/390_redo_for_kommunikation_folder by Scouterna

www.scout.se/kommunikation

Redo fรถr kommunikation

Innehållsförteckning Introduktion

sid. 1

Huvudbudskap

sid. 3

Bilden av Scouterna

sid. 4

Värderingar

sid. 6

Scoutmetoden

sid. 8

Målgrupper

sid. 11

Personas

sid. 12

Intern kommunikation

sid. 15

Extern kommunikation

sid. 17

Grafisk profil

sid. 21

Bilder

sid. 24

Förklaring W

Mer information går att hitta på www.scout.se/kommunikation

Teoriavsnitt

Omslagsfoto: Magnus Fröderberg Författare: Linda Hagberg, Caroline Spångberg, Karin Ahlgren, Magnus Wegler och Charlotta Lindqvist Layout: Linda Hagberg och Mattias Abrahamsson © Svenska Scoutrådet 2008

Du är en vandrande reklampelare! Alla scouter är viktiga kommunikatörer, informatörer och marknadsförare för vår verksamhet. Varje gång du möter en människa förmedlar du en bild av vem du är. Har du på dig ett scout plagg eller pratar om Scouterna förmedlar du dessutom en bild av vad en scout är, vad vi gör och vad Scouterna står för. Vid varje sådant möte har du chansen att visa upp vilken fantastisk ungdomsrörelse du är med i och hur mycket roliga och viktiga saker vi gör. För att vi ska kunna ge en tydlig bild av Scouterna och stärka vårt varumärke är det viktigt att vi är enhetliga i vår kommunikation. I det här häftet får du hjälp på vägen i hur du förmedlar en ärlig, tydlig och positiv bild av Scouterna i möten med olika människor, grupper och företag. Du får också tips på saker att tänka på när ni vill nå ut med information till föräldrar eller medlemmar i er kår. Lycka till och kommunicera mera!

Foto: Jonas Elmqvist

Huvudbudskap Att beskriva Scouterna i en mening kan vara svårt, eftersom vi har en så bred verksamhet där mångfalden är stor. Ofta vill man säga många olika saker, men det gäller att bestämma vad som är viktigast – huvudbudskapet. Scouternas huvudbudskap

Scouterna gör unga redo för livet genom äventyr, gemenskap, internationella möten och värdebaserat ledarskap. Det är inte meningen att du ska kunna rabbla huvudbudskapet som ett rinnande vatten, men du ska veta vilka delar som ingår och använda dig av dem när du kommunicerar. Huvudbudskapet kan kompletteras med budskap formulerade inom er kår eller projekt som ni driver. Era egna budskap får inte motverka huvudbudskapet eller Scouternas värderingar. Våra kännetecken • Vi har schyssta värderingar • Vi är engagerade • Vi kämpar för en bättre värld • Vi har roligt tillsammans Vår positionering Vi är en modern ungdomsorganisation som gör unga redo för livet genom rolig, meningsfull och utvecklande fritid.

Bilden av Scouterna Ärlig I all vår kommunikation ska vi ge en ärlig bild av vad vi är och vad vi står för. Bilden ska stämma överens med den verksamhet som bedrivs inom scoutrörelsen. Tydlig Vi ska kommunicera tydligt för att undvika missförstånd och möjliggöra för så många som möj ligt att ta del av vår information. Språket vi använder ska vara anpassat efter dem vi pratar med, exempelvis är det inte självklart för någon som aldrig varit scout vad en hajk är. Positiv Vi ska ge en positiv bild av Scouterna. Vi är en modern ungdomsrörelse med mycket engage mang och det ska både kännas och synas. Gemensam Den bild av Scouterna som vi förmedlar ska vara gemensam för alla scouter i Sverige. Tydlig heten blir större och vårt varumärke stärks när vi kommunicerar på ett enhetligt sätt. Tydliga värderingar Vår verksamhet bygger i grund och botten på värderingar och de ska vara tydliga när vi kommu nicerar. Exempel på det kan vara ”vi har ingen avbytarbänk” eller ”vi är schyssta kompisar”. Ungdomar Scouterna finns till för och leds av barn och ungdomar, med stöd av vuxna. Därför är det viktigt att unga företräder oss och syns, särskilt i extern kommunikation. Mångfald Alla barn och unga får vara med i Scouterna och vi ska visa den mångfald som finns inom vår rörelse. Mångfald handlar både om det som kan synas, till exempel kön, etnicitet, klädstil, men också om det som inte syns, till exempel erfarenheter, sexuell läggning, trosinriktning. I Scou terna är alla olika men ändå lika, det ska vi visa i bild och ord. 4

