Programworkshop

Programworkshop

Workshopunderlag – En snabbstart i det fÜrbundsgemensamma scoutprogrammet

-1-

Det här är ett underlag till dig som ska hålla workshop i det förbundsgemensamma scoutprogrammet. Se det som en grund för dig att inspirera ledare i att utveckla sina programidéer. Workshopen är uppdelad i sex delar som presenteras nedan. Använd workshopen i sin helhet eller anpassa och använd de delar som är lämpliga vid varje tillfälle.

Total tidsåtgång: cirka 2,5 h Mål: Ledarna ska förstå tankarna i det förbundsgemensamma programmet och få verktyg för att använda det i planeringen av den egna verksamheten.

Hjälpmappen: Till workshopen finns en hjälpmapp med bilder och dokument som är användbara vid genomförandet. Materialet finns på www.scout.se/program Mer information: På www.scout.se/program finns mer information om bakgrunden till det förbundsgemensamma programmet och hur processen gått till. Där finns också en informationsbroschyr och affischer att ladda ner, samt kontaktuppgifter.

-2-

Inledning: Presentationsövning scoutmetoden Tidsåtgång: 15 min Syfte med övningen: Att ge en tydlig start på workshopen, en öppningsceremoni som deltagarna kan känna igen sig i.

Material: Lappar med scoutmetoden (finns i hjälpmappen), namnlappar Förberedelse: Gör lika många lappar, träbitar, läderbitar etcetera som antalet deltagare. Skriv en del ur scoutmetoden på varje lapp/bit. Alternativt använder du bilderna som finns i hjälpmappen.

Genomförande: Välkomna varje deltagare. Vid behov ge dem gärna en namnskylt, exempelvis ett etikettark eller frystejp som du kan skriva med tuschpenna på, så att alla kan tilltala varandra med namn.

Låt varje deltagare dra en bit av scoutmetoden, redan innan ni samlas gemensamt. Se till att alla delar av scoutmetoden blir utdelade. Be sedan deltagarna leta i sin omedelbara närhet efter något som kan symbolisera just den bit av metoden de fick på sin lapp. Föremålet ska kunna tas med till storgruppen.

Det här blir en viktig reflektion och repetition av scoutmetodens alla delar. Samla deltagarna, välkomna dem och be dem till exempel uppge sitt namn, scoutkår, vilken bit av scoutmetoden de fick och vilken symbol de valde, samt att lägga symbolen i mitten av ringen. Börja gärna själv och glöm inte att tacka för varje bidrag. Avsluta med att upprepa alla delar i scoutmetoden. Var noga med att påpeka att metoden styr våra aktiviteter och även planeringsarbetet inför aktiviteter, när vi börjar använda oss av det förbundsgemensamma programmet.

Var också tydlig med att påpeka att det är helheten som gör scoutmetoden, det är först när vi använder oss av alla delarna tillsammans som det blir scouting. Metoden har funnits länge, och kommer att fortsätta finnas, vad som förändras i det gemensamma programmet är att vi förutom metoden lägger fokus på verksamhetens mål. För att nå målen krävs att vi gör medvetna val om vilka aktiviteter som ska genomföras.

Avsluta inledningen med att ge information om syftet med workshopen samt praktisk information om toaletter, längd på passet, när pausen är och liknande.

-3-

Revision av scoutprogrammet Tidsåtgång: 20 min Syfte med övningen: Att berätta för deltagarna vad det gemensamma scoutprogrammet går ut på och hur det skiljer sig från tidigare program.

Deltagarna ska få chans att fundera kring frågan varför scoutledare och scouter behöver definiera vad scouting är.

Material: Skyltar med vad som är det nya med programmet (finns i hjälpmappen).

Det ”nya” är heltäckande, gemensamt och modernt. ”Jag blev lurad”, insändare från Scoutmagasinet nummer 6/2008 (finns i hjälpmappen).

Programförklaringen (finns på www.scout.se/program).

