göra något för andra för sitt eget tillfrisknande. I två år serverade jag mat åt de hemlösa, pratade med dem på kvällen och sov kvar ifall något skulle hända eller om någon var orolig.

Hur tänker du kring volontärer?

– Många som besöker kyrkan är lite kantstötta av livet. Om vi tar oss an de krafterna så att de får känna sig betrodda och välkomna är det jättebetydelsefullt för dem och för oss. Sen behöver man ju självklart inte komma från ett mörker för att hitta en plats i kyrkan, absolut inte.

Jag tror att alla mår bra av att känna sig som en resurs.

Vad kan man göra som volontär?

– Det finns något för alla. Oavsett om det handlar om att gottgöra eller inte – att göra något för andra får en att må bra. Var och en kan bidra efter egen förmåga.

V

ad har du själv gjort som volontär i Salems församling?

– Jag har varit med och hjälpt till i ungdomsverksamheten, vilket jag gärna fortsätter med. Jag har varit med vid olika evenemang och dukat och fixat i ordning. Nu har jag även startat en samtalsgrupp för män – Adam.

Varför har du startat den?

– Jag har haft en känsla av att det finns ett behov för män att i en förtrolig miljö diskutera livsåskådning,

45

KALLE STRÖMBÄCK

ålder: 52 år. familj: Gift med Rauni, två barn, tre bonusbarn, flera extrabarn. gör: Diakoni­ assistent i Farsta församling. dröm: Att fattigdomen ­ska utplånas.

intressen:

Goda möten med människor är det intressantaste jag kan tänka mig.

bäst med jul:

För att citera en av ungdomarna i församlingen: "att få vara tillsammans och ge presenter".

favoritsyssla som volontär: Just nu är det nog Adam-gruppen, men alla tillfällen där man kan mötas över det goda samtalet tycker jag om.

»TILL SIST, VAR ALLA ETT I SJÄL OCH SINNE, VISA MEDKÄNSLA, ÄLSKA BRÖDERNA, VAR BARMHÄRTIGA OCH ÖDMJUKA.« « 1 PETRUSBREVET 3:8 erfarenheter, vad som helst som kan ligga på hjärtat. Själv är jag uppfostrad i en machokultur, och har jobbat på byggen i hela livet, där man inte pratar så mycket med varandra. Är det någon som är i behov av att prata så får de i bästa fall en dunk i ryggen och orden ”ryck upp dig”. När jag hade pluggat i ett år och var tillbaka på bygget märkte jag att jag hade förändrats. Jag började prata med folk och upptäckte ett enormt behov därute. Bosse Johansson har också varit med och startat gruppen.

V

arför är det viktigt för församlingen att ha volontärer?

– Första gången jag träffade biskop Hans-Erik Nordin så pratade vi om volontärarbete i kyrkan. I Eskilstuna församling, där jag då gjorde praktik, var det 100 anställda. Hans-Erik sa att om församlingen legat i London hade antalet anställda varit tre – sådan skillnad är det! Han påstod att det är den utvecklingen vi kommer att se även i Svenska kyrkan, att fler uppgifter kommer att ligga på volontärer.

Det är lika bra att förbereda oss nu.

Kyrkan är ju de som bor i församlingen, de som jobbar där är våra anställda.

Inom vilka områden behövs det volontärer?

– Alla! Man tänker ofta härbärge och sådana saker men volontär kan innebära att servera kaffe efter söndagsmässan, besöka en äldre, vara med i ungdomsarbetet, baka en kaka, hålla en andakt – you name it!

D

römmer du om något i Salems församling?

– Att församlingshemmet ska vara en öppen och välkomnade miljö där människor kan mötas. Jag önskar att det skulle vara öppet när människor är lediga och är helt övertygad om att med frivilliga krafter skulle man kunna ha öppet sju dagar i veckan.

Då skulle det finnas en mötesplats i Salem dit vem som helst kan komma, och på kvällarna skulle man kunna ha en lekmannaledd andakt. Det är viktigt att de som vill ha frivilliga uppdrag blir bemötta med förtroende och tillit.

Vad vill du säga till de som vill men kanske inte riktigt hinner?