Foto: Kim Rask

Värderingar Scouterna gör unga redo för livet. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scout lagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Vi har ingen avbytarbänk Vi har plats för alla i laget. Scouterna jobbar i den lilla gruppen där var och en får synas och utvecklas i en drogfri miljö. Vi är schyssta kompisar. Vi Vi har ett stort hjärta. Scouterna är öppen för alla barn och unga. Vi visar varandra hänsyn och respekt. Vi gör det i skogen Vi har naturen som vardagsrum. Scouterna skapar utmaningar som lockar till samarbete och lösningar. Vi ser inga hinder. Vi möts i världen Vi lär känna varandra och verkar för fred. Scouterna finns i hela världen. Vi är alla olika men ändå lika. Vi brinner Vi vill ha en bättre värld. Scouterna engagerar sig för rättvisa, miljö och medmänsklighet. Vi bryr oss både lokalt och globalt.

Vi söker Vi söker vägar i livet. Scouterna stödjer unga i sitt sökande efter mening och tro. Vi låter alla välja själva. Vi leder som vi lär Vi uppmuntrar unga att leda. Scouterna satsar på ledarskap där värderingarna utgör grunden. Vi leder för framtiden.

Foto: Jonas Elmqvist

Vi vill ha fler ungdomsgäng Vi tror på oss själva. Scouterna är viktiga för unga nu och i framtiden. Vi ska bli fler.

Scoutmetoden I Scouterna kan man göra nästan vad som helst. En filmkväll, paddling eller ett besök på tivoli är scou ting, när vi gör det på vårt sätt… med scoutmeto den! Metoden består av sju delar som alla bör ingå i en scoutaktivitet. Scoutlag och scoutlöfte Scoutlagen handlar i grund och botten om att vara en schysst kompis och medmänniska, det är något som alla scouter försöker leva upp till. Vi arbetar aktivt med våra värderingar genom att hela tiden diskutera dem i olika sammanhang. Patrullsystemet Alla våra aktiviteter genomförs i små grupper, patrul ler, där alla får synas och vara delaktiga. I patrullerna lär sig scouterna att samarbeta, leda andra och visa hänsyn. En annan viktig del av patrullsystemet är att lära sig respektera sig själv och omgivningen. Lära genom att göra - Learning by doing Att själv få prova, våga misslyckas och prova igen, gör att scouterna hela tiden lär sig nya saker. Genom att tänka igenom och diskutera vad som gått bra och vad som gått dåligt utvecklas scouternas kreativa förmåga att lösa uppgifter på ett smidigt sätt, något som de har nytta av resten av livet. Dessutom är det roligare att få göra saker själv än att bara titta på.

Symboler och ceremonier En viktig del i vår verksamhet handlar om att skapa andningshål där scouterna får tid för lugn och efter tanke. Det kan till exempel vara att patrullen samlas runt en lägereld där var och en får berätta hur deras dag har varit. De här stunderna skapar tillhörighet, trygghet och gemenskap. Friluftsliv Vi försöker vara utomhus så mycket som möjligt. Naturen erbjuder fantastiska upplevelser och skapar utmaningar där patrullens samarbetsförmåga sätts på prov. Genom att vara ute lär sig scouterna också hur viktigt det är att ta hand om naturen och ta ansvar för miljön. Lokalt och globalt samhällsengagemang Vi engagerar oss i och försöker påverka vad som hän der i samhället, både i området där vi bor och ute i världen. Genom det lär sig scouterna kämpa för en bättre värld där alla människor är lika mycket värda och mår bra.

