Scoutmagasinet nr1 - 2012

NR1.

2012 NR1.2 012 NR 2.2008 SCOUTMAGASINET SCOUTMAGASINET

SCOUTmag

REBELLISKT FREDSPRIS EXPEDITION HIMALAYA MASSOR AV MÖSSOR

PÅ YTAN ... och allt där under EN STJÄRNA JOHANNA FÖRFATTAR PÅ HELTID:

OM SCOUTER, STIL OCH IDENTITET

HANTERA ÄTSTÖRNINGAR SNYGGASTE PRYLARNA DAGENS SCOUTFIT

SCOUTER MED STIL Hur ser en scout ut? Scoutmagasinet träffade några scouter på stan för att prata om stil, identitet och scouting.

8

HUDSALVA FÖR ALLA TILLFÄLLEN Enligt myten kan man använda Försvarets hudsalva till precis allting. Från skidvalla och stekfett till cykelsmörjning och läppåterfuktning. Men hur ligger det till egentligen, och finns det några värdiga konkurrenter till Försvarets hudsalva?

16

FOTO: JONAS ELMQVIST

asinet

INNEHÅLL 1.2012 NR 1 2012

4 NYHETER – NINA FLECK INVALD I WAGGGS STYRELSE 7 SNYGGA SAKER 8 SCOUTING, STIL OCH IDENTITET 13 DAGBOK FRÅN FREDSLÄGRET 14 INSÄNDARE: IDEELLA BAR TUNG BÖRDA UNDER WSJ 16 TEST: VI SÄTTER FÖRSVARETS HUDSALVA PÅ PROV 20 HUR HJÄLPER MAN SCOUTER MED ÄTSTÖRNINGAR? 22 HAR ALLA RÅD MED SCOUTING? 23 AKTIVITETSTIPS: STILSTUDIE 26 KALENDARIUM 27 SIMONSERIE OCH KRYSS

ANNONS

Årets vinstpott – 1,2 miljarder I PostkodLotteriet har du chans att få dela på miljoner tillsammans med dina lottköpande grannar i postnumret. I år totalt 1,2 miljarder kronor! Några som alltid vinner är Scouterna och de andra organisationerna vi stödjer.

Minst en miljonär i veckan Varje dag, året om har du en ny vinstchans. Veckans högsta vinst lottar vi ut på lördagar då en lottköpare i fredagens vinnande postkod dessutom blir miljonär!

GrannYra och extradragningar

Du har också chans att vinna i specialdragningen GrannYran flera gånger per år då vi lottar ut många

miljoner i varje dragning. Dessutom får du delta i flera vinstrika extradragningar under året.

Världens tredje största givare

Tillsammans med våra systerlotterier i Holland och Storbritannien har vi donerat ca 40 miljarder kronor till välgörande ändamål under de senaste 20 åren, vilket gör oss till en av världens tre största privata givare!

Gå med på postkodlotteriet.se eller ring 099-110 40 scouternafeb-12_186x120.indd 2

2012-01-16 12:06:21

LEDARE Vi går på djupet med ytan

S

ara som ni får möta på sidan 8 i det här numret av Scoutmagasinet säger: »det är mest vuxna scouter som har åsikter om mina kläder, bland tonåringar är det mycket mer accepterat att alla har sin egen stil«.

Sara klär sig i kjol eller klänning, aldrig i byxor och det är alltså det som vissa tycker är konstigt.

Jag är som Sara, bär i princip bara byxor under hot och även då ångrar jag mig alltid och saknar mina klänningar.

Man trivs i olika saker helt enkelt och vi som är vana klänningsbärare vet att det finns olika typer av klänningar. På ett scoutläger glider man naturligtvis inte fram i en hellång aftonblåsa i siden, precis som man kanske inte väljer ett par paljettbyxor (men vore det inte lite roligt?) Istället har man kanske en klänning i slitstarkt tyg med stora fickor.

Funkar utmärkt, jag lovar. Det viktiga är att man själv trivs.

Vi på redaktionen har skämtsamt kallat det här numret av tidningen för »Det ytliga numret« medan vi jobbat med det, men det arbetsnamnet har verkligen varit dränkt i ironi. För just

det att närma sig det till synes ytliga kan säga enormt mycket om det som finns på djupet. Ingen i västvärlden sätter på sig sina kläder av en slump. Även en så kallad praktisk stil är genomtänkt. Att se ut som att man inte bryr sig är det definitivt.

Med hjälp av kläder och andra attribut berättar vi något om oss själva för andra. Det finns mängder av scouter med skön och personlig stil av olika karaktär, och vi har träffat några av dem (s. 8-11.).

Vi tipsar också om en aktivitet som man kan göra för att just diskutera stil, identitet och fördomar (s. 24) och så sätter vi Försvarets hudsalva på prov.

Går den verkligen att steka i? Valla skidor med?

Läs även om hur ledare kan stötta scouter med ätstörningar eller scouter som inte har så mycket pengar och därför inte har råd att följa med på aktiviteter.

Så sätt på dig dina favoritkläder och slå dig ned med Scoutmagasinet ett tag. Trevlig läsning!

Chefredaktör: Malin Haawind Vikarierande redaktör: Olle Agebro Omslagsbild: Jonas Elmqvist Ansvarig utgivare: Maria Graner Layout: Malin Haawind och Olle Agebro Postadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm Telefon: 08-555 065 12 E-post: scoutmagasinet@scout.se Hemsida: www.scout.se/scoutmagasinet Annonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54, hans.simons@annonssaljarna.se Tryckeri: Sörmlands grafiska Form: Eva Karlsson och John Losciale Utgivningsplan 2012: 1/2012 – 10/2 2/ 2012 – 23/3 3/2012 – 21/5 4/2012 – 24/8 5/2012 – 19/10 6/2012 – 5/12

För adressändring, prenumerations­ ärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund: Scouterna Riksorganisationen (fd SSF), Frälsnings­arméns scoutförbund, 08-568 432 00 SMU Scout, 08-545 91 530 KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige.

Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scout­ förbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt.

ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 25 100 ex

Var redo!

Sälj majblommor!

MALIN HAAWIND Chefredaktör

Var med och sälj majblommor! De insamlade pengarna går till barn i familjer som inte får pengarna att räcka till.

Kanske finns det kompisar där du bor som behöver hjälp och om du och dina scoutkompisar är med i insamlingen kan vi hjälpa ännu fler. Dessutom får du ett scoutmärke och både du och din scoutkår tjänar lite pengar!

På majblomman.se kan du läsa mer om insamlingen och hur du får ditt scoutmärke.

Majblommans Riksförbund www.majblomman.se Pg 90 19 07-6 Insamlingen kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

SCOUTmagasinet 3

Många åsikter om ny allemansrätt Under hösten gjorde professor Klas Sandell och doktor Margaretha Svenning var sin utredning av hur allemansrätten skulle kunna förtydligas och stärkas. Naturvårdsverket, som publicerat utredningarna i en rapport, har ännu inte tagit ställning till deras förslag, men har bjudit in andra myndigheter, företag och privatpersoner att tycka till om utredningen.

– Vi vill veta vad andra aktörer tycker eftersom vi tror att de har andra perspektiv än vad vi har på Naturvårdsverket. Den här utredningen är ju gjord på initiativ av utredarna och har deras perspektiv, men vi vet att det finns fler synvinklar från andra som nyttjar allemansrätten. Allt från scouter och naturturistföretag, till markägare är välkomna att höra av sig så att vi ska få en vidare bild för att veta hur vi ska hantera allemansrätten i framtiden, säger Per Nilsson på Naturvårdsverket.