Genomförande:

Berätta om bakgrunden till scoutprogrammet: När scouting efter ett par år spred sig började Baden Powell skicka ut brev för att berätta om hans tankar kring scouting, hur han ville att rörelsen skulle bedrivas utifrån de behov han såg för Englands pojkar i början av 1900-talet. Varje scoutavdelning skapade sin verksamhet utifrån dessa brev som han efter ytterligare ett par år samlade i boken ”Scouting for Boys”. Detta var den första versionen av scoutprogrammet, som en läroplan.

Behoven för barn och ungdomar förändras i takt med samhället och scoutprogrammet behöver med jämna mellanrum revideras för att möta de utmaningar som scouterna ställs inför i livet.

Sedan 2007 har scoutförbunden tillsammans arbetat med ett revisionsarbete för att utveckla scouting efter dagens samhälle och för att skapa ett gemensamt scoutprogram för alla scouter i Sverige.

En annan viktig orsak till programrevidering är att jobba fram en scoutidentitet, att göra scouting tydligt både för oss själva och för andra.

Övning: scoutidentitet Dela in deltagarna i mindre grupper.

Läs insändaren ”Jag blev lurad” samt Svenska Scoutrådets stadgar rörande dess syfte: ”Svenska Scoutrådets syfte är att möjliggöra för unga människor att utvecklas till ansvarsfulla världsmedborgare utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlagen och scoutlöftet.”

Detta är syftet med scouting, sedan uppnår vi det med det äventyrliga och aktiva program vi bedriver inom scoutrörelsen med hjälp av scoutmetoden.

Ge grupperna följande frågeställning: Tänk dig att du på väg hem en kväll stoppas av en främmande person. Han pekar på din scoutskjorta och utbrister. Är du scout? Vad gör ni, egentligen?

Vad svarar du på den frågan?

-4-

Vad är det då som är nytt med det förbundsgemensamma programmet?

Häng upp skyltarna i träd eller på lokalens väggar. Låt grupperna diskutera kort vad som menas med orden. Det är viktigt att låta grupperna själva i så stor utsträckning som möjligt komma fram till ordens innebörd.

Här nedan finns en kort sammanfattning av varje ord och som workshopledare kan du i slutet lägga till de delar av sammanfattningen som inte kommit fram i gruppdiskussionen.

Det är heltäckande (genomgripande) – programmet skapar en helhetsbild över vad vi vill med scouting där alla delar av det vi gör passar in i helheten. Det är helheten sammantaget som blir scouting. Kom också ihåg att allt vi gör är program, för att verksamheten ska bli bra gäller det att vi gör rätt sak i rätt sammanhang.

Det är gemensamt – vi blir genom ett gemensamt program en gemensam scoutrörelse i Sverige även om det kommer att finnas skillnader, och olika nischer, såväl mellan olika förbund som mellan kårer inom samma förbund. Scouterna är en rörelse som ska passa alla, det kräver en mängd skilda aktiviteter och sätt att utföra verksamheten. Det är helt okej så länge aktiviteterna syftar till att nå målen och så länge de genomförs med hjälp av scoutmetoden.

Det är modernt – programmet utgår från situationen barn och unga befinner sig i idag. För att klara det tror vi att avdelningen behöver göra medvetna val om vilka aktiviteter som bäst leder till måluppfyllelse. Det här innebär inte att vi per automatik ska förändra all vår verksamhet. Att fler barn använder datorer dagligen gör inte att vi behöver använda oss av datorer på våra scoutmöten. Ändå spelar den ökande datoranvändningen roll för oss.

Barn som tillbringar största delen av sin fritid framför datorn (och tv-apparaten) får sämre kondition, men de är också mer sällan ute bland jämnåriga och leker. Det här kan få betydelse för hur vi i Scouterna kan genomföra vår verksamhet. Kanske behöver vi lägga mer krut på att lära scouterna att fungera i en grupp, och kanske måste vi i ett inledningsskede sänka ambitionsnivån beträffande hur mycket scouterna orkar. På så sätt behöver vi ta hänsyn till omgivande förändringar även om vi inte alltid tar in dem i verksamheten.