Foto: Jonas Elmqvist

Stödjande och lyssnande ledarskap Scouterna finns till för och leds av unga med stöd av vuxna. Scoutledarnas roll är att alltid finnas till hands, lyssna och stötta när det behövs. De ska skapa förutsättningar för och uppmuntra till utveckling och engagemang.

Foto: Jonas Elmqvist

Målgrupper Scouterna vill nå ut till många olika målgrupper i samhället. En av dem är barn och ungdomar, som vi vill ska bli medlemmar hos oss. För att få bästa möjliga genomslag är det viktigt att anpassa kommunikationen efter den målgrupp som man vill nå. Scouternas målgrupper • Scouter: 8-25 år • Blivande scouter: 8-25 år • Ledare: 18 år och uppåt • Vuxna: närstående vuxen, blivande ledare • Sponsorer, beslutsfattare, skolor, andra organisationer • Media • Allmänheten

En målgrupp är en grupp personer med vissa gemensamma egenskaper, det kan till exempel vara ålder, yrke eller bostadsort. Det är viktigt att identifiera övergripande målgrupper och sedan bryta ner dem till mindre och mer greppbara grupperingar. Olika målgrupper har olika behov av infor mation, olika förkunskaper och nås genom olika kanaler, budskap och språk.

Personas

Ett sätt att arbeta med målgrupper är att ta fram personas. Det gör ni genom att identifiera en grupps gemensamma karaktärsdrag och behov. Till exempel kan det vara ungdomar som inte är medlemmar i Scouterna men som tycker att det verkar intressant, med ett behov av att det ska hända mycket. Det ni kommer fram till skapar ni en person av – en persona. Tanja på nästa sida är ett exempel. Kanske kan ni göra en ”Hampus” som representerar en grupp nya ledare. När ni sedan jobbar med information till de här ledarna kan ni fråga er själva om ”Hampus” skulle tycka att den är tillräckligt tydlig.

Personas skapas genom att information samlas in om verkliga målgrupper, oftast genom intervjuer, som sedan ligger till grund vid skapandet av ett fåtal fiktiva personer; personas. Varje persona representerar alltså en målgrupp.

Tanja är en livlig tjej och väldigt framåt för sin ålder. Hon skrattar mycket och använder händerna för att uttrycka sina åsikter.

Tanja

– Jag heter Tanja, är 13 år och bor med min mamma i Norrköping. Min pappa bor i Grekland. Mitt stora intresse, i alla fall just nu, är hästar och att chatta på nätet, säger hon. Jag frågar henne vad hon tycker om scouting. – Det verkar roligt, utbrister hon. Folk är trevliga och visar respekt och det tycker jag är viktigt. Att man är ärlig också. Scouter kanske verkar lite mesiga och är ute och leker och så, men dom verkar ha en bra gemenskap, hin ner hon precis avsluta innan mobiltelefonen ringer igen. Jag undrar vad som skulle kunna få henne att börja med scouting. – Just nu har jag ganska mycket med hästarna och i sko lan, men jag funderar på att ta med några polare och kolla in det i alla fall. Det verkar häftigt att åka på läger och träffa människor från hela världen. Kanske finns det några snygga killar där också. Tanja menar att man inom Scouterna verkar lära sig saker som kan vara bra att kunna för sin egen skull, som att göra upp eld till exempel. – Sen finns det ju scouter som hjälper människor i andra länder som kanske inte har det så bra som vi i Sverige. När man har allting serverat är det lätt att man tar saker för givet. Här i Sverige är det självklart att man ska ha den senaste mobiltelefonen medan det finns länder där man skulle vara glad om man hade någon telefon överhuvud taget. Jag är trött på allt snobberi! 13

Foto: Jonas Elmqvist

Intern kommunikation Kommunikation är en ömsesidig dialog mel lan avsändare och mottagare. Information är överföring av ett budskap från en avsändare till en mottagare.