–Allt handlar om hur man använder sin tid. Alla har lika mycket tid men vi använder den på olika sätt.

Om man känner ett behov av att vara i ett sammanhang för att göra något för andra så avsätter man tiden. S

46

VILL DU ARBETA SOM VOLONTÄR I SALEMS FÖRSAMLING? Vad roligt! Varmt välkommen att engagera dig i församlingen.

Vill du ge några timmar utifrån det du är bra på? Kanske är du duktig på juridik, ekonomi, teater, konsthistoria, miljöarbete, måleri eller fotografering? Här finns något för alla. Just nu är vi i särskilt behov av ledare till söndagsskolan!

Vill du vara med och hjälpa till? Hör av dig till kyrkoherde Hanna Nyberg: 08-53256071, eller mejla hanna.nyberg@ svenskakyrkan.se

[Fridtid!]

Gillar du att läsa Frid? Vill du dela med dig av dina åsikter kring tidningen? Eller kanske tipsa om intressanta människor att skriva om? Dina åsikter är värdefulla – gå med i vår läsarpanel. Vi berättar gärna mer! Mejla salem.frid@ svenskakyrkan.se eller skriv till Frid, Salems församling, Emanuel Birkes väg 1, 144 30 Rönninge Hälsningar Linnéa Malmborg, redaktör Hanna Nyberg, ansvarig utgivare

Ärkebiskop Antje:

»Bön bär mig« Sveriges nya ärkebiskop tillträdde i somras. För henne är bönen det som bär henne som kristen: ”Bönen är trons andning och ett sätt att umgås med Gud.” text:

Maria Lundström

E

N STARK OPINIONSBILDARE som

brinner för dialog – dialog mellan samhälle-kyrka, naturvetenskapreligion och religioner emellan.

Möt Antje Jackelén, Sveriges nya ärkebiskop.

Hur vill du vara som ärkebiskop? Vad vill du driva?

– Det kommer att vara en växelverkan mellan person och roll. Den jag är som person sätter såklart sin prägel på uppdraget och tvärt­ om. Jag vill verka för en kyrka som utstrålar gudstjänstglädje. Det är i gudstjänsten kyrkans puls slår. Andra punkter är en stark diakoni, en prioritering på att dela tro och liv, finna nya former för undervisning i kristen tro och sist men inte minst att föra en dialog både inomkyrkligt, ekumeniskt och interreligiöst med samhälle, politik, kultur och naturvetenskap.

Efter 69 manliga företrädare blir du historisk som Sveriges första kvinnliga ärkebiskop – hur känns det?

– Jag är tacksam för det starka stödet. Jag har fått ta emot mycket glada tillrop både

foto:

Jan Nordén

från kyrkan och från olika delar av samhället.

Det är stort och glädjande. Det massmediala intresset har varit omfattande. Jag upplever att det finns en stor nyfikenhet på en kvinnlig kyrkoledare. En hel del positiva signaler har kommit från katoliker och ortodoxa som inte själva har prästvigda kvinnor.

H

UR SKA DU TACKLA denna tuffa roll och utmaning?

– Det gäller att priori­ tera,­vilket ibland kan vara smärtsamt. Jag kommer inte att kunna uppfylla alla förväntningar. Det handlar också om att ha goda medarbetare omkring sig. Konsten är att ta sig själv på allvar men att samtidigt ha en viss distans.

Humor är viktigt och något jag uppskattar mycket.

Vad bär dig som kristen?

– Bön bär mig. Bönen är trons andning och ett sätt att umgås med Gud. Jag bärs av tilliten till att jag bottnar i nåden och kan skapa i världen. Vi lever av det vi får, mer än av det vi

48

k

Kräkla heter den symboliska stav som bärs av biskopar.

MED HÅRT TAG OM KRÄKLAN. Antje Jackelén installerades som ärkebiskop i Uppsala domkyrka den 15 juni 2014. Hon är den 70:e i ordningen och första kvinnan vid ämbetet.

49

Biskoparnas huvudbonad kallas för mitra.

k

KYRKOCENTRERAD. "Svenska kyrkan är först och främst en levande församling där människor möts i gudstjänst.