Programmet är ett första steg i vårt gemensamma arbete med program. Genom att fortsätta att utveckla programmet, uppdatera form och innehåll blir det modernt och upplevs attraktivt framöver.

-5-

De nya åldersgrupperna Tidsåtgång: 20 min Syfte med övningen: Att diskutera varför Scouterna behövde nya namn på åldersgrupperna. Lära sig namnen och få en bakgrund till namn och symboler.

Material: Ålderstrappan (finns i hjälpmappen), lappar med orden Spårare, Upptäckare, Äventyrare, Utmanare, Rover med respektive ålderssymbol (finns i hjälpmappen).

Genomförande: Om scoutprogrammet ska gälla för alla scouter i Sverige behövs en revidering av åldersgrupperna, så att alla förbund kan känna sig hemma i dem. De nya åldersgrupperna har kommit till efter en noggrann analys av barn och ungas utveckling.

Berätta medan du visar ålderstrappan att scoutprogrammet riktar sig till barn och ungdomar mellan 8 och 25 år. För yngre intresserade kan scoutkåren, om den vill, bedriva prova på-program, men scoutprogrammets huvudmålgrupp ligger mellan 8 och 25 år. Under denna tid påbörjas scoutens livslånga personliga utveckling, som också fortsätter efter 25 år i utbildningsprogrammet.

Namnen är aktiva ord som väcker lust och känsla, en möjlighet att inspirera scoutledarna att bygga ett program som speglar personens utveckling och vilar i scoutings kärna och tradition. Genom att kåren börjar använda de nya namnen samtidigt som vi tillsammans utvecklar verksamheten kommer verksamheten att bli tydligare både för oss själva och för utomstående.

Tidigare namnbyten var till exempel på 1960-talet när blåvingar, vargungar och 1:a-, 2:a- och 3:e- klasscouter byttes till minior, junior, patrull och senior. Åttaåringarna i Scouterna har hittat ett spår och följer det vidare mot nya upptäckter. Äventyren blir allt större och scouten utmanar både sig själv och andra.

Spårare Spåraren har fått upp spåret på något nytt och vågar sig utanför sin hemmiljö med stort mod och upptäckarglädje. Ordet visar på viljan att upptäcka spåret och finna äventyret.

Upptäckare För upptäckarna öppnar sig nya möjligheter och tillsammans löser de alla problem.

Namnet spelar på äventyrslust och vilja att utforska den yttre och inre världen.

-6-

Äventyrare Äventyrarna utmanas i patrullen till nya möten och friluftsliv i allt större sammanhang, tillsammans reflekterar man över sin och andras insats. Ordet speglar strapatsen och spänningen på färden.

Utmanare Utmanaren ifrågasätter och ställs inför större uppgifter i ett allt tydligare internationellt sammanhang. Namnet fokuserar både på att individen och gruppen utmanas på olika plan och att man själv utmanar omvärlden.

Rover Roverscouten vandrar vidare utåt och bortåt genom att söka egna projekt och stötta andra i deras utveckling. Namnet är valt med hänsyn både till dess betydelse och för att poängtera de ökade internationella möjligheterna, genom att Rover är ett etablerat internationellt begrepp.

Till varje åldersgrupp finns en färg, ett typsnitt och en symbol som är en del av den ”grafiska profilen” för varje åldersgrupp till stöd för den som vill. Färgerna och symbolerna kan till exempel användas för inbjudningar till hajker och läger eller program för scoutmötena för att skapa en helhet och en ”identitet” för respektive åldersgrupp. De ”grafiska profilerna” blir successivt klara och kommer att finnas på www.scout.se/program och aktivitetsbanken.

Färgerna och symbolerna kan tolkas på olika sätt och här beskriver vi en tanke.

Grönt är ofta den första färgen och kan föra tankarna till något spirande och det grönskande. Räven är duktig på att spåra och visar väg för de yngsta scouterna.

Den blåa färgen ger utrymme för nya upptäckter och spänning och kan samtidigt associeras till vatten. Ficklampan sprider ljus i mörkret och ger utrymme för nya upptäckter.

