Scout nr 1, 2019

SCOUT

EN TIDNING FÖR DIG SOM GILLAR ÄVENTYR OCH UTMANINGAR.

NO1 | 2019

NO1|2019

LÄGER

FÖRDJUPAT TEMA

Äta ute

Vinterfrukost

TESTPATRULLEN: BÄSTA LAMPAN

VINTERFJÄLL: UTMANING I KALLT KLIMAT

I HUVUDET PÅ EN ROVER • VAD SÄGER SCOUTER SJÄLVA OM SKÄRMTID? APPAR MED MEDKÄNSLA • LOCKER ROOM TALK VILL STOPPA SKITSNACKET

AKTUELLT: HÖJDPUNKTER PÅ DEMOKRATIJAMBOREE

Någon du känner förändrar världen varje dag Det kan vara den som vågar säga ifrån när någonting är fel, eller visar omtanke om de som behöver.

Känner du någon som får saker att hända och som aldrig slutar kämpa? Kanske har den personen redan förändrat världen, i alla fall för dig. Vi tycker att dessa egenskaper beskriver en värdebaserad ledare.

Vem tänker du på just nu?

Nominera en ung ledare under 25 år på ungtledarskap.se senast den 31 januari så att vi kan tacka dem för det de gör varje dag. #ungtledarskap

FÖRSTA ORDET Vad vill du lära dig i år?

JAG HAR AVLAGT en hel del nyårslöften genom åren.

Några har jag hållit, andra inte. Men den gemensamma nämnaren för mina nyårslöften är att jag försöker göra om dem från förbud till något lustfyllt som ska leda till att jag lär mig något nytt.

I det här numret av Scout berättar vi om hur vi påverkas av att ständigt använda skärmar. Så om jag nu skulle minska min skärmtid: vad är det jag vill göra istället?

JAG VILL LÄSA fler böcker, baka och träffa människor jag tycker om. Och så vill jag lära mig nya saker. Visst, jag lär mig massor genom att läsa artiklar om vem som regerade i England på 1800-talet och kolla Youtubefilmer om hur man kan göra sin egen marsipan. Men det är något annat att lära sig saker genom att göra.

I HÖSTAS ÅKTE jag

alldeles själv till en liten ort i Portugal vid Atlantkusten, för att lära mig surfa där vågorna är som allra bäst. Jag var så nervös. Dels för att jag inte kunde föreställa mig att jag skulle kunna komma upp på

Tyck till om tidningen!

2 X TIPS:

brädan, dels för att jag var rädd för kraften i vågorna. Men jag kom upp och jag stod på brädan i säkert flera sekunder. Jag fick låta hjärnan jobba med kroppen, försöka låta bli att tänka för mycket och bara hänga med. Vad jag fick på köpet? Massor av nya kompisar från hela världen som också ville lära sig något nytt.

VAD BLIR DITT löfte för 2019?

Vad vill du lära dig?

Anna Nilsson, chefredaktör Att du tycker tidningen är läsvärd är det viktigaste för oss. Fortsätt att höra av er till redaktionen@scout.se.

Peppa dig att lära nytt med intressemärken

Intressemärken är ett sätt att motivera sig själv och sina scoutkompisar att lära sig nya saker.

Det här är två av våra favoriter just nu, men det finns fler än 40 till!

Hajka mitt i vintern

Ska ni gå, åka skridskor eller skidor till övernattningsplatsen? Vad ska ni äta? Och vad ska ni packa med er? För att du ska få märket Vara ute vinter ska du vara med både i förberedelserna, om genomförandet och utvärderingen av en du läsa se kan t. h c u o o c r s å övernattning utomhus under vintern. Kom tk På ria scou r ihåg att det är bra att ta foton och anteckna S:ta Ma coutkår som ä en ls s så att din nästa vinterhajk blir ännu bättre!

Mölnda öra egna märk tt g och a a i rn a e ln Märket funkar för alla åldersgrupper. jk ga ha ullerna, för patr lättare lära sig tt a r ! fö s namn varandra

FOTO: HAMPUS WESTMAN

Läs mer

Det krävs både förberedelser och mod för att ställa sig på scen och spela teater. Med intressemärket Spela övar du på att skriva manus, regissera, visa känslor och våga ta plats. Att sätta upp en teaterföreställning kräver dessutom samarbete som gör att ni lär känna varandra i gruppen bättre. En bonus är att ni kan dra in pengar till er verksamhet (eller ett välgörande ändamål) genom att bjuda in publik och sälja biljetter!

FOTO: JONAS ELMQVIST

Ta plats på scen

03

03

40 X NYÅRSLÖFTEN

08

RAPPORT

Intressemärken ska peppa till att lära nytt. Passar något dina nyårslöften?

FRÅN USA

Förhandstips inför världsscoutjamboreen.

10

25 26

SÄKER I EXTREMA FÖRHÅLLANDEN

KORT

GUIDE TILL ROVERSCOUTING ÅSIKTSFRIHET

1 000 scouter beslutade om framtiden på Scouternas Demokratijamboree.

22

LINN BERÄTTAR

"Som rover handlar det om att hitta sig själv i livet."

33

TESTPATRULLEN

Spårare ger sig ut på ljus jakt.

04

16

VAD GÖR SKÄRMTID?

Scout har läst på om hur den mänskliga hjärnan fungerar och vad det betyder i en vardag där allt fler gör allt mer med mobilen i handen.

36

INNEHÅLL

RUKOST F Världen bortom havregrynsgröt.

1.2019

Medarbetare i det här numret: Vad äter du före en tuff utmaning?

15

EMPATI­AMBASSADÖR

Paulina Olsson om appar som binder oss samman.

– Dagen innan ett mara­ ton äter jag obscena mängder pasta och dricker extra. Jag drar ner på protein och fett. På kvällen äter jag en påse bra lösgodis för att fylla glykogen­förråden. Till frukost före loppet dricker jag juice och äter två skivor vitt bröd med smör och marmelad.

Christoffer Hiding kom 36:a på senaste Stockholm Marathon. (På bilden påhejad av mamma Ingalill.) Ett maraton är 4,2 mil och Christoffers bästa tid är två timmar, trettionio minuter och fyrtiosex sekunder. När han inte springer sjunger han souliga versioner av barnvisor för sin åtta månader gamla dotter Judith. I det här numret skriver han om frukostar för frusna på sidan 30.

38

– Inför en tuff utmaning, till exempel om jag ska springa ett lopp, äter jag gärna någon pastarätt eftersom det både ger energi och är gott.

SISTA ORDET

29

Shanga Aziz, ordförande i Locker Room Talk, om att som ung våga ta saker i egna händer.

Följ med till ett läger där alla visste vad som skulle hända redan innan.

LOCKA

MED FÄRRE ÖVERRASKNINGAR

Sanna Tedeborg, 25 år från Alingsås, löptränar gärna i alla väder. I det här numret fotar hon scouterna som tappert testar ficklampor i ösregn. Bilderna hittar ni i Test­ patrullen på sidan 33.

Håll utkik efter din symbol i tidningen!

A

Spårare 8–10 år

Utmanare 15–18 år

Upptäckare 10–12 år

Rover 19–25 år

Äventyrare 12–15 år

Ledare och kår

Aktivitetsbanken

Scouterna finns överallt! Häng med oss i sociala medier, och anmäl er till nyhetsbrevet här: www.scouterna.se/nyhetsbrev

Tidningen Scout är Scouternas medlemstidning. Hem­ sida: www.scout.se Adress: Scouterna, Box 420 34, 126 12 Stockholm Ansvarig utgivare: Petra Lindskog Chefredaktör: Anna Nilsson Produktion: Spoon Publishing R ­ edaktör: Marie-Louise Olsen Art director: Karin Schaefer Creative director: Niklas Thulin Omslagsfoto: Sanna Tedeborg Tryck: Sörmlands Printing Solutions Prenumeration: Kontakta medlemsregistreraren på din lokala scoutkår. Annonsförfrågan: annons@scouterna.se

05

AKTUELLT

Vad händer? Här listar vi härliga arrangemang och roliga aktiviteter, både i Sverige och utomlands.

Un

de

ry

tan

Lagom till terminsstart lan­ seras helt nya terminsprogram för spårare och upptäckare.

Båda fokuserar på vatten med koppling till de globala målen.

För spårarna blir det en upptäcktsfärd tillsammans med Tofs där de får undersö­ ka allt spännande som sker bland växter och djur under vattenytan.

För upptäckarna blir det en termin full av äventyr. Den börjar med att scouterna an­ länder till Atlantis, och väl där ska de försöka förstå varför staden sjönk i havet och vad invånarna hade kunnat göra för att hjälpa varandra.

Det finns två nya intresse­ märken som går att koppla till terminsprogrammen – Under ytan och Vatten.

Va tte n

Laddagnraemrmen

pro termins / terna.se på scou ting. u o c s leda

TRÄNA DIN HJÄRNA NORSTEDTS, UTGIVNING MARS 2019 Vi vet att det är bra att röra på sig och hålla i gång kroppen, men visste du att det också går att träna sin hjärna?

Den norska neurologen Kaja Norden­ gen har skrivit en bok om hur bland annat sömnen påverkar din hjärna och hur du kan utmana hjärnan genom att till exempel spela instrument och lära dig nya språk. Dessutom tipsar hon om övningar där du får träna minnet och låta hjärnan jobba med gåtor. © 2018 DISNEY

Spela dig jorden runt When in Rome är ett nytt spel där riktiga människor från hela värl­ den ställer frågor för att du ska lära dig mer om deras kulturer.

Guiden Alexa förklarar reglerna så att det är enkelt att komma i gång. Spelet finns än så länge bara på engelska.

Läs mer: www.voiceoriginals.com

Skönaste scoutjackan

Nypremiär för en älskad elefant BIOPREMIÄR 29 MARS

Scout View blir Scout Trails Det uppmärksammade projektet Scout View byter namn till Scout Trails. Och det samtidigt som tjänsten lanseras i Norge. Fler länder är på gång. På Scout Trails kan du dokumentera stigar du gått på med 360-kamera, och upptäcka andras favoritstigar.

Läs mer: Du hittar den nya sajten på www.scouttrails.com.

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

FOTO: VOICE ORIGINALS

Scouternas nya jacka är tillverkad av 100 procent ekologisk bomull med lätt vattenavvisande yta behandlad med ekologiskt vax.

Pris: 1 190 kr på scoutshop.se.

Regissören Tim Burton har gjort en ny version av sagoäventyret om Dumbo, den lilla cirkus­ elefant­ungen med de stora öronen. Som alltid när Burton är inblandad lär det bli en visuellt magisk filmupplevelse. Norska popstjärnan Aurora sjunger ledmotivet ”Baby mine”.

06

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Djupdykning

FOTO: NATHALIE MALIC

Påverka bilden av vad skönhet är Med metodmaterialet Action on Body Confidence fortsätter vi att upptäcka och undersöka hinder för att vara sig själv.