Pulsen slår i gudstjänsten", säger Antje Jackelén, ärkebiskop.

50

»Vi ska inte på något sätt vara blyga för produkten.

Som kristna kan vi odla mer stolthet och frimodighet.«

k

KVITTRANDE. Antje Jackelén gjorde sig redan under sin tid som biskop i Lunds stift känd som en flitig samhällsdebattör som menar att religion och samhälle hänger intimt samman.

Via Twitter når hon idag över 9000 följare med sina reflektioner och kommentarer. Scanna in QR-koden i din mobil så hamnar du på Antjes twittersida.

gör. Det är nåd. Att bottna är att mitt bland vågorna känna fast grund under fötterna. Som skapande medskapare bär vi ansvar för Guds älskade värld. Dessa tankar från Lunds stifts vision har jag levt med i många år och hoppet som ryms i den bär jag ständigt med mig. På ett övergripande sätt tar jag med mig den i mitt kommande uppdrag att inspirera och leda Svenska kyrkan. Det finns ett stort intresse för teologiska frågor idag.

Vilka är de viktigaste interna frågorna för Svenska kyrkan idag?

– Svenska kyrkan står inför egna utmaning­ ar när det gäller medlemstal, ekonomi och församlingarnas livskraft. Vår roll i samhället och i offentligheten förändras. På sätt och vis är kyrkan alltid i kris och det är en grogrund för fortsatt utveckling. Ett post-sekulariserat samhälle ställer nya krav och skapar andra förutsättningar för vår kyrka. Sverige brottas fortfarande lite med betydelsen av att vi inte längre har någon statskyrka. Å ena sidan är Svenska kyrkan ett trossamfund bland många andra i ett pluralistiskt samhälle. Å andra sidan är vi en av de största aktörerna i det svenska civilsamhället med ett uppdrag att bedriva en rikstäckande verksamhet. Med ­detta följer också en förväntan att finnas tillhands vid kriser och katastrofer. Vi har all anledning att vara en tydlig röst i offentligheten, att verka i dialog med människor av annan tro och i kritisk solidaritet med samhället.

– Vårt uppdrag är mission – i och genom gudstjänst, diakoni och undervisning. Under våren kom biskopsmötet med ett brev om klimatet. Klimatförändringarna är kanske den största gemensamma utmaningen som mänsk­ ligheten någonsin haft att tackla. Här krävs samverkan mellan religion, naturvetenskap, politik, kultur och näringsliv. Klimatet har med våra innersta värderingar att göra. Det gör klimatfrågan också till en fråga om vår tro.

H

UR SKA VI MÖTA den utmaningen?

– Här behövs ett idogt, målmedvetet och aktivt arbete. Vi ska inte på något sätt vara blyga för produkten. Som kristna kan vi odla mer stolthet och frimodighet. Det finns ingen mirakelkur, men vi behöver ett strategiskt församlingsarbete i samverkan med stiften. Vi ska inte vara rädda för att söka nya arenor och mötesplatser och jag tror att vi kan bli bättre på att sprida de goda exempel som finns runtom i landet. Sist men inte minst ska vi fokusera på dem som är på väg in i kyrkan och de som är villiga att engagera sig. En färsk undersökning visar att 10 procent av våra medlemmar, det vill säga så många som 700 000 är mycket villiga att engagera sig ideellt i Svenska kyrkan. Ytterligare 1 miljon medlemmar säger sig kanske kunna tänka sig ett ideellt engagemang. Här finns alltså en kraftfull resurs som vi behöver bli bättre på att ta tillvara. S

Dina hjärtefrågor?

51

................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Denna gång svarar Svenska kyrkan ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. på frågor om ärkebiskopen. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Mejla din egen fråga om ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. tro, liv och kyrka till: ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. salem.frid@svenskakyrkan.sen.se ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

RKEBISKOPEN ÄR Svenska kyrkans främ­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ste företrädare i det svenska samhället ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. och i internationella sammanhang. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Svenska kyrkan har sammanlagt 14 biskopar, ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. en i varje stift förutom i Uppsala stift där det ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

ISKOPENS ÄMBETSVAPEN är en kvadre­ finns två biskopar: ärkebiskopen och stiftets ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. rad sköld, där det personliga vapnet ................................................................................................................................................................................................. egen biskop.