Orange används ofta för varning och syns från långt avstånd och passar äventyrarscouterna oavsett äventyr. Symbolen kan ses som ett flammande berg eller del av en eldstad.

-7-

Mörkrosa eller närmare bestämt Magenta är en uppstudsig färg som provocerar och utmanar. Megafonen symboliserar någon som vill höras och bli tagen på allvar.

Gult visar på en mogen och utvecklad smak och kan associeras med exempelvis citroner.

Roverscouten tar till sig scouting i hjärtat och visar på gemenskapen i hela världen. Alla symbolerna bildar en helhet genom flamman som visar på ett brinnande engagemang och själva flamman är också symbolen för programmet.

Dela gruppen i mindre grupper, om möjligt så att ledare för samma avdelning hamnar i samma grupp.

Be dem att till varje åldersgrupp hitta på ett mötes-, hajk- eller lägertema, som associerar till åldersgruppens namn och åldersspann. Exempelvis Indiana Jones-läger för äventyrarscouter och Gissa bajset-möte för spårarscouter. De får max 5 minuter på sig.

Be sedan varje grupp presentera sina teman i storgrupp. Det gör inget om inte alla har kommit på teman till alla åldersgrupper. Skriv ner alla teman som presenteras, de kan komma till användning när kåren senare börjar fundera kring terminsplaneringen.

-8-

Scoutprogramplanering Passet är en introduktion till övningen ”Planera scoutverksamhet”.

Tidsåtgång: 20 min Syfte med övningen: Att belysa för deltagarna vikten av tankarna bakom planeringen av scoutaktiviteter. Syftet blir tydligt och det måste vara med från början.

Man kan med andra ord inte först hitta på ett antal aktiviteter och sedan försöka hitta anledningar till att man valde just de aktiviteterna.

Material: Ballongbild som visar hur de 14 målspåren hänger ihop (finns i hjälpmappen). För att utvecklas och kunna växa (lyfta) behöver scouten få öva sina färdigheter inom många målspår. Att hoppa över ett eller flera målspår kan liknas vid att punktera den ballongen. Konsekvensen blir att lyftkraften minskar och att barnen inte får lika många verktyg att växa.

Genomförande: ”Jag var redo, men på vadå? Svarar du Allt blir jag olycklig, det kunde lika gärna varit Inget i så fall.”, utdrag ur insändare i en av scouttidningarna.

Det förbundsgemensamma programmet är tänkt att underlätta för scoutledarna att göra ett äventyrligt program med ett genomtänkt syfte. Som scoutledare måste man tänka efter före.

Varför & hur

vad

Målen & metoden

aktiviteten

Scoutprogrammet är ett stöd till scoutledaren för att enkelt göra bra scoutverksamhet. Programmet utgör den röda tråden genom scoutens utveckling.

Projektet med att revidera programmet började med att undersöka vilka utmaningar barn och ungdomar i Sverige ställs inför idag.

Jag tänker på hur jag ska: • hitta och vara mig själv • älska och bli älskad • välja rätt • accepteras som den jag är och acceptera andra • hitta min livsåskådning • må bra Fem utvecklingsområden och 14 målspår Scouterna gör unga redo för livet! I Scouterna får barn och unga möjlighet till personlig utveckling. I Scouterna kan det definieras som utveckling inom fem områden.

-9-

Vi har valt att använda nedanstående ord för att beskriva de fem utvecklingsområdena.

• Social utveckling - Gruppen • Fysisk utveckling - Kroppen • Andlig utveckling - Tron och livsfrågorna • Känslomässig utveckling - Känslorna • Intellektuell utveckling – Tanken Vad som är specifikt för Scouterna är att vi vill vara med och stötta barnens utveckling inom alla fem områdena. Flertalet andra ideella föreningar riktar in sig på ett eller kanske två utvecklingsområden.