Många markägare har hört av sig och skulle vilja begränsa allemansrätten för att hindra nedskräpning eller skador på skog och mark, ett förslag som debatterats friskt rör det om att utesluta kommersiella verksamheter från allemansrätten.

– Det finns markägare som vill ha bort alla kommersiella aktiviteter som sker med stöd av allemansrätten. De flesta är överens om att det är

okej att plocka bär för att göra sylt eller lägga i den egna frysen, men det är det storskaliga bärplockandet, och att det finns folk som tjänar pengar på att nyttja marken, som en del markägare tycker är principiellt fel, förklarar Per Nilsson. vad Naturvårdsverket kommer fram till efter att myndigheter, företag, scouter och allmänhet lämnat sina synpunkter är det osannolikt att de på kort sikt skulle leda till några inskränkningar i scouternas verksamhet. Hittills verkar det som att allemansrätten får en fortsatt stark ställning.

– Allemansrätten har många viktiga uppgifter, en är det gör att människor i städerna behåller kontakten med landsbygden, det är viktigt att man känner till var korna som man får mjölk från betar, var vattnet och energin kommer från. I takt med urbaniseringen blir det här allt viktigare och jag tror att scouting med sin miljöpedagogik kan bidra till att förklara hur allt i vårt samhälle hänger ihop.

Utan allemansrätten blir människor lätt hänvisade till naturreservat där allt är tillrättalagt, man förlorar kontakten med det landskap som brukas, säger Klas Sandell som gjort en av allemansrättsutredningarna i Naturvårdsverksrapporten.

MEN OAVSETT

/Olle Agebro

BOKTIPS:

Pojkarna

Av Jessica Schiefauer, Bonnier Carlsen

Kim, Bella och Momo är fjorton år och mitt emellan barndom och vuxenliv. I skolan regnar glåpord och påträngande blickar från pojkarna.

Varma men ovälkomna pojkhänder tränger sig på. Flickorna flyr då in i sin egen värld, klär ut sig i djurdräkter och håller till i Bellas växthus. En natt upptäcker de att en av blommorna har magiska krafter, den kan göra dem till pojkar.

I inledningen till boken skriver författaren att hennes berättelse inte är

till för vem som helst. Man måste vilja se och våga betrakta det förunderliga för att kunna ta till sig historien. Och Augustprisbelönade Pojkarna är ingen lättsmält historia. Den kräver mycket av sin läsare men ger också mycket tillbaka.

Huvudpersonen Kim drömmer i början om att kunna dra ner en dragkedja och kliva ur sin flickkropp, men när hon verkligen träder in i Pojklandet händer saker med henne som hon inte kunnat ana.

Pojkarna handlar om hur vi påverkas av våra kroppar, om identitet, vuxenblivande, vänskap, sexualitet och om könsgränser. Och kanske framförallt om att omförhandla de där gränserna.

Det är en historia som både är fruktansvärd och sanslöst vacker. Den liknar inget annat jag läst och skiljer sig betydligt från resten av ungdomsboksutgivningen. En svårsmält pärla. /Malin Haawind

Vi tackar våra huvudpartners!

4 SCOUTmagasinet Annons 20110303 ICA+EON.indd 1

2011-03-03 16.23

NYHETER NYHETER

Frågor och svar om den nya riksorganisationen för Scouterna

7 I drygt så många år har Göran Hägerdal jobbat som biträdande generalsekreterare på Svenska Scoutrådet och i somras var han en av tre lägerchefer på Värlsscoutjamboreen.

Nu går han vidare till ett nytt uppdrag inom scoutvärlden då han från och med i vår kommer att vara chef för utveckling och utbildning på World Scout Bureau i Genève.

VINDSKYDD, SCOUTTÄLT, KÖKSTÄLT, PARTYTÄLT M.M. L PRIÅGSER !

FRILUFTSVAROR.SE

HUR SER EN TYPISK SCOUT UT? JULIA SVENSSON –Praktiskt klädd, inte högklackat och löshår i alla fall. Funktionellt klädd helt enkelt.

DANNY FERGUSSON – Med scoutuniform och stövlar. Och lite längre hår.

PATRIK WERNRAM – Det finns ingen direkt stil utan när man är ute på scoutevenemang så går man antingen med scoutuniform eller bara profilkläder.

Man ser ingen skillnad på scouter i allmänhet.

MAJA WINBERG – Man kan inte se vem som är scout och vem som inte är det på stan. Det är så många som är scouter i dag och alla har olika stilar.

mer om SCOUTSTIL PÅ SIDAN 8.

KIRA BÖRGDAL – jag vet inte riktigt, den ser väl ut som alla andra.

ENKÄT:CAROLINA SVENSSON

Det är inte helt lätt att hänga med i allt som händer kring Scouternas organisationsförändringar. Scoutmagasinet har pratat med Fredrik Larsson, projektledare för Dialogprojektet, för att få hjälp med att reda ut begreppen.

Hur ser läget ut just nu, vad har hänt sedan sist?

– I höstas var Svenska scoutförbundet det första förbundet att ta ett skarpt beslut om att vara en del av den nya riksorganisationen för Scouterna. Nu finns till exempel stadgar för organisationen, och de första kårerna kommer inom kort att anslutas. Nu pågår också förberedelserna inför november 2012 då den nya riksorganisationen har sitt första årsmöte. Alla förbunden deltar i förberedelserna, bland annat genom samrådsgruppen (som består av ordföranden och högsta tjänstemannen från varje förbund och Scoutrådet), och Dialogprojektet fortsätter att arbeta för att ta emot synpunkter, bereda plats för diskussioner och informera om vad som händer.

Hur ser tidplanen ut framöver?

– Under våren kommer övriga förbund att ta ställning. Först ut var KFUKKFUM scout i januari, och under april och maj kommer Equmenia och Nykterhetsrörelsens scoutförbund att ha möten där de planerar att ta ställning till om de ska ha samverkansavtal med den nya riksorganisationen. Även Frälsningsarmens scoutförbund kommer diskutera frågan under våren. Därefter är alltså nästa viktiga hållpunkt Riksorganisationens första årsmöte i november.

Hur påverkar de här förändringarna den enskilda scouten?

– I det korta perspektivet påverkar inte förändringarna som sker nu verksamheten i kårerna. Alla kårer, oavsett förbundstillhörighet, fortsätter bedriva scoutverksamhet för barn och ungdomar på samma sätt som tidigare. Om vi kommer till ett läge där kårerna behöver göra något praktiskt för att anslutningar ska fungera kommer de att få mycket tydlig och enkel information om det. Den första stora skillnaden blir i november 2012, då alla kårer i landet som är medlemmar i riksorganisationen (som man kommer att bli genom att förbundet ansluter sig direkt som SSF gjort, eller genom ett samverkansavtal som till exempel NSF kommer att föreslå för sina medlemmar) välkomna på den allra första Scoutstämman. Alla kårer har rösträtt på det mötet, och där väljs bland annat den nationella styrelsen som kommer att fortsätta föra riksorganisationen in i framtiden. I ett längre perspektiv är avsikten med förändringen att Scouterna centralt ska bli ännu bättre på att stödja den lokala verksamheten, genom att organisationen blir mer funktionell. Det skulle till exempel kunna bli lättare att fortsätta utveckla vårt gemensamma programmaterial, driva arrangemang eller utbildningar och marknadsföra Scouterna.

