Scouten_nr4

2011

nr4 Scouten p책 djursjukhus

M채rkesmani!

Scouter pratar r채dslor

En riktigt bra kompis

inuti Chefredaktör Malin Haawind malin.haawind@scout.se

mest rädd för ormar, ärtsoppa (jo, det tycker jag verkligen är supperläbbigt) och att känna mig utanför. Rädsla kan se ut på lite olika sätt och det som är en fånig grej för en person kan vara värsta skräcken för någon annan. En sak är säker, vi är alla rädda för något. I det här numret har vi pratat med ett gäng scouter om vad de är mest rädda för och nojiga över.

Läs reportaget på sidan 8.

Vi har också tittat lite närmare på det här med märken. För är det någonting som scouter definitivt inte brukar vara rädda för, utan istället väldigt förtjusta i, så är det att samla märken att pryda sin scoutskjorta med (sidan 4).

Inte nog med det – vi har också pratat med en av Sveriges bästa kompisar (sidan 20), varit på besök på ett djursjukhus (sidan 14) och fixat i ordning ett kalas med scouttema (sidan 18).

Ha en härlig höst och kom ihåg – vi på Scoutenredaktionen är alltid nyfikna på vad ni tycker om tidningen. Så hör gärna av er till oss och berätta vad ni tycker är bra och vad som ni tycker är dåligt. Eller kanske vad ni skulle vilja att vi skrev om framöver.

Adress ser ni längre ned här på sidan.

Foto Olle Agebro

VAD ÄR DU RÄDD FÖR? Själv är jag nog

Märkvärdigt. Märken är kul tycker många scouter, vi frågar varför och kollar in när avdelning Gröngölingarna gör sina egna märken och drömmer om knivbeviset. sid 4 Hårfagert. Vad vet du egentligen om hår?

Scouten har gjort en djupdykning i kalufsen och spanat in hårrekord och andra hårresande fakta. sid 12

Festligt! Om man ska ställa till med kalas kan man lika gärna göra det riktigt bra, det vill säga scoutigt! Vi tipsar om hur du fixar ett partaj med scouttema. sid 18

Scouten nummer 4 2011 Omslagsbild: Istockphoto Chefredaktör: Malin Haawind Vikarierande redaktör: Olle Agebro Ansvarig utgivare: Maria Graner Postadress: Scouten, Svenska Scoutrådet, Box 42 034, 126 12 Stockholm. Telefon: 08 - 555 06 512 E-post: scouten@scout.se Hemsida: www.scout.se/scouten Annonsbokning: Annonssäljarna telefon 08-522 812 54, mail hans.simons@annonssaljarna.se Form: John Losciale och Eva Karlsson Layout: Malin Haawind och Olle Agebro Tryckeri: Sörmlands Grafiska Utgivningsplan 2011: 1/11: 11/2, 2/11: 20/5, 3/11: 9/9, 4/11: 20/10 För adressändring, prenumerationsärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund. Svenska Scoutförbundet, Frälsningsarméns Scoutförbund: 08-568 432 00 SMU-scout: 08-545 91 530 KFUK-KFUMs scoutförbund: 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund: 08-672 60 80 Scouten är en medlemstidning för alla scouter under 13 år i Sverige. Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet och utkommer med fyra nummer per år. De fem scoutförbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt. ISSN: 1654-1286. Ts-upplaga: 40 700.

1 scouten 2

– JAMBOREEMÄRKET ...

Kristian Selinder, 12. ... från vårt camp in camp gillar jag, det är fint.

– MITT FAVORITMÄRKE ...

Matilda Jönsson, 9. ... är lite mossa och ett löv som vi plastade in på ett möte efter att vi hade haft en tävling.

vilket är ditt favoritmärke?

Fem scouter om sina SNYGGASTE märken.

Text och foto: Karolina Svensson

– MÅNGA MÄRKEN ...

Ellen Amilon, 9. ... är fina men vårt camp in campmärke från i år är min favorit. Lägret hette Camp in camp Staneborg.

– JAG TYCKER BÄST OM ...

Moa Larsson-Karlsson, 8. ... knivbeviset, det är så fint.

– DET ÄR ETT MÄRKE ...

Emil Amilon, 11. ... från ett sommarläger som hette Eko2000. Det var mitt första läger.

Min mamma var med som scoutledare.

scouten 32

märken för

livet

Gröngölingarna i Karlsros scoutkår gör egna märken som ska tåla alla strapatser i Scouterna.

Scouten hälsade på för att ta reda på vad det här med märken egentligen handlar om.

Text & foto Olle Agebro

»Piff« och »Bönan« gör sina egna avdelningsmärken med hjälp av håltång och lamineringsmaskin.