Genom att skapa förändring och påverka både influencers och beslutsfattare bidrar vi till en värld där ingen behöver bekymra sig över sitt utseende.

Har du och din kår genomfört ett Action on Body Confidence-projekt där ni påverkat?

Mejla till redaktionen@scout.se så att fler kan få ta del av det ni åstadkommit.

Sprillans ny

FÄLLKNIV

På scout.se hittar du en tävling där du kan vinna Scouternas alldeles nya fällkniven, som självklart också finns att köpa på scoutshop.se.

Pris: Från 469 kronor.

ÅK I SOMMAR

Vill du veta m

er?

Det är hög tid att planera sommarens även­ tyr – en del av ansökningarna stänger redan i slutet av januari. Det finns som alltid en hel del att välja mellan. Vi listar några av dem här.

Om du är nyfiken o ch vill veta mer hittar du artiklar om tidiga re års arr angeman på scout. g se. Mer in fo om vad som händer i å r och hur du an söker finn s på scoutserv ice.se.

LEDA FÖR EN HÅLLBAR VÄRLD

BLÅ HAJKEN

Datum: Se scoutservice.se för exakt datum.

Plats: Någon av Sveriges skärgårdar.

Målgrupp: Äventyrarscouter.

Så funkar det: Leda för en hållbar värld blir i år ett mäktigt äventyr till sjöss. Fokus kommer att ligga på ledarskap och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Målet med Leda för en hållbar värld är att ge unga redskap för att göra skillnad för en bättre värld.

Arrangemanget genomförs i samarbete med Försvarsmakten och Scouternas folkhögskola.

Datum: Jägarna 22 juli–1 augusti 2019 och Forsfararna 8–19 juli 2019 Plats: Värmland och Jämtland.

Målgrupp: Utmanarscouter.

Så funkar det: I sommar genomförs båda varianterna av vildmarks­äventyret Blå hajken. Fors­ fararna vandrar genom stiglösa skogar i Värmland, bygger flottar och åker nedför Klarälven. Jägarna vandrar i de jämtländska fjällen. Färden går där inga andra människor rör sig, utanför rösade leder längs forsande jokkar. I Blå hajken ingår också utbildningen Leda scouting i samarbete med Scouternas folkhögskola.

EXPLORER BELT Datum: 18 juni–9 juli 2019.

Plats: Irland.

Målgrupp: För dig mellan 16 och 20 år.

Så funkar det: Explorer Belt är ett stort scout­ äventyr där du möter en annan kultur medan du tillsammans med en parkamrat gör en 16 mil lång och utmanande vandring. I år går Explorer Belt på Irland.

FAMILJEVECKOR PÅ MULLFJÄLLET Datum: 21 juli–27 juli 2019 Plats: Mullfjällstationen nära Duved Målgrupp: Familjer.

Så funkar det: Under Scouternas familjeveckor vid Mullfjällstationen möts familjer med scout­ anknytning – barn, ungdomar och vuxna – som vill uppleva sommar på Jämtlandsfjället. Upptäck platser och smultronställen som annars är svåra att hitta.

EUROPEAN JAMBOREE I POLEN 2020 Datum: 27 juli–6 augusti 2020.

Plats: Polen.

Målgrupp: För dig mellan 14 och 18.

Så funkar det: I vår öppnar ansökan till nästa sommars stora europeiska scouthändelse – den europeiska jamboreen i Polen. Temat är ACT, som betyder ungefär agera på svenska.

Tillsammans med scouter mellan 14 och 18 år från andra länder i Europa får du uppleva äventyr och skapa verktyg för att göra skillnad i ditt lokal­ samhälle. Håll koll på scoutservice.se.

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

TÄVLA O M FÄLLKNIV EN! Läs mer på scout.se.

Tipsa oss!

Vad händer i er kår? Anordnar ni till exempel spännande aktiviteter som är intressanta för alla scouter? Det finns utrymme för just era berättelser i tidningen eller på scout.se. Skicka era tips till: redaktionen@scout.se.

07

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Världsförbättrarprojektet

låter barn påverka demokratiskt

Ett sätt att jobba med samhällsengagemang är att bidra till att fler får möjlig­ het att bli scouter. Du kan till exempel göra en egen insamling till Scouterna på Facebook så att fler barn och unga kan få uppleva en trygg och menings­ full fritid hos oss.

Det kan vara extra kul att göra när du fyller år, firar någon högtid eller om du bara känner för att göra något gott.

Läs mer: www.facebook.com/fundraisers.

Hur är lägerplatsen i West Virginia?

FOTO: ANTON NILSSON

Elin Vilhelmsson, 22 år, från Torns scoutkår i Lund, åker i sommar till världsscoutjamboreen i Nordamerika som ledare. Hon har varit på lägerplatsen i West Virginia förut.

08

Elin, hur hamnade du i The Summit Bechtel Reserve, som är platsen för nästa världsscout­ jamboree i USA? – Jag letade efter ett spännande scoutäventyr inför sommaren 2013 och ansökte om att bli en del av den svenska kontingenten till Boy Scout of Americas nationella jamboree, som var invigningen av lägerplatsen. Vi var åtta svenska scouter och två ledare som åkte.

Som till exempel?

– Det var en helt annan typ av scouting än vad jag var van vid. Det var mindre reflektion och mer fy­ siskt krävande aktiviteter, som klättring, kajak och ziplines. För mig blev lägret också ett möte med en ny scoutkultur. Överallt pågick också ”patch trading”, det vill säga att byta märken. Ibland var det kö utanför vår by för att många ville byta märken med oss svenska scouter.

Berätta, hur var det?

– Bara att åka på ett stort scoutläger i USA när man är 17 år är ju en utmaning. Jag hade aldrig varit utanför Europa tidigare. Vi var 40 000 scout­ er totalt. I efterhand kan jag se att själva läger­ upplevelsen har fått mig att prova nya saker. Jag fick verkligen utmana mig själv genom att prova en del krävande aktiviteter.

Har du några tips till de som ska åka till sommarens världsscoutjamboree?

– Försök att gå mycket, gärna på grus och i back­ ar. Vädret växlar mellan jättevarmt och åskskurar, så var beredd, både fysiskt och mentalt, på att det kommer att bli varmt och svettigt. Du kommer att bli trött, men det är jäkligt kul ändå.

ILLUSTRATION: KRISTIN LIDSTRÖM

Gör så att fler får uppleva scouting

Under två år framåt kommer 10 000 scouter mellan 8 och 12 år gå i en demokratiskola. Hela 500 lokala demokratiprojekt ska planeras och genomföras. I demokratiskolan ska man lära sig att själv aktivt arbeta demokratiskt för att förändra saker i sin egen närhet.

Under vintern utvecklas demokratiskolan. Det ska tas fram verktyg och metoder till ett så kallat påverkanspaket för scoutkårernas patruller.

Det kommer också att finnas möjlighet att ansöka om föreningsbidrag för att stötta patrullernas lokala demokratiprojekt.

Påverkanspaketet är till för alla och kommer finnas att ladda ner. Projektet genomförs med stöd av Postkodlotteriet.

Håll utkik: scoutservice.se.

TRYGG I MAGISKT MÖRKER Scouternas programgrupp har tagit fram fem sprillans nya intressemärken. Ett av dem är Mörker, som ju kan vara både spännande och skrämmande.

Mörkermärket ska få dig att känna dig trygg i mörkret, förstå hur underbart mörker kan vara och känna hur magisk en vacker natt är. Märket riktar sig till upptäckarscouter och uppåt, men kan tas av alla åldersgrupper.

Läs mer: scout.se.

Bästa bilden

I SCOUTERNAS FOTOTÄVLING

Sommaren 2018 pågick en fototävling där scouter kunde skicka in sina bästa bilder från scouting på sjö och vatten.

Bland de 110 tävlande bidragen korades vinnaren Peter Romin från Järlindens scoutkår.

Se mer: fler vinnarbilder, och mer att läsa om vinnarbilden, finns på scout.se.

”Det ser onekligen fantastiskt ut och det var det.

Men det vi alla kommer ihåg från den platsen, och som vi berättar om – är vad som hände efteråt.

När vi diskat kvällsmaten gick vi i väg för att titta på omgivningarna. Plötsligt tyckte vi att vi hörde brusandet mer än tidigare, så vi gick tillbaka mot tälten och insåg att de hade öppnat damm­luckorna på kraftverket uppströms ...” Peter Romin, om bilden.

HÄNG MED PÅ THE DAILY MILE Alla ska kunna vara med och det ska vara enkelt och gratis. Det är grunden för projektet The Daily Mile, som handlar om att 15 minuters fysisk aktivitet utomhus gör att du mår bättre och förbättrar din koncentration.

Projektet är en succé i många länder och nu har även skolor i Sverige börjat anmäla sig. Vill din scoutkår också haka på?

Läs mer: www.thedailymile.co.uk.

Peppa och preppa

inför världsscoutjamboreen Vad är smart att packa med sig?

– Skippa bomullsstrumporna och satsa på riktigt bra funktionsstrumpor, för du kommer att gå ganska långt i bergen för att ta dig mellan aktivi­ teterna. Ta med många svenska scouthalsdukar och märken, så att du också kan bli en del av byteskulturen. Det får gärna vara lägermärken eller kårmärken, men tänk på att du ska kunna berätta om bakgrunden till märkena.

Har du något annat bra tips för den som åker på ett stort scoutläger?

– Skriv dagbok. Jag skrev några meningar varje dag om vad jag upplevt. Det är så kul att titta tillbaka på nu några år senare, för man glömmer så snabbt detaljer.

Mer info inför världsscoutjamboreen finns på jamboree.se.

I sommar åker närmare 2 000 svenska scouter till Nordamerika för att uppleva en världsscoutjamboree.

I nästa nummer av Scout kommer vi att berätta mer om scouting i Nordamerika och hur du bäst förbereder dig inför ett stort läger, oavsett om du är en av de som ska till West Virginia eller till ett scoutläger på hemmaplan.

Då får du också möta några av de unga talespersoner som kommer att rapportera från världsscoutjamboreen. De är lite som svenska utrikeskorrespondenter.

09

SCOUT PÅ UTMANING

ISKALLT LÄGE Leenden byts mot oroliga blickar när solen sjunker och temperaturen snabbt faller. Scout är på Vinterfjäll, en utbildning för den som vill lära sig att leda scouter i Sveriges mest utmanande miljöer.

TEXT OCH FOTO: ERIK ARDELIUS

Lisa Zackrisson har varit på flera fjällturer på vintern med sin familj, som alla är scouter. Men veckan på Mullfjället var första lägret på egen hand. ”Jag fick lära mig att ta mer ansvar för mig själv, med allt ifrån packning till matlagning.”

10

Kursen Vinterfjäll tar upp allt från snö- och lavinkunskap till fjällräddning, utrustning och att välja tur efter förmåga. Många läser den tillsammans med kursen Sommarfjäll.