Det kan göras på flera olika sätt, till exempel via en hemsida, mail- eller brevutskick, lappar, sms eller genom möten.

Brus

Öppenhet För att alla ska känna sig delaktiga är det viktigt med öppenhet. Alla medlemmar ska ha tillgång till väsentlig information för att kunna påverka, känna sig trygga och komma in i gemenskapen.

Öppenhet handlar inte bara om att styrelsen Sändare Kodning Budskap Mottagare Avkodning ska rapportera vad de håller på med, det hand lar också om att ni berättar för de andra i kåren Sändaren kodar sina idéer, känslor eller åsikter vad ni gör på era möten och bjuder in till olika till ett budskap. När mottagaren nås av detta aktiviteter. Framförallt de yngre scouterna be avkodar han eller hon budskapet och tolkar höver bli inspirerade och längta efter att få göra det som förmedlas. Brus är sådant som kan samma saker som de äldre scouterna gör, så att störa kommunikationen, det kan vara meka de stannar i scoutrörelsen. niskt brus men även mentalt. Demokrati Kommunikationsteori av Claude Shannon och Warren Weaver Demokratin i vår rörelse bygger på att alla har tillgång till information. Alla ska veta var Med intern kommunikation menar vi den informationen går att hitta och vem de kan kommunikation som sker inom Scouterna, mellan kårer, förbund, distrikt och Scoutrådet. kontakta om de vill veta mer. En annan viktig del i den interna kommunika tionen är den mellan medlemmar i scoutkåren och relationen till scouternas föräldrar. Här kommer tips på hur ni kan göra i er scoutkår.

Förbered gärna scouterna inför kårens årsmöte i god tid så att de har möjlighet att påverka besluten. Anpassa sedan mötet så att alla kan vara med och förstå vad som händer.

Era scouter har säkert många bra idéer. Ni kan skapa en fråge- och förslagslåda i scoutlokalen där de kan lämna sina tankar och funderingar när som helst.

yngre scouterna vill få terminsprogrammet skickat på mail. Kan ni bli effektivare när det gäller att informera era medlemmar och deras föräldrar?

Budskap För att ge omgivningen en tydligare bild av er scoutkår, kan ni formulera ett budskap som komplement till Scouternas huvudbudskap. Fundera igenom vad som kännetecknar er, välj sedan ut tre av de viktigaste sakerna och formulera ihop dem i en lättförståelig mening. Kom ihåg att ert budskap inte får motverka Scouternas huvudbudskap eller värderingar.

Relation till föräldrar För att få en bra relation till scouternas föräld rar är det viktigt att inte bara informera, utan också ge möjlighet till återkoppling. Föräldrar na måste få chansen att ställa frågor, diskutera eller bara säga hej till ledarna. Sätt gärna upp foton på ledarna i scoutlokalen så att föräld rarna vet vilka som tar hand om deras barn, var också noga med att lämna ut ledarteamets kontaktuppgifter.

Anpassning till målgruppen Tänk alltid på vem det är ni kommunicerar med och anpassa ert språk efter den personen eller gruppen. Som förälder eller ny scout är det inte säkert att man känner till scoutord som hajk och patrull. Försök alltid att för klara på ett enkelt och tydligt sätt vad det är ni menar. Istället för hajk skulle ni kunna säga utflykt med övernattning i tält och istället för patrull skulle ni kunna säga en liten grupp. Kanaler För att nå ut med information kan man an vända olika kanaler. Det kan tillexempel vara lappar, mail, hemsida eller sms. Välj kanal beroende på vilken typ av information det är och vilken målgrupp ni vill nå. Kanske föredrar seniorscouterna att få ett sms om att kvällens möte börjar senare, medan föräldrarna till de 16

Krishantering W Vid en kris, liten som stor, är det viktigt att rätt information når de inblandade. För att undvika ryktesspridning är det bra att hålla sig till fakta och berätta det som är relevant för de andra att veta. Du kan alltid få stöd och hjälp från ditt scoutförbund. Mer information om hur man hanterar kriser hittar ni i Scouternas krishanteringsplan.