SCOUTmagasinet 5

NYHETER NYHETER Nina Fleck tar plats i WAGGGS Europastyrelse

FOTO: JONAS ELMQVIST

Svenska Nina Fleck sitter sedan i början av januari i WAGGGS Europes styrelse. Efter ett fyllnadsval i januari blev hon Nordens enda representant i världsflickscoutorganisationens europeiska styrelse.

– Jag tror att jag valdes för att mina egenskaper kompletterar de hos dem som redan sitter i styrelsen, jag blir den enda representanten från Norden och tar med mig en hel del erfarenheter från hur vi bedriver scouting i Norden, där både killar och tjejer går i Scouterna tillsammans. Det är något som skiljer sig ganska mycket från hur det är i resten av Europa.

Nina Fleck jobbar som jurist och har en gedigen bakgrund som scout på olika nivåer. Hon var pressansvarig under Jingijamboree 2007 och satt i executive team på World Scout Jamboree 2011.

Därtill har hon hållit i en hel del ledarutbildningar

»Ledarskapet, gemenskapen, alla vänner och friluftslivet ... Med andra ord i princip allt!« På Scouternas Facebook-sida ställdes frågan om vad man tycker är det bästa med att vara med i Scouterna. Det här är ett av alla svar.

och suttit i Svenska Scoutförbundets förvaltningsutskott, erfarenhet som hon också tar med sig ut i Europa.

Hon har ännu inte hunnit sätta sig in i sina styrelseuppgifter men hoppas att kunna driva frågor som hon brinner för personligen.

– Safe from harm är en sådan fråga som jag känner mycket för och som jag gärna jobbar vidare med, fördelen med att vara del av en världsscoutrörelse är att man kan använda det bästa som utvecklas i alla länder. Men min grundläggande drivkraft är att genom scouting hjälpa unga kvinnor att utvecklas till sin fulla potential, det är det absolut viktigaste i arbetet och jag tror att jag den närmaste perioden kommer att analysera hur jag på bästa sätt ska kunna bidra till detta.

UPPLEV DIN UTBILDNING Din resa mot framtiden kanske börjar hos oss.

Vilken väg väljer du?

äventyrSguide Skoterguide FJÄLL & VILDMARKSLEDARE

naturguide ForSränningSguide SkidiniStruktör

Besök skolan på Facebook/malungsfolkhogskola www.malungsfolkhogskola.se 0280 143 00 6 SCOUTmagasinet

/Olle Agebro

turiSmFöretagare FiSkeguide Fjälledare Skidpatrullör

leN.com NyfikeN? ww.alvda w 0 0 0 7 - 59 RiNg 0251

LYXIG TANDBORSTNING TIGERTRENDIGT Få släpar ut parfymflaskor i det gröna, det är alldeles för tungt. Den som ändå vill undvika odörer efter en hård vandring kan skaffa en burk tigerbalsam. En tunn applicering precis under näsan och besvären med egna och andras dofter är väck.

Fördelar: Väldigt lite behövs för odörreducering.

Funkar också väldigt bra som liniment.

Tänk på: Dosera med förstånd.

En bra necessär är nästan oumbärlig när det kommer till att sköta hygienen ute i vildmarken. Snugpak har här ett bra val med listiga fickor och fack för det mesta. Du kan lätt hänga upp necessären i en gren medan du borstar tänderna och en inbyggd spegel i locket gör att du kan snygga till halsduken inför lägerbålet.

Fördelar: Att ha tvål och tandborste i olika småfack är bra, inte minst för smakens skull.

Tänk på: Spegeln är av glas och kan därmed gå sönder om du ägnar dig åt extremscouting.

NATURFÄRGAT SPACKEL Smink är kanske inte det absolut viktigaste att ha med sig i skogen, men vill man nu göra sig riktigt hajkfin till lägerelden så passar dova skogsfärger allra bäst. Barkbrun, grangrön och timotej är färgerna som finns i den praktiskan asken som också innehåller en liten spegel i locket.

Fördelar: Denna färg täcker effektivt hela ansiktet och de tre kulörerna gör det lätt att variera mönster och look.

Tänk på: Sminkar du dig väldigt bra så finns risken att dina kompisar tappar bort dig bland träden.

SNYGGT I SKOGEN

TEXT: DANIEL BAN CK

HÄR ÄR PRYLARNA SOM GÖR DIG VACKRAST I VILDMARKEN

POSH PACKNING Tidernas mest klassiska ryggsäck Kånken var modern långt innan du föddes, blev omodern strax innan du föddes och är nu supermodern igen. Ryggsäcken lämpar sig bäst för dagsturer och utflykter där sovsäck och liggunderlag inte behövs, men mycket annat får du ner i den.

Kånken finns i massor av färger och även i varianter för miniscouter (riktigt små alltså) och scouter med laptop.

Fördelar: Klassisk look och genomgående hög kvalitet.

Tänk på: Inget för den som ska bära väldigt tungt. Dyr….

SÄKERHETSSCARFEN Scoutsjal i all ära; den går att ha runt halsen, lägga förband med, vifta bort myggor med och en del annat. Få scoutsjalar går det dock att nödsignalera med. Fjällräven har löst biffen och tillverkat en som passar till just nödsignaler.

Sjalen är i vad som kallas säkerhetsfärg, och det lär ju passa bra till scoutskjortans blå kulör.

Fördelar: Många; den är bra till nödsignaler, varm och (ganska) snygg.

Tänk på: Fleece och eld är en dålig kombo.

KÖPSTÄLLEN OCH PRISER * Kamouflagefärg, 87 kr på recon.se. * Snugpak Luxury Washbag, 149 kr på outnet.se. * Fjällräven Kånken, 239 kr på kgoutdoor.se. * Fjällräven Forest Safety Scarf, 195 kr på skovdenatur.nu. * Tigerbalsam, 55 kr på outdoorexperten.se.

SCOUTmagasinet 7

On the street...

Hur ser en scout ut? Vad är typiskt för en scouts stil?

Scoutmagasinet träffade fyra scouter för att prata scouting och stil.

scoutstil TEXT OCH FOTO: OLLE AGEBRO

T

ror man att scoutstil präglas av uniform och perfekt rullade halsdukar är man helt fel ute. I själva verket är klädstilen hos scouter både mångskiftande och sprudlande påhittig. Det som förenar många scouters stil är inte likheten, utan mängden egna stilideal.

Peter Karlbom sitter sedan årsskiftet i Svenska Scoutrådets styrelse men har varit aktiv scout sedan han som liten började i Guntorps SMU-scoutkår, han har en praktisk friluftsstil och prydde fram till för några veckor sedan ansiktet med ett enormt skägg. Skägget blev en viktig del av hans yttreidentitet och många kände nog igenom honom just tack vare skägget.

– På ett sätt är det ju trevligt att folk vet vem jag är, men jag vet ju också att de känner igen mig trots att jag inte gjort något för att förtjäna det. Egentligen vill jag väl att folk ska känna igen mig för den jag är och det jag gjort.

Numera har han bara kort skäggstubb på hakan, men han tänker att det egentligen inte är särskilt ovanligt att scouter väljer att hänga upp sin klädstil på någon udda detalj.