N

ATTEN HAR VARIT kall utanför Scout­ ernas fjällanläggning Mullfjälls­ stationen utanför Duved. Under den stjärnklara himlen har temperaturen sjunkit till -21 grader ­­– väderförhållanden som inger respekt även bland erfarna fjällresenärer. Inne i stugan är det däremot varmt och skönt. Stämningen är förvän­ tansfull. En grupp hajkdeltagare packar sina ryggsäckar inför dagens utflykter.

VI HAR HAMNAT mitt i Vinterfjäll, en utbild­ ning där Scouternas folkhögskola utbildar friluftsledare i hur man leder scouter i utmanande och potentiellt farliga förhål­ landen.

– Vinter på kalfjället är bland det mest extrema väder vi har i Sverige. Det ställer stora krav på förberedelser, utrustning och att man är flexibel som ledare, säger Viktor Lindström, en av friluftsledarna som deltar i kursen.

Det har gått ett drygt år sedan Viktor och de sju andra deltagarna var här på första delkursen. Den här veckan får de praktisera sina kunskaper med hajkdeltaga­ re som är på Mullfjället på vinterhajk.

FÖR NÅGRA TIMMAR sedan var planen att skida bort mot Forsabodarna för över­ nattning i tält, men det kalla vädret tvingar gruppen att tänka om. Flera av hajk­

Platsen för lägret är strax under trädgränsen på Mullfjället några kilometer från Duved, nära Åre.

deltagarna saknar full vinterutrustning och ledarna tänker inte ta några risker.

Efter noga över­vägande bestämmer de sig för att dela gruppen i två. Hälften ska ta en dagstur och avsluta med övernattning i tält bakom stugan, för att snabbt kunna ta sig in om det blir för kallt.

DEN ANDRA GRUPPEN – de som har utrust­ ning – ska ta sig upp på kalfjället och bygga tillfälliga skydd för övernattning, bivacker.

Så här har det varit hela veckan: här uppe bestämmer väder och vind. Det är bara att anpassa sig.

VIKTOR LINDSTRÖM JOBBAR till vardags som ingenjör i Borås. Han sökte utbildningen för att lära sig mer om hur man rör sig säkert på fjället vintertid.

– Fjället har alltid lockat mig. Jag vill göra så att fler barn och ungdomar ska kunna ta del av det finaste vi har i

11

En hajkdeltagare, Frida, är nedkyld och Sofia Ejderby hjälper henne att få upp värmen innan hon får hjälp ned till scoutstugan. Dagen efter ligger Frida nedbäddad med feber.

Alfons Linder, 15 år, från Hjärnarps scoutkår, hade aldrig åkt längd­ skidor innan han kom till Mullfjället.

– Jag fick inviga kraschklubben kan man säga, men det var jäkligt kul att jag kunde åka skidor i slutet av veckan.

Sverige, säger han.

Några timmar senare, uppe på kalfjället, står Viktor Lindström och kursledaren Aron Widforss på läsidan av en klipp­ avsats. De har skidorna på sig. Under dem ligger cirka tre meter snö, perfekt för en bivack. Aron ber äventyrarna som samlats runt honom och Viktor att flytta en rejäl bit åt sidan innan han räknar till tre. ”Ett, två, tre.” Aron och Viktor hoppar. Inget händer. Bärigheten är godkänd.

– Är det sprickbildning kan allt rasa. Så innan man gör det här testet måste man tänka efter så att konsekvenserna av ett ras är små, instruerar Aron Widforss.

NU KOMMER SPADARNA fram.

12

Viktor ropar

– Man måste tänka igenom allt, säger Viktor Lindström. Att temperaturerna varierar mellan -21 på nätterna och +4 på dagarna gör att han hela tiden måste bedöma prestationsförmåga och mående hos de scouter han leder.

ullsockor och en vindsäck där hon kryper in med Frida, den nedkylda scouten. Sofia lägger Frida på rygg och tar hennes fötter mot sin mage.

– Jag har lärt mig om säkerhetstänk i fjällmiljö, om hur mycket planering, förbe­ redelser och kunskap det krävs när man är på fjället på vintern, säger Sofia Ejderby.

ut instruktioner till hajkdeltagarna som ska gräva bivackerna: – Vi turas om att gräva och byter efter två, tre minuter. Vi kommer gräva i cirka fem timmar. Byt oavsett om du är trött UNDER TIDEN FORTSÄTTER resten av grup­ pen att gräva. Men efter flera timmar av eller inte, så sliter vi inte ut någon.

Samtidigt som hajkdeltagarna gräver sågande, hackande, bärande och grävande i stundtals betong­ sig allt längre in i den hårt packade snön hård snö, tvingas ”Vinter på kalfjället är märker Sofia Ejderby, ledarna till ett tufft en annan av kursdelta­ bland det mest extrema beslut. Grävandet garna från Scouternas måste av­slutas. väder vi har i Sverige.”

Trots stenhårt arbe­ folkhögskola, att en av hajkdeltagarna visar te riskerar gruppen tecken på nedkylning. att inte hinna klart med bivackerna före natten, när mörkret och kylan återvänder.

Hemfärden går över Mullfjällets bäckra­ I SIN HEMMAKÅR är Sofia Ejderby hellre den som tar ett steg tillbaka och ser att alla viner och nedför branta sluttningar. Scout­ hänger med, än den som driver på. Men nu erna får träna lappkast när de sicksackar agerar hon med en gång. Hon får snabbt ned för fjället.

De stannar för stående mellan­ fram dubbla liggunderlag, ett par torra

”Jag vill göra så att fler barn och ungdomar ska kunna ta del av det finaste vi har i Sverige.”

Hajk på fjället 2019 Är du äventyrar- eller utmanarscout och blir sugen på ett spännande äventyr i Jämtlandsfjällen? Då har du chansen att delta i vinter- eller sommarhajken som anordnas av de kursdeltagare som påbörjade kurserna förra året. Det är en grymt bra möjlighet att tillsammans med scouter från andra kårer uppleva äventyr och utvecklas i friluftslivet. Du behöver inga förkunskaper och skidor och tält finns att låna.

Ansökan är öppen och finns i Scouter­nas folkhögskolas kurskatalog på scouternasfolkhogskola.se.

13

Läs mer

För en kort stund sedan, när scouterna var vilse, innebar den kommande kvällen en risk. Men nu, när scoutstugan skymtas nedanför slutningen, kan hajkdeltagarna i stället njuta av solnedgången.

om Vinte rfjäll utbildninge och systern Somma fjäll på w ww.scoute rrnas folkhogsko la.se.

mål. Nötkräm och vaniljkakor fyller på energi för att orka. Nu är det en kamp mot klockan för att hinna tillbaka i tid.

FRILUFTSLEDARUTBILDNINGEN

Vinterfjäll

För vem? Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa ditt personliga friluftslivsutövande och ditt ledarskap knutet till friluftslivet på fjället.

Hur? Utbildningen sträcker sig över ett år med en kursvecka i början och en i slutet.

Kursmoment: Första veckan tar upp vad ni bör och inte bör göra på fjället. Kursen går igenom utrustning, väder, snö och lavin, iskunskap, första hjälpen, sambandstjänst, fysisk prestationsförmåga, orientering och förflyttning, naturvård samt krishantering. Andra fjäll­veckan leder ni som deltagare en hajk som ni själva planerat för äventyrarscouter.

14

ha fått konsekvenser och det är tydligt att det är viktigt att utbilda sig. Sofia instämmer.

– Vi hade navigerat fel och kom ner i en annan ravin än planerat, men det kändes ändå skönt att det fanns utrymme för att göra fel, med kursledningen i ryggen.

NÄR KLOCKAN ÄR 19.10 är det en dryg halvtimme tills solen går ner. Viktor och de andra ledarna som går kursen börjar bli märkbart stressade. De är inte helt säkra TROTS ATT SOVPLANERNA ändrades när led­ på var de är. Kartorna åker upp och ner, och arna avbröt grävandet av bivackerna valde ledarna har olika teorier om var de är och hajkdeltagaren Lisa Zackrisson, 14 år, från vilken väg som är bäst för att ta sig fram.

Berga scoutkår i Linköping, att tillsam­ Efter en stund tar mans med sju andra Aron Widforss över hajkdeltagare sova i initiativet; han pekar tält nära stugan. ”Vi hade navigerat fel ut riktningen och Utanför tälten och kom ner i en ber alla hänga av sig sjönk temperatu­ annan ravin än planerat.” ren till -22 grader, ryggsäckar och spän­ na av skidorna för att men med varm­ kunna kana ner den sista biten där det är vattenflaskor i sovsäckarna klarade de nat­ som brantast. ten. Förutom kunskaperna om friluftsliv på Först när solens sista strimma snuddar vintern ledde veckan på Mullfjället till nya trädgränsen på Mullfjället ser gruppen vänskapsband. stugan.

– Det är roligt att se hur starka band man kan få till varandra av en vecka TILLBAKA I STUGAN säger Viktor att han är tillsammans under extrema förhållanden, en erfarenhet rikare. Felnavigeringen kunde säger Lisa Zackrisson.

Lika viktigt som

matematik

Paulina Olsson vill att medmänsklighet ska vara lika viktigt som matte och språk. För inte så länge sedan tog hon emot utmärkelsen Kompassrosen för sitt arbete med att sprida mjuka mänskliga värden på hårda tekniska plattformar.

TEXT: STINA GYLDBERG FOTO: NATHALIE MALIC

DET BOR BARA 300 personer i det lilla samhället Grimmared utanför Varberg, där Paulina Olsson växte upp.

– Det var mycket gemenskap och man värnade om varandra. Vi var bara sju personer i min klass. Men jag hade ändå vänner som kände sig utanför, säger hon.

Paulina Olsson

Ålder: 25 år.

Gör: Delägare och vd för Peppy Pals.

Utmärkelser: Fick 2018 ta emot Kompassrosen från stiftelsen Ungt Ledarskap med motiveringen ”för att hon med värdebaserat ledarskap lär barn om mjuka mänskliga värden och empati med hjälp av hårda tekniska plattformar”. Äter till frukost: Overnight oats eller havregrynsgröt.

Oanad talang: Kan sjunga Lilla snigel med stängd mun.

Nominera! Känner du en ung ledare som borde uppmärksammas för sitt värdebaserade ledarskap? Nominera till Kompassrosen senast den 31 januari på ungtledarskap.se.

SJÄLV VAR PAULINA Olsson blyg som liten. Hon gillade att pyssla och gjorde redan som 10-åring en egen tidning.

– När jag blev lite äldre höll jag på med fotboll, innebandy och dans också.

Men det vågade jag inte när jag var liten.

Samtidigt upplevde Paulina att ju äldre hon blev, desto större blev pressen utifrån: – Man förväntades ha de bästa betygen och började jämföra sig med andra. Jag har många vänner som kämpat med prestationsångest och låg självkänsla.