Extern kommunikation För att kunna uppnå en förändring hos en per son eller målgrupp måste du ta dem upp för fem trappsteg. Målet kan till exempel vara att en person ska bli medlem i Scouterna. Steg 1 Medvetenhet – Scouterna finns Steg 2 Kunskap – Scouternas idé och vad vi gör Steg 3 Intresse – Intresserad av Scouterna Steg 4 Beredskap att agera – Hur blir man medlem? Steg 5 Förändrat beteende – Blir medlem AIDA-modellen av St. Elmo Lewis

Med extern kommunikation menar vi våra kontakter med alla utanför Scouterna som till exempel föräldrar och lärare, barn och ungdo mar, media, politiker, sponsorer med flera. Här kommer tips på hur ni kan göra i er scoutkår.

Syfte och mål Syftet med vår externa kommunikation är att tala om att vi finns och vad vi gör. Vi vill öka intresset för vår verksamhet och locka fler att stödja den. Vi vill också att fler ska känna sig välkomna och vilja bli scouter och scoutledare. Informella informatörer Alla scouter är viktiga kommunikatörer, informatörer och marknadsförare för vår verk samhet. Varje gång du möter någon förmedlar du en bild av vem du är. Har du på dig ett scoutplagg eller pratar om Scouterna förmedlar du dessutom en bild av vad en scout är, vad vi gör och vad Scouterna står för. Vid varje sådant möte har du chansen att visa upp vilken fantastisk ungdomsrörelse du är med i och hur mycket roliga och viktiga saker vi gör. Låt unga synas Scouterna finns främst till för barn och ung domar. Därför är det viktigt att de lyfts fram och företräder Scouterna, särskilt i den externa kommunikationen. Förbered en grupp ungdo mar så att de kan svara på frågor om er verk samhet och om Scouterna. Låt ungdomarna möta lokalmedia och andra externa grupper. Tänk på att det är de unga som ska synas även vid fotografering. Självklart ska vuxna finnas med som stöd.

Media Genom media finns fantastiska möjligheter att nå ut till allmänheten. Lokal radio, tidning och TV är ofta ute efter nyheter och spännande saker att göra reportage om. Att få lokalradion att göra ett inslag om en aktivitet i er kår är absolut ingen omöjlighet. Tänk igenom om ni har något ni vill berätta som kan vara av intresse för media och allmänheten. Fundera på vad ert budskap är, vem ni vänder er till och vad ni vill uppnå. Bjud in media W När ni har en idé till nyhet eller reportage är det dags att kontakta en journalist. Känner någon i kåren en journalist? Oavsett om ni redan har en kontakt eller inte så kan ni ringa upp och be att få prata med nyhetschefen. Tänk på att journalisten oftast vet betydligt mindre än du själv om Scouterna så var inte rädd att föreslå vinkel och innehåll. Undvik att använda ord som kan vara svåra att förstå om du inte är scout, till exempel kår, jamboree eller seniorscout. Många har en bild av att scouting bara hand lar om att slå knopar i skogen. Vilken sida av scouting vill ni visa upp? Förbered vad ni vill visa journalisten och tänk ut olika alternativ för fotografering. Tänk på att det är unga som ska företräda Scouterna och synas på bild.

Om ni har haft besök från lokaltidningen kan ni be att få läsa igenom texten innan den går till tryck. Då har ni chansen att rätta till eventuella sakfel. Ring och tacka efteråt för en bra artikel, det skapar goda relationer. Ni kan samtidigt passa på att tipsa om kommande arrangemang. Krishantering W Om det skulle hända en större olycka eller någon annan typ av kris i kåren, som kan intressera media, bör ni överlåta mediekontak ten till ert scoutförbund. Det kan vara svårt att hantera media i en pressad situation om man inte är van. Kolla upp vem som är ansvarig för den här typen av frågor i ert förbund så att ni vet vem ni ska kontakta. Läs mer i Scouternas krishanteringsplan. Webben Har ni en egen hemsida? Då har ni en otrolig möjlighet att informera om vad ni gör och locka nya medlemmar. Hemsidan ska ge en ärlig och positiv bild av er verksamhet och alltid vara uppdaterad med aktuella kontaktuppgifter. Vem talar hemsidan till? Förmodligen vänder den sig till flera målgrupper, både befintliga och blivande scouter och ledare. Försök att ut forma hemsidan så att alla känner sig välkomna och kan få svar på de vanligaste frågorna. För kortningar och interna uttryck stänger folk ute, så tänk på att använda ett lättförståeligt språk.