– Det är nog inte ovanligt att man skapar en identitet utifrån en speciell sak, inom Scouterna är det ju väldigt fritt fram att se ut precis hur man vill, det är en tillåtande miljö där man helt enkelt kan klä sig i det man känner sig bekväm i.

Själv klär han sig för att ständigt vara redo för friluftsliv, han har alltid en ryggsäck med sig fylld med det han kan tänkas behöva, inklusive förstahjälpen-kit.

– Min stil är enkel, men framförallt praktisk.

Jag är uppväxt på landet och vill att kläderna jag har på mig ska funka även när jag sticker ut i skogen. Det blir mycket slitstarka och funktionsmaterial, jag har till exempel ett par snickarbyxor - mina mysbyxor - som funkar över-

8 SCOUTmagasinet

Sara Törnström 18 år Huddinge scoutkår KLÄNNING: H&M KAPPA: H&M

klänningsglatt i svart HALSDUK: ACCENT

FOTO: STAFFAN YDREFALK

Peter Karlbom 26 år Abrahamsbergskyrkans scoutkår VINDJACKA: LUNDHAGS DUNJACKA: UNIQLO

praktiskt som praxis RYGGSÄCK: F-STOP BYXOR: LUNDHAGS

allt, jag går omkring i dem när jag är hemma lika gärna som i verkstan eller i skogen.

Ludvig Henriksson skulle kanske inte framhålla sin stil som fullt lika praktisk, han tvingas lämna finskjortan hemma när han åker på hajk och väljer istället grövre material än de han bär till vardags.

–På vanliga scoutmöten kan jag ha mina vanliga kläder, men ska man ut på hajk tar jag på mig lite grövre kängor och sådana kläder som är anpassade för läger. Den här skjortan passar till exempel inte så bra när man ska sova ute på vintern.

Sara Törnström anpassar också sin klädsel efter situationen, men hon är konsekvent med att alltid använda klänningar och kjolar.

- Ska jag på hajk väljer jag mindre ömtåliga kläder. Fortfarande alltid kjol eller klänning men i mindre ömtåliga material. Men det finns flera plagg som jag har både på Scouterna och annars, berättar Sara Törnström som för dagen är klädd i svart från topp till tå.

Hon har också, precis som Peter Karlbom, märkt att många scouter väljer att låta sin personliga stil sticka ut.

SCOUTmagasinet 9

– Det finns ju många scouter som klär sig lite annorlunda, men jag vill nog vara lite rebell, genom att vägra byxor till exempel.

Universitetslektorn Ulla Brück ledde tidigare kursen Kläder, kropp och identitet vid Etnologiska institutionen på Stockholms Universitet.

–Det är inte så lätt att förklara det här med hur kläder påverkar vår identitet. Kläder är ju något som vi alla har på oss, det är något grundläggande men också något som gör att vi uppfattas väldigt olika beroende på hur vi klär oss.

Ulla Brück ser att det inom Scouterna finns mönster som är jämförbara med andra organisationer där uniform förekommer. Att många scouter väljer att komplettera sin stil med klädplagg som sticker ut är inget ovanligt i de här sammanhangen, inte heller att man knäpper upp scoutskjortan, kavlar upp ärmarna eller hittar nya användningsområden för scouthalsduken.

– Genom att klä sig på ett eget vis signalerar man en frihet i förhållande till det rådande systemet. Det brukar vara så i hierarkiska organisationer att ju högre upp man kommer desto mindre behöver man bry sig om att följa uniformskoder.

scoutstil

Magdalena Östberg 14 år Värmdö sjöscoutkår Byxor: Egensydda Skor: Skopunkten Tröja: Rockzone Jacka: Igor Sport Hur skulle du beskriva din stil?

– Jag inspireras mycket av folk i min omgivning och lägger ihop det till något eget. Jag syr vissa kläder själv, som de här byxorna, fast de gick sönder nyligen när jag halkade, det är därför jag har säkerhetsnålar i dem. Jag gillar att ha mycket detaljer, jag har till exempel ett halsband som ser ut som ett knogjärn som jag gillar väldigt mycket.

Vad har Scouterna haft för betydelse fär hur du klär dig?

– Jag tror att jag börjat använda lite större kläder som är sköna och praktiska att ha när man är på hajk.

Hur skiljer sig din stil på Scouterna mot den du har till vardags?

- Jag tror nog att jag ser likadan ut på Scouterna som jag gör annars.

10 SCOUTmagasinet

Peter Karlbom 26 år Abrahamsbergskyrkans scoutkår Byxor: Lundhags Ryggsäck: F-stop Dunjacka: Uniqlo Vindjacka: Lundhags

Magdalena Östberg 14 år Värmdö sjöscoutkår

Hur skulle du beskriva din stil?

– Min stil är enkel, men framförallt praktisk.

Jag EGENSYDDA är uppväxt på BYXOR: landet och vill att kläderna jag har på mig ska funka även när jag JACKA: H&M sticker ut i skogen. Det blir mycket funktionsmaterial, jag har ett par snickarbyxor - mina mysbyxor - som funkar överallt, jag går omkring i dem när jag är hemma lika gärna som i verkstan.

Vad har Scouterna haft för betydelse fär hur du klär dig?

– Jag gillar friluftsbiten av scouting, men jag har alltid varit ute TRÖJA:ändå.

ACCENT mycket och använde de här praktiska kläderna Scouterna är ju däremot en tillåtande miljö där man får möjlighet att klä sig precis så som man vill.

Hur skiljer sig din stil på Scouterna mot den du har till vardags?

- Det är ingen egentlig skillnad, när jag åker på scoutläger brukar jag ta med några lite grövre byxor än de jag har till vardags.

pretty punkigt

Ser man på hur scouter klär sig på möten och hajker så är ofta yngre scouter noggrannare med att följa dräktdisciplinen än äldre scouter. I tonåren har många börjat hitta sin egen stil och kan utmana normer genom att bära scoutskjortan på ett annat sätt än det som kanske ursprungligen avsetts.

Ulla Brück menar att scouters förhållande till scoutskjortan kanske också präglas av dess funktion. Tidigare var det ett praktiskt plagg, det formgavs för att likna de skjortor som Baden-Powell använde under oerkriget i Sydaf-

rika och var idealiskt för de förhållandena, men passar kanske inte dagens unga på samma sätt.

– Scoutskjortan skapades ju för att vara ett praktiskt plagg, idag är den ju inte riktigt det längre, den är snarare opraktisk jämfört med andra barnkläder, förklarar Ulla Brück.

Men om scoutskjortan kan upplevas som daterad är det inget som några scouter egentligen bryr sig om. Istället tar man stilbegreppet i egna händer och formar sin egen identitet parallellt med scoutidentiteten.

– Jag inspireras mycket av folk i min omgiv-

Sara Törnström 18 år Huddinge scoutkår Klänning: H&M Kappa: H&M Halsduk: Accent

Hur skulle du beskriva din stil?

– Mycket kjolar och klänningar. Jag har aldrig byxor. Jag vill vara ganska feminin, sen vet jag inte alltid om jag lyckas. Jag gillar gillar bloggen Niotillfem väldigt mycket och brukar inspireras av den.

Vad har Scouterna haft för betydelse fär hur du klär dig?

– Det finns ju många scouter som klär sig lite annorlunda, men jag vill nog vara lite rebell, genom att vägra byxor till exempel.

Hur skiljer sig din stil på Scouterna mot den du har till vardags?

- Ska jag på hajk väljer jag mindre ömtåliga kläder. Fortfarande alltid kjol eller klänning men i mindre ömtåliga material. Men det finns flera plagg som jag har både på Scouterna och annars.

ning och lägger ihop det till något eget. Jag syr vissa kläder själv, som de här byxorna med säkerhetsnålar. Jag gillar att ha mycket detaljer, jag brukar till exempel använda ett halsband som ser ut som ett knogjärn som jag gillar väldigt mycket, säger Magdalena Östberg.

Det är en omöjlighet att sätta fingret på en specifik scoutstil, den kan vara anpassad för stadsliv eller skogsäventyr, kläderna hemmasydda eller skapade av en modedesigner. Det enda som tycks förena är en ohämmad påhittighet och fantasifull stilkänsla.

Ludvig Henriksson 17 år Text Byxor: Text Skor: Text Tröja: Text Jacka: Text Hur skulle du beskriva din stil?

–Text Vad har Scouterna haft för betydelse fär hur du klär dig?

–Text Hur skiljer sig din stil på Scouterna mot den du har till vardags?

-Text

Ludvig Henriksson 17 år Sjöscoutkåren Drakarna BYXOR:MORRIS JACKA: TIGER

propert preppy TRÖJA: POLO HALSDUK: AMANDA CHRISTENSEN SCOUTmagasinet 11

Jeansnördarna gör scouting till stilideal

Dr. Denim omvandlade scoutpassion till mode.

Våren 2011 lanserade jeansföretaget Dr. Denim sin vår- och sommarkollektion med en reklamkampanj där man laborerade med scoutidentitet och scouternas valspråk. Scouterna svarade genom att göra en egen kampanj som en pastisch på modeföretagets. Nu berättar Dr. Denim om sin idé.

Vad symboliserar scouter för er som modeskapare, vad signalerar scoutidentiteten för er?

– För oss handlar det mycket om passion och intresse. Vissa av oss har ju själva varit scouter så vi vet hur mycket man brinner för scoutingen.

Varför var det intressant att kombinera Dr. Denims uttryck med scoutidentiteten i er reklamkampanj S/S 2011?

– Den passionen man kan ha för scouting är ganska lik vårt stora jeansintresse och det är där vi ser en parallell. Sen finns det ju även en relevans i klädseln i allmänhet. Bakom jeans finns en funktionell uniformshistorik, samtidigt som scoutuniformen inte sällan bärs med just jeans därför att de är gjorda för att vara tåliga och användbara. Våra reklamkampanjer har oftast en ganska lös koppling till jeans och handlar istället mer om att hitta någon form av passion som vi lyfter fram. För det är just det brinnande intresset det handlar om. Samtidigt innehöll vårkollek-

12 SCOUTmagasinet

tionen en del uniformsinspirerade plagg, och där någonstans kände vi att vi hittade en koppling.

Förutom scoutskjortan är jeans det plagg som sannolikt används mest av scouter, vad tror du att det beror på?

- Det finns flera anledningar. Dels är ju jeans ganska djup rotat i vår kultur som ett snyggt och samtidigt väldigt tåligt och användbart plagg.

Jeans är gjorda för att slitas och tillverkades som arbetsplagg från början. Sedan 50-talet har jeansen också etablerats som det självklara plagget att bära. Sverige är dessutom ett jeansland så sett att vi ligger i världstoppen vad gäller antal jeans per person, och det är allmänt accepterat att man i stort sett kan bära jeans till allt.

Hur är de perfekta scoutjeansen?

- Tygmässigt tycker jag att man ska börja med otvättade jeans, alltså jeans som kommer direkt från symaskinerna och som inte har efterbehandlats med någon tvätt eller slitning. Det ger lång livslängd och är mer skonsamt för miljön än färdigslitna jeans. Livslängden på jeansen avgörs dels av tygvikt och dels av bomullskvalitet och fiberlängd. Nitar på framfickorna gör att de tål slitage, och kedjesöm vid fotfållen är både snyggt och slittåligt. /Olle Agebro

DR. DENIMS REKLAMKAMPANJ

SCOUTERNAS SVAR PÅ REKLAMKAMPANJEN

TEXT ELIN ORVIK FOTO: JONAS ELMQVIST

DAGBOK FRÅN

BURUNDI

Elin Orvik är med på ett läger för fred och delar med sig av sina upplevelser.

E

lin Orvik är projektsekreterare för Amahoro Amani som är ett fredsprojekt som stöds av Scouterna, Kvinna till Kvinna och Postkodlotteriet. Här berättar hon om sin senaste resa till Amahoro Amani-lägret uppe i Burundibergen där 700 ungdomar från hela regionen samlades, plus den svenska delegationen.

»28 december

Jag och min svenske scoutkollega Pontus kom till lägret några dagar efter alla andra. Lägret var i full gång, och en tanke som snabbt kom till mig var hur häftigt det är att de fått 700 ungdomar från hela regionen att hoppa över det superviktiga nyårsfirandet, som är en lika viktig familjehögtid som jul är i Sverige, för att gemensamt jobba för fred. Tänk er hur svårt det skulle vara att i Sverige samla 700 ungdomar över julhelgen för att jobba för en gemensam sak, oavsett hur viktig den är!

29 december

Under den dagliga avstämningen hjälpte våra svenska scouter mig att se saker i Amahoro Amani som jag inte tidigare fäst så stor vikt vid. För mig har det under hela min relation till projektet känts ganska självklart att man som scouter från olika folkgrupper jobbar tillsammans för fred och hållbarhet, just för att man som scout kan antas ha något slags större acceptans för andra människor. Men någon av våra svenska scouter

frågade oss »varför har ni inte förklarat mer om historien i regionen?

Vi hade inte förstått hur djupt en del från olika länder och folkgrupper i regionen hatar varandra.« Det fick mig själv att tänka att jag nog inte heller insett storheten i projektet, och hur fantastiskt det är att de lyckas få en person vars förälder eller kompis faktiskt dödats av den andre personens släktingar att tillsammans arbeta för fred. Som den svensson jag är har jag aldrig upplevt ett krig, och jag har aldrig heller hetsats till att hata en annan folkgrupp, vilket gör det svårare att på djupet förstå hur häftigt projektet är.

31 december

mitt under nedräkningen till det nya året hamnade jag i ett samtal med en burundisk scout om hans fredsklubb. Det som fascinerade mig med hans historia var inte fredsklubben i sig, utan att han, tack vare fredsklubbens framgångar, idag försöker jobba heltid med just det som fredsklubben startade igång: lära ungdomar av båda könen att hållbart och vinstdrivande odla sin mark.

Amahoro Amani inspirerar unga i Stora Sjöregionen, men det stannar inte där! Nu är det vår tur att inspireras och jobba med det vi har, för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle.

«

SCOUTmagasinet 13

INSÄNDARE Rättelse från Scouternas kommunikationsavdelning:

Rättelse

Med anledning av att Björn Larsson inte nämndes som fotograf i Scouternas folder ”Resor, arrangemang och äventyr”.

Se fler bilder på www.bjornlarsson.se

VI BLEV !

KNÄCKTA

Untitled-2 1

Tältbyggarna slet för hårt under WSJ 2011 Låt mig berätta en historia, med besvikelser men med ett lyckligt slut.

Sommaren 2009 ringde en man, till namnet välkänd, men som person kände jag honom inte särskilt väl. Han ställde frågan »vill du Julia vara med, tillsammans med mig och Rasmus och vara tält chef till World Scout Jamboree 2011?« För mig som älskar utmaningar utöver det vanliga och som har svårt att säga nej var det ett erbjudande som jag inte behövde tänka över särskilt länge. Tillsammans skulle vi bli en stark trio som skulle leda tältblocket till framgång.

Det första året gick långsamt och vilken fråga man än ställde uppåt i leden kom det bara vaga svar tillbaka. Departmenten, sektionerna och blocken höll fortfarande på att skapas och chefsroller höll på att tillsättas. En aningen kaotiskt, men inte helt oväntat. Alla har vi arbetat med projektet vid sidan av jobbet, studierna, familjer, pojk- och flickvänner, ja helt enkelt vid sidan av det vanliga livet.

För min del blev jag tvungen att sätta mitt privata liv på paus. Under vintern 2010-2011 hade jag inte längre tid att umgås med vänner efter skolan, jag hann inte längre läsa läxorna så mycket som jag behövde och alla mina raster gick åt till att svara på mejl och planera.

Vår starka trio hade blivit en ung duo.

Rasmus och jag, 20 år när vi rekryterades och absolut inte oerfarna att axla ansvar, men högst ovana när det gäller ett projekt stort som detta.

Tillsammans försökte vi ha koll på budgeten, tält- och materialbeställningar, rekrytering, hur vi skulle bo och framför allt hur vi skulle lyckas med något som nästan verkade omöjligt.

Vår uppgift var att resa 430 tält (43 000 kvm), med en arbetsstyrka som låg runt 20-90 man.

14 SCOUTmagasinet

Vi, som chefer skulle också behöva göra de tyngsta arbetslassen både på för- och efterlägret mestadels enskilt. Jag på förlägret, Rasmus på efterlägret.

Under förlägrets tidiga skede hade jag tre variabler att jobba med. Ett stort tomt fält, en alldeles för liten grupp med tältbyggare och ett kontor med en aldrig sinande hög uppgifter.

Jag vred ut och in på mig själv för att räcka till, men känner ändå att jag som tältchef faktiskt misslyckats med min uppgift. Vi på tältblocket levererade alla tält, inte i rätt tid och kanske inte rätt tält till rätt beställning, men än dock ett tält. Men till vilket pris lyckades vi med det omöjliga?

Under planerings fasen 2009, kalkylerade vi på mängden tält och behovet av personal. Siffran vi kom fram till var att vi under fyra veckors tid behövde 130 man som byggde tält. Med denna beräkning innebar det att tältbyggarna skulle kunna ta fridagar och arbetsdagarna skulle inte behöva vara så långa. Helt enkelt inte fullt så slitsamt som det i stället blev.

Under 2,5 vecka slet drygt 25 tältbyggare med ett jobb som var beräknat på 130 man och de resterande två veckorna var vi drygt 90 tältbyggare som fortsatt slet med ett overkligt stort antal tält.

Mina fantastiska Tältbyggare jobbade 10-timmars pass varje dag, i stekande hetta och i hällande regn. Vi hade två dagar med sovmorgnar, två dagar då vi slutade tidigare på grund av vädret och oräkneligt många dagar då vi fortsatte att jobba långt efter middag. jag misslyckats för att mina tältbyggare slet alldeles för hårt. De bröt fingrar, skadade knän, slog upp ryggskador, fick benhinneinflammation och öroninflammation.

JAG KÄNNER ATT

2012-01-27 14:36

Ändå tvingade jag dem att jobba mer, jobba hårdare och jobba längre. Jag som chef fick ta emot tältbyggare som helt enkelt inte orkade att jobba mer och valde att åka hem och tältbyggare som gråtande kom och bad om en ledig dag. Ibland grät jag mig själv till sömns, oftast av ren utmattning men ibland av frustration och ja, faktiskt sorg över att behöva tvinga mina bröder, mina vänner och scoutkollegor att slita ännu hårdare.

Det knöts en hel del vänskapsband och visst är det så att hårt arbete många gånger för oss närmare varandra. Men hur ska vi ställa oss till de tältbyggare som aldrig igen vill vara funktionär, som har blivit avskräckta för tid och evighet? Eller till mig som var allt för trött för att orka uppleva Jamboreen? Jag var med och skapade men orkade inte uppleva den!

Det är häftigt, det är makalöst att lilla Sverige har haft en Världsjamboree och inte bara en Världsjamboree utan också den största. Fast vi kan aldrig igen säga ja till något så stort eller till så mycket om vi inte först kan garantera att vi har tillräckligt med funktionärer som bygger.

Aldrig igen får vi tvinga så många (eller var det få?) att jobba så hårt. Scouting, oavsett form, ska vara roligt.

Men visst är jag stolt över att mina tältbyggare levererade alla tält och lite till. Min glädje över att fått möjlighet att jobba inte bara med tältyggarna utan också med övrig personal på Site Service har ingen gräns, ALLA slet vi och vi lyckades med det som för ett tag såg helt omöjligt ut. Lägerdeltagarna var nöjda och till och med Sveriges sommarväder var ju till sist på våran sida.

We buildt the city! /Julia

Hög svansföring i planeringen av miljöarbetet under WSJ Några kommentarer och information över WSJ patrullkits som svar/tillägg till tidigare artiklar/insändare.

Eller »Vad hände med det vi tillvaratog?« Det var nog hög svansföring i planeringen av ett hållbart läger. Att försöka undvika ett slängande av pryttlar var nog jättebra tänkt.

Mycket blev nog vad man planerat. Men mot slutet av lägerdagarna var det enligt min uppfattning lite kaos. Ingen kunde ge upplysningar hur vi skulle göra vid återvinningsstationerna för att tillvarata materielen från bland annat patrullutrustningarna. Hur skulle det organiseras? Vem hade ansvar? Frågor som hängde i luften för oss som skulle försöka rädda allt som gick för att sedan packa och skicka till Burundi. Här brast det i alla fall med att få ner informationen i besluten i organisationen.

Efter mångas insatser blev detta kaos i alla fall konstruktivt och mycket kunde tillvaratas. Men det kom igång lite sent.

Eftersom jag hade hand om det praktiska omhändertagandet efter insamlingen på återvinningsstationerna, vill jag berätta att vi till slut fick ihop 35 fulla pallar med köksutrustning.

Vi skulle kunnat ta hand om mer, men vågen av folk som lämnade in var enorm och de personer som skulle slussa bra materiel till pallarna i stället för de stora containrarna hann i några fall inte med.

Tyvärr var alltför många kastruller så brända

i bottnarna att det bara inte kunde tas till vara. I alltför många fall var det fastbränt i kastruller och stekpannor. Trasiga kastruller, stekpannor med brutna handtag mm.

Därför kunde det se ut som att det slängdes väldigt mycket som var bra. Men det var det inte. Min uppfattning var att kastrullerna inte var anpassade för gasolbrännare.

Därför brändes dom i bottnarna. Dom var för tunna i godset. Det var »engångskastruller«. Passade nog bättre på elspisar.

Givetvis var inget diskat i någon utsträckning vid inlämningen. Alla hade tydligen bråttom att bryta upp för hemfärd. Även diskmedel, flytande tvål, handdukar, diskborstar med mera försökte vi rädda. Mycket av detta kom in i nyskick – aldrig nyttjat… Även av detta bidde det någon pall.

Allt som vi tillvaratog tvingades vi diska.

35 pallar tar tid. Vi körde allt genom disklinorna i funkismatsalens kök. Det tog tid och engagerade många. Från sju på morgonen till sena kvällen. Men allt hann vi inte med. Ett större antal diskbaljor blev över. Det var helt omöjligt att packa 35 pallar köksutrustning i en 40- fotscontainer till Burundi utan diskning.

Det skulle vara mögel i det mesta innan lasten lämnade Sverige. Sedan fanns det cirka 600 gasolkök med i lasten förutom elkomponenter, datorer, cyklar, tält, liggunderlag, datautrustning, yxor, spadar, sågar, tallrikar och muggar

Hur resonerar ni på scOut? Jag fick nyligen hem två t-shirtar som jag beställt via scoutkåren.

Till min förskräckelse så såg jag att dessa var överdrivet förpackade i både en tygpåse och prasselpapper.

Jag hoppas att scoutshoppen verkar: • för låga priser, så att alla scouter har möjlighet att skaffa ett soutplagg.

• mot överdrivet materialutnyttjande. Att använda naturresurser för att tillverka förpackningsmaterial som kommer att förpassas till soppåsen är inte så bra.

Jag tycker det är bra att Scouterna har fairtrademärkta produkter men jag ogillar att en bonde någonstans i världen har slitit för att odla bomull, för att det ska bli en omslagspåse till mitt scoutplagg.

Det är ur miljösynpunkt mycket bättre att bondens slit och svett går till att producera en produkt och inte förpackningsmaterial.

Själv kommer jag lägga påsarna i min påshög och jag hoppas att de kan komma till användning någon gång i framtiden. Hur resonerar ni på scOut kring detta?

Håkan Kvist Drottningstadens scoutkår, Lund

med matbestick för 1500 personer.

Det tog tid att packa pallarna och fylla containern när man var ensam. Det tog mer än en vecka. Men nu är den i alla fall på väg.

Hoppas det kommer till nytta på 6th African Jamboree 2012.

Det skulle vara intressant se hur det nyttjas på lägret…. /Hans Gerlach

Svar från försäljningsansvarig: Vår ambition med att ändra förpackningen på scoutdräktsplaggen är att minska vår miljöpåverkan, inte tvärtom samt att ta bort all plast från förpackningarna. Påsarna och etiketten som är fäst på påsen är gjorda av bomullsspill från produktionen av plaggen, det vill säga även de är gjorda av 100% Fairtrade- och GOTS-licensierad bomull. På det här sättet förbrukar vi inga nya resurser när vi gör vår förpackning. Plaggen skickas i containrar från Indien till oss, frakten kan ta upp till 2 månader och de behöver därför vara packade på ett sådant sätt att de klarar denna transport. Silkespappret gör att plagget klarar transporten bra. Det ska vara lätt att se vilken produkt det är både för den som distribuerar produkten och den som köper den, därför är det markerat på påsen vad den innehåller. Tanken är att påsarna sedan ska gå att använda som till exempel packpåsar när de har fyllt sin uppgift som förpackning till ett scoutdräktsplagg.

Frakterna sker med båt, det fraktsätt som genererar minst negativ miljöpåverkan, alla våra frakter är dessutom klimatkompenserade av vår leverantör, genom Zero Mission.

Anna-Karin Hennig Försäljningschef Scouterna

SCOUTmagasinet 15

VINTERNS BÄS

Scouter har länge använt Försvarets hudsalva till alla upptänkliga ändamål.

Från stekfett till skidvalla, läppbalsam till smörjmedel. Men är det militärgröna stiftet fortfarande världens mest mångsidiga hudsalva?

16 SCOUTmagasinet

STA

trutvalla SCOUTMAGASINET TESTAR.

Så snart stormköket åker fram på en hajk är det nästan alltid någon som lite skämtsamt frågar om inte maten ska stekas i Försvarets hudsalva. Hudsalvan ska enligt myten ha alla möjliga praktiska användningsområden, förutom funktionen som stekfett ska det gå utmärkt att valla skidor och att smörja cykelkedjan med innehållet i den gröna plasthylsan. Men är det någon som verkligen har provat hur väl det fungerar? Och finns det andra produkter som fungerar lika bra? Scoutmagasinet lät sex värdiga kandidater möta de svåra utmaningarna i ett stort test.

ILLUSTRATION: FREJA ISTEMO TEXT: OLLE AGEBRO OCH MALIN HAAWIND FOTO: JONAS ELMQVIST, OLLE AGEBRO OCH ISTOCKPHOTO

L’oreal Glam Shine Sheer

Försvarets hudsalva Inköpsställe: Apoteket

Pitaya

Viva la diva Vampire red

Inköpsställe: H&M

Inköpsställe: Åhléns

Pris: 109 :-

Pris: 65 :-

Glittrande läppglans med

Vampyrrött läppstift med

plumpingeffekt.

mjuk-görande vitamin-E.

Pris: 38 :Hudsalva av talg och jordnötsolja med doft av vanilj.

Lypsyl Original Inköpsställe: Ica Vaseline Petroleum Jelly Inköpsställe: Åhléns Pris: 29 :Petrolatumbaserat vaselin med svag citrusdoft.

Lush Lip Tint It Started With a Kiss Inköpsställe: Lush Pris: 99 :-

Pris: 15 :Traditionellt fuktbevarande läppcerat som appliceras med hjälp av klassiskt stift.

Rödrosa kokosnötsoljebaserat läppbalsam som smaksatts med vit choklad och vanilj.

SCOUTmagasinet 17

Hudvårdande egenskaper

Utseende

Lypsyl Original: Lypsylet är en klassiker och funkar bra för stunden, problemet är att det inte sitter kvar särskilt länge. Risk för överanvändning.

Lypsyl Original: Nej, det här är för trist. Motverkar kanske fult fnas men gör ingenting annat för att bidra till ett snyggare fejs.

Vaseline Petroleum Jelly: Lika lätt som det är att stryka den hala salvan på läpparna lika lätt försvinner den igen. Vaselinet sitter så kort stund att aloe vera-extraktet knappast kan hinna vårda någon hud.

Vaseline Petroleum Jelly: Om man gillar den naturella looken så visst, med vaseline ser du lika naturlig ut som vilken gran eller kotte som helst.

Kanske kan man ana en aning glans.

Försvarets hudsalva: Det knubbiga oglamourösa stiftet innehåller jordnötsolja och har en lagom hård konsistens. Sitter bra och ger mjuka läppar. Bäst i lena läppar-test!

Försvarets hudsalva: Helt klart sämst om man bara ser till det estetiska uttrycket eftersom det inte syns överhuvudtaget. Tråkdöden.

L’oreal Glam Shine: Nej, inte direkt va? Glitterflingor hjälper inte det minsta mot torra, spruckna vinterläppar.

L’oreal Glam Shine: Nu börjar vi snacka! Glitter, glans, färg, lite Glam Shine på läpparna gör vem som helst glad. Men det sitter inte där särskilt länge, har du tagit en klunk kaffe ur kåsan så är glanset sedan puts väck.

Lush lip tint: Den hårda konsistensen gör det svårt att applicera och känslan på läpparna är nästan lite torr. Ingen höjdare ur hudvårdande synvinkel. Lite osmidigt och ohygieniskt med burk dessutom.

Lush lip tint: Det här passar utmärkt för den som vill vara snygg utan att det syna att man ansträngt sig. En doft av ros och en svag klädsam rodnad på läpparna. Naturlig skönhet på burk.

Viva la diva vampire red: Stiftet innehåller vårdande vitamin e-olja och hjälper på så sätt till att hålla läpparna mjuka. Men kanske framförallt – har man läppstift på sig brukar man inte slicka sig om munnen så mycket, och det är ofta just det som torkar ut. Lite vampyrfärg på läpparna förebygger alltså detta.

Viva la diva vampire red: Ett rött läppstift är ett rött läppstift. Om man ska se till det rent visuella är det klassiska röda stiftet en överlägesen vinnare. Lyfter scoutskjortan till oanade stilhöjder, och alla andra outfits också för den delen.

18 SCOUTmagasinet

Stekfett

Skidvalla

Smörjmedel

Lypsyl Original: Smälter tillfredsställande och får egenskaper som liknar vanlig stekolja, har en viss kokoston som eventuellt passar till asiatisk mat.

Lypsyl Original: Lypsylet har inte den stadga man behöver för att kunna stryka på ordentligt med valla, lyckas man bara få fast det gör dock parafinnet i lypsylet detta till utmärkt glidvalla.

Lypsyl Original: Stiftet är egentligen lite för hårt för att avge den fettmängd som krävs vid smörjning.

Vaseline Petroleum Jelly: Svårt att klicka i rätt mängd och förångas därtill ganska snabbt, rekommenderas inte.

Vaseline Petroleum Jelly: Den opraktiska förpackningen gör att vallan måste strykas fast med fingrarna, glideffekten är dessutom försumbar.

Försvarets hudsalva: Steker väl men bär en eftersmak av vanilj som är svårkombinerad med exempelvis köttbullar.

L’oreal Glam Shine: Applikatorn gör det svårt att få ner en tillräcklig mängd i stekpannan, saknar helt egenskaper som stekfett.

Lush lip tint: En förpackning av läppbalsamet räcker knappt till en stekning, bränner fort och ger kraftig bismak.

Viva la diva vampire red: Läppstiftet sprider en angenäm hallondoft, men den gifter sig inte direkt med köttbullarna och som stekfett klumpar det mest.

Försvarets hudsalva: Det något tjockare stiftet gör det smidigare att applicera hudsalvan jämfört med lypsylet, talg har därtill utmärkta egenskaper som valla.

L’oreal Glam Shine: Applikatorn gör att man kan kan stryka på glosset med stor precision, men det ger just inget glid och stelnar fort i minusgrader.

Lush lip tint: Doftar mer än det glider, dessutom snål mängd läppbalsam i den lilla plåtburken. Räcker knappt till en skida, och man vinner inga skidtävlingar med hjälp av rosendoft.

Viva la diva vampire red: Helt värdelös som skidvalla, läppstiftet går av direkt och fäster inte heller särskilt bra på skidan.

Vaseline Petroleum Jelly: Räkna med att bli rejält smutsig om fingrarna, men cykelkedjan blir å andra sidan väl insmord.

Försvarets hudsalva: Stiftet kan användas till att applicera ett jämnt fettlager över exemeplvis en cykelkedja, dock tveksamma rosthämmande egenskaper.

L’oreal Glam Shine: Det här förstör mer än det smörjer, föredrar du en cykelkedja som glänser i rosa kan det dock vara ett alternativ.

Lush lip tint: Måste precis som vaselinet appliceras med fingrarna, det är dock alldeles för hårt för att kunna strykas ut i jämna lager över cykelkedjan.

Viva la diva vampire red: Läppstiftet smörjer bara fläckvis och tränger inte in mellan kedjelänkarna, det mjukgörande tillskottet av Vitamin-E hjälper föga på cykelkedjor.

SCOUTmagasinet 19

FÖR LEDAREN

ATT VÅGA FRÅGA

är att bry sig

TEXT OCH FOTO: NATHALIE C. ANDERSSON

OM SCOUTER MED ÄTSTÖRNINGAR

Att äta, att inte äta, eller att äta för mycket? Det är frågan.

För scoutledaren Vivi Båvner hade frågan svaret: äta för mycket, och sedan spy upp allting. Scoutmagasinet träffade henne för att prata om ätstörningar och hur man kan hantera dem som scoutledare.

D

et började någon gång under gymnasietiden. Hon minns inte exakt när eller hur, men hon minns att hon påverkades av bilden i samhället. Hur man skulle vara, hur man skulle se ut. Och hon, hon ville också. Hon ville bli smal, ville duga, ville ha kontroll. Så hon började träna, började äta mycket, började spy upp det hon ätit.

– Jag märkte att det blev ett problem eftersom jag aldrig blev nöjd. Jag började banta och tänkte att: »Åh, om jag gick ner tre kilo skulle jag vara nöjd«. Men när jag gick ner tre kilo hade jag redan skapat en ny målvikt, säger Vivi Båvner.

Vivi utvecklade bulimi. Hon förde viktdagbok. Hetsåt. Och gick på Scouterna.

– Jag vet inte om det var någon av mina ledare som märkte att jag hade ätstörningar.

Det var i alla fall inte så svårt att vara bulimiker på scouterna. Man kan ju spy i skogen. Efter ett tag övar man upp reflexerna, jag kunde böja mig ner och spy utan att stoppa fingrarna i halsen.

En av anledningarna till att folk inte upptäckte hennes sjukdom, tror hon är de fördomar som finns om ätstörningar.

– Det finns ju en bild av hur bulimiker är.

Har du bulimi ska du vara trådsmal och färdig att läggas in, men ätstörningar tar lång tid att

20 SCOUTmagasinet

utveckla. Jag har alltid varit överviktig, även när jag hade bulimi, säger Vivi Båvner.

Hon säger att hon slutade på grund av dåligt samvete. För att föräldrar och dåvarande pojkvän och vänner tjatade på henne.

I DAG MÅR HON BÄTTRE. Dricker kaffe, tar en

tugga av en bulle och säger att det är ett friskhetstecken. Ett tecken på att hon mår bättre, att hon kan äta vad som helst. Trots det så finns sjukdomen ändå kvar som en skugga i bakgrunden.

– Det är som att vara nykter alkoholist. Jag har kvar mina ätstörningar, jag tänker på vad jag äter alltid, men jag hetsäter inte. Det är ett tecken på hur allvarlig den här sjukdomen är.

Den förföljer en och måste alltid tas på allvar.

Nu när Vivi själv är scoutledare är hon mycket uppmärksam på hur hennes scouter beter sig och verkar må.

– Om jag bara anar något, minsta misstanke, kan jag vara rättfram och fråga hur det är, vad som händer. För jag vet att det inte är så att man blir bulimiker över en dag. Man kan sätta in insatsstyrkan.

Hon säger att ätstörningar bottnar i många orsaker.

– Den personen du misstänker har ätstörningar har inte bara det problemet. Den har förmodligen också dålig självkänsla och känner sig ful. Det är ändå dålig självkänsla som gör att man utsätter sig för den här kontrollen, fortsätter hon.

Vivi tror att det viktigaste man kan göra som scoutledare är att skapa förtroende så att scouