Reflektion & resultat

Reflektion 2 · 2011 · Magasin om ledarskap, strategi och teknik från sas institute

”Att kombinera leverans av välfärd och IT-infrastruktur kan ganska snart bli en framgångsrik exportvara för vårt land” Anna-Karin Hatt, IT-minister

Ericsson säkrar kvaliteten på efter­­frågeprognoser med nytt kompetenscenter, sid 4-5 | Göran Persson uppmanar offentlig sektor att dra nytta av tekniken, sid 6-7 | Finansinspektionen jagar ekobrottslingar med avancerad analyslösning, sid 8-9

IT-minister Anna-Karin Hatt:

”Sverige ska bli världens bästa digitala samhälle!”

Den 5 oktober förra året fick Sverige för första gången en IT-minister. Anna-Karin Hatt, med rötter från halländska Hyltebruk, som utnämndes till IT- och regionminister. IT-frågorna sågs som så pass viktiga att de bröts ut, dels från ansvarsområdet som tidigare sköttes av infrastrukturministern och dels från finansmarknadsministern.

Politiskt hade hon fram till dess befunnit sig i kölvattnet och skuggan av ministern Andreas Carlgren samt partiledarna Lennart Daléus och Maud Olofsson. Men nu befinner hon sig i den mer offentligt politiska hetluften och utnämndes i december till Sveriges mäktigaste IT-kvinna av tidningen Computer Sweden. Och konstigt vore det väl annars, såsom högst styrande minister över IT-Sverige.

Men själv är Anna-Karin Hatt ingen ITnörd. Det ligger mer humanistiska värderingar bakom hennes sätt att hantera ministerämbetet.

–Ja, det är lite av poängen att inte vara en IT-nörd, säger Anna-Karin Hatt. Mitt starka fokus ligger på att låta tekniken stå i människans tjänst och ge alla individer och regioner möjligheter att växa. Och i det stora hela vill jag samla in olika parters särintressen inom IT, få dem att dra åt samma håll och istället göra den samlade kunskapen till något starkt som gör Sverige till världens mest framgångsrika digitala samhälle.

Centerpartisten Hatt har både befunnit sig inom näringslivet och varit djupt förankrad i politiken. Som statssekreterare och som talskrivare åt Centerpartiets parti­ledning har hon långsamt skolats in i politiken och utnämndes alltså i höstas till IT- och regionminister. På kort tid

2 | Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011

gick hon från politisk doldis till minister i offentligheten.

– Jag har haft möjligheten att stå bakom en minister, men jag har längtat efter att vara i en beslutsfattande ställning, säger Anna-Karin Hatt.

Som minister har Anna-Karin Hatt riv­ startat. Hon tog snabbt beslut om att Sverige behöver en digital agenda, och för att samla ihop kunskap, skapa gemensamma mål och nå fram till den digitala agendan in­ ledde hon tematiska rundabordssamtal.

– Under vintern och våren har jag fört en dialog med företrädare för företag, organisationer och myndigheter för att prata om bland annat digitalt innanförskap, om IT i skolan, vården och omsorgen och om digitala samhällstjänster, berättar Anna-Karin Hatt.

En av hennes första åtgärder var att lägga­ ner IT-rådet som funnits sedan 2007 och ersätta det med Digitaliseringsrådet. Det nya rådet ska fungera som ett rådgivande bollplank för regeringen kring bland annat arbetet med den digitala agendan.

– Jag ville helt enkelt att det rådgivande organet skulle stämma överens med den digitala agendan, konstaterar Anna-Karin Hatt. Det nya rådets arbete hamnar på en mer övergripande och strategisk nivå.

I sina rundabordssamtal har AnnaKarin Hatt släppt in 25-30 relevanta aktörer, men hon har även öppnat för inspel från i princip vem som helst som vill vara

”Jag har längtat efter att vara i en beslutsfattande ställning.”

med om att skapa den digitala agendan.

Dessutom har hon besökt företag som kan bidra med ytterligare råd och kunskap, bland annat träffade hon ledningen för SAS Institute i vintras.

– På regeringens hemsida finns det möjligheter att kommentera och komma med råd. Det jag slagits av är att det finns ett jättestort intresse av att vara med, säger Anna-Karin Hatt. Och det existerar ingen ”nånannanism”, utan här vill alla vara med om att bidra till något bättre.

Vad har du för vision av möjligheterna att samköra register och exempelvis skapa

förbättringar när det handlar om journalhantering inom vård och omsorg?

– Det är viktigt att kunna erbjuda både användarvänlighet och trygghet för medborgaren. Därför är det angeläget att skapa system för säker e-legitimation. Här handlar det också om att ytterligare förstärka ansträngningarna för med hjälp av IT minska våra ekologiska avtryck.

Anna-Karin Hatts ambition att göra Sverige till världens mest framgångsrika digitala samhälle upplever hon själv inte som någon utopi.

– Nej, vi är traditionellt en framstående

IT-nation, men det gäller också att försvara den positionen genom att utveckla och expandera. Att till exempel kombinera leverans av välfärd och IT-infrastruktur kan ganska snart bli en framgångsrik exportvara för vårt land.

Senare i år kommer den Digitala Agen­ dan för Sverige att presenteras. Innan dess har IT- och regionminister Anna-Karin Hatt hunnit med en omfattande dialog genom rundabordssamtal, rådgivande möten med Digitaliseringsrådet och konsulterande företagsbesök.

Magnus Dahlberg Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 3

Nytt kompetenscenter säkrar kvaliteten på Ericssonsprognoser

Foto: Ericsson

Ericsson, den ledande leverantören av utrustning och tjänster till telekomoperatörer i hela världen, har genomfört två stora satsningar som stöd för en ny global efterfrågeprocess.

Det ena är en prognostiseringslösning som precis har sjösatts. Men minst lika viktigt är grundandet av ett nytt support- och kompetenscenter som säkrar statistikkompetensen i organisationen.

4 | Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011

–Det var SAS Institute som rekommenderade en central funktion som stöttar system och process. Den nya prognostiseringslösningen ställer ganska höga krav på systemadministration och på att det finns statistisk specialkompetens för att vi ska dra full nytta av de statistiska funktionerna, säger Maria Rosenkranz.

Det var just de avancerade statistikfunktionerna som gjorde att Ericsson valde SAS Institute för sitt nya systemstöd för prognostisering.

– De senaste åren har förutsättningarna för efterfrågeplaneringen ändrats.

Kundernas behov har förändrats och produktfloran har utökats och produktväxlingarna snabbats på. Vi paketerar också på ett helt annat sätt idag. Tidigare hade vi ett fåtal kunder, såsom gamla Televerket och BT, som visste ganska exakt vad de ville ha på komponentnivå. Idag har vi helt andra kunder som bara bryr sig om funktionerna och inte behöver veta vad en lösning består av, säger Maria.

För tre år sedan tog Ericsson Business Network Supply fram en ny strategi som ställde högre krav på snabbhet och flexibilitet i planeringen och som krävde ett bättre systemstöd. Det befintliga, då 13 år gamla informationsinsamlingssystemet, räckte inte längre till.

– Vi behövde en ökad automatisering att luta oss mot för att klara av efterfrågeplaneringen med samma resurser. Dessutom

gick det åt för mycket tid åt att knappa in siffror i Excel och att förbereda presentationsmaterial manuellt. Vi ville minska det administrativa arbetet för att istället kunna lägga mer tid på analys, berättar Maria.

Ericssons har en komplex global supply-kedja med kunder i 197 länder runt om i världen och det är avgörande med en tillförlitlig efterfrågeplanering för ett bra resultat.

– Vi har gjort en hel del specialutveckling för att SAIDA ska klara av Ericssons komplexa produkt- och kundstrukturer, säger Maria.

Skapandet av kompetenscentret var också ett sätt att få full effekt av statistikfunktionerna i lösningen.

– Syftet med kompetenscentret är att säkra kompetensen inom organisationen samt att driva utvecklingen av processverktygen och datainsamlingen. Vi ska också se till att alla som använder prognostiseringslösningen håller sig till samma sätt att bygga strukturer, säger Maria.

Fler statistiker behövs Idag arbetar en statistiker i kompetenscentret, som består av nio personer. I framtiden hoppas Maria Rosenkranz på att få in fler statistiker på Demand Management & Planning-avdelningen, som totalt består av 50 medarbetare.

– Vi behöver höja den statistiska kompetensen i hela organisationen för att bli en effektiv planeringsorganisation. Tack vare kompetenscentret kan vi också säkra att kunskapen i projektet, hos dem som utvecklat SAIDA, förs över och lever kvar i linjeorganisationen. Det är annars lätt att tappa bort information om vad som bestämdes och hur man tänkte från början, säger hon.

I dagsläget har SAIDA cirka 1 500 användare. Ett femtiotal av dem jobbar med efterfrågeplanering centralt och övriga är användare ute i regionerna som lägger in egna prognoser.

– Det är viktigt att få in kompletterande prognoser från verksamheten till exempel när det handlar om helt nya produkter eller produkter som är på väg att fasas ut. I de fallen räcker det inte att använda sig av historisk information för att ta fram prognoser utan där behöver vi få input som baserar sig på direktkommunikation med kunden. Samtidigt är det nödvändigt att de som ska göra prognoser i regionen får tillgång till den information som krävs via ett bra systemstöd, säger Maria.

Ericsson har delat in världen i tio regioner med varsin Regional Demand Manager, som är ytterst ansvarig för att alla Key Account Managers uppdaterar lösningen regelbundet.

Foto: Per Jonasson

Med tillverkning och kunder i hela världen har Ericsson en stor utmaning: att få fram tillförlitliga efterfrågeprognoser för att kunna styra hela varuförsörjningskedjan optimalt.

Under två års tid har Ericsson utvecklat en ny process för den globala efterfrågan baserad på SAS Institutes beslutsstödslösning. När RoR besöker Ericsson har lösningen som fått namnet SAIDA(efter spåkvinnan) varit i drift i en vecka.

– Målet med SAIDA och den utvecklade processen är att höja vår prognosprecision. Vi vill att de strategiska planerarna ska kunna ägna sig mer åt analys och mindre åt administrativ hantering samt att användarna ute i regionerna ska få ett bra systemstöd för sina prognoser, säger Maria Rosenkranz, chef för Kompetenscentret inom Demand Management & Planning där lösningen har utvecklats.

Avdelningen tillhör Ericsson Business Network Supply, men tanken är att SAIDA ska användas av hela Ericsson-koncernen.

För att säkra kompetensen i samband med den nya prognostiseringslösningen har Ericsson byggt upp ett support- och kompetenscenter, som startade sin verksamhet den 1 augusti 2010.

Maria Rosenkranz, chef för Kompetenscentret inom Demand Management & Planning, Ericsson Business Network Supply.

– Både de strategiska planerarna och de regionala medarbetarna kommer åt lösningen via en webbportal där det också finns användarstöd och olika forum för respektive grupp. Användandet av lösningen har redan fått bra genomslag i hela verksamheten, mycket tack vare att högsta ledningen har stött projektet, säger Maria.

De strategiska planerarna tar fram en basprognos som är baserad på historiken i lösningen, med hjälp av olika statistiska modeller. Därefter kan de jämföra med de regionala marknadsprognoserna.

– Målet är att vi ska kunna använda statistiska modeller för en stor mängd produkter och därmed låta våra Key Account Managers i regionerna fokusera på de produkter vi måste ha marknadsinformation om. Vi arbetar nu närmast med att sätta upp kvantitativa och kvalitativa mål och mäta vad den nya lösningen tillför. Om ett halvår ska vi kunna se om planerarna har fått mer tid till analys och om användarna ute i regionerna har det systemstöd de behöver för sina prognoser. Ett konkret mål är också att vi ska ha 15 procent högre träffsäkerhet i prognoserna och en betydande effektivitetsökning i vårt arbete, säger Maria.

Under en stabiliseringsfas för SAIDA avsätts nu extra resurser för systemrelaterade frågor, integration med andra interna system etcetera. Vidareutveckling kommer att ske successivt och det gamla systemet kommer att leva kvar som backup under någon månad.

–Vi räknar med en halvintensiv utvecklingsfas under de närmaste två åren.

Sedan kommer det att övergå till mer av en underhållsfas. Vi är glada att vi startade kompetenscentret i god tid, att vi jobbade parallellt med det och projektet så att kompetensstödet nu finns på plats när vi rullar ut lösningen, säger Maria Rosenkranz.

Eva Gustin Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 5

Göran Perssons uppmaning till offentliga sektorn:

”Dra nytta av tekniken när färre måste göra mer” En dag i februari i år, med yrsnö utanför fönstret på SAS Institutes kontor i Stora Frösunda i Solna, gick närmare hundra ledare inom den offentliga sektorn den branta och smala trappan upp till Biljardrummet. Frågeställningen som alla hoppades få ett svar på handlade om hur den offentliga sektorn ska möta kraven på snabba riktningsförändringar och följderna efter ett valår där den styrande regeringen kräver riskanalyser, miljökonsekvensbeskrivningar och samordning mellan myndigheterna.

Någon som både varit i hetluften och stått bredvid och tittat på när politiska beslut fattats, och som påverkat den offentliga sektorn, är före detta statsministern Göran Persson. Denna snöiga februaridag pratade han till ledarna med friare och vidare perspektiv såsom nestor med ett halvt sekels politiskt arbete i den välslitna portföljen. ”Kunskap är alltings moder. Den som vet är förberedd och kan fatta välgrundade beslut”, var ett av de argument Göran Persson med kraft skickade med ledarna för den offentliga sektorn. ”I så motto är teknikföretag som SAS Institute ett hjälpmedel som bidrar med beslutsunderlag och kunskap åt den offentliga sektorn”.

Vi fick en längre intervju med Göran Persson efter hans föredrag och fick svar på hans syn på den offentliga sektorns utmaningar, ledarens roll, den nya teknikens betydelse och behovet av kompetens.

och där vi ännu inte fattar vad det har för effekter. Om det är det som blir vardagen i fortsättningen, vad betyder det för inte minst den offentliga sektorn, som ska stå för någon sorts grundläggande samhällelig infrastruktur.

Om du tittar tio år framåt, vilka är de största utmaningarna som offentlig sektor står inför?

– Jag vill peka på fyra viktiga områden som blir avgörande för utvecklingen.

1. Volatiliteten i ekonomin, att förstå mark­nadsrisken och dess effekter. Det kommer fler Lehman Brothers-krascher, och det påverkar den offentliga ekonomin direkt, med väldiga effekter eftersom den offentliga sektorn är så personalintensiv.

2. Den tekniska utvecklingen, det man sysslar med på SAS Institute bland annat.

3. Den demografiska utvecklingen.

4. Klimathotet, där vi ser vad som händer i Australien och USA och på andra ställen,

Och där ligger teknikens möjligheter förstås?

– Ja, det behöver ju inte jag säga, haha. Det berättar SAS Institute så väl…

6 | Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011

Inom offentlig sektor blåser förändringens vindar ständigt, med nya krav på effektivise­ ring och arbetssätt. Ser du några tendenser i effektiviseringen på kort sikt?

– More out of less. Det görs med hjälp av ny teknik, med kunnigare personal och ständigt utvecklade metoder. Den skruven sitter man i, och det är ju inget konstigt, det är ju det som är utveckling. Och de närmaste åren kommer inte att bjuda på mindre sådan utveckling – snarare tvärtom.

Jag skulle gissa att ledarna inom offentlig sektor får allt mer att göra, med i stort sätt oförändrade resurser, men med tillgång till bättre redskap.

Jämfört med hur det var för några år sedan, då du var statsminister, hur stor skillnad är det idag på att genomdriva politiska beslut som får effekt i den offentliga sektorn?

– Det blir allt svårare, därför att allt fler tycker att de har rätt att lägga sig i processen. Information sprids snabbt och direkt, möjligheten att göra sig hörd likaså.

Kunskapen hos de som påverkas ökar hela tiden och respekten för överheten är helt borta. Det där gör att förändring

möter välorganiserade, kunniga opinioner. Därmed inte sagt att de har rätt, och därmed inte sagt att de kommer att stoppa förändringen, men den som inte förstår att förändringsarbete sker i en sådan miljö kommer att misslyckas. Det är i den förändringen den offentliga sektorn sitter i.

Det gör att offentlig förvaltning måste bli publik i meningen att man är tillgänglig och att man syns.

Hur ska en ledare möta de här utmaningarna?

– Genom att vara synlig. Och det gäller i alla sammanhang. Vi lever i en tid som bygger på kommunikation, och anonyma avsändare är ohyggligt ineffektiva. Är du synlig tar du alltid en risk, och tar du risker så har du anledning att minimera dem genom att vara kunnig och ha bästa tänkbara stöd för ditt beslut.

Valfrihetsreformerna, vad finns det där mer att önska för att förbättra för medborgaren och för dem som ska genomföra åtgärderna?

– Valfriheten är införd, men informationsunderlaget som gör det möjligt att välja är undermåligt. Vi kommer att se en tillnyktring, pendlar som svänger. Skolans valfrihet tror jag kommer att kraftigt struktureras så att medborgarna vet vad de väljer emellan. Och framförallt att det inte blir några som blir över när alla andra har gjort sitt val, ungdomar som inte hade föräldrar som valde åt dem och som får nöja sig med det sämsta. Den pendeln har nått sitt yttersta läge, men den kommer att svänga tillbaka och då kommer det att bygga på bättre information och ett hän-

synstagande till dem som inte gör ett aktivt val. Diskussionen om valet av el tycker jag är talande. De som inte väljer elavtal är tydligen de som får betala för dem som har valt…

Du har sagt att vi har för många kommuner och borde minska antalet kraftigt. Men sam­ tidigt handlar decentralisering om utökad demokrati. Var går skärningspunkten innan samhället går över till centralstyrning?

– Jag brukar säga att den som decentraliserar utan att samtidigt centralisera, den abdikerar. Vi har inte de stora verksamheterna i gemensam sektor bara för att vi måste ha dem där, vi vill ju någonting med

dem. Om vi decentraliserar måste det också skickas med ett ansvar för uppdraget så att det går att ta reda på att man lever upp till uppdraget.

– Decentralisering är ett uttryck för människors kunskapsnivå, man tar inte bara emot utan man vill kunna påverka själv. Att ha en reell situation då du möter en tydlig motpart när du väljer i det här decentraliserade samhället, så måste kommunerna vara kraftfulla, de måste har personal, de måste ha kompetens och de måste ha utrustning.

Eftersom både teknik och personal finns, är det i så fall kompetenshöjning som är det givna förbättringsområdet?

– Utvecklingen och tekniken är oerhört spännande, och vi ska se det som en möjlighet istället för ett problem. Men för många kommuner är det här ett elände idag som är en belastning, det är ingen tillgång. Det kräver med andra ord en kraftfullare och mer professionell kommunal nivå för att det här ska fungera. Det finns ingen väg tillbaka och här är det ingen pendel som svänger, det är en process som startat och den drivs av teknisk utveckling där den offentliga sektorns kompetens måste ökas.

Snart sitter ju föräldrarna med i klassrummet i någon slags virtuell närvaro. Det blir ett helsicke för lärarna i ett sådant läge.

Magnus Dahlberg

Prisad CIO höjer Göteborgs attraktionskraft För ett par år sedan blev Magnus Petzäll nominerad till titeln Årets CIO i Sverige, en utmärkelse skapad av tidningen CIO. Det här var ett värdefullt kvitto på det jobb han hittills utfört för att göra Göteborgs stad ännu mer attraktiv med hjälp av IT. Som IT-direktör i Göteborgs stad har han fokuserat på att öka Göteborgs attraktionskraft och servicenivå för medborgarna. Utmaningarna har varit många i denna långsiktiga process.

– Ja, som jag ser det finns det utmaningar åt två håll, säger Magnus Petzäll. Den ena är mot medborgarna, där förväntningarna ökar lavinartat på enkelhet och tillgänglighet när man kontaktar myndigheterna.

När jag som privatperson får smidiga tjänster i min mobil blir kraven och förväntningarna stora på att även myndig­ heterna ska hänga med i utvecklingen. Det är ett viktigt fokus vi har nu.

Foto: Erik Abel

Är det integritetsfrågan som är den svåra nöten att knäcka när det gäller tillgänglig­ heten till information mellan myndigheter och medborgare?

– Det är en otroligt viktig nöt att hantera.

Gör vi fel kommer konsekvenserna att bli stora, både på individnivå och för utvecklingen av öppenheten vi strävar efter.

Göteborgs stad är Sveriges näst största kom­ mun och en stor offentlig organisation. Hur upplever du att IT-mognaden är?

– Mycket varierande. Ett av de områden där mognaden varierar är inom skolan.

Lärarnas förmåga att möta det som eleverna har med sig i fråga om tekniskt kunnande innebär ofta stora utmaningar.

Och hur löser man det?

– Ja det är inte lätt. Det gäller att jobba med frågan och se till att skapa förutsättningar redan på lärarhögskolan och fortsätta att stödja både lärare och elever på skolan.

Hur arbetar Göteborgs stad med att använda tekniken för att hantera riskbedömningar?

– Vi har en ny stadsdelsorganisation från årsskiftet och den har ett större fokus på en mer övergripande riskhantering.

Riskhantering för oss har tidigare varit krisberedskap och kommunens ansvar i en krisledningssituation, men där har vi ut­ökat sättet att jobba med risker. Det har aktualiserats ytterligare sedan Wikileaks och de risker som kan uppstå när integriteten inte är lika självklar. För oss blir det en logisk kullerbytta när vi samtidigt ska möta EU:s krav på öppenhet och tillgänglighet. Traditionellt är vi ju här i Sverige angelägna om trygghet och kontroll.

Som en av Sveriges största kommuner, utifrån din roll, vad kan du bidra med till verksam­ heten i Göteborg som IT-chef?

– Göteborg får ta på sig ett stort ansvar som kärnan i Västra Götaland, det är stor skillnad mellan de 49 kommunerna som ingår i regionen. Det kräver både investeringar och kompetens att till exempel hantera e-tjänster, och där känner vi ett stort ansvar som lokomotiv med våra resurser.

Det här är för övrigt ett problem för nationen Sverige, eftersom skillnaden mellan stor och liten kommun är så pass stor när det handlar om just ekonomiska resurser och kompetens. Jag sitter i en nationell styrgrupp för Sveriges kommuner och landsting, där är frågan ständigt aktuell.

Vår utmaning är att sänka tröskeln så att det blir enklare och mindre kostsamt att införa e-tjänster.

Har du själv någon lösning på hur man sänker tröskeln?

– Jag har en vision om hur man löser problemet. Titta på hur Apple hanterar App Store för dem som vill utveckla appar. Det kostar 99 dollar att vara med om att få ta del och utveckla nya appar. Det är ett tydligt ramverk som gör att många kan vara med i utvecklingen. Tänk om vi kunde få en ”App Store” där vi utvecklar hela det offentliga Sveriges e-tjänster, där medborgarna själva får insyn, kan utveckla och ta del av utbudet. Kan vi skapa en plattform på ramverksnivå så sänks tröskeln väsentligt.

Hur kan den offentliga sektorn gå från tekniskt driven till mer affärsdriven IT? – Ledarna inom offentlig sektor måste bli mer medvetna om vad de ska ha IT till i sina organisationer och ställa de kraven på sin IT-chef. Och den chef som exempelvis säger ”nej, vi tillåter inte iPad och tillgång till Facebook i vårt nät” – den chefen tillhör den gamla skolan som vill ha kontroll, men som inte förstår vilka krafter det är som verkar just nu. Samtidigt måste vi alltid ha ett business case på våra investeringar.

Innebär det att cheferna bör förändra synen på säkerhetsbegreppet?

– Ja, generellt tycker jag det. IT-folk har traditionellt tagit till tuffa krav utan att se till vad man faktiskt försöker skydda.

Kanske behöver vi omvärdera, införa olika nivåer och vara mer selektiva i vår säkerhetsanalys. Det håller inte att ha ett standardförbud.

Magnus Dahlberg

Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 7

Foto: © Monalyn Gracia/Corbis/Scanpix

Finansinspektionen jagar ekobrottslingar med analyslösning

Foto: FI

Finansinspektionen övervakar företagen på den svenska finansmarknaden. Enheten för värdepappersmarknader ansvarar för tillsynen av börs- och clearing­företag, som Nasdaq OMX, Aktietorget och Euroclear (före detta Värdepapperscentralen). Med en ny analysplattform ska enheten automatisera delar av marknadsövervakningen som idag sköts manuellt. Det kommer att öka effektiviteten i arbetet att hitta avvikelser i handeln som kan tyda på ekonomisk brottslighet.

Det öppnar även för nya avancerade analysmöjligheter i framtiden.

Alla banker och värdepappersbolag som handlar med finansiella instrument i Sverige är skyldiga att rapportera sina värdepapperstransaktioner till Finansinspektionen. En normal handelsdag får de in omkring en miljon transaktioner från svenska och utländska värdepappersinstitut. Den här transaktionsdatan är viktig för att Finansinspektionen ska kunna identifiera avvikelser i handeln som kan tyda på ekonomisk brottslighet i form av insiderhandel eller kursmanipulation.

8 | Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011

Idag görs manuella sökningar på enheten för värdepappersmarknader för att hitta avvikelser i handeln.

Med den nya analysplattformen kommer det att ske automatiserat.

Personalen definierar ett antal scenarier och varje morgon ger analysverktyget larm om något misstänkt skett under gårdagens handel.

– Systemet reagerar på avvikelser i handeln, som exempelvis köpbeteenden. Har en viss aktie handlats i ovanligt stora poster? Vem är det som har handlat? Hur har dennes tidigare köpbeteende sett ut? Den typen av frågor kommer vi att få svar på snabbare och enklare. Idag görs sökningarna manuellt och vi

måste alltså veta exakt vad vi ska leta efter, säger Jan Sjödin, enhetschef för värdepappersmarknader på Finansinspektionen.

I dagsläget kan inte Finans­inspek­ tionen analysera transaktionsdata tillsammans med andra datakällor, men det kommer att bli möjligt med den nya analyslösningen. Genom att kombinera transaktionsdata med till exempel bolagsregistret och nyhetsflödet kommer misstänkt handel att kunna spåras effektivare.

– Ett exempel är om någon handlar stora poster av en viss aktie 45 sekunder innan en nyhet med kurspåverkande information publiceras. Efter nyheten har publicerats

ökar priset på aktien. Genom att kombinera transaktionsdata med bolagsregistret och nyhetsflöden ser vi om det är en insynsperson, som till exempel en styrelseledamot i bolaget, som köpt aktierna. Den nya analyslösningen ger oss den här informationen automatiskt, istället för att som idag söka efter den manuellt, fortsätter Jan Sjödin.

Om Finansinspektionen får indikationer på att en avvikelse i handeln kan bero på kursmanipulation eller insiderhandel startar de en utredning. Om de finner att det finns misstanke så överlämnas ärendet till Ekobrottsmyndigheten som för utredningen vidare, vilket eventuellt leder till ett åtal. Men avvikelser i handeln kan också bero på att en bank eller ett värdepappersföretag helt enkelt har för dåliga kunskaper om gällande regelverk.

– Det kan vara bolag som inte har tillräckligt bra koll på regelverket och inte förstått hur de ska sköta sig.

Då handlar det om att besluta om bolaget ska få behålla sitt tillstånd för att bedriva värdepappershandel.

Finansinspektionens styrelse fattar den typen av beslut, och då måste underlagen vara välgrundade och heltäckande. Om det handlar om ett beslut som rör värdepappersmarknader och transaktioner så kommer analysen av transaktionsdatan att vara det viktigaste beslutsunderlaget. Då är det viktigt att vi på Finansinspektionen har ett system som kan visa hur handeln har gått till, säger Jan Sjödin.

En framtida utvecklingsmöjlighet är att Finansinspektionen kan använda sig av textanalys för att inhämta information från internet och analysera tillsammans med data från transaktionsrapporteringen.

En annan möjlighet är att koppla på orderböckerna, som innehåller information som kompletterar transaktionsrapporteringen.

Men Jan Sjödin ser även utvecklingsmöjligheter för andra avdelningar på Finansinspektionen: – Vi skaffar oss en bred plattform som på sikt ger helt nya analysmöjligheter för flera olika områden.

Andra avdelningar, till exempel de som jobbar med tillsyn av banker eller försäkringsbolag, får möjlighet att bygga en avancerad analyskapacitet för sin specifika data på den nya plattformen, avslutar Jan Sjödin.

Pelle Olofsson

Självbelåtenhet hotar riskhanteringen Riskaptiten ökar på finansbolagen samtidigt som riskfunktionen minskar i betydelse. Det visar en global studie som EIU (Economist Intelligence Unit) och SAS Institute har genomfört. De till­frågade är 315 chefer världen över vars främsta fokus är på riskhantering i banker, på kapitalmarknadsföretag och försäkringsbolag i alla storlekar.

Det största hotet mot en förbättrad och integrerad riskhantering är enligt studien den självbelåtenhet som vilar på den generella förbättringen i ekonomin och det förbättrade resultatet hos de finansiella instituten. Den förbättrade ekonomiska situationen har alltså lett till en ökad risk­ aptit men istället för att gå mot en fortsatt förbättrad riskhantering med ökad betydelse för affärsbesluten tycks utvecklingen gå åt andra hållet. Risk är fortfarande inte integrerat i affärsbesluten enligt studien som diskuterar dålig kommunikation mellan riskavdelning och affärsenheterna och dålig interaktion mellan de olika riskområdena. I hälften av företagen har riskavdelningens roll inte stärkts under de senaste tolv månaderna och en fjärdedel konstaterar att riskorganisationen ofta blir överkörd.

Det här är skrämmande med tanke på att det bara är ett par år sedan vi hade den värsta finanskrisen i modern tid, där bristande kontroll och riskhantering var en starkt bidragande orsak.

består till stor del av kvantare och teknokrater som har ett språk för de ”invigda”.

Lyckligtvis har de riskmått som används oftast en intuitiv förklaring och det är viktigt att riskorganisationen försäkrar sig om att detta gått fram till användarna av dessa mått. Dessutom skadar det nog inte att även kommunicera styrkor och svagheter med olika mått – också på ett enkelt sätt.

Utöver det bör riskorganisationen bli bättre säljare av sin kunskap och sitt bidrag i affären. De finansiella företagen består av många kloka och intelligenta personer som, om de bara får chansen, skulle uppskatta en aktiv riskorganisation som stöttar alla delar i affären: strategiplanering, genomförande och uppföljning.

Riskinformationen måste också spridas i företaget, till väldigt många olika användare med helt olika behov. Här kommer systemmiljöerna in och även här börjar man se en avmattning i investeringarna enligt studien. Istället låter många bolag analytikerna lägga ned sin tid på att skapa standardrapporter och att sprida dessa.

Detta borde faktiskt ske med automatik så att analytikerna kan fokusera på de mer komplexa frågorna och på att kommunicera resultatet.

Ann-Charlotte Kjellberg Adjungerad Professor KTH Chef SAS Expertgrupp Risk, Norden

Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna är ett av huvudproblemen som måste övervinnas för att få en effektiv riskhantering. Den bristande kommunikationen kan naturligtvis bero på flera saker, men jag ser primärt tre orsaker: språkbruk, säljkunskap och dålig spridning av riskinformationen.

Riskhanteringen vilar ofta på olika kvantitativa mått och många riskorganisationer

Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 9

Foto: Jonas Kjellstrand

Innovation och teknik måste gå hand i hand för att skapa affärsnytta

Affärsstrategerna Fredrik Pallin och Jonas Kjellstrand har rest till USA och pratat med fyra av världens mest kända ”thought leaders”. I förra numret av Reflektion & Resultat kretsade det kring ledarskap, den här gången handlar det mer om innovation och teknik.

Ingen betvivlar att vi lever i innovationens och teknikens tidevarv. Frågan Fredrik och Jonas har ställt sig är vart tekniken är på väg och vad tekniken vill.

Börjar tekniken sakta driva oss framför sig, eller är det vi som driver tekniken?

Teknik driver allt i dagens samhälle, affärsliv och privat – affärer, samhället, utveckling – allt uppfattas dessutom som att det går mycket fortare idag än tidigare.

På toppen av allt detta ångar globalisering fram och lägger grund för kraftiga beroenden och möjligheter – både för samhällen, affärslivet och privat.

Fredrik och Jonas ville förstå mer om hur detta kan komma att forma oss och våra företag i framtiden så för att få reda på lite mer besökte de författaren, ITexperten och världsnamnet Kevin Kelly.

För att få ytterligare en dimension på det tekniska sammanhanget träffade de även organisations- och processexperten David Sibbet för att prata om vilka för­ utsättningar som måste finnas på plats i organisationen för att tekniken ska kunna leva fullt ut och skapa affärsnytta.

Artikelserien Fredrik och Jonas blickar i framtiden: Under denna vinjett presenterar vi i förra och detta numret ledande ”thoughtleaders” som vi träffat. Här låter vi dem reflektera över det framtida företagandet.

CIOn är bäst rustad att driva teknik- och innovationsfrågorna Kevin Kelly är redaktör på och en av grundar­ na till Wired magazine. Han har också skrivit ett flertal böcker och är aktuell med ”What Technology Wants”, är redaktör för webb­ sajten the Cool Tools och en av grundarna till Hackers’ Conference.

Människan kan enligt IT-gurun Kevin Kelly inte låta bli att utveckla teknik. Hans tes bygger på att vi hela tiden under vår

10 | Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011

mänskliga utveckling har haft teknologi som ett förtecken för vår överlevnad, och för att inte spåna iväg i filosofiska frågeställningar fokuserade vi vår dialog på att utröna vad faktiskt teknologin vill i företags- och organisationsperspektiv.

Ingen kan väl argumentera emot att vi lever i en tidsålder då teknik, i alla avseenden, gjort oss mer produktiva och skapat

nya förutsättningar. Speciellt informationstekniken, där vi verkligen har informationen vid våra fingerspetsar idag. Ett berg av data växer under fötterna på oss, växer sig allt större och mer komplext, mer svårtolkat och mer ”stökigt” att skapa värde ur. Så om tekniken och utvecklingen går hand i hand, hur ska vi då klara av att inom vårt företag skapa kunskap och nytta av all

den information som växer under fötterna på oss? Om man ser teknik som drivkraften för innovation i ett företag, vad är det första kravet som ställs på ledarna i det företaget?

Undersökningar visar att ledare som har en förståelse för hur verksamhet, affärsnytta, kundnytta och teknik går hand i hand verkar vara arketypen för den moderna framgångsrika ledaren. Att veta hur IT kan skapa värde och fungera är idag lika viktigt som att hålla koll på de ekonomiska siffrorna i ett företag. Man måste dess­utom ha tillgång till och kunna omge sig med personer som delar samma typ av förståelse men inom olika roller i organisationen. Vi valde att titta speciellt på CIO-rollen.

Kevin Kelly menade att CIO-rollen är den roll som har mest inneboende kapacitet och möjlighet att driva teknik-, innovations- och verksamhetsfrågorna på ett framtidsinriktat sätt. Om man tittar på organisationen utifrån både teknik- och innovationsperspektivet, hittar man även de framgångsrika CIOerna som vet att

skapa kunskap ur den information som företaget sitter på.

Vi frågade Kevin Kelly om vad som ligger till grund för innovation. Han framhöll tre viktiga krav: • Den komplexa miljön som tekniken ger upphov till kräver ett innovativt sätt att hantera informationen, detta innebär att man måste förändra det sätt man ser på IT och framför allt organiserar ett företag kring IT och dessutom förstå hur man kan kombinera teknologi på nya sätt för att skapa ytterligare värde.

• Det krävs organisatoriska förutsättningar för att det här ska kunna få en nytto­aspekt i företagets verksamhet, det vill säg ge affärsnytta, kundnytta, driva intäkter eller spara kostnader, det vill säga att IT måste högt upp på agendan i företaget, kunskapen, idéerna och genomförandet måste vara på högsta nivå.

• Det krävs förutsättningar i organisationen för att kunna samarbeta. Ledningen måste se till att det går att samarbeta kring dessa frågor inom organisationen, framför allt mellan IT och verksam­

David Sibbet är styrelseordförande och grun­ dare av The Grove Consultants International.

Han är organisations- och processexpert, informationsdesigner, samt har lång erfa­ renhet av ledarskapsutveckling, strategifor­ mulering, organisationsförändringar och framtids­studier.

David har arbetat med flera av världens idag största IT-bolag, hjälpt dem att skapa organisatoriska förutsättningar och klarhet i den strategiska riktningen så att organisationen kan samla och fokusera på de saker som är viktiga för att uppnå resultat.

Enligt David Sibbet får ett företag inte tumma på den strategiska avsikten. Det är nödvändligt att med hjälp av klassisk organisationsutveckling skapa uppslutning kring vad företaget är till för och att engagera medarbetarna.

Vi håller med om att den nödvändiga aspekten för att organisationen ska kunna skapa affärsnytta är att organisationen är rustad för det. Först då kan man starta de tekniska projekten. Hos David Sibbet fick vi dock veta att detta bara är halva sanningen. Vill man ha ett verkligt högpresterande företag där tekniken är en drivkraft för affären måste organisationen få ytterligare utrymme. Här ställs krav på ledarskapet att visa vilket sätt organisationen ska jobba på och på att detta sätt är återupprepbart.

Du kan inte bara springa in på en arena och hoppa 2,40 i höjd utan träning först.

Det krävs träning och en plan för att nå en blå och en grön godisbit, utan om huruuppsatta mål. vida man kan leverera godiset över huvud Vi har funderat över hur företag gör när taget och om kunden verkligen vill ha gode använder avancerade verktyg för att diset. Det betyder till exempel att ett beskapa en högpresterande organisation och slutsstöd måste vara anpassat till att förstå frågade David Sibbet vad en organisation marknadens behov. behöver ha för att framgångsrikt använda Det finns dolda värden i organisationen teknik innovativt. som baseras på data men som via informaDavid säger att en organisation måste tion och analys blir till värde och nytta. genomgå fyra stadier för bli en högpresteTeknik behöver initialt vara fristående rande organisation. från organisationen, medan den utvecklas, • Orientering – den generella riktningen men sedan behövs integration med organisationen. Här kommer ledaren, CIO och och svaret på frågan varför personer är verksamhetscheferna in – det är de som där.

• Bygga förtroende – den grundläggande måste skapa förutsättningar för detta.

Slutligen behöver en modern informaorsaken till att förstå varför andra pertionsdriven organisation en ledare som soner är där.

• Definiera målet – förståelsen för vad vi förstår att nyttja tekniken på rätt sätt, för rätt sak och vid rätt tillfälle. ska göra i organisationen.

• Engagemanget – beskriva hur vi ska göra saker tillsammans och vad ett bra resultat är.

David Sibbet menar alltså att beslutsfattande till sin natur bygger på att kunna göra kvalificerade avvägningar mellan det som är viktigt för kunden och de möjligheter som finns i organisatioDavid Sibbet, styrelseordförande och grundare nen. Det handlar inte av The Grove Consultants International. bara om att välja mellan

Kevin Kelly, redaktör på och en av grundarna till Wired magazine. heten, detta innebär att en VDs uppgift är att skapa det utrymme som gör att IT och verksamheten kan komma samman kring de frågeställningar som är viktiga för företagets kunder.

För att gå lite djupare in på de krav som ställs på organisationen och dess ledning träffade vi i nästa steg organisationsexperten David Sibbet.

Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 11

Tomas Estlander, CRM-chef på If:

”Med ett välfyllt datalager kan vi prata med rätt kunder vid rätt tidpunkt” Försäkringar är knappast det första samtalsämnet som kommer upp på en middagsbjudning. Lågintresseprodukterna för en tillvaro i skymundan och det innebär också att försäkringsbolagen får jobba hårdare för kundinsikt och kundrelationer.

Försäkringsbolaget If har ägnat de senaste åren åt att skapa ett välfyllt datawarehouse. Nu är lagret fyllt och If är på god väg att samla ihop tillräckligt med data för att kunna gör de rätta analyserna och få välunderbyggda rapporter.

Tomas Estlander är CRM-chef inom företagssegmentet och ser två huvudsyften med förbättringarna av kundinsikt och kundrelationer.

– Den ena är riskhanteringen och att förstå vilken risk som är knuten till kunden. Den andra är mer ur kundens synvinkel. Lönsamhet är alltid nummer ett, så klart. Men att stödja lönsamheten kräver också att vi tittar på hur kunden uppfattar oss. Och här kan vi bli mycket bättre.

Hur skulle ni kunna bli bättre?

– Om man tittar på vad kunden tycker är viktigt så är det en bra produkt, bra service och bra prisvärde. CRM-avdelningen för-

ser försäljningsorganisationen med information och potentiella prospekt. Vi sitter med en mängd data och information som våra analytiker tolkar, men där ser jag att vi kan ta ytterligare ett steg och verkligen nå fram till att ”knyta ihop säcken”.

Försäkringsbranschens produkter har ju ett relativt sett lågt intresse bland blivande och nuvarande kunder. Hur tacklar ni det i branschen?

– Det kommer att vara enormt viktigt att hitta rätt tidpunkt att prata med kunden och dessutom prata om rätt saker. Här kommer analysen av vår samlade information att vara oerhört värdefull.

Ser du några trender när det handlar om för­ säkringsbranschens kundrelationer?

– Alla försäkringsbolag kämpar med samma problem – att hitta rätt tidpunkt för att prata om rätt saker med rätt kunder.

Vi kan fundera på segmenteringsmodeller och en myriad av olika tekniska lösningar som kan stödja oss i våra utmaningar, men företagsförsäkringar kan vara en komplex verksamhet och det är utmanande att hitta rätt hjälpmedel. Det krävs väldigt olika lösningar eftersom företagen kan variera mellan 1 och 500 anställda. Den som kommer att hitta något unikt för den här kundkonstellationen kommer att ha en väldigt stor konkurrensfördel.

Att känna sina kunder och dessutom förstå dem och förutspå deras beslut, är det en över­ levnadsfråga idag?

– Absolut. Att skapa lojalitet kommer att vara en allt viktigare fråga för att överleva, vilken bransch du än befinner dig i. Det gäller att hitta de kunder som kan tänka sig att stanna kvar och att dessutom vårda relationen. Att det är mer kostsamt att skaffa nya kunder jämfört med att få nuvarande kunder att stanna kvar är basic. Därmed blir lojalitetsprogram en överlevnads­ fråga, helt klart.

Du jobbar med CRM på en nordisk marknad, kan du se skillnader i lojalitetsbeteende mellan länderna?

– Ja, i Finland är kunderna inte lika lätt­ rörliga. Där har företagen sina försäkringar samlade på ett ställe och på grund av lagstiftningar är det svårare att flytta sina försäkringar. I Sverige shoppar man gärna runt och har sina försäkringar i olika korgar.

Foto: IF

Vilken är den största utmaningen ni står inför när det handlar om analys kopplad till CRM? – Att hitta guldkornen. Men för att hitta den krävs det att vi har en välfylld data­warehouse-lösning, och där är vi nästan framme nu efter en lång tids utveckling och byggande. Ett delmål är SAS Campaign Management som vi sjösätter under sommaren, det är ett steg mot ännu bättre analysmöjligheter.

Magnus Dahlberg

12 | Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011

Foto: Gonzalez, SLU

SLU använder SAS lösning bland annat för inventering av olika växtarter.

Välkommen att vara med och fira SAS Institute 25 år i Sverige!

SAS Forum – Agera i realtid – navigera mot framtiden

SAS Institutes första svenska kund SLU har använt SAS lösning i över 25 år Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU, är en av SAS Institutes äldsta kunder i Sverige. Redan när Sverigekontoret öppnades för 25 år sedan hade universitetet installerat statistikprogrammet, som fortfarande används inom både forskning och undervisning.

Ulf Heyman har arbetat på flera håll inom universitetsvärlden och använt SAS som statistikprogramvara sedan 1978, då på Uppsala Universitet. Sedan sju år tillbaka är han universitets­di­ rektör på SLU. – För 25 år sedan använde vi SAS i stordatormiljö. Idag är statistiklösningen PC-baserad och har användare inom hela SLU. Även om tekniken förstås har utvecklats, så är vår användning i stort sett densamma. Vi har SAS huvudsakligen som statistikprogram, mycket handlar om att hantera data och omforma siffror, säger Ulf Heyman.

SLU utvecklar genom utbildning, forskning och miljöanalys kunskapen om de

biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. För detta krävs bearbetning av stora mängder information.

– SAS Institute har ett väldigt kompetent statistikpaket, som från början är byggt för universitetens behov. Det är oerhört stabilt, väldigt brett och innehåller i stort sett allt vi behöver. Det är särskilt lämpligt för oss som har stora databaser och som behöver se olika samband, säger Ulf och fortsätter: – Visst använder vi lösningen även för grafisk presentation av informationen, men det viktigaste för oss är de basala statistikfunktionerna, som till exempel tidsserieanalyser.

Ulf Heyman är i grunden sötvattenekolog, eller limnolog. Han har bland annat använt SAS-lösningen för att titta på förhållandet mellan alger och djurplankton.

Inventering av olika växtarter är generellt

En prisad trendspanare, en lovordad humorist, en nybliven VD och en tung SAS-profil. Årets SAS Forum bjuder på inspiration och trendspaning i toppklass. Framför dig har du en dag som bjuder på skratt, aha-upplevelser och innovationer. Du får också de senaste nyheterna presenterade inom analytiskt beslutsstöd samt åtta kundberättelser som kan inspirera.

Ett heldagsseminarium där vi på kvällen vill, tillsammans med våra kunder och partners, fira att SAS Institute fyller 25 år i Sverige.

22 september 2011 Münchenbryggeriet Stockholm Läs mer på www.sas.com/reg/offer/se/sasforum

ett viktigt användningsområde. Idag är Ulf chef över administrationen på SLU, men använder fortfarande statistikklösningen – om än inte så ofta. Senast var det för att göra publiceringsanalyser.

– När jag började använda SAS skrev vi allt i kod. Idag är lösningen mer intuitiv.

Jag som är van vid att skriva kod gör det i alla fall, medan mina yngre kollegor gör det i mycket mindre utsträckning, säger han.

Eva Gustin

Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 13

Flygbolaget SAS förbättrar både lönsamheten och miljön med integrerad analyslösning

Flygbolaget SAS använder analys inom alla områden.

De senaste åren har en dedikerad beslutsstödsavdelning byggt upp en analyslösning som integrerar allt från bokningar, punktlighet, HR, ekonomi och miljöpåverkan.

Nu kan samma information effektivt användas för att ge alla det beslutsunderlag som just de behöver.

Foto: Scandinavian Airlines

– Att arbeta systematiskt med analys är en fråga om överlevnad, både i goda och i dåliga tider. När lönsamheten viker är det speciellt viktigt att satsa på rätt saker, säger Dan Andersen som är chef för SAS Decision Support.

Dan Andersen började bygga upp enheten Decision Support för fem år sedan.

Ett flertal analys- och rapportlösningar användes då inom flygbolaget och man ville

SAS använder analys inom alla områden.

Ett exempel är checkin, här på Arlanda flygplats.

14 | Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011

ta ett samlat grepp. Idag sköter Decision Support med sina sju medarbetare en helt integrerad analyslösning som bygger på SAS Institutes analysplattform och som utnyttjas av hela koncernen.

– Vi använder analys inom alla om­ råden. Vi brukar nämna punktligheten, det är ett lysande exempel på hur vi har förbättrats med hjälp av analys. Andra områden är försäljning och bokning av biljetter, marknadsföring, lojalitetsprogram, produktutveckling, incheckning, flighter och bagagehantering, säger Dan. Analys används även inom finans och HR, som underlag för ekonomioch personalavdelningen.

Totalt är det nu närmare 1 000 användare som regelbundet loggar in via flygbolagets beslutsstödsportal. Där får var och en upp ett visst antal sidor med ett visst antal rapporter som berör deras yrkesroll och som de använder som beslutsunderlag i sitt dagliga

arbete. Det finns även information som är tillgänglig för alla.

– En fördel med den integrerade lösningen är att samma grundinformation kan användas på flera olika sätt i vilken del av organisationen som helst. Tidigare har vi kanske analyserat samma grunddata tre gånger i tre olika syften. Nu räcker det med en analys, sedan kan vi skapa olika rapporter utifrån den, säger Dan. När det till exempel gäller personalens sjukfrånvaro kan samma grunddata användas både ur ett humanitärt perspektiv – var behövs arbetsmiljöåtgärder – och ur ett ekonomiskt perspektiv.

”Miljö och ekonomi går hand i hand” – Information om hur mycket koldioxid som går åt för varje enskild flygning används både till miljöredovisningen, rapportering till myndigheter och som underlag för den del av organisationen som tittar på hur vi kan spara på bränslet, berättar Dan Andersen.

Han betonar att för SAS går miljö- och ekonomiaspekterna hand i hand. Genom

att bli mer bränsleeffektiva minskas såväl miljöslitaget som kostnaderna.

Alla rapporter som SAS Decision Support tar fram är uppdragsbaserade, de olika delarna av organisationen får lägga beställningar. En typisk fråga kan gälla res- eller köpbeteende. Men idag är också många rapporter som tidigare var manuella automatiserade, till exempel rörande punktligheten och sjukfrånvaron.

Många rapporter produceras också för flera olika mottagare, som stationschefer, högre beslutsfattare, Luftfartsverket och pressen.

– Vi använder SAS Institutes produkter från ax till limpa, från dataintegration till rapporter och för all avancerad analys som sker däremellan. Vi har anlitat SAS Institute i över 20 år och efter hand utvärderat andra nya beslutsstödslösningar som har kommit, men de har inte varit lika bra för våra syften så vi har hållit fast vid SAS-lösningarna, säger Dan. Nästa steg för SAS Decision Support är att börja arbeta mer med forecasting och prognostisering.

– Men för att kunna dra full nytta av forecasting måste organisationen anpassas först, det är också en mognadsprocess.

Hittills har vi prioriterat att ta fram en analyslösning som vi kan visa att koncernen tjänar på ekonomiskt. Nu, när affärsnyttan är tydlig, kan vi ta ett steg vidare, säger Dan. Tanken är att fokusera mer på att ta fram scenarier för olika affärsstrategier, kampanjer och produkter, till exempel vad lönar sig bäst – att sälja billiga biljetter till Luleå vecka 23 eller vecka 24 – eller vilken kategori av Eurobonus-medlemmar ska erbjudas att använda sina poäng för att åka till London och titta på fotboll i sommar?

– Vi har ganska bra koll på vilka våra Eurobonus-medlemmar är och hur de reser. Vi kan idag göra bra prognoser eftersom vi har god koll på grundinformationen och tack vare de avancerade modeller som snurrar i analyslösningen, säger Dan. SAS Decision Support tittar också på möjligheten att använda datamining och mönsterigenkänning för att hitta mönster i stora datamängder, till exempel för att förstå köpbeteenden.

– Förenklat kan det handla om att någon som bara flyger inom Sverige inte ska erbjudas en resa till Dubai och att någon som flyger ofta till London i tjänsten kanske även skulle vilja flyga dit privat med sin familj. Med en avancerad datamining-modell skulle vi kunna hitta mönster som vi inte kan se idag, vilket öppnar nya möjligheter, avslutar Dan Andersen.

Pelle Olofsson

fem frågor till Magnus Khysing som utsetts till VD i samband med att Sverigekontoret uppgått i en nordisk organisation.

SAS Institutes nya VD fokuserar på tillväxt Var kommer du närmast ifrån, innan du kom till SAS Institute?

Jag arbetade på Cisco Systems i fyra år, i två olika roller. Först var jag produktmarknadschef i Europa och Mellan­ östern på den optiska divisionen, men stationerad i Stockholm. I den rollen arbetade jag med utbyggnaden av optiska nätverk. Sedan var jag säljare för bank och försäkring. I botten är jag civilingenjör från KTH och så har jag läst CivilingenjörsProgrammet Affärs­ekonomi (känt som IFL) på Handelshögskolan.

Vad innebär regionaliseringen för SAS Institutes kunder och anställda?

Den innebär stora samordningsfördelar för kunderna, våra partners och för våra anställda, samtidigt som vi behåller den lokala närheten. Vi kommer att kunna ge kunder och partners mycket bättre stöd, både vad gäller implementation och expertis eftersom vi får tillgång till kompetensbasen i hela Norden.

Våra anställda får dessutom ännu bättre utvecklingsmöjligheter, trots att de var goda tidigare. Vi har redan börjat ta de första stegen mot en organisation som omfattar hela Norden. Oavsett vilket nordiskt land du befinner dig i ska du som kund eller partner uppleva lika hög kvalitet i dina kontakter med SAS Institute. Regionaliseringen innebär också att våra experter blir ännu skickligare på sina specialistområden.

Vi har påbörjat uppbyggnaden av fyra Centers of Excellence. Det är inom risk, IT och CI (Customer Intelligence)

och ett motsvarande för våra partnersamarbeten. Dessa kommer exempelvis att hjälpa till med råd om hur kunderna kan få bästa möjliga värde av sin SAS-investering. Samtidigt som vi regionaliserar oss inom vissa områden kommer vi fortfarande att finnas lokalt för våra kunder och sitta kvar på slottet i Solna.

Vilka är dina tre främsta fokusområden som VD? Fokusområde ett är tillväxt. På Sverige­ kontoret ska vi anställa 23 personer bara i år. Tillväxtstrategin hänger ihop med regionaliseringen och med vår satsning på att utveckla befintliga kunder.

Fokusområde två är att utveckla det nordiska samarbetet, att sätta den nordiska organisationen så att den uppnår sin fulla potential.

Fokusområde tre är att hjälpa våra affärspartners att utveckla sin kompetens på SAS-miljön.

Vad kommer att prägla ditt ledarskap framöver?

Att finnas tillhands för våra kunder lokalt i Sverige och samtidigt utnyttja potentialen nordiskt.

Och till sist: hur tänker ni fira att SAS Institute fyller 25 år?

Vi har SAS Forum i höst med spännande seminarier då vi också uppmärksammar födelsedagen. På kvällen har vi en stor fest dit alla våra kunder, partners och anställda är bjudna för att fira 25-åringen.

Christina Bonnevier

Reflektion & Resultat – nummer 2, 2011 | 15

Ledare

Myndigheterna måste ge medborgarna ett bra beslutsstöd Jag läste en bok av Magnus Lindkvist, vår huvudtalare på årets SAS Forum. ”The Attack of the Unexpected” heter den och titeln talar för sig själv. Boken handlar om hur personer och företag förhåller sig till det oväntade och hur oväntade idéer föds genom tillfälligheter. Hans reflektioner rör sig både i den privata sfären och den professionella, men hans spaning är tydlig.

Oavsett om man väcks av rånare på natten eller om företagssiffrorna rasar så händer något. Magnus är övertygad om att det finns en kraft i det oväntade som man inte ska underskatta. Flertalet blir inte handfallna utan uppfinningsrika och tar först i en krissituation fram sin entrepenörsanda eller överlevnadsinstinkt. Och visst stämmer det när man tänker efter.

Jag kom att tänka på de båda askmolns­ historierna. Kommer ni ihåg hur det var 2010? På alla upptänkliga sätt försökte människor ta sig hem från den plats de befann sig på jorden eftersom ovissheten om tidsperspektivet var så stort. Avsaknaden av information gjorde situationen värre och det fanns ingen gräns för uppfinningsrikedomen i att försöka komma hem.

Och hur är det då i år, version 2011 av samma historia? Mycket lugnare och

mindre kaotiskt. I år fanns beredskapen, det fanns mer information om konsekvenser och tidsperspektiv. Så nog väcks kraften i det oväntade, men man hanterar utmaningar mer rationellt med rätt information till hands. Det handlar om människa och teknik tillsammans när det är som bäst. För hur vore livet om alla dagar går åt till att släcka bränder och ligga steget efter. Eller att famla i mörkret i jakten på sanningen. Att ha en bra plattform av kunskap att stå på och därifrån kunna hantera det oväntade är nog det bästa.

Sökandet efter sanningen ser jag på många plan, liksom behovet av fakta. Att lita på sitt nätverks omdömen och medmänniskors tyckande har ju blivit ett starkt beslutsunderlag för många. Tänk på hur mycket information det finns att ta del av för den som söker råd i valet av än det ena än det andra. En väninna till mig skulle boka rum på ett pittoreskt vandrarhem som jag rekommenderade, men en endaste negativ kommentar på nätet gjorde henne tveksam och hon avstod.

Men vem ska man tro på? Det är helt klart lättare att vara kritisk än korrekt, det syns i alla kommentarer som medmänniskor lägger­ut. Men ibland är behovet av besluts­

underlag viktigare än i vandrarhems­ frågan. Tänk när du söker information om bästa vården, eller bästa skolan för att göra dina val som du har rätt till. Vem ska man tro på? Här har myndigheterna ett stort ansvar framöver att bidra med korrekt och kvalitativt beslutsunderlag. I det här numret av Reflektion & Resultat möter du flera viktiga påverkare som arbetar för att modernisera myndigheters och kommuners arbetssätt. IT-ministern Anna-Karin Hatt berättar om sitt uppdrag, Göran Persson reflekterar från sitt håll, liksom Göteborgs IT-direktör Magnus Petzäll, som visar på sann entreprenörsanda. Avsätt en stund och låt dig inspireras. Och du, glöm inte att boka upp dig på årets SAS Forum, den 22 september i Münchenbryggeriet i Stockholm. Då ska vi fira SAS Institutes 25-årsjubileum i Sverige med ett fullspäckat program som bjuder på både nytta och nöje. Vi ses!

Susanne Wahlström Jonsson, marknadschef, SAS Institute

REFLEKTION & RESULTAT SAS Institute AB, Stora Frösunda Box 609, SE-169 26 SOLNA Telefon: 08-5221 70 00 www.sas.com/sweden Ansvarig Utgivare: Susanne Wahlström Jonsson, SAS Institute Redaktör: Gisela Östlund, SAS Institute Projektledare: Christina Bonnevier / Eva Gustin, Visible PR Huvudfotograf: Georg Kristiansen Layout, tryck och repro: Göteborgstryckeriet, Mölndal

OM SAS INSTITUTE SAS Institute är ledande på beslutsstöd med avancerad analys. SAS Institute, även världens största privatägda mjukvaruföretag, omsatte 2010 2,43 miljarder dollar i 127 länder och har sedan 1976 erfarenhet av att utveckla verktyg och metoder som låter stora organisationer lära av sin historia, mäta och kommunicera pågående aktiviteter och inte minst att skapa insikt om framtiden. Världen runt har SAS Institute totalt gjort 50 000 kundinstallationer, bland annat i 93 procent av Fortune 500-företagen. I Sverige startade SAS Institute AB år 1986 och har idag drygt 100 anställda på kontoret i Stockholm. Bland de svenska kunderna finns landets mest betydande företag och organisationer. För mer information besök: www.sas.com/sweden