Trycksaker Flyers, affischer och broschyrer kan vara bra att använda när ni marknadsför er externt. Fördelen med trycksaker är att de går att ta med sig hem och läsa flera gånger. Glöm inte att ange vem avsändaren är och hur man kan komma i kontakt med er. Sponsring W Sponsring från företag kan vara ett sätt att finansiera er verksamhet och olika projekt. Många företag vill gärna bli förknippade med Scouterna eftersom vi har ett starkt varumärke som står för pålitlighet och engagemang. Tänk på att ert samarbete inte får strida mot Scouternas fundraising policy.

Foto: Magnus Fröderberg

Vad exakt behöver ni pengar eller material till? Vilka tänkbara sponsorer finns? Känner ni några företagare? Vilka vill ni själva förknippas med? Hur ställer sig företagen till sponsring? Vilka har de sponsrat tidigare? Sätt ihop ett erbjudande, sälj in idén och förklara fördelarna. Skriv sedan ett avtal så att båda parter är helt medvetna om vad som gäller.

Grafisk profil En grafisk profil används för att göra avsändaren tydlig och för att ge ett enhetligt och proffsigt intryck. Människor inom och utanför Scouterna kan enkelt känna igen avsändaren genom att rätt logotyp, färg och typsnitt används. Svenska Scoutrådet har en grafisk profil som används vid allt material som tas fram gemensamt av Scoutförbunden. Varje Scoutförbund har sedan sin egen grafiska profil för att utmärka enskild avsändare. Logotyper W Svenska Scoutrådets, Frälsningsarméns scoutförbunds, KFUK-KFUMs scoutförbunds, Nyk terhetsrörelsens Scoutförbunds och Svenska Scoutförbundets logotyper består av liljan (från WOSM) och treklövern (från WAGGGS). SMU Scouts logotype består av ett kors, som symbol iserar den kristna tron. Logotyperna får inte förvrängas eller ändras på något sätt. Frälsningsarméns scoutförbund KFUK-KFUMs scoutförbund Nykterhetsrörelsens Scoutförbund SMU Scout Svenska Scoutförbundet Svenska Scoutrådet 21

Typsnitt W En enhetlig typografi är en viktig del av den grafiska profilen. Oftast används olika typsnitt för rubrik och längre texter. Frälsningsarméns scoutförbund

Ma Ma Ma

Albertus Medium till rubriker

CG Omega används till längre texter

KFUK-KFUMs scoutförbund

Ma Ma Ma Ma

Gill Sans till rubriker

Garamond används till längre texter

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Ma Ma Ma Ma Ma Ma 22

Tuffy till rubriker

Geosans Light används till ingresser och bildtext

Garamond används till längre texter

SMU Scout

Ma Ma

LT Finnegan till rubriker

Dante används till längre texter

Svenska Scoutförbundet

Ma Ma

All text ska skrivas med Tahoma

Svenska Scoutrådet

Ma Ma Ma Ma Ma Ma Ma

Helvetiva Neue till rubriker och kortare texter

Garamond till längre texter

Script MT till betonade rubriker och bilder

Bilder har hög trovärdighet och kan enkelt förmedla kärnan i vår verksamhet. Samtidigt kan du med fördel använda bilder som utmanar människors uppfattning om Scouterna.

Foto: Magnus Fröderberg

Foto: Kim Rask

Foto: Peter Abrahamsson

Några ledord vid val av bilder är: mångfald, modernt, ungdomar, glädje och aktivitet.

Foto: Magnus Fröderberg

Bilder