4 scouten

att de ska tåla regn och rusk. Sist men DET ÄR FULL FART i Karlsros Men det viktigaste märket för Arvid är inte minst gör de hål i märkena med en scoutstuga i Uppsala. I den lilla stugan ett helt annat. håltång och sedan knyter de fast märket i skogsbrynet droppar scouterna in en –Jag skulle vilja ta knivbeviset, det med en råbandsknop i skjortan. efter en. Scoutledaren Fille skojar om att skulle vara bra att ha. Då får man Alla scouter på avdelningen får ett scouterna alltid är lite sena, och det dröanvända kniv, och har man beviset betygröngölingsmärke, men jer en stund innan mötet är i gång på allder det att man för att få vissa märken var. Ikväll ska avdelningen Gröngölingkan hantera kniDet finns många fina scoutmärken arna prata om märken, fästa märken på ven och har tränat att samla på, ett av de mest speci- måste man ju faktiskt scoutskjortan och, framförallt, göra egna tillräckligt för att få ella märkena är Silvervargen som visa att man klarar av något. Knivbeviset och märken. använda kniv, säger bärs av The Scout Associations ledare, den bars en gång av Baden simmärket måste man Många scouter tycker att det här med han. märken är viktigt och väldigt roligt. Man Arvid och hans Powell och har sedan gått i arv till kämpa lite för att få, och har använt märken inom Scouterna i över avdelning har redan Bear Grylls som numera är ledare särskilda lägermärken för The Scout Association. har man bara chans att få hundra år, och det är många gamla scoubörjat öva för att en gång i livet. Kan man bli avundsjuk ter som samlat dem i hela sitt liv. Men vad kunna ta knivbeviset och nästa år när på sina scoutkompisars märken? betyder egentligen märkena? han blir upptäckare hoppas han att han – Nej, sånt spelar ingen roll, om jag – Märken är viktiga för de bevisar vad ska förtjäna det. Han har redan börjat vill så har ju jag också chans att ta alla man har gjort och vad man får göra, säger fundera på nästa märke, yxbeviset, men märken som alla mina kompisar har, Arvid som är med i patrullen Nyckeldet verkar lite läskigare. När han var på säger Arvid. pigan i spåraravdelningen Gröngölingcamp in camp i somras var det en kompis arna. På hans högra bröstficka sitter ett som högg sig i benet med yxan. litet patrullmärke Men ikväll är det som mycket rikett helt annat märke »Märken är viktiga tigt föreställer en som är aktuellt. för de bevisar vad nyckelpiga, och på Ikväll ska nämliden vänstra skjortgen hela avdelman har gjort och ärmen sitter ett ningen få göra sitt vad man får göra.« trekantigt spåraravdelningsmärke. märke.

Många scouter beställer sina märken från scoutshoDESSA MÄRKEN visar var Arvid pen, men här gör man ett eget märke som ska klara vilda hajker och storkommer ifrån. Det är ganska smart, särmiga regnoväder i skogen. skilt om man är på ett stort läger med – Det är kul att göra egna märken, scouter från hela världen, för oavsett om och det är mycket roligare att ha något man aldrig sett en ny scoutkompis tidisom man har gjort själv än att sy fast gare kan man snabbt lista ut var scouten något som man köpt på Ica, säger hör hemma. När Arvid var på ett camp Anton, eller Bönan som han brukar in camp i somras fick han också märkena som han har på sin högra skjortärm, kallas på Scouterna, samtidigt som han pysslar med sitt Gröngölingsett märke som visar att han tillhör pojkscoutorganisationen, ett märke som visar märke. att han är scout inom EU och ett märke som visar att han är scout från Sverige.

LEDARNA HAR förberett Alla scouter över hela världen har likmärkespysslet genom att skriva ut nande märken, det gör att man snabbt ett papper fyllt av små gröngölingar, kan lista ut från vilket land de kommer sedan får scouterna hjälpas åt att Arvid har redan hunnit få ganska många märken på från. klippa ut och plasta in märkena så

Fräckaste märket?

sin scoutskjorta, det senaste är Gröngölingsmärket.

scouten 5

nytthett

drakbygge på fredsdagen

Foto Östersunds scoutkår

Den 21 september varje år är det FN:s fredsdag och även Scouterna firar fredsdag då.

Samtidigt var det också 100 % Scout - en dag då man uppmanas att ha sin scoutdräkt på sig i skolan eller på jobbet för att få fler att upptäcka Scouterna och visa att det finns många scouter.

I Östersund firade man dagen med att bygga drakar på Stortorget. Runt 70 scouter samlades för att bygga sina egna drakar. På bilden ser ni scouten Isa testa sin drake.

Scouting är billigt! i jämförelse med många andra fritidsaktiviter kostar det inte så mycket att vara scout, mellan 200 och 800 kronor per år. hockey och ridning däremot, är bland de dyraste aktiviteterna, de kostar i snitt över 10 000 kronor per år.

6 scouten

till bris ringer barn som har ont i magen och huvudet av stress för att de har så få lediga kvällar. Visst är det roligt med en aktiv fritid, men många barn har idag så många fritidsaktiviteter inbokade att de blir stressade.

Scoutdräkt jorden runt Alla världens scouter har scoutdräkt, men den ser olika ut vart man än kommer.

Text Malin Haawind Foto Jonas Elmqvist

monegaskisk scout. Monaco

Sydkoreansk scout. Sydko-

rea är ett land som ligger på en ö i Östasien. Scouting har funnits i Sydkorea sedan 1922.

jamaicansk scout. Klimatet

scout från trinidad och tobago.

Trinidad och Tobago ligger i Västindien och består av två större öar och 21 småöar.

Scouterna härifrån är uppdelade i pojk- och flickscouter. Eftersom landet består av en massa öar så finns det också mycket sjöscouter.

på Jamaica är tropiskt, det vill säga varmt och fuktigt. Första gången jamaicanska scouter var med på en världsscoutjamboree var i England 1925. Seden dess har det funnits jamaicanska deltagare på alla världsscoutjamboreer.

belgisk scout. I Belgien pratar

man franska eller nederländska. Från början använde belgiska scouter brittiska uniformer och märken.