I biskopskollegiet är ärkebisko­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. (ekbladen) återfinns i andra och fjärde pen ”primus inter pares”, den främste bland ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. fältet och stiftets vapen i det första och ................................................................................................................................................................................................. jämlikar, vilket innebär att han eller hon är ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. tredje. Ekbladen syftar på staden Herdecke i ordförande i biskopsmötet. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Westfalen i Tyskland, där Antje Jackelén växte ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. upp och som har en ek i stadsvapnet.

Varje biskop har det fulla pastorala ansvaret i ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. sitt stift och ärkebiskopen är inte överordnad ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Mitran och kräklan syftar på biskopsämbetet. de andra stiften och biskoparna. Ärkebisko­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Sköldens kors kallas mantuanska. Varianten ................................................................................................................................................................................................. pen viger alla nya biskopar i Svenska kyrkan. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. i biskopsvapnet är ett så kallat stickkors och Vigningarna äger rum i Uppsala domkyrka. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. syftar på pilgrimens kors, som med sin spetsi­ ................................................................................................................................................................................................. Ärkebiskopen är ordförande i Kyrkostyrelsen ................................................................................................................................................................................................. ............................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ga del kan slås ner i marken varhelst hon vill ................... och Kyrkomötets läronämnd. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. förrätta sin andakt under vandringen. Korsen ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. representerar teologi, tro och tillbedjan.

Som ledare för en av världens stora evange­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. lisk-lutherska folkkyrkor har ärkebiskopen ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Kristendomens heliga tretal finns med i även en viktig ekumenisk roll. I Sverige be­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. kompositionen liksom talet sex som kan sägas ................................................................................................................................................................................................. tyder det bland annat engagemang i arbetet ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. vara skapelsens tal (1 Mos 1:31). Tinkturerna inom Sveriges kristna råd.

Internationellt ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. rött och guld är Skånes färger. Eken är Ble­ ................................................................................................................................................................................................. deltar ärkebiskopen i ett omfattande samar­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. kinges landskapsträd. bete med andra kristna kyrkor och trossam­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. fund genom bland annat Kyrkornas Världs­ ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. råd, Lutherska Världsförbundet, Europeiska ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. kyrkokonferensen och Borgågemenskapen. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

UD ÄR STÖRRE! Antje: "Mitt valspråk är ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

FÄRGKODAD. ................................................................................................................................................................................................. tröst och utmaning på samma gång. Det ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Bara biskopar ................................................................................................................................................................................................. inbjuder till frågor och samtal samtidigt ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. har röd...................................................................................................................................................................... sk .......................... ................................................................................................................................................................................................. som det hänvisar oss till Guds nåd som vi ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. frimärksskjorta. ................................................................................................................................................................................................. möter i Jesus Kristus." ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. ................................................................................................................................................................................................. .................................................................................................................................................................................................

Frågelådan

Vad är egentligen en ärkebiskop och vad jobbar denne med?

Ä

Vad har ärkebiskopen för ämbetsvapen?

B

Vad är ärkebiskopens valspråk?

G

lems Sa

by Sä

k k yr

år!

5 7

a

p a s tor

a

t

4

r! å 0

C

B

Feststämning!

Ett bejublat jubileum är nu till ända. Under hösten firade vi att Säby kyrka fyller 40 år och att Salems pastorat har funnits i 75 år. En hel månads firande med konserter, mässor och föreläsningar. Och många möten människor emellan. Tack alla ni som var med! text

& foto: Gabrielle Andersson m fl D

E

F

I J

G

H

Jubileumsminnen 1. Små och stora jubileumsfirare bidrog till den glada stämningen.

2. Ballongprinsessan knöt fantastiska ballongkreationer.

3. Kyrkoherde Hanna Nyberg under Mässa för ambivalenta.

4. Kerstin Ytterberg såg till att besökare bjöds på orgelglamour.

5. Fullsatt Säby kyrka under jubileets inledande mässa.

6. Dan & Gullan Bornemark gjorde succé med sina sånger.

7. Villa Talliden försåg besökare med smarriga jubileumsbakelser.

8. Prova-på för blivande organister.

9. Konserthusorganist Ulf Norberg bjöd på spännande orgelsaga.

10. Dans i Säby kyrka.

K

Foto: Istock

Hurra för framtiden!

Vi har firat jubileet och ser tillbaka med glädje på alla händelserika år. Församlingen siktar också framåt.

Förtroendevalda ger sin syn på framtiden.

Kyrkorådets arbetsutskott: Donald Molander, Margaretha Häll Assarsson, Catarina Ludwig samt kyrkoherde Hanna Nyberg

text:

E

kommer att utveckla och stärka församlingen inom flera olika områden. Ett exempel är att Salems församling arbetar med de strategiska utmaningar som har identifierats för kyrkan i Strängnäs stift inför år 2020. Säby kyrka och församlingshem byggdes i samband med att Salem centrum etablerades. Kyrkan är en så kallad vandringskyrka, en enkel byggnad för att snabbt få en kyrka på plats. Församlingens 40-årsjubileum av Säby kyrka och församlingshem aktualiserar frågor om framtidens kyrka och lokaler. Jubileet får bli ett startskott för den viktiga frågan om hur framtida lokaler behöver utformas med syfte att möta verksamhetens behov. Salems församling är huvudman för begravningsverksamheten. Den är en samhällsuppgift som utförs under överinseende av begravnings­ombudet i Salems kommun och är ekonomiskt fristående från kyrkans övriga verksamhet. Begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige.

TT JUBILEUM FIRAS

genom att titta bakåt på år som gått och lyfta fram några minnesvärda händelser.

Innehållet i utgåvorna av tidningen Frid visar att Salems församling har mycket att vara tacksamma och glädjas över. Ett jubileum ger också tillfälle att med energi titta framåt. Även om det finns mycket att nämna om församlingens breda verksamhet begränsar vi oss här till några områden. Visionen för Salems församling, Om du visste vad Gud har att ge, är ett känt citat av Jesus från ett av hans många möten med människor, hämtat från Johannes evangelium.

Resultatet av det mötet blev en upptäckt som väckte frågan ”Kan han vara Messias?” Visionen är vägledande för Salems församling som vill vara ett inbjudande rum av gemenskap, ett utsträckt levande landskap för upptäckter, fyllt av handlingar och händelser som skapar innebörd. Den omfattande strukturförändringen som inleddes inom kyrkan under 2014 har medfört att många församlingar indelats i pastorat. Salems församling, som inte har berörts av den nya indelningen och för överskådlig tid står kvar som egen lokal församling, kommer ändå att påverkas. Det nödvändiga arbetet för att skapa beredskap för att klara att fullgöra församlingens grundläggande uppgift behöver därför fortsätta.

D

EN AV REGERINGEN beslutade

enhetliga begravningsavgiften kommer att ge effekt från 1 januari 2017. Beslutet innebär en avgiftshöjning för Salems församling och medför ett starkare fokus på begravningsverksamheten. Svenska kyrkan bedriver en omfattande hjälpverksamhet. Det som tidigare kallades Lutherhjälpen är en del av ACT-alliansen, ett globalt nätverk för katastrofinsatser, utveckling och påverkan. Genom ACT-alliansen finns vi lokalt närvarande i 140 länder. Salems församling kommer att aktivt bedriva hjälp i utvalda projekt och vänortssammanhang.​Kyrkans utredning Medlem 2010 har visat att det kyrkliga engagemanget, tron och religiositeten kan fungera som ett meningsbärande system. Denna insikt vill vi bygga vidare på när det stora förtroendet för kyrkan som finns bland människor ska förvaltas inför framtiden. S

HÖJDA KRAV PÅ ADMINISTRATIONEN och nya

förutsättningar genom utvecklingen inom IT-området för gemensam hantering av många administrativa funktioner är några drivkrafter bakom behovet av ökad samverkan. Det är en positiv utveckling att antalet kontakter utanför församlingen kommer att öka.

Samverkan i nationella och lokala projekt

57

Kalender

svenskakyrkan.se/sa

I Säby kyrka och församlingshem om inget annat anges!