I DAG ÄR Paulina

Olsson delägare och aktiv i Peppy

Pals. Genom lekfulla appar, böcker och filmer lär sig barn från två till nio år om social och emotionell intelligens (EQ).

KONCEPTET ÄR FRAMTAGET tillsammans med barn, forskare och psykologer och används i dag i över 150 länder.

– Vi har fått mycket positiv feedback, både från pedagoger och föräldrar.

Framförallt för att vi använder humor och storytelling för att barn ska lära sig att sätta ord på känslor, samarbeta och våga tro på sig själva.

För Paulina handlar det om att bygga mentalt starka barn i stället för att samhället ska reparera trasiga vuxna.

– Du ska känna dig trygg i att du duger precis som du är.

EQ ÄR PRECIS som matte och språk något alla behöver öva på, redan som barn.

– Det viktiga är inte dina betyg eller att du är coolast i skolan. Det som betyder något är hur du hanterar dina känslor, respekterar och behandlar andra med snällhet och vågar tro på dig själv och dina förmågor.

Paulinas bästa tips SÅ FIXAR DU BÄTTRE SKÄRMTID SKAFFA APPAR SOM LÄR DIG Det finns många spel och appar där man kan lära sig nya saker. Allt från språk och kreativitet till känslor – som med Peppy Pals. Kolla själv, eller be dina föräldrar hjälpa dig att kolla, att det finns ett bra koncept bakom spelen och att de till exempel är utvecklade tillsammans med pedagoger.

Appen Peppy Pals Farm

FÅ MED FAMILJEN Hitta appar som du kan jobba med tillsammans med någon vuxen eller ett syskon. Få dem att fatta att det är en rolig sak som ni kan göra ihop – precis som när ni målar eller spelar sällskapsspel tillsammans.

15

HJÄRNKOLL PÅ

SKÄRMLIV Vuxna klagar på att unga är beroende av sina mobiler. Men att sitta med mobilen, måste det vara något dåligt? Vi bad två scouter läsa på om hur hjärnan fungerar och berätta vad den kunskapen får dem att tänka om sin relation till skärmen.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

DET ÄR VECKORNA före jul och både Agnes Comstedt (ac), 15 år och medlem i Träkvista sjöscoutkår och Alexandra Kaméus (ak), 15 år och medlem i Vällingby scoutkår, har fullt upp med både skolarbetet och på fritiden. Det är svårt att hitta en tid för intervju.

– Det är lite mycket just nu, säger Agnes (ac) när vi äntligen hittat en tid för att prata. Så blir hon tyst en liten stund innan hon fortsätter: – Fast egentligen vet jag inte om det är så stressigt.

I förra veckan pratade jag och mina kompisar om hur mycket tid vi varit inne på Instagram. Jag hajade till när jag insåg hur många timmar jag lägger på det. Jag skulle hinna en aktivitet till om jag skippade Instagram.

Men jag har kontakt med många vänner i sociala ­medier som jag inte träffar annars. Så det är inte något jag vill välja bort, säger hon.

16

SÅ FUNKAR HJÄRNAN Frontalloben Kallas även pann­ loben och är unik för människo­hjärnan. Den hjälper oss att fatta strategiska beslut och att planera långsiktigt.

Amygdala En del i den primitiva hjärnan, reptilhjärnan.

Styr våra impulser.

Amygdala vill fly eller fäkta och tycker inte om sådant som känns ansträngande eller okänt. Är motsatsen till långsiktig.

Alexandra (ak) har samma upplevelse.

– Mobilen kan vara en riktig tidstjuv, det är lätt att fastna eller bli distraherad. Det har hänt mig att när jag gått in för att göra något snabbt i mobilen, till exempel googlat något till ett skolarbete, så har sociala medier istället tagit mitt fokus, säger hon.

BÅDE AGNES OCH Alexandra har hört vuxna klaga över att unga sitter för mycket med sina mobiler. Och de har båda läst att för mycket skärmtid inte är bra. Men det är sällan någon förklarar varför de ska begränsa sin skärmtid. Nu har vi på Scout bett dem att läsa på om hur människans hjärna fungerar och vad som händer när vi exempelvis använder mobilen – och utifrån det fundera över sitt skärmliv. (ak) – Vi får inte ha mobiler i klassrummen.

17

”Det förklarar varför man ibland plockar upp mobilen utan att riktigt veta varför.”

HJÄRNFORSKAREN KATARINA GOSPIC beskriver hur olika delarna av hjärnan har olika funktioner. I en artikel i tidningen Du&jobbet liknar hon hjärnan vid en ryttare på en skenande häst. Hon säger: ”Om stri­ atum säger: ’nu ska du kolla på mobilen 150 gånger per dag för att det är roligt’, så kan frontalloben säga: ’nej, det ska jag inte göra, för nu ska jag sitta och job­

Dopamin Hjärnans egen belö­ ningssubstans. Ett ämne som får oss att må bra.

HJÄRNAN HAR ETT belöningssystem som utsöndrar ämnet dopamin när vi exempelvis är klara med en uppgift. Dopamin får oss att må bra, och därför

18

x

Ag

Motiveringen vi fått är att vi ska fokusera på skol­ arbetet. Men hur hjärnan och koncentrationen faktiskt påverkas av mobilen tror jag många skulle må bra av att veta. Nu vet jag till exempel att det kan ta tjugo minuter för hjärnan att fokusera på en uppgift igen, om jag blivit störd av min mobil. (ac) – Jag har till exempel tänkt mycket att psykisk ohälsa ökar bland unga, och det talas om att det är kopplat till att vi lever mycket med ne skärmen. Det är något som verkligen sC omstedt intresserar mig.

Striatum Del i primitiva hjärnan som ingår i den belö­ ningsstruktur som ger oss tillfredsställelse. I valet mellan att kolla vad som buzzade till på mobilen och att grubbla över en svår uppgift väljer striatum det som ger snabbast tillfredsställelse, det vill säga mobilen.

Al e

Men belöningsstruk­ turen har sinne för proportion: om du inte ger efter för lusten att jaga snabba små belö­ ningar får du en större belöning, mer dopamin, när du är klar med en större uppgift.

ba och producera något’. Jag brukar göra liknelsen att om de primitiva impulserna är en skenande häst, så är frontalloben ryttaren som kan hoppa upp i sadeln och ta kontroll över hästen.”

Vad tänkte ni när ni läste det? (ac) – Det är en bra beskrivning. Det förklarar varför man ibland plockar upp mobilen utan att riktigt veta varför. (ak) – Hon [Gospic] beskriver även hur 'ryttaren' har svårare att kont­ rollera 'hästen' när hjärnan blir trött. an dra Det är något som jag känner igen mig Kaméus i. På eftermiddagen har det för mig ibland känts svårare att komma igång med en uppgift, för att mobilen känts mer lockande. Det är därför jag tror det är så viktigt att låta hjärnan vila på riktigt ibland. (ac) – En beskrivning jag tyckte var jättebra var att hjärnan är som en muskel. Det känns självklart att musklerna blir trötta och man inte orkar springa hur länge som helst, men hjärnan förväntar man sig att den alltid ska klara lite till.

FORTS ...

I Scout 1 2018 skrev vi om hur du fixar hajken på mobilen.

Den artikeln och fler om hur mobiler bidrar till bra scouting hittar du på scout.se.

försöker vi göra sånt som ger dopamin ofta. En sån sak verkar vara att exempelvis kolla pushnotiser. Det gör att vi i genomsnitt kollar mobilen 150 gånger om dagen. Katarina Gospic beskriver mobilen som en påse godis för hjärnan. Men jakten på snabba dopa­ minkickar gör också att vi får svårt att koncentrera oss på uppgifter som tar lång tid. (ac) – Sen jag började nian har jag börjat sätta min mobil på nattläge när jag pluggar. För om jag får en notis från exempelvis Snapchat kan jag inte låta bli att sluta plugga och kolla vem det var från. (ak) – Jag har nästan fått skuldkänslor om jag suttit med mobilen länge. Mobilen ska inte få ta tid från viktiga, bra, eller kul saker som behövs för att må bra.

Till exempel läxor som behöver bli gjorda, relationer i verkliga livet och träning. Mobilanvändande tycker jag är något som vi behöver och ska kunna prata om. (ac) – Mobiler är en betydelsefull del av livet i dag.

Att sluta använda dem är inget alternativ. Vi måste lära

GE FRONTIS EN CHANS Hjärnan är som en mus­ kel: när den jobbar hårt blir den trött. Jättetrött.

När du får låg energinivå i hjärnan har den effek­ tiva och strukturerade frontal­loben svårt att kontrollera reptilhjärnan, dina impulser. Då driver tankarna iväg och du ger efter för stria­ tums jakt på snabba dopaminbelöningar. Det känns bra, men du tröt­ tar ut hjärnan ännu mer, och får inte gjort det du planerat att göra. Ta pauser och låt hjärnan vila, så att den hinner fylla på energi. Tänk på att hjärnan jobbar även när du snapchattar.

”Att sluta använda mobiler är inte ett alternativ.

Vi måste lära oss att hantera dem.” oss att hantera dem, så att skämtid blir något man mår bra av. (ak) – Vi behöver sprida mer kärlek till varandra och bli schys­stare mot oss själva. Vi gör massvis med bra saker på mobilen. Jag tror att vi kan lära oss att använda mobiler på rätt sätt, om vi vet hur de påverkar oss.

19

TA KONTROLLEN Fyra timmar Youtube? ”Jag hann inte iväg för att träna i går, men såg sen att jag tittat flera timmar på Youtube på mobilen”, sa en av medarbetarna på Scout när vi planerade det här reportaget.

Det finns appar som mäter exakt hur myck­ et och vad du gör på mobilen. Det hjälper dig att få koll när du använder din mobil.

© APPLE

Utnyttjar reptilhjärnan

Hur tycker du att ... ... dina föräldrar hanterar skärmtid?

... Hjalmar hanterar skärmtid?

– De spenderar ganska mycket tid framför skärmarna. Men de tjatar inte på mig om min skärmtid, så det är okej. När vi äter umgås vi och sitter inte med telefon eller TV – det är trevligt tycker jag.

– Eeh, relativt bra ändå. Om han inte har andra aktiviteter blir det lätt skärmtid, men han är inte lika fast vid sin mobil som många andra tonåringar utan det är mest datorn och konsolspel.

Thor Bodström, pappa till Hjalmar.

Hjalmar Bodström, 13 år, Equmenia Storvreta

Företagen som utvecklar spel och appar ut­ nyttjar hjärnans jakt på snabba belöningar för att locka dig att använda deras app oftare.

I spel höjs svårighetsgraden precis så att du känner att du inte kommer att klara det, men ändå gör det. Det kallas gamification och triggar att vi får större belöningar när vi klarar uppgifter vi tycker är svåra.

Pushnotiser från sociala medier säger dig till exemoel att "någon gillar mig" och du får en snabb dos dopamin.

– Jag tycker pappa sköter sin skärmtid ganska bra, men ibland sitter han lite mycket med mobilen. Då har han inte lika mycket tid med mig när han är ledig.

Natalie Klomp, 12 år, Almtuna scoutkår.

20

... Natalie hanterar skärmtid?

– Natalie använder sina skärmar en hel del, men jag tycker att hon sköter det bra. Förut­ om till underhållning använder hon dem för att lära sig saker. Hon lär sig baka, pyssla och laga mat. Och hon har lärt sig engelska på egen hand.

Harald Klomp, pappa till Natalie.

Hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit flera böcker om hur hjärnan fungerar och hur vi med den kun­ skapen kan lära oss att hantera tekniken så att den lyder oss, inte vi den. Hjärnbalansen – digital detox i en uppkopplad värld. Brombergs förlag.

© BROM BERG S

BOKTIPS ... dina föräldrar hanterar skärmtid?

NU HAR MATERIALET NÅTT FLER ÄN 4 MILJONER BARN I 142 LÄNDER!

Tillsammans skapar vi en värld där ingen bekymrar sig över utseendet!

Free Being Me är metodmaterialet som gjort succé bland scouter över hela världen, i arbetet med att bygga barn och ungas kroppsligas självkänsla. Nu finns påbyggnadsmaterialet Action on Body Confidence. Det handlar om att avslöja problemen som lågt kroppsligt självförtroende orsakar barn och unga i samhället och att agera och påverka omgivningen och makthavarna till att förändra världen till det bättre.

VI SÖKER MEDLEMMAR TILL NY PROJEKTGRUPP

För att det nya påbyggnadsmaterialet Action on Body Confidence ska bli ännu mer tillgängligt för scoutledare över hela landet efterlyser vi nu medlemmar till en ny projektgrupp! Vi söker dig som brinner för att barn och ungdomar ska våga stå upp mot rådande kroppsideal och vara den man är. Det är bra om du funderat över och är intresserad av normer och ideal samt vad som får oss att ändra uppfattningar och beteenden.

Skapat av the World Association of Girl Guides and Girl Scouts och the Dove Self-Esteem Project

ACTION ON BODY CONFIDENCE ETT FREE BEING MEAKTIVITETSPAKET

Skapat av the World Association of Girl Guides and Girl Scouts och the Dove Self-Esteem Project

ACTION ON BODY CONFIDENCE ETT FREE BEING MEAKTIVITETSPAKET

Aktiviteter för barn och ungdomar i åldern 7-10 år

Aktiviteter för barn och ungdomar i åldern

11-25 år

Läs mer om uppdraget och ansök på scouterna.se/ideellauppdrag där du alltid hittar olika spännande ideella uppdrag att söka inom Scouterna.

Action on Body Confidence-materialet finns att ladda ner på scouterna.se/ledascouting eller att köpa på scoutshop.se

Linn Jönsson

Ålder: 25.

Bor: Linköping, men är uppväxt i Skåne.

Familj: Mamma, pappa och lillebror.

Gör: Akutsjuksköterska på Lin­ köpings universitetssjukhus.

Med i: Johannelunds scoutkår.

Intressen: Scouting, kampsport, klättring.

22

Roverscout

LIVSVALSÅLDERN – ­­Som rover handlar det om att hitta sig själv i livet. Var man befinner sig och vart man är på väg. Du väljer den väg du vill gå, själv och tillsammans med andra, säger Linn Jönsson. Hon är 25 år, akutsjuksköterska och roverscout.

TEXT: CHRISTOFFER HIDING FOTO: PETER HOLGERSSON OCH PRIVAT

TYSTNADEN SÄNKER SIG över Rinkabyfältet utanför Kristianstad. Snart står 40 000 scouter från hela världen helt stilla. Året är 2011 och de är samlade för att inleda världsscoutjamboreen – normalt en glädjefest. Men några dagar tidigare har ungdomar i deras egen ålder stått öga mot öga med terroristen Anders Behring Breivik på norska Utøya. Scouterna på Rinkabyfältet håller en tyst minut för att hedra dem.

Uppe på en slänt, lite ute mot kanten, börjar en scout göra scouthälsningen. Hälsningen sprider sig som en våg genom folkhavet.

– Det var knäpptyst. En känsla av vördnad. Ett tecken på respekt säger något om oss scouter. Det var ett mäktigt sätt att starta samlingen på, säger Linn Jönsson, 25 år, akutsjuksköterska och rover­scout i Linköping.

Minnesstunden 2011 är ett av hennes starkaste scoutminnen.

LINN JÖNSSON ÄLSKAR scouting så mycket att hon ibland har svårt att sätta ord på kärleken.

– För mig är det sann lycka att få träffa så många olika människor som delar samma intresse. Det spelar ingen roll vem man är, man kan ändå umgås och hitta på saker tillsammans. Jag har aldrig blivit besviken på ett enda scoutläger. Scouting är min passion, säger hon när hon försöker förklara.

Linn har varit scout mer eller mindre hela sitt liv.

Föräldrarna var scoutledare när Linn var riktigt liten, men när familjen flyttade från Stockholm till Skåne slutade de –­ ett tag, i alla fall. För snart kom en åttaårig

Linn hem och berättade själv för sina föräldrar att hon ville bli scout.

– Jag hade hört någon prata om scouting i skolan. Sen den dagen har jag egentligen aldrig gått därifrån, kan man säga.

I BÖRJAN VAR ledordet fantasi, och varje träff ett äventyr.

Sedan kom tonårstiden. Den var mer utmanande. Många av de andra scouttjejerna slutade.

Ett tag var hon ensam tjej.

– Under högstadiet var uppdelningen tydlig mellan ”killigt” och ”tjejigt”. Jag gick runt i t-shirt och tjocktröja medan de andra tjejerna i skolan sminkade sig.

Scouterna gav Linn en nyckel till att inte känna samma press som hon insett att många tonåringar gjorde under högstadiet och gymnasiet.

– På Scouterna fick jag styrkan att vara mig själv även utanför Scouterna. Om jag ville sminka mig eller inte var mitt val, och inte något jag gjorde för att normer säger det. Och jag blev

1995

1994

2009

23

tuffare av att att vara med på hajker, och krävande vandringar fick mig att känna mig stark.

TONÅR GICK ÖVER i ungt vuxenskap.

– När man blir äldre förändras deltagandet i Scouterna. De senaste åren har jag utvecklats i att leda andra scouter. Samtidigt har roverscoutingen gett mig möjligheten att fortsätta att bara vara scout.

2010

ALLA ÅR I Scouterna,

2007

de ständiga diskussionerna och ansvaret som ledare har gjort Linn trygg i sig själv. Hon tycker att hon har lärt sig mycket om värderingar genom till exempel Scouternas program.

– Som rover handlar det om att hitta sig själv i livet. Var man befinner sig och vart man är på väg. Du väljer den väg du vill gå, själv och tillsammans med andra, byggt på en värdegrund som vi alla brinner för,

5 grymma scoutminnen ”Mina ledare tyckte om teater och levde sig in i händelserna de skapade. I aktiviteterna fanns det all­ tid någon skurk som gjorde våra scoutträffar extra kitt­ lande. Allt kändes på riktigt och blev ett äventyr.”

TIDIGA ÅREN

TONÅREN

”Från 12 till att jag var 15 år var jag enda tjejen i min kår.

På en av hajkerna hamnade vi mitt bland vildsvin, och inga ledare var med just då. Vi blev livrädda och en av killarna skrek: ”Kvinnor och barn i mitten”, varpå jag fick sätta mig ner omringad av killarna. Efteråt sa jag att jag inte tyckte att det var okej.”

24

säger hon och tillägger: – Sedan jag började som ledare har jag börjat tänka mer. Jag är mer öppensinnad, stannar upp, reflekterar över olika perspektiv och förstår att människor tänker olika.

FRÅGOR SOM VÄCKS när Linn läser Scouternas program finns ofta i bak­huvudet.

– Vi pratar till exempel mycket om de globala målen.

Jag har en roverkollega som sover på en madrass på golvet i en etta utan möbler, för att inte konsumera och påverka klimatet. Så långt har inte jag gått. Men jag tänker på att inte köpa saker i onödan.

HON TROR ATT livet som scout har påverkat henne till det bättre som person.

– I dag är jag väldigt handlingskraftig och ansvarstagande. Som scout vet jag att om jag inte gör min uppgift blir den inte gjord. Att alla måste hjälpa till, dra sitt strå till stacken.

Den inställningen har Linn nytta av i sitt arbete som sjuksköterska på en akutmottagning.

– I min arbetsgrupp vilar vi inte så fort vi är klara med våra egna uppgifter. Först kollar vi om vi kan hjälpa de andra grupperna.

”Sommaren 2010 vandrade jag och mina kompisar, Skomakar­ gänget, två veckor i Lapplandsfjällen. Vi gick från Abisko till Nik­ kaluokta och passade på att bestiga Kebneka­ ise där emellan. Det var fysiskt tufft, men de två veckorna är ett minne som jag håller kärt.”

2010

”I november var jag med och firade att roverscout­ erna fyller 100. Det var ett organiserat och extremt festligt kaos. Vi hade så roligt – att träffa massa folk jag inte hade sett på väldigt länge var fantastiskt.”

2016

”Två ord: Blå hajken. För att vara mer specifik, Fors­fararna 2016. Att vara nio personer på en timmerflotte som flyter längs Klarälven är inte något som du glömmer i första taget.”

TÅRTKALASET

ROVERSCOUTING 100 ÅR Niklas Hornös guide TILL ETT HELT LIV AV ROVERSCOUTING

r

o

Ho

Roverscouting fyllde 100 år i år. Hur har ni firat?

– I maj släppte vi aktivitetsprogram­met

Memoria vaga, minnenas färd, med aktiviteter en på msfilm jubileu outernas som baseras c Rovers ksida. o på roverscout­ Facebo programmet och de globala målen för hållbar utveckling.

I samband med det uppmanade vi alla roverlag att filma aktiviteter på hemma­plan till filmprojektet Optimus. Klippen satte vi ihop till en fem minuter lång jubileumsfilm som vi visade på ett stort tårtkalas vi arrangerade i november. Det kom 130 rover­ scouter från hela Sverige. Från Norrbotten i norr till Skåne i söder. Det blev en kväll som överträffade alla våra förväntningar.

FOTO: SIMON RUDBERG JÖNSSON

Ni kl as

Niklas, vad är rover­scouting för dig?

– Jag är den jag är tack vare mina sex år som roverscout. Jag har blivit mer fysiskt aktiv. Jag har bestigit Kebne­kaise, åkt skidor i -40 grader och sett norrsken norr om polcirkeln. Min tid inom roverscouterna har gjort att jag vågar ta plats. Jag har gått från en blyg 18-åring till en kille som står inför 100-tals människor och nö b , ro verscout, Hå håller tal.

Se hela

Så började det

VAD GÖR ROVERSCOUTER,

EGENTLIGEN?

Hur många? Enligt medlemsregistren finns cirka 5 000 scouter i roveråldern 19–25 år.

Vad gör de? I Håbo scoutkår, där Niklas Hornö är aktiv, ses roverscouterna till exempel 1–2 gånger i månaden. ”Vi gör allt ifrån att ses i scoutstugan och laga trerätters­ middagar till att åka till Duved på valborg för att ta vara på den sista snön. Spannet är stort. Under min tid som roverscout har vi bland annat cyklat halva Gotland runt, paddlat kajak i Stock­ holms skärgård och vandrat i Alperna.”

1916 ... ... tog de första scouterna steget ut i vuxenlivet. Men många ville inte sluta vara scouter. Man kände att man behövde en egen verksamhet för lite äldre scouter.

Sarek, juli 2018

Dina bästa tips

till kårer för hur man ”behåller” roverscouter – Jag tror att man måste våga satsa på rover­ scouterna. Ge dem tid att använda lokalerna och ha en bra avdelningskassa. Då kan rover­ scouterna forma sin identitet och skapa en egen verksamhet. Känner man sig uppskattad i sin kår trots att man är 22, tror jag att man vill ge tillbaka till kåren och stanna kvar. Jag har själv känt så!

Roverscouter på

Facebook

facebook.com/roverscouterna/

Projektgruppen

Rover100

1918 ...

FOTO: NATHALIE MALIC

... nämnde scoutingens grundare Robert Baden-Powell för första gången ordet roverscouter i en scouttidning.

1922 ... ... släpptes ”Rovering To Success”, det första programmet för rover­ scouter. Roverscouting sker utan scoutledare i roverscoutlag, RS-lag.

Verksamheten som den ser ut i dag har funnits i Sverige sedan 1960-talet.

et i Karlstad

100-årskalas NN A FO TO: JO HA

LIN DM AN

25

ETT SCOUTLÄGER

för åsikter

Demokratijamboree är en hel helg av påverkan och beslut om scoutings framtid. Så hur är det att uppleva en helg fylld av demokrati? Möt 17-åriga Hannah som deltog i sin första Demokratijamboree någonsin och jämngamla Adelina som var ombud och representerade hela sin scoutkår.

TEXT: ANNA NILSSON, LINNEA WEDELIN FOTO: NATHALIE MALIC, LINNEA WEDELIN

– BARA KÄNSLAN när

man kommer dit är att det är så stort att man knappt fattar det!

Det finns både trygghet och respekt i luften – man flamsar inte bort andras åsikter, utan man tar varandra på allvar, samtidigt som det är en positiv och avslappnad stämning. Lite som ett scoutläger för åsikter, säger Adelina Theorell 17 år, från Örby scoutkår, om Demokratijamboree och Scouternas stämma 2018.

Utmaningarna kunde genomföras på plats eller när man kom hem, men alla var kopplade till de globala målen, som också var temat för helgen.

Ha

FÖR ADELINA THEORELL var det inte första gången på Demokratijamboree. Hon var där som besökare 2016, men den här gången åkte hon dit som ombud.

– Jag är med i styrelsen i min scoutkår, som har rätt att skicka ett ombud till HANNAH ANDERSSON, 17 ÅR, från stämman. När jag fick frågan kändes S:t Lars scoutkår i Linköping, det självklart att tacka ja. Det var på Demokratijamboree som kändes stort att bli vald och få ung talesperson för Scouterna. den tilliten som ung scout och få Hon hjälpte exempelvis till med representera kåren, säger Adelina na hA ndersson Scouternas kommunikation och Theorell. pratade med media, när hon inte hängde med i vad som hände på på­verkans­t­orget, ATT VARA OMBUD innebär att man för sin under röstningen i plenum eller på olika scoutkårs talan under Scouternas stämma. workshoppar.

Adelina hade förberedande möten med – Jag höll bland annat till i hållbarhetskåren där de satte sig in i handlingarna hubben dit man kom för att utmana sig och hur scoutkåren skulle ställa sig i olika själv och andra kring de globala målen. Det frågor. Men hon tycker att Demokratijamvar utmaningar som att göra en kompost boree är något man behöver uppleva för till kåren, äta vegetariskt en vecka eller att verkligen förstå hur demokrati funkar prata med en främling. och varför det är så bra. n

26

– Många tänker kanske på att vi har veckomöten när de tänker på Scouterna, men scouting är så mycket större än så.

På Demokratijamboree och Scouternas stämma har vi unga chansen att vara med och fatta beslut om viktiga saker. Att vara ombud innebar att det var JAG som fick påverka, det var jättecoolt.

ADELINA SKULLE GÄRNA vara ombud igen, men vill också att andra unga från kåren får chansen att ta plats i plenum.

– Det är bra att åka dit en gång innan som deltagare och bara lyssna in och förstå

Visste du att …?

•4 80 ombud var anmälda till stämman. Fler än hälften av dem var under 25 år!

•C irka hälften av ombuden var ombud för första gången.

•3 0 motioner, det vill säga förslag från medlemmar, togs upp under stämman. Fyra av dem handlade om utbildningen Trygga möten.

”Jag fick vara med och påverka och inse att de saker jag gör verkligen förändrar.” demokrati där man lajvar en ”låtsasstämma”, går igenom hur processen ser ut och pratar om svåra ord. Då blir det mindre läskigt att åka dit, men det blir också en naturlig och viktig grej för hela scoutkåren.

hur det går till och lära sig strukturen. Men jag hade mycket hjälp av en funktionärs­ kompis, så det stödet kanske jag kan vara för någon annan nästa gång.

väldigt bra på att förklara hur allt skulle gå till. Scoutrörelsen är verkligen bra på att ta in ungas åsikter, men utanför Scouterna är åldern ofta avgörande för om du blir lyssnad på eller inte, säger Hannah.

Ad

HANNAH HÅLLER MED om att det ibland var svårt att följa med i FÖR ATT ÄNNU fler unga ska engaförhandlingarna. gera sig i Scouternas demokrati – Under helgen fick jag verktror Adelina att det finns en poligen lära mig hur en stämma går äng i att man i scoutkåren tidigt el in a till, hur man tar upp motioner och förbereder sig för stämman.

Theorell hur ombudssystemet fungerar. Först – Det är viktigt att prata om kändes det väldigt komplicerat i plenum, Demokrati­jamboree 2020 redan nu. Kåren men de som höll i själva stämman var kan till exempel köra en temamånad om

DET ÄR SÅ klart svårt att sia om vilka frågor som är viktiga om två år, men Adelina tror att de globala målen för hållbar utveckling kommer fortsätta att engagera.

– Vi behöver fokusera på hur vi som scouter kan jobba med de 17 målen. Då behöver fler unga engagera sig och förstå att det är på Demokratijamboree som vi har chansen att påverka scoutrörelsens framtid. Det är en häftig helg, full av trygghet, power och framtid. Och det ger mycket för en själv som individ att se att andra också är engagerade.

Hannah tycker också att Demokrati­ jamboreehelgen bjuder på så mycket mer än ”bara stämman”.

– Även om du inte åker som ombud, så kan du vara med och diskutera och göra din åsikt hörd. Demokratijamboree ger samma känsla som ett scoutläger – gemenskap, öppenhet, möten med människor och att träffa nya vänner.

27

3 x viktiga

STÄMMOORD att ha koll på

PÅVERKANSTORG På påverkanstorget har varje punkt som stämman ska besluta om en fysisk plats där den diskuteras. En sådan plats kallas inflytandepunkt. Under påverkanstorget får alla medlemmar tycka till, ställa frågor och komma med ändrings­förslag. Alla ombud markerar vilka förslag de håller med om och utifrån det sammanställs ett beslutsunderlag av redaktionspatrullen. Påverkanstorget gör att det blir enkelt för alla att komma till tals, och det blir väldigt enkelt att tillsammans ta fram förslag så att de passar så många som möjligt.

Vill du veta mer om vad som beslutades och hur det påverkar scoutverksamheten? Protokoll från stämman hittar du på scoutservice.se.

PLENUM

Snackisar på påverkanstorget

Scouternas stämma genomförs dels som plenum, dels som påverkanstorg. I plenum sitter alla ombud i samma rum och där sker beslutsfattarprocessen. Då leds förhandlingarna av mötesordförande.

FÖRST TILL KVARN Motionären ville att antagningen till Scouternas arrangemang skulle ske enligt principen först till kvarn i stället för lottning. Stämman röstade ner motionen, men Scouternas styrelse gavs i uppdrag att till nästa stämma utreda hur antagningsprocessen till internationella arrangemang kan gå till.

Vilket tyckte du var det viktigaste beslutet under stämman?

Jag tycker att det är viktigt att vi inte införde först-tillkvarn-systemet till arrangemang. Jag tycker inte att det systemet fungerar och det är inte rättvist.

Mikael Lindberg Spiik, 28 år, Ånäsets scoutkår

STIPENDIUM TILL KVINNLIGA FÖREBILDER En motion som engagerade många medlemmar redan innan stämman handlade om att återinföra ett stipendium för att lyfta kvinnliga förebilder.

Motionen röstades igenom och ”Luddes stipendium” kommer att delas ut igen.

BILLIGARE SCOUTING BEREDNINGSGRUPP Nytt för den här stämman var beredningsgrupper, vilket fungerade som ett plenum i miniformat.

I beredningsgrupperna diskuterades ett mindre antal frågor med ett mindre antal personer än i plenum. Beredningsgruppernas uppgift var att diskutera, behandla och förhandla om vilket förslag som var bäst och komma fram mokrati om de å till ett huvudförslag, det vill erkan p v å p h oc e.se. ic säga vad de tycker att hela rv e ts scou stämman borde rösta för.

Läs mer

28

Motionärens förslag gick igenom, och Scouterna ska verka för att fler barn och unga ska ha de ekonomiska möjligheterna att delta i arrangemang både i och utanför Sverige.

SAMARBETE OCH SPONSRING Motionären ville uppdatera Scouternas policy om finansiering, för att scoutrörelsen inte skulle få ta emot pengar från alla typer av spelbolag. Den ursprungliga motionen röstades ner, men den nuvarande policyn kommer att kompletteras så att Scouterna i framtiden inte accepterar bidrag från bolag som huvud­sakligen sysslar med narkotika, kasino- eller bettingverksamhet.

– Min egen motion om arbetsmiljö för scoutledare. Jag brinner för den, givetvis. Det kommer leda till att vi inte sliter ut funktionärer på läger, till en bättre verksamhet och att vi inte slösar pengar av misstag.

Erik Stenvall, 50 år, Mölndals scoutkår

– Beslutet om alkoholpolicyn, det var bra att förändringarna inte gick igenom. Jag tycker inte att alkohol och droger ska vara en del av scouting. Det finns ingen anledning att upphäva alkoholpolicyn, det skapar bara en otrygg miljö.

Majken Dahlqvist, 15 år, Örnsbergs scoutkår

INGEN DÖD TID Det kryllade av pirater och magiker på lägret Legend 2018 i somras. Och det var ingen slump. Arrangörerna hade jobbat med så kallat fördjupat lägertema, och deltagarna hade fått material för att förbereda sig långt innan läger­ starten. Scout har grävt i hur det funkar.

TEXT: HENRIK EMILSSON FOTO: KARL NILSSON

Ellen Sjömålen, till höger, är kår­ordförande i Värends scoutkår och var programansvarig för Legend 2018.

Amalia Ideborg till vänster, var en av ledarna på lägret och med i arbetet att utveckla konceptet.

T

ROTS ATT Elisabeth Einarsson, 12 år, varit på många läger under sina sex år i Scouterna var det något speciellt med lägret Legend 2018. Det var första gången hon och hennes kår, Eneryda scoutkår, valde att arbeta med ett så kallat fördjupat lägertema.

– Vi hade ett eget tema där vi skulle vara pirater. Nu kunde vi ta med oss pirat­ flaggor och kläder. Det gjorde allt lite roligare, säger Elisabeth.

DET ÖVERGRIPANDE TEMAT för Legend 2018 var storytelling, att berätta historier. Lägret var i sig uppbyggt som en berättelse. I DET ÄR VANLIGT att läger har ett tema. Men den befann man sig i ett bibliotek där alla den här gången hade lägerdeltagarna fått universums berättelser fanns sparade. Men, bekanta sig med temat hemma i sina egna så självklart, försvinner alla berättelser. kårer, redan innan lägret började.

Scouternas uppgift var att samla in berät­ – Vi har ju alltid fått reda på vad lägren telserna igen, och de olika åldersgrupperna ska handla om, men hade olika områden vi har aldrig haft lika – spårarna jagade ”Vi hade olika uppdrag mycket material att fabler, upptäckarna där vi samlade in sidor jobba med som vi letade pirater, äventy­ för att till slut ha vår hade nu inför Le­ rarna fokuserade på gend, säger Elisabeth magi och utmanarna piratbibel hel igen.”

Einarsson. fördjupade sig i post­ Hon tycker att det är roligt att kunna apokalyps, det vill säga världen efter en förbereda sig och vara beredd på vad som global förödande katastrof. skulle kunna hända.

– Vi hade olika uppdrag där vi samlade in sidor för att till slut ha vår piratbibel hel I DAG ÄR Elisabeth Einarson äventyrare, igen, säger Elisabeth. men i somras var hon fortfarande upp­ Det kunde vara olika stationer där man täckare. till exempel bar vatten i en kopp mellan

30

hinkar utan att spilla.

– För det fick man guldmynt och för guldmynten kunde man köpa tillbaka de saknade sidorna. Varje grupp kunde få 30 sidor per dag, men jag tror vi fick upp till 40 sidor per dag, eftersom vi hade lite spe­ ciella taktiker, säger Elisabeth hemlighets­ fullt.

ELLEN SJÖMÅLEN ÄR ledare och kår­ ordförande i Värends scoutkår. Hon var också programansvarig för Legend 2018.

– Jag hämtade inspiration från ett av de bästa scoutläger jag varit på. Det hette Tid 2000. Det var när jag var 10 år. Jag

”Jag funderade på varför jag fastnade för just det lägret, och det var för att det fanns ett tydligt tema.”

OM LÄGRET

Legend 2018 Deltagare: 1 500. Ålder: spårare, upptäckare, äventyrare och utmanare.

Plats: Ljungnäs, norr om Kalmar.

I fokus: Arrangören hade i förväg skickat ut material till deltagande kårer i ett så kallat fördjupat lägertema.

BODIL HANSEN ÄR kårordförande i Eneryda scoutkår och berättar att de använde sig av de förslag de fick från Legend i sina möten våren innan lägret. Men, de gjorde det på sitt eget vis.

– Man behöver inte vara helt bunden till temat, utan kan ha det som inspiration.

Vi gjorde inte hela möten utifrån temat från Legend, utan spred ut det över våren istället, säger Bodil.

– Vi hade skattjakter med pirattema och pratade om storytelling, bland annat, flikar Elisabeth in.

funderade på varför jag fastnade för just det lägret, och det var för att det fanns ett tydlig tema, säger hon.

Temat skapade minnen, bilder och en historia som Ellen kom ihåg.

– Innan jag ansökte som program­ ansvarig för Legend hade jag en dröm om att göra ett läger med fördjupat tema om storytelling, eftersom jag också är berättar­ pedagog, säger hon.

ELLEN BERÄTTAR ATT de kunde ha valt att köra bara på en del av temat, säg magi, men i och med att de valde ett bredare anslag kunde flera hitta en ingång som de gick igång på och kände sig engagerade i. Det genomsyra­ de hela lägret, ner på detaljnivå.

– Ta de som jobbade med maten på läger­ platsen till exempel. Egentligen serverade de samma rätter som vanligt, men de hade döpt dem till saker som passade temat.

ETT ANNAT SÄTT att göra scouterna mer bekanta med temat och det kommande lägret var den speciella lägerlåten, baserad på Aviciis låt Waiting for Love. Scouterna gav den svensk text som sjöngs in av Kajsa Junefäll och skickades ut till alla kårer.

– Den var jättebra! Vi fick med texten hem så vi kunde öva på låten, och så spela­ des den ofta på lägerbålen på kvällarna på lägret, säger Elisabeth.

– Ja, den var bra. Vi fick en ljudfil så att de kunde lyssna på den när de tränade, men den satt nog inte förrän vi var på lägret. Men då satt den! Och när vi kom tillbaka och hade vårt första spårarmöte på hösten, då sjöng barnen den spontant. Det var riktigt lyckat, säger Bodil.

31

KORT OM FÖRDJUPAT TEMA ” När man jobbar med temat hela terminen skapar man en förväntan och kan lyckas få med sig fler på lägret än vad man kanske hade fått annars.”

”Hemlighetsmakeri är inte alltid helt lyckat.”

Bodil Hansen, kårordförande Eneryda scoutkår

Kajsa Urge, ansvarig för Scouternas program, varför är det viktigt med teman?

– Teman och symboler är delar av scoutmeto­ den, det symboliska ramverket. Genom att använ­ da teman på läger, terminer eller andra arrangemang kan vi binda ihop allt och skapa en ram för aktivite­ ten. Det skapar en trygghet och gemenskap, och man får använda sin fantasi.

K ajs

a Ur ge

Vad vinner ett sommarläger på ett fördjupat tema?

– När jag tänker på fördjupade teman så är det ett sätt att ge mersmak innan lägret, att få alla att känna trygghet och känna sig mer redo när man åker. Det blir ett tema som man känner igen när man kommer: det här vet jag om, det här vet jag hur det funkar, jag vet vem den här karaktären är.

Så boostar du ett fördjupat tema SATSA PÅ KONKRETA TEMAN

Det är lättare, speciellt för de yngre scouterna, att ta till sig ett konkret tema – exempelvis ”vatten” eller ”alltid redo” – än ett mer allmängiltigt. Sam­ tidigt kan ett relativt begränsat tema, som exempelvis ”dinosaurier”, engagera en del, men inte alla. Det gäller att hitta en balans.

Fråga en scout

En annan bra källa till inspiration är ofta scouterna själva. Studera dem: Vad tittar de på, vad spelar de, vad har de för hob­ byer? Slime är till exempel superpoppis bland upptäckare. Ett av terminspro­ grammen som släpptes 2017–2018 handlade om just slime. Sen finns det ämnen som inte passar lika bra: Hunger Games var väldigt populärt ett tag, men det är inte ett bra tema för en hajk ...

32

Ta hjälp att hitta inspiration

Scouterna släpper två terminsprogram per år antingen för spårare/upptäckare eller äventyrare. Terminspro­ grammen har nästan alltid ett tema som du kan in­ spireras av och plocka hela eller delar från. ins­ m term mer o men på m . progra rna.se scoute

Läs

Kan det vara så att det kommer flera när man arbetat med temat under våren?

– Det hör ihop med tryggheten. Känner man sig trygg och bekväm är det klart att man hellre vill åka på lägret, än om man inte vet någonting.

Det är bra att tänka på. Hemlighetsmakeri och överraskningar är inte alltid helt lyckade. Ju mer de vet, desto mer lockade kommer scouterna att bli.

Hur kopplar man aktiviteter till ett tema på ett läger?

– När man har ett tema är det ofta de små sakerna som spelar roll. Namn på mat, aktivi­ teter, lägerbyar med mera, men även hur man får scouterna att bli motiverade. Aktiviteterna är oftast ungefär desamma på läger och man kommer att göra många saker som är specifika för lägerverksamhet. Nyckeln blir då att knyta ihop det med ett tema så att scouterna känner sig motiverade och förstår varför de gör en uppgift.

Har man en hinderbana i skogen, och syftet med hinderbanan är att rädda bokblad enligt temat på Legend 2018, blir upplevelsen en annan än om man bara gör den för att det ska göras.

Testpatrullen

UPPLYSNINGSTIDER Det är becksvart i Spindelskogen. Perfekt. I det här numret av Scout tar sex spårare från Equmenias scoutkår i västgötska Floda sig an ett redskap scouter har svårt att klara sig utan.

TEXT: MALIN HUSÁR FOTO: SANNA TEDEBORG

33

S

OLEN HAR GÅTT ner för längesen och regnet hänger i luften. Men testpat­r ullen, ett gäng spårare från Equmenia i Floda, är redo.

Vi befinner oss i Spindelskogen vid sjön Säve­lången i Väster­götland i jakt på den perfekta testmiljön för en viktig del i en scouts utrustning: ficklampan.

Spårarna samlas, klämmer och känner på de sex lamporna.

FÖRST UT I TESTET är en klassisk fick­lampa, en led-ficklampa från Scoutshopen. Patrullen konstaterar snabbt att den är smidig.

– Oj! Nu börjar den blinka! ropar Pelle när han plötsligt kommer åt en knapp.

I skogen märker barnen att det även går att zooma, så att ljusstrålen blir starkare och mer koncentrerad.

– Man kan bländas med den också, säger Karin när några kompisar råkar få ljuset i ögonen.

DEN LAMPA SOM kanske skiljer sig mest från de andra är egentligen en powerbank.

– Jag vet hur den fungerar, säger Olivia.

Hon öppnar en lucka i ena änden. Där gömmer sig en liten lampa. För att få den att lysa måste en knapp tryckas in två gånger.

Knappen är svår att hitta i mörkret och det tar en stund innan alla har lyckats sätta på och stänga av den. Ljusstrålen är ganska svag. Den får knappt godkänt.

Men när turen kommer till att testa nästa lampa kommer batteridelen av powerbank-lampan till användning.

NÄSTA LAMPA ÄR gjord för att hängas upp i tältet med en karbinhake, och måste kopplas in i en powerbank för att alls fungera. Lätt att missa. Skenet däremot är starkt och alla syns tydligt.

Precis då, när alla är samlade inne i tältet, öppnar sig himlen och regnet vräker ned.

– Vi kan väl stanna härinne? säger Benjamin. De andra håller med.

Och miljön i tältet passar bra. Det är nämligen dags att prova en lykta i klassisk design, även om den här går på batteri.

Ljuset går att vrida ner i styrka för att

34

Testpatrullen Medlemmar i Equmenia scoutkår i Floda: Karin Brandström, 8 Olivia Gervide, 8 Benjamin Ånskog, 8 Pelle Brandström, 8 Lilly Jomansson, 8 Ture Samuelsson, 8 Scoutledare: Caroline Samuelsson

skapa mysstämning.

– Jag tycker den är jättefin, säger Lilly som snabbt väljer den som sin favorit.

LIKA FORT SOM det kom, har regnet dragit förbi. Det är dags att testa den kanske smartaste lampan. En som man aldrig behöver byta batteri i. I stället laddas den med en vev, ungefär som en dynamolampa till cykeln.

Alla vill prova att veva. Det går hyfsat lätt och ljusstrålen är helt okej.

Sista lampan i testet är Tures mammas mobil. Den inbyggda lampan sätts på, men barnen tappar snabbt fokus och glömmer bort att testa hur bra den fungerar. Istället pratar de om allt annat man kan göra med en mobil­telefon. Till sist enas de om att mobiltelefoner är alldeles för dyra att köpa, bara för att ha en lampa.

DYNAMOFICKLAMPA 149 kr, Clas Ohlson

Ficklampa som laddas med vevdymo.

Praktisk: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Jag gillar att man kan veva för att ladda den.” Olivia

POWERBANK MED FICKLAMPA 399 kr, Clas Ohlson

Powerbank med ficklampa, och kompass.

Praktisk: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Vill ni vara testpatrull?

I varje nummer sätter vi nya p ­ rodukter på prov. Vill ni vara testpatrull i nästa nummer?

Anmäl ert intresse till: redaktionen@scout.se.

”Lampan lyser inte så bra.” Pelle

SAMSUNG GALAXY A3

LED-FICKLAMPA

Ca 2 500 kr

179 kr, scoutshop.se

Blixtbelysning på mobiltelefon.

Traditionell ficklampa med zoombar led.

Praktisk: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Praktisk: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Vi får ju inte ha med oss mobiltelefon på Scouterna.” Ture

DIMBAR LYKTA 49 kr, Harald Nyborg

t!

Bäst i tes

”Ljuset blir bättre om man tar in den så den blir liten.” Karin

LIGHT A LIFE MINI GOAL ZERO 299 kr, scoutshop.se

Lykta med dimbara led-lampor.

Led-lampa som kopplas till powerbank.

Praktisk: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

Praktisk: Komfort: Funktion: Prisvärdhet: Totalbetyg:

”Man kan både ställa ifrån sig den och hänga upp den.” Lilly

”Går inte att sätta på om man inte har en powerbank.” Benjamin 35

FRUKOST

FÖR FRUSNA TEXT: CHRISTOFFER HIDING FOTO: CARLA LOMAKKA STAJLING: KARIN SCHAEFER

36

Rimfrosten ligger tjock på tältlinorna och stormkökets låga ser ut att huttra.

Magen kurrar. När det är som kallast är det lätt att drömma sig bort till varmare breddgrader. Följ med på en frukostresa världen över och ta med dig inspiration till dagens kanske viktigaste måltid.

VARFÖR HETER DET FRUKOST?

Från alldaglig till smaksensation

Breakfast på engelska kan här­ ledas från att bryta nattens fasta (orden break och fast), men det svenska ordet frukost är inte lika lättförklarligt.

Frukost, som användes redan i fornsvenskan, kommer från det lågtyska ordet vrokost, som betyder ”tidig måltid”.

Tidigare har frukost avsett det man äter på förmiddagen eller mitt på dagen. Många finlandssvenskar använder fortfarande ordet frukost om det som vi kallar för lunch. Även i Danmark talar man om frukost (stavat frokost) när vi svenskar äter lunch.

Havregrynsgröt är en vardagsklassiker. Ett tips för att förgylla rätten är att koka havregrynen med äppeljuice, mjölk, rivna morötter och salt. Smaken påminner om morotskaka! Ät den sedan med rivna äpplen, kanel och lite ingefära för extra sting.

Källa: Institutet för de inhemska språken

I Thailand äter man ofta en gröt av ris, ägg och kryddor. Då och då lägger lokalbefolkningen till ingredienser som fläskhjärta och blodpudding i den. Energirikt? Ja! Gott?

Prova, så kan du bestämma vad du tycker.

Recept på foul 2–4 portioner

Ni behöver: 1 burk bondbönor, cirka 400 gram 2 tomater 1 vitlöksklyfta 1 citron olivolja salt spiskummin färsk persilja

Thailändsk grötfrukost kan vara … speciell

Gör så här: 1. Häll bondbönorna med sitt spad i en kastrull, värm upp på svag värme och låt småputtra i några minuter.

2. Pressa citronen och blanda i pressad vitlök.

3. Finhacka tomat och persilja.

4. Häll upp bönorna på ett fat, häll över citron- och vitlöksblandningen och tillsätt salt och spiskummin.

5. Blanda om försiktigt så att smakerna fördelas.

6. Toppa med tomat och persilja och ringla över rikligt med olivolja.

Doppa och ät med till exempel laziz, ett orientaliskt tunnbröd.

HÖRT TALAS OM UTTAPAM? I södra Indien äter man uttapam, en sorts tjock pannkaka som består av fermenterat ris och urad dalsmet (en sorts bönor). Ät den med hackade grönsaker och chutney. En kryddstark rätt som värmer i kylan.

Bacon, ägg, nachochips, riven ost och en kryddstark kött- och grönsaksröra. Det är receptet för en lyckad frukost i Mexiko.

Ganska långt från havregrynsgröt, ett glas juice och ett kokt ägg en bitande kall januari­ morgon, eller hur?

FULLKORN Starta gärna dagen med fullkornsbröd. Studier visar att fullkorn minskar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom samt tjock- och ändtarmscancer. Det håller dig mätt och innehåller mycket mer järn, folat och antioxidanter än vitt bröd.

Källa: Livsmedelsverket

20–25 %

Frukosten är en viktig måltid efter nattens fasta. Livsmedelsverket rekommenderar att låta frukosten stå för 20–25 procent av ditt totala energiintag – det håller dig pigg och sötsuget i schack fram till lunch.

1/3

I 16–17-årsåldern hoppar var tredje flicka och var femte pojke över frukosten.

Källa: Barnombudsmannen

Smoothie för grönsaksskygga Livsmedelsverket rekommenderar att du får i dig 500 gram eller fyra portioner grönsaker och frukt varje dag.

Tycker du att det är svårt att klara? Slå alla flugor i en smäll och starta dagen med en vitaminbomb i form av en smoothie.

Lätt att laga, lätt att äta.

Ikoner: Adrien Coquet, Markus, Ralf Schmitzer, eggs by icon 54 från the Noun Project

Spicy och tasty

Dela din bästa frukost Tävla med dina bästa frukostbild och vinn boken "Frukost hela dagen". Du hittar tävlingen på scout.se där vi också bjuder på ett par recept från boken.

37

38

STOPPA SKITSNACKET Shanga Aziz gick sista året på gymnasiet när han och några kompisar startade Locker Room Talk. Sedan dess har de fått pris av Zlatan och börjat jobba med jämställdhet i några av Sveriges största idrottsförbund och föreningar.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: NICLAS FASTH

Hur föddes Locker Room Talk, LRT? – Idén kom i skolan för ungefär två år sedan när jag och min kompis Rogerio Silva brain­ stormade affärsidéer till vårt Ung Företag­samhetföretag. Vi funderade över varför det finns en sån machokultur i samhället och bestämde oss för att vårt företag skulle jobba för jämställdhet.

Shanga Aziz

Ålder: 21 år.

Bor: Finspång.

Aktuell med: Ordförande för Locker Room Talk. En ideell organisation som arbetar för att snacket i killars omklädningsrum ska bli fair play. Genom att sprida schyssta attityder tänker de stoppa macho­kulturer och bidra till ett jämställt samhälle.

Det här vet inte dina vänner om dig: Att jag äter kladdkaka väldigt ofta.

Hemlig talang: Kan balansera en boll på pannan hur länge som helst.

Vad har ni märkt fungerar bäst?

– Att lära killarna att samtala. Vi vill inte dum­ förklara någon och inte skapa stereotyper. Vi lär killarna att bemöta machokulturer med frågor i stället för anklagelser. Det blir ofta pajkastning när folk pratar jämställdhet. Jag tror att många män inte vågar ta tag i den här frågan på grund av att de är rädd för att göra fel, och få skäll för det.

Jämställdhet är något som jättemånga har jobbat med hur länge som helst ...

– Jag vet, men det funkar fortfarande inte.

När man upplever att något är fel måste man både fråga de som har ansvaret varför det ser ut som det gör och själv försöka hitta en lösning.

Vi tänkte efter kring när vi tyckte det var svårast att säga ifrån om macho­kulturen och kom fram till att det var i omklädningsrummen när vi idrottade. Det var något vi själva kunde jobba med. Sen är det bara att våga. Vi har bland annat fått fotbolls­spelaren Jimmy Durmaz att spela in en film åt oss.

2017 fick ni Number 10, ett pris med Zlatan som beskyddare. Vad betydde det?

– Det skapade förtroende för oss. Även metoo­ rörelsen har gjort stor skillnad. Innan svarade en hel del tränare: ’Tack för att ni ringer, men om ni pratar känslor med våra killar blir de mjukisar och kan inte prestera på plan.’. Det har jag inte hört sen dess. Tränare börjar förstå hur stor inverkan det som händer i omklädningsrummen har på unga killar, att det inte går att blunda för de problem den kulturen föder i hela samhället, och att de som tränare faktiskt kan göra något åt det.

Hur jobbar Locker Room Talk?

– Vi träffar 10–14-åriga killar i deras omkläd­ ningsrum och pratar om jämställdhet och om saker som skapar dåliga kulturer på ett sätt som de kan ta till sig. Det senaste året har vi börjat utbilda tränare och tagit fram ett material som vänder sig till föräldrar.

Vad händer i LRT nu?

– Hur mycket som helst. Vi har 17 utbildare runt om i Sverige tillsammans med Riksidrotts­ förbundet, så vi träffar massvis med killar. Växjö Lakers har till exempel börjat jobbar med oss, och har utmanat andra Swedish hockey league-lag att gör samma sak.

39

Scoutshop.se

Scoutshop.se är Scouternas egen shop! Hos oss hittar du prylarna fÜr det aktiva livet och de aktiva valen.