är ett av världens minsta länder och den monegaskiska scoutorganisation är också en en av världens minsta.

2010 fanns det drygt 60 aktiva scouter i Monaco.

egyptisk scout. Egypten ligger i norra Afrika och där bor runt 80 miljoner människor. I Egypten är det oftast så att scoutavdelningarna hör ihop med skolan eller med kyrkan.

Vågar du sova i skogen? Känns det lite läskigt att elda? Är du rädd för mörkret? I Scouterna får man prova på många läbbiga saker, men man blir också mycket modigare!

Text och foto Olle Agebro

rädd på scouterna SMU-SCOUTERNA

Amir, säger Kasper som bränt sig på elden i Tierp har avdelningsmöte och scouterna har sam- när han var yngre. lats på den lilla grusplanen utanför Borgen– Jag är mer rädd för att åka på pakethålkyrkan. Det är dags att elda, och scouterna laren, Amir skjutsade hit mig på sin cykel, får prova på olika metoder för att få fyr på säger Kasper och ryser scoutbrasan. –Vi gör över minnet av den farten pagodeld, det är den fyllda cykelfärden. som brinner bäst! säger Det är vanligt att man Människan känner rädsla när Amir. Han har varit ibland känner rädsla när det händer något farligt, till med i scouterna i drygt man är med i Scouterna, exempel när det börjar brinna. ett år och vet precis hur ofta är det ju det som Man kan också vara rädd för man ska göra för att är spännande. Men så saker som bara finns på låtelden ska brinna bra. finns det rädslor som sas, som troll i skogen och När elden börjat ta sig inte är lika roliga. monster under sängen. fortsätter han att peta EMILIA GRILLAR marshmallows in näverbitar så att det ska börja brinna på den vackert glödande pagodelden utan ordentligt även i veden.

– Kolla, elden blir fett fin! att verka det minsta skraj för att bränna sig.

Men att elda behöver inte bara vara kul, Men så har hon också blivit mycket modidet kan vara lite läskigt också. gare sen hon började på Scouterna.

–Jag är inte så rädd för eld, men jag – Förut vågade jag inte prata så högt när vågar ju inte ha händerna så nära som det var många som lyssnade, jag blev lätt

rädslor

8 scouten

ganska nervös och då pratade jag väldigt tyst, berättar Emilia.

Det är inte ovanligt att man känner så, men det bästa man kan göra är att träna på att prata och träffa nya människor.

– Sedan jag började på Scouterna har jag blivit mycket modigare och lärt känna nya vänner. När man leker lekar och sånt i Scouterna så blir man ju tvungen att lära

RÄDD MEN SNABB Har du någon gång märkt att du springer lite extra fort när du blir skraj? Det beror på att kroppen släpper ut ett ämne som heter adrenalin när du blir skrämd. Adrenalin gör så att man blir lite snabbare, lite starkare och att man orkar lite längre. Det var praktiskt förr i tiden, när människan behövde kunna fly från vilda djur.

a

Sedan jag började på scouterna har jag blivit mycket modigare!

– Emilia, 10 år

Jag blir rädd när Kasper täljer med kniv i närheten!

– Amir, 13 år

känna de andra och då går det mycket lättare. Men jag skulle vilja bli ännu modigare på att åka hemifrån och stanna på hajker flera nätter. Hittills har jag bara sovit i tält en natt, säger Emilia som tidigare i år var med på SMU-hajken i Tofta.

Alla Emilias patrullkompisar håller med.

– Man blir modigare när man provar på saker. Om man är rädd för eld, så vänjer man sig vid den i Scouterna. Om man är rädd för skogen, så blir man mer van ju mer man är i den, säger Kasper.

Det börjar skymma på gårdsplanen utanför Borgenkyrkan, höstmörkret lägger sig över Tierp och det är dags för scouterna att släcka eldarna och ta hand om askan.

Men scouterna i patrullen med pagodelden behöver i alla fall inte känna sig rädda för mörkret, föräldrarna väntar i bilar utanför kyrkan, och Amir har lyse på sin cykel.

Läs mer om rädslor på nästa uppslag

Jag är rädd för att åka på Amirs pakethållare.

– Kasper, 10 år scouten 11

scouten frågar psykologen

Varför blir man rädd? Och vad gör man om man blir det? Scouten pratade med en psykolog som är expert på känslor och sånt för att reda ut vad som egentligen händer i huvet när man blir skraj.

Text Olle Agebro

RÄDSLOR ÄR INGET att skämmas över. Alla blir rädda ibland och det är en av våra vanligaste känslor. Men om man blir riktigt rädd kan det vara bra att ha någon att prata med eller ringa till.

Många barn ringer till Bris där de som svarar är vana vid att prata om rädslor, här jobbar bland många andra psykologen Karin Johansson.

– Man kan ju vara rädd för väldigt många olika saker, men många av de barn som hör av sig till oss är rädda för aggressiva föräldrar eller andra i deras omgivning som gjort dem illa, säger Karin Johansson.

10 scouten

I många fall är det bra och viktigt att känna rädsla, annars kan det bli riktigt tokigt.