Jul till trettonhelg

Se utförligt program i vårt lilla församlingsblad eller se hemsidan svenskakyrkan.se/salem.

JULAFTON Onsdag 24 december 09.30 Julkrubba 10.30 Julkrubba C Holmberg. Sång av församlingens barnkörer.

23.00 Midnattsmässa C Holmberg. Ungdomskören medverkar. Du som tidigare varit med i Ungdomskören är välkommen att sjunga med i mässan.

Samling 21.30.

JULDAGEN Torsdag 25 december 07.00 Julotta Salems kyrka. M Reberg.

11.00 Högmässa Säby kyrka. M Reberg.

ANNANDAG JUL Fredag 26 december 11.00 Högmässa Säby kyrka. H Nyberg.

SÖNDAGEN EFTER JUL Söndag 28 december 11.00 Högmässa G Öbrink. Solosång av Karin Frölén.

NYÅRSAFTON Onsdag 31 december 17.00 Nyårsbön Salems kyrka. M Reberg.

NYÅRSDAGEN Torsdag 1 januari 11.00 Högmässa Säby kyrka. H Nyberg.

SÄBYKÖREN Torsdagar 09.30 Kör för daglediga. Välkommen att sjunga med oss.

SÖNDAGEN EFTER NYÅR Söndag 4 januari 11.00 Högmässa C Holmberg.

CANTATE – VOCALENSEMBLE Varannan söndag 13.00 För unga vuxna med körvana mellan 20 och 30 år.

TRETTONDEDAG JUL Tisdag 6 januari 11.00 Högmässa Salems kyrka. G Öbrink.

Grötlunch. Jullovskören sjunger.

Kultur

Gudstjänster EKUMENISK HÖGMÄSSA Söndag 11 januari 11.00 Med Eva Larsen och Hanna Nyberg.

HÖGMÄSSA Söndagar 11.00 Se vår hemsida eller församlingsblad för aktuell info. Kyrkkaffe varje gång.

KVÄLLSMÄSSA Torsdagar 19.00 Stilla mässa med nattvard. För dig som vill ha en lugn stund mitt i veckan.

LUNCHMÄSSA Onsdagar 13.00 Mässa mitt i veckan. Passa på att komma till kyrkan under lunchtid.

Musik KYRKOKÖREN Torsdagar 19.45 Välkommen du som vill sjunga!

58

lem

TORSDAGSTRÄFFAR Torsdagar – se aktuella tider på hemsidan eller i församlingsbladet Vi bjuder in intressanta föreläsare.

Senior SYFÖRENING Varannan torsdag 13.30 Kom och sy och sticka med oss!

Vi handarbetar, samtalar och fikar.

Prästen Martin Reberg medverkar.

PILGRIMSVANDRING Tisdagar 10.15 Kort vandring med stavar. Avsluta med fika i vårt församlingshem.

Ingen föranmälan krävs, vi samlas utanför Säby församlingshem och fikar tillsammans efter vandringen.

Gemenskap ADAM Lördagar 09.00 Välkommen till Adam – en samtalsgrupp av män, för män, med människor. Vi delar tankar och känslor om livet och vardagen i en öppen och finkänslig atmosfär. Frukost serveras till självkostnadspris.

Anmäl dig till Kalle 073-854 58 85 eller Bosse 070-539 18 62.

Ingen anmälan behövs, det är bara att dyka upp. För barn mellan 0 och 5 år.

Ungdomar

SÖNDAGSSKOLA Söndagar 11.00–12.00 En stund med Bibelberättelser, sång, lek och pyssel. Ingen föranmälan behövs. Som förälder deltar du i gudstjänsten eller tar en kopp kaffe i vårt café. För barn 5–12 år.

ALLA HJÄRTANS DAG-CAFÉ Lördag 14 februari Fredagsmysgänget fixar underhållningen på alla hjärtans dag! Musik, fika och godsaker. Alla åldrar är välkomna.

FREDAGSMYS Varannan fredag 18.00–01.00 För ungdomar mellan 14 och 25 år.

Varannan fredag träffas vi för fredagsmys: gemenskap, samtal, film, musik, fika med mera. Kom, ­ det blir kul! Ingen anmälan behövs, det är bara att dyka upp.