Att skapa verksamhet som på ett naturligt sätt innehåller aktiviteter riktade till alla fem utvecklingsområden kan dock kännas svårt. Det blir omfattande och som ledare finns ofta en oro att man missar något. Därför har utvecklingsområdena brutits ned till mål för varje åldersgrupp. Den kår som arbetar med alla målspåren täcker per automatik in alla utvecklingsområden.

Målen för åldersgrupperna är utformade så att de ger en naturlig stegring och hänger samman som ett spår genom åldersgrupperna. De berättar inte vad avdelningen ska genomföra för aktiviteter, utan ger en beskrivning av en normal utvecklingskurva för barn inom respektive målspår och något att ha som grund i planeringen.

Målspåren har inga vattentäta skott emellan sig. Det är med andra ord inte meningen att man ska träna på ett målspår i taget. Istället kan man relativt lätt hitta aktiviteter där scouterna får delar av flera målspår samtidigt. I Aktivitetsbanken är det meningen att det tydligt ska framgå vilka målspår olika övningar riktar sig mot.

De 14 målspåren Ledarskap Aktiv i gruppen Problemlösning Kritiskt tänkande Existens Egna värderingar Fysiska utmaningar Relationer Aktiv i samhället Förståelse för omvärlden Fantasi och kreativt uttryck Självinsikt och självkänsla Känsla för naturen Ta hand om sin kropp.

Rätt sak på rätt plats Allt vi gör är program. Varje scoutledare måste se till att göra rätt aktivitet i rätt sammanhang. Gör saker där de förekommer naturligt, locka barnen till att öva inför en spännande strapats och lär barnen se syftet med en övning.

Vilket stöd kommer att finnas i det framtida arbetet?

- 10 -

Det kommer att tas fram en hel del stödfunktioner som är tänkta att hjälpa ledare i att skapa intressanta och roliga program för scouterna.

Några av dessa är: • Ledarbok • Scoutböcker, som även ledaren kan använda för tips på teman, aktiviteter och annat som går att bygga vidare på.

• Onlinestöd, bland annat i form av en utvecklad aktivitetsbank, www.aktivitetsbanken.se • Terminsprogram för Spårare, Upptäckare och Äventyrare som kan användas som inspiration och grund för egen planering. De finns på Aktivitetsbanken.

• Guide till den nya ledaren • Gemensamt märkessystem för märken kopplade till programmet

- 11 -

Planera scoutverksamhet Tidsåtgång: 70 min Syfte med övningen: Att deltagarna får använda sig av det ni tagit upp i tidigare övningar och diskutera med varandra kring tankarna. Övningen är en form av reflektion för att minnas, använda och befästa vad som sagts under passet. Genom att ge deltagarna chansen att omedelbart starta processen med att planera sin verksamhet, till exempel genom att göra ett terminsprogram, ökar möjligheterna att tankarna i det gemensamma programmet får genomslag i den faktiska verksamheten.

Material: Programförklaringen (finns att ladda ner på www.scout.se/program), målspåren (finns i hjälpmappen) Genomförande: Det förbundsgemensamma programmet syftar till att få ledare och scouter att tänka efter före, att skapa en helhet som gör att det alltid går att svara på frågan varför vi gör en viss aktivitet. Den helheten kan skapas på flera sätt. Ett sätt är att bygga ett terminsprogram utifrån ett speciellt tema. Det kan till exempel handla om en bok där varje scoutmöte bygger på ett specifikt kapitel. I den här övningen handlar det istället om att bygga upp terminen utefter ett gemensamt slutmål. Fler konkreta tips på att planera program finns i ledarboken och på www.aktivitetsbanken.se. Om möjligt: dela upp gruppen åldersgruppsvis, om detta inte är möjligt får ledarna i respektive grupp avgöra vilken åldersgrupp de ska arbeta med.

Låt grupperna läsa in sig på vad programmet säger om de olika målspåren för ”deras” åldersgrupp.