– Rädsla är en väldigt naturlig instinkt, det är en viktig känsla som får kroppen att ladda energi för att söka skydd eller för att försvara sig. Det är naturligt att man reagerar med rädsla och känslan finns till för att skydda oss. Man blir rädd för sådant man ska vara rädd för, som när man är rädd för trafiken tills man lärt sig hur man rör sig bland bilar och cyklar på ett tryggt sätt, då försvinner rädslan, förklarar Karin.

Andra rädslor kan vara lite jobbigare att ha att göra med, som när man ska gå i sko-

gen när det är mörkt och blir rädd för läskiga träd eller mystiska ljud.

– Ibland blir man rädd för sådant som man bara fantiserar om, och botemedlet mot sådan rädsla är ofta kunskap. Ju mer man är i skogen på dagen och ju bättre man lär känna skogen och hur den ser ut, desto mindre rädsla behöver man känna när det blir mörkt. Men det bästa man kan ha med sig i en mörk skog är ju en ficklampa och en kompis att hålla i handen, säger Karin.

tävling!

VAD ÄR DU mest rädd för? Är

det spindlar, spöken eller sport?

Mörker, mardrömmar eller monster? Väckarklockan, vintern eller vampyrer? Vad det än är - berätta för oss med en teckning! Skicka in din bild av det som du tycker är det läskigaste som finns, så har du chansen att vinna fina priser!

Första pris: scoutigt första hjälpenkit Andra pris: scoutig anteckningsbok Tredje pris: scoutig kåsa Skicka in ditt bidrag till: Scouten Svenska Scoutrådet Box 42 034 126 12 Stockholm Senast den 10 december vill vi ha ditt bidrag.

scouten 11

så funkar det

hår

Trassligt, lockigt, rakt eller flottigt. Hår kan se ut på många olika sätt. Men varför har vi hår egentligen? Och vad består hår av?

Scouten reder ut hårtrasslet.

Text Malin Haawind Illustration Freja Istemo

HÅR ÄR ETT slags trådformiga utväxter som däggdjur har, men på andra arter än människan kallar man det päls.

Det finns lite olika förklaringar till varför man har hår, men ofta handlar det om att det hjälper till att reglera temperaturen hos varelser. Om man inte har något hår på huvudet kanske man behöver mössa tidigare på hösten till exempel. Men hår kan också skydda mot sol och värme.

Håret vi har på huvudet finns främst där för att skydda huvudet just från solens strålning. Det är också därför människor som kommer från väldigt varma områden ofta har tätt och krulligt hår, det skyddar helt enkelt bättre mot solen.

Vi har mellan 80 000 och 160 000 hårstrån på huvudet och man tappar ungefär 100 hårstrån per dag. Håret växer ungefär en centimeter i månaden.

När man blir äldre blir håret grått, det är lite olika när håret börjar gråna – för 12 scouten

vissa börjar det redan i trettioårsåldern medan andra behåller sin vanliga hårfärg till långt senare. De flesta personer som är över 75 år har i alla fall grått hår och män blir oftast gråhåriga tidigare än kvinnor.

Det är lite osäkert varför hår blir grått. En teori är att färgämnen slutar bildas i hårsäckarna när man bli äldre.

Hårsäckarna ligger innanför huden och det är där som hårstråt börjar. Det är hårsäcken som formar håret och gör det rakt eller lockigt. Om man tittar på ett uppförstorat hårstrå i genomskärning så kan man se att ett rakt hårstrå är runt, medan ett lockigt strå är platt.

Människan har också hår på andra delar av kroppen än huvudet. Vi har små fjun nästan överallt utom på läppar, handflator och fotsulor. Har man någon gång gjort sig ordentligt illa och fått ett ärr så växer det inte hår på det området, inte heller naveln har något hår.

KNÄPPA HÅRREKORD • Världen längsta hår som man har mätt hade en kvinna i Kina. Hennes hår var vid mättillfället över fem och en halv meter långt. Hon hade då sparat sitt hår i 31 år.

• Ett enskilt hårstrå känns ganska svagt, men en hel kalufs klarar mycket! En polsk kvinna har lyckats lyfta 53, 4 kilo med sitt hår.

• Världens dyraste hår är förmodligen sångaren Elvis Presleys. Han dog 1977, men 2002 sålde hans gamla frisör några avklippta hårlockar från Elvis hår för över 800 000 kronor.

VISSTE DU ATT ... ... hästars hår kallas för man? Ibland används det till att bland annat stoppa möbler, alltså att man fyller till exempel en stolsits med det. Då kallas håret för tagel. ... vissa djur, exempelvis katter och möss, har morrhår? De fungerar som känselspröt. ... även igelkottens taggar är ett slags hår?

Fast mycket hårdare än vanligt hår då. Taggarna skyddar mot andra djur som vill skada igelkotten.

Hårstrå i genomskärning

För många är veterinär eller djurvårdare drömjobbet när man blir stor.

Men hur är det att jobba med djur? Scouten besökte Södra djursjukhuset i Kungens kurva utanför Stockholm för att ta reda på det.

Text och foto Nathalie C. Andersson

Scouten besöker

djursjukhus SÖDRA DJURSJUKHUSET

är stort. Så stort att det finns två och till och med tre våningar. Men det är bara på första våningen som djuren håller till.