TRO, HOPP OCH KÄRLEK Varannan fredag 19.00 Ny samtalsgrupp för dig mellan 18 och 30 år! Vill du prata, utbyta erfarenheter, hitta din egen tro eller bara träffa folk? Välkommen till Tro, hopp och kärlek. Det är bara att dyka upp, ingen anmälan behövs.

UNGDOMSKÖREN Torsdagar 17.30 För ungdomar mellan 13 och 20 år.

Alla som vill vara med och sjunga är välkomna till kören.

Barn & familj SALEMS FÖRSAMLINGS ÖPPNA FÖRSKOLAN JUVELEN Måndag 09.00–14.00 Onsdag 09.00–12.00 Fredag 09.00–12.30 Terminsstart 12 januari.

Se undantag i öppettiderna på facebook.com/Salemjuvelen Ta med din lilla juvel och möt andra barn och föräldrar. Vi sjung­er, delar veckans tanke, leker och fikar.

BARNGUDSTJÄNST 11 februari, 11 mars, 15 april.

Tid: 09.00 En levande gudstjänst där barnen får vara delaktiga. Med film och fika. Ingen anmälan.

KYRKANS BARNTIMMAR – KYRKIS Tisdagar 09.00–11.00 Torsdagar 09.00–11.00 För barn mellan 3 och 5 år. En förskoleverksamhet med kristen profil, där vi bland annat sjunger, läser ur Barnens Bibel, leker, skapar och har en fruktstund. Vi träffas en gång i veckan två timmar per gång.

Anmälan behövs.

KÖRER FÖR BARN Vi sjunger i en trygg och inspirerande miljö och varierar mellan olika musikgenrer.

Barnkören Onsdagar 15.30–16.15 Onsdagar 16.30–17.15 För barn mellan 6 och 8 år.

Diskantkören Torsdagar 15.45–17.00 Från 14.30 finns möjlighet att äta mellis och få hjälp med läxorna.

För barn från 9 till 13 år.

Kontakt: Kerstin Ytterberg, tel 070-618 39 17, e-post kerstin. ytterberg@svenskakyrkan.se

Öppettider SÄBY KYRKA & FÖRSAMLINGSHEM Måndag till fredag 09.00–16.00.

SALEMS KYRKA Öppet vid kyrkliga handlingar och enligt överenskommelse.

59

Kontakt ADRESS Salems församling Emanuel Birkes väg 1 144 30 Rönninge TELEFON Växel: 08-532 560 72 Måndag–fredag (utom onsdag) 10.00–12.00, 13.00–15.00 Onsdag 10.00–12.00 E-POST salem.frid@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/salem FACEBOOK facebook.com/SalemsForsamling KANSLI/BOKNINGAR Carin Olofsson gilla oss!

08-532 560 72 KYRKOHERDE Hanna Nyberg 08-532 560 71 PRÄSTER Cecilia Holmberg 08-527 221 93 Gustaf Öbrink 08-532 555 80 Martin Reberg 08-532 560 79 BARNVERKSAMHET Ann-Marie Andersson 08-534 404 80 Birgit Claesson 08-520 229 70 MUSIKER Brita Nilsson 08-534 505 80 Kerstin Ytterberg 08-520 229 79 DIAKON Rauni Strömbäck 070-618 39 16 FÖRSAMLINGSPEDAGOGER Eva Björkdahl 08-527 221 90 Daniel Öhrvall 08-520 229 71 INFORMATÖR Linnéa Wiberg Malmborg 08-527 221 92 EKONOMI/FASTIGHET Annette De Giorgio 08-520 229 76 KYRKOGÅRD Sören Lindblom 08-532 545 56 VAKTMÄSTERI 08-532 560 73

h

BIBELFRUKOST Tisdagar 08.00 En lugn start på dagen. Vi läser en bibeltext, dricker en kopp kaffe, äter en smörgås och reflekterar över hur texten berör våra liv. Frukost serveras från 07.30. Helt utan kostnad och ingen anmälan behövs.

»Gud, tänd ljus för alla som är i mörker«

svenskakyrkan.se/salem 08-532 560 72