Ge gruppen i uppdrag att ta fram en avslutningsaktivitet (exempelvis en dagshajk, en övernattning eller kanske en loppmarknad där överskottet skänks till välgörande ändamål). Bygg gärna vidare på det tema grupperna kom fram till i övningen om åldersindelningen. Om detta inte känns relevant bör gruppen uppmanas att komma fram till ett nytt tema som ska användas under avslutningsaktiviteten. Under aktiviteten ska scouterna få använda sig av kunskaper som kan hänföras från målspåren för den aktuella åldersgruppen. Se till att de är så konkreta som möjligt om vad som ska göras under aktiviteten. Ju mer i detalj deltagarna planerar avslutningen, ju lättare blir fortsättningen.

När gruppen beslutat om avslutningsaktivitet får de i uppdrag att fundera kring vad scouterna behöver kunna och göra i förväg för att det ska bli en så bra aktivitet som möjligt. Gruppen skriver upp kunskaperna som behövs till vänster på ett papper, där beskriver de också kortfattat hur aktiviteterna hänger ihop med målen för åldersgruppen. Tolka begreppet ”kunskaper som behövs” väldigt brett. Visst handlar det om färdigheter som krävs för att klara av aktiviteten, det kan till exempel handla om att kunna paddla kanot, slå upp tält och laga mat. Men det har minst lika mycket att göra med kunskaper som behövs för att upplevelsen ska bli bästa möjliga. Är man på en ö med rikt fågelliv ökar glädjen om man också kan se skillnad på de olika fåglarna. Samlas gruppen på kvällen för att sjunga vid lägerbålet ökar trivselfaktorn om alla scouter faktiskt kan sjunga med i åtminstone någon av sångerna. Och så vidare. Dessutom vill vi ge våra scouter minnen för livet, då är det viktigt att

- 12 -

scouterna kan metoder för att dokumentera sina upplevelser, det kan man bland annat göra genom fotografering, bloggande, skriva dagbok eller bara genom att reflektera över vad som hänt under dagen.

När uppräkningen av alla saker som scouterna behöver kunna är gjord, ber du deltagarna kontrollera att de har fått med alla (eller i vart fall flertalet) målspår som finns för den specifika åldersgruppen. När de är klara låter du dem fylla i datum till höger om varje aktivitet. Där har de ett färdigt terminsprogram! Vad som krävs sedan är att involvera scouterna i planeringen och att planera de enskilda avdelningsmötena i detalj. Tydliggör också att de gärna kan göra motsvarande övning från början med scouterna.

Ge varje grupp några minuter att fundera på hur de med utgångspunkt från det gjorda terminsprogrammet skulle kunna lägga upp ett avdelningsmöte. Vilka lekar skulle passa? Vilka övningar? Hur kan de inleda och sluta mötet? Påminn om hjälpen de kan få, bland annat i Aktivitetsbanken, scoutböckerna och ledarboken.

Låt varje grupp redovisa huvuddragen för sina tankar.

Avslutning: Berätta för deltagarna att de har lagt grunden för terminsprogrammet, inklusive ett färdigplanerat scoutmöte. Vad som återstår är att planera varje scoutmöte på samma sätt som de just provat på. Till detta kan de använda tidigare aktiviteter eller hitta på helt nya. Hjälp med arbetet att ta fram den faktiska aktiviteten finns att få i Aktivitetsbanken, i litteratur som är kopplat till det förbundsgemensamma programmet och genom de erfarenheter scoutledarna redan har.

Svårare än så är det alltså inte!

Om det finns tid kvar ägna några minuter åt att fundera över stegring. Finns någon koppling mellan åldergrupperna? Om inte - hur kan kåren jobba för att i framtiden få in stegring mellan åldersgrupper som en naturlig del i verksamheten?

Fråga om det känns bra? Diskutera känslorna.

Tryck åter på vilken hjälp ledarna kan få.

Hur går vi vidare? Ägna en stund av avslutningen att prata med ledarna hur de ska sprida idéerna i det gemensamma programmet vidare till övriga ledare, hur de resonerar kring att byta åldersgrupperna om de inte redan börjat med de nya namnen och så vidare.

När det är dags att köpa böckerna kan de få dessa gratis genom ett samarbete med studieförbunden. Information om detaljerna i samarbetet finns på www.scout.se/program

- 13 -