Här finns nämligen operationssalar, mottagningsrum och vårdplatser.

På operationsavdelningen träffar vi Elisabeth Berglund. Hon står och opererar en katt som har problem med tänderna.

»Det kommer in sjuka djur till oss och efter två, tre dagar är de friska!«

Katten sover, och Elisabeth fixar försiktigt till kattens tänder. Hon använder slangar, hon syr och hon röntgar.

– Man måste vara engagerad och verkligen vilja jobba med djur, för det är ganska slitigt att jobba på djursjukhus, säger Elisabeth Berglund.

Hon är egentligen vanlig tandläkare, men nu jobbar hon med djurs tänder.

Hon tycker att djuren behöver henne bättre, för det finns inte så många djurtandläkare.

Förutom Elisabeth jobbar många andra på avdelningen. Hit kommer hundar och katter som behöver opereras.

Kanske har de brutit benen, har problem med tänderna eller behöver kastreras.

Djuren blir opererade, och sedan hamnar de på vårdavdelningen.

Här får de bo i stora glasburar, så att personalen kan titta till dem.

Klappa dem, gå ut med dem, och ge dem mat och mediciner.

Malin Åberg är chef och jobbar på vårdavdelningen.

– Jag har alltid velat jobba med djur, och det är jätteroligt. Det kommer in sjuka djur till oss och två eller tre dagar senare är de friska. Då får de träffa sin husse eller matte och så blir de glada. Jag gillar att ta hand om djuren, och att hjälpa till, säger Malin Åberg.

Malin Åberg berättar att sjukvården för hundar och katter har kommit väl-

digt långt. Nu för tiden kan man operera mycket och bota svåra sjukdomar, som man inte kunde bota förut. Därför kan man hjälpa många fler sjuka djur att bli friska.

INNAN DJUREN opereras eller hamnar på vårdavdelningen, får de träffa en veterinär. Veterinären är den som undersöker djuret och bestämmer hur man ska behandla sjukdomen.

Veterinär Emma Riberdal sitter och väntar i undersökningsrummet när

uset bruksschäfern Ivan och matte Anette kliver in. Schäfern Ivan är här för att han inte mår riktigt bra.

– Ibland är Ivan jättepigg, och andra gånger är han som en trött liten surgubbe, fast han bara är sex år gammal, säger matte Anette.

Veterinär Emma ställer frågor: – Hur länge har det varit så här?

Märker du någon annan skillnad i hur Ivan beter sig?

Efter en stund får Ivan hoppa upp på undersökningsbordet. Det vill han inte, så matte Anette får hjälpa honom. Ivan

vill inte riktigt sitta still när veterinären ska undersöka honom. Efter ett tag lugnar han sig, men sitter och gnäller och piper lite, som för att visa att han

»Ibland går vi veterinärer omkring och gråter en skvätt vi med.« inte gillar att vara hos veterinären.

Ivan ska få ta blodprov och bli röntgad. Veterinären och matte Anette

kommer överens om att de ska undersöka så mycket som det går, för att ta reda på varför Ivan mår dåligt. Förhoppningsvis hittar de någonting, så de kan behandla Ivan.

– Att vara veterinär är jobbigt ibland.

Som när man måste avliva något djur.

Då är det alltid känslor inblandat.

Ibland går vi veterinärer kring här i korridorerna och gråter en skvätt vi med. Men för det mesta är det väldigt roligt och varierande att jobba med djur, säger hon.

scouten 15

regnskog Text: Malin Haawind Foto: Istockphoto

Det är mörkt, luktar mögel och regnar hela tiden. Följ med till en plats som kanske inte är så mysig, men som är väldigt viktig!

REGNSKOG ÄR

Regnskog i Panama, Centralamerika.

16 14 scouten scouten

precis vad det låter som, skog där det regnar riktigt mycket. En annan sak som utmärker regnskogar är att det finns väldigt många olika arter av djur och växter. I Brasilien ligger Amazonas som är världens största regnskog, där finns till exempel 3000 olika sorters sötvattenfiskar och 950 fågelarter.

Sju procent av jordens yta täcks av tropisk regnskog, det är inte så himla mycket egentligen, men på den ytan finns ungefär hälften av jordens alla växtoch djurarter. Häftigt va? Och då finns det förmodligen miljontals arter till som människan ännu inte upptäckt.

I regnskogen regnar det alltid och det är väldigt varmt. Det finns en massa höga träd som står tätt och har stora trädkronor. Det gör att det är mörkt eftersom det bara är på få ställen som solens strålar slinker igenom trädkronorna. Det är vindstilla och luktar mögel. Det är inte så mycket stora djur som bor i regnskogen, utan mer insekter, kräldjur och fåglar.

Från regnskogen får vi en hel del god-

saker – kakao, kaffe och en massa frukt till exempel. Många ämnen som används i mediciner hämtas också från regnskogen.

REGNSKOG FINNS I

Centralamerika, Sydamerika, Västinidien, Sydostasien och Centralafrika. Regnskogarna krymper hela tiden på grund av att människor skövlar regnskog. Oftast handlar det om att man vill skapa plats för jordbruk. I takt med att regnskog skövlas så dör också växt- och djurarter ut, eftersom de förlorar sin naturliga miljö att leva i. Att regnskog försvinner är också dåligt för hela jorden och miljön eftersom regnskogen påverkar klimatet.

Med mindre regnskog blir det mindre regn överhuvudtaget, och det kan leda till torka.

Många jobbar för att stoppa skövlingen av regnskogen, både i länderna där regnskog finns och här hemma. Kika in på wwf.se eller barnensregnskog.se till exempel.

du skojar » EN ÄLDRE

person till en yngre på tågstationen: – Jag har åkt det här tåget i 20 år.

– Det var som sjutton, vid vilken station klev du på? «

hej kompis

HEJ ALLA GLADA!

Jag heter Douglas och jag är 11 år. Jag vill gärna bli brevvän med någon i åldern 11-13 år. Mina intressen är Scouterna, musik och tv-spel. Mina musikfavoriter är Justin Bieber, James Blunt och Johnny Cash. Man behöver inte ha samma intressen eller musiksmak. Du kan vara både kille eller tjej.

Douglas

HEJSAN!

Jag heter Annie och jag är en tjej på 12 år, jag blir 13 i november. Jag älskar musik, bland annat Selena Gomez, Demi Lovato och Miley Cyrus. Jag gillar också scouting, vara med kompisar, Facebook och mycket mera. Jag vill gärna ha en brevvän, helst mellan 11 och 14 år. Tack och hej!

Annie

SKRIV

HEJ! Jag heter Emilia och jag är en tjej på 10 vintrar. Söker brevvänner, kille eller tjej spelar ingen roll.

Mina intressen är Scouterna, hästar och mina favoritämnen i skolan är engelska, matte och bild. Tycker ni att jag låter intressant så skicka gärna ett litet brev och berätta om dig och dina intressen.

Emilia

HALLÅ! Jag är en positiv tjej på några regniga höstar som går i femman. Jag hoppas på en snäll och flitig brevkompis på 10-13 år som gärna har något intresse som jag har. Jag gillar att spela teater, dansa, djur, scouting (så klart), kompisar med mera. Jag har en guldhamster och några fiskar. Jag svarar på alla brev.

Pernilla

ett brev och berätta lite om dig själv, dina intressen och vilka du skulle vilja brevväxla med. Skriv ditt namn och din adress. Skicka till scouten@scout.se eller Scouten, Svenska Scoutrådet, Box 42 034, 126 12 Stockholm. Om du vill skriva till någon som har efterlyst en brevvän så skicka brevet till din nya brevvän till oss på Scouten så skickar vi det vidare. Skriv brevvännens signatur först, så här: »Mirjam« Scouten, Svenska Scoutrådet, Box 42 034, 126 12 Stockholm eller

»Vart går Tarzan när han vill veta vad klockan är?

– Till urskogen« »SIMON KOMMER

hem från ännu en skoldag i första klass. Han slår sig ner vid köksbordet och suckar: – Igår sa fröken att fem plus fem blir tio. Men idag sa hon att tre plus sju blir tio. Vad ska man tro?!«

»VAD BLIR DET

om man klonar

en sjörövare?

– En piratkopia!«

»FEMTIOÅRIGA BENGT visar upp sin tågbiljett för konduktören. Konduktören tittat och utbrister: – Men det här är ju en barnbiljett.

– Ja, där ser du hur mycket tåget är försenat!«

mejla till scouten@scout.se

scouten 17 13

fixa själv

skojigaste scoutkalaset Text: Ebba Sang

Illustration: Freja Istemo

EN VÄLDIGT rolig sak med scou-

SÅ HÄR GÖR DU EN PÅSE ATT SAMLA MÄRKENA I:

Till påsen behöver du: 1. Ett papper, ett vanligt A4-papper eller ett utrivet uppslag ur en Scouten-tidning räcker till en lagom storlek på påsen.

2. Tejp, lim fungerar också men blir lite kladdigare.

3. Pennor i en massa fina färger.

ting är att man får ta en hel del fina märken. Därför tänkte Scouten riva igång kalaset med några roliga lekar, efter varje lek får man ett litet bevis på att man varit med och lekt, men istället för märken kan du dela ut kakor för att få den rätta kalasstämningen.

När gästerna kommer får alla göra varsin påse som de kan samla kakorna i. Vilka lekar du vill leka med dina kompisar spe-

lar inte så stor roll, välj de som du tycker är roligast. Men vad sägs som en liten skattjakt med olika chiffer som ledtrådar? Eller en stafett med säckhoppning? Fånga äpplen i en hink med vatten och leta efter godis som gömts i mjöl? En omgång kubb eller brännboll? När alla lekar är klara och alla har fått sina märken tar ni med era påsar till en mysig hörna i trädgården, så kan ni sätta er och äta och dricka gott.

SÅ GÖR DU KALASET ÄNNU SCOUTIGARE! Gör så här: 1. Vik pappret så att ändarna möts på mitten och tejpa sedan ihop dessa.

2. Vik in kanterna på det som ska bli påsens botten.

3. Vik in ena fliken till hälften. Gör likadant på andra sidan och tejpa sedan ihop kanterna.

4. Vips så har du en påse att dekorera hur du vill. Ett tips är alla får skriva sitt namn och rita något så att man vet vem påsen tillhör.

1 scouten

1. Runt servetterna kan du göra snygga knopar av till exempel godissnöre.

2. Självklart är en scout snäll mot naturen och istället för plastglas och papperstallrikar använder vi riktigt porslin. Eller varför inte duka upp med kåsor så blir det superscoutigt!

3. Om ni har grill eller kan göra upp en eld så brukar nästan alla scouter tycka om att grilla marshmallows. Det är både mysigt och gott. Och om man vill kan man ju även passa på att göra pinnbröd, men då kan det vara bra att förbereda degen innan kalaset.

4. Som ett minne från kalas kan man klippa en liten symbol i något gammalt lakan eller annat tyg, som ni alla kan sy på som ett märke på scoutskjortan. För vilken scout gillar inte fina märken?

t

mo

Det är inte bara när man fyller år som man kan ha kalas. Kalas kan du ha när som helst och var som helst, en ruskig regndag eller en höstsolig eftermiddag, i scoutstugan eller scoutskogen.

Tvättsvampen Bob, världens bästa kompisar Lollo och Bonnie och räven Sigge

Bonnie är bäst på att vara kompis blev programledare

I somras ordnade tv-kanalen Nickelodeon en tävling där de letade efter Sveriges bästa kompisar.

Scouten har pratat med en av dem, elvaåringen Bonnie från Gävle. Text Charlotte Hessulf Foto Nickelodeon Hej Bonnie, och grattis till att du är en av Sveriges bästa kompisar! Hur jätteglad blev du när du fick veta att du hade vunnit?

– Jag blev verkligen jätteglad! Fast först när dom ringde så fattade jag inte vad pappa sa. Jag fattade inte att jag hade vunnit. Det kändes väldigt spännande också.

Hur gick tävlingen till?

– Man skulle gå in på datorn och skriva varför någon var den bästa kompisen.

Jag brukar leta efter tävlingar och sånt på nätet, och så hittade jag den här Nickelodeontävlingen. Först var det så att jag gick in och nominerade min kompis Lollo, för att hon är en så bra kompis. Men så gick Lollo in och nominerade mig också!

Det var en jury som valde ut vilka kompisar som skulle vinna bland alla förslag som hade skickats in. Bonnies kompis Lollo, Lovisa Törn Fransson, hade skrivit så här om Bonnie: »Min bästis är allt för mig, hon är under-

20 scouten

bar! Jag skulle inte kunna leva utan henne! Vi kan prata om allt! Och jag älskar henne! När jag pratar med henne känner jag mig pirrig och glad!« Varför tror du att just du vann?

– Jag tror att jag vann för att jag är snäll. Det är viktigt att kompisarna kan lita på en och att man kan prata om man mår dåligt. Lollo och jag bor jättelångt bort från varandra, 60 mil, men vi brukar prata på telefon och ha videosamtal och så istället. Jag tror att vi är så bra kompisar för att vi förstår varandra och tänker på typ samma sätt.

Kan det vara svårt att vara en bra kompis ibland?

– Till exempel om en kompis är ihop med någon och den är elak. Då kan det vara svårt att inte säga något.

Kan man bråka och ändå vara kompisar?

– Ja, man får prata och försöka lösa det. Jag och Lollo bråkade om en grej när

vi var mindre kommer jag ihåg. Vi skulle gå på bio och jag hade en penna som hon ville ha. Men vi hittade en till penna som Lollo fick!

När Bonnie inte går i skolan så gillar hon att sjunga, dansa, spela gitarr och fotografera. När hon och Lollo bodde i samma stad förut så gick de också på Scouterna tillsammans.

– Vi lärde känna varandra i skolan, och så bestämde vi oss för att prova på Scouterna. Vi var med i typ 1 eller 2 år. Det roligaste tyckte jag var att vara ute. Typ att gå ut och ha frågesporter och sånt.

Pratstunden med Bonnie är snart slut och vi ber om ett sista kompistips till alla Scoutens läsare: Vad är det bästa sättet att göra en kompis glad på?

– Då ska man göra något som kompisen gillar att göra. Till exempel om den gillar att åka till stan så kan man åka till stan!

Biofilm Lånaren Arrietty Under golvplankorna i ett gammalt hus bor flickan Arrietty tillsammans med sin mamma och pappa. Hon är nyfiken på världen, men inte ens husets trädgård är en säker plats för en tjej som inte är större än en tändsticksask och hon måste hålla sig gömd för de stora människorna. För hennes pyttesmå föräldrar är det inte heller så enkelt. Mamman är skraj för det mesta och pappan måste passa sig för gräshoppor större än honom själv när han ger sig ut på sina vandringar i huset och trädgården för att i smyg låna mat och prylar från de stora människorna.

Arriettys liv förändras den dagen en pojke flyttar till huset, han är lika stor som en vanlig människa, men han kan se Arrietty och hennes pyttefamilj. Trots deras ringa storlek är han nyfiken på att lära känna dem. Filmen är en varm men lite läskig berättelse om en vänskap som inte kan hindras av något. /Olle Agebro Bok Rum 213

av Ingelin Angerborn Rabén & Sjögren Elvira ska åka på kollo för första gången i sitt liv, och hon är rätt nervös på vägen dit. Men om hon visste vad som väntade skulle hon nog ha varit ännu nervösare. För i rum 213, som hon delar med Bea och Meja, händer det märkliga saker. Prylar försvinner och fönster stängs oförklarligt. Och vad är det för konstigt ljus på de fotografier som Meja tar på Elvira? Bea tror att det spökar, medan Meja är bombsäker på att det bara är några andra på kollot som busar. Elvira vet inte vad hon ska tro. För vem är egentligen den där rödhåriga flickan i vit klänning?

Mellan läskigheterna händer det en massa roligt också. Inte minst blir alla tre tjejerna kära. Men det är jobbigt med de försvunna prylarna, och de börjar misstänka varandra för att ha tagit dem.

I rum 213 kastas man fram och tillbaka mellan soliga badscener med massa skoj och skratt till kusliga spökerier och obehagliga händelser. Det är väldigt effektfullt och det här är helt enkelt en mycket spännande bok som man gärna sträckläser. /Malin Haawind

Biofilm Savannens hjältar Djuren på savannen mår inte bra, det råder brist på vatten och den efterlängtade vårfloden kommer aldrig. Den lekfulla men tankspridda surikaten Billy och hans filosofiska lejonkompis Socrates ger sig ut för att leta efter det försvunna vattnet. Men för att nå sitt mål är de tvungna att ta sig igenom Dödens dal, något som framkallar obehagliga minnen för Socrates.

Det visar sig att det är människor som stulit vattnet och använder det till ett lyxhotell. Till råga på allt så blir Socrates tillfångatagen. Djuren tröttnar på människornas oansvariga sätt att bete sig och kallar till världens första djurkonferens – nu ska de säga ifrån!

Savannens hjältar handlar som ni förstår mycket om miljöproblem och om vad människor gör mot jorden. Det är ett bra ämne, men ibland blir det lite övertydligt i filmen, som att filmmakarna inte tror att biobesökarna kan tänka själva. Och visst är filmen ganska rolig, men det känns lite som att den härmar tidigare tecknade filmer med djur i huvudrollen, som till exempel Lejonkungen och Madagaskar. /Malin Haawind Bok Extra, En morgon stod hon bara där av Per Nilsson Alfabeta Bara så där. Plötsligt står en flicka vid utkanten av skolgården och tittar in. PimPim blir förstås väldigt nyfiken och närmar sig henne. Hon är blek och mystisk och inte riktigt som de andra även om Pim-Pim har svårt att sätta fingret på hur hon är annorlunda. Pim-Pim och Extra, ja för det är så hon heter (säger hon i alla fall), får hur som helst kontakt och hon kommer till och med hem till honom och äter pizza.

Men när hon senare börjar i samma klass som Pim-Pim så är det som att hon inte ser honom alls, hon pratar med alla andra utom just honom. Pim-Pim förstår ingenting.

I den här boken blandas mystiska magiska grejer med väldigt vanligt vardagsliv. Författaren Per Nilsson är bra på att beskriva kompisskap och familjeliv och det är ofta rätt roligt.

Det här är första boken i en serie om Pim-Pim och Extra.

Scouten ser fram emot att läsa resten, för det här är bra! /Malin Haawind

scouten 21

knepochknop

anders brandén klang

xxx VoloreMet delit ipit luptat am, vel er sent lorper sectem elit lute vullam inibh et,

lilla krysset

lars burman

lars burman

Lösning finns på www.scout.se/scouten

22 scouten

Knoprepen Här ska tränas knopar! Vem av de här två scouterna har ett kort rep och ett långt?

lars burman

lars burman

stora krysset

Lösning finns på www.scout.se/scouten

scouten 23

POSTTIDNING B

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sidan 2.

Barnens Adventskalender En klassisk adventskalender som hör julen till! Aina Stenberg-Masolle gjorde den första adventskalendern åt scouterna, då Sveriges Flickors Scoutförbund, 1934. Årets kalender är ett nytryck av 1955 års kalender.

Pris: 40 kr, kårpris 500 kr/25-pack

Scoutens Adventskalender Här är kalendern med fart och fläkt! Scoutens Adventskalender är illustrerad av vår egen Freja Istemo som i år debuterar som kalenderillustratör. Bakom varje lucka gömmer sig en ledtråd till Scouternas Julquizz, en frågetävling du hittar på scout.se

Scouternas almanack a

2012

Pris: 40 kr, kårpris 500 kr/25-pack

KFUK-KFUMs Scouternas Almanacka 2012 Håll ordning på framtiden och nu:et med KFUK-KFUM Scouternas klassiska väggalmanacka. 2012-års almanacka är illustrerad av Susanne Hassellöf.

Pris: 100 kr Kårpris 1250 kr/25-pack

Scouternas ljus Handstöpta antikljus i 5-pack som brinner 6-7 timmar utan att sota eller rinna.

Ljusen är 25 cm långa.

Månadsblad av Susanne Hassellöf

Pris: 50 kr, kårpris 550 kr/120 ljus

Julkort Välj mellan enkla eller dubbla, moderna eller traditionella julkort, samtliga specialframtagna för Scouterna.

www.km.scout.se

Pris: från 30 kr, kårpris 15 kr/10-pack

Varje år bidrar Scouternas Julförsäljning till att göra fler unga Redo för livet, hemma i din kår och runt om i landet. Var med och Hjälp Scouterna hjälpa!

Beställ på scout.se/shop och använd rabattkoden som din kår har fått Du kan även ringa oss på 0200-870 800 eller mejla på scout@scout.se

KM-almanacka_2012.indd 1

scout.se/shop

scouten 5

2011-03-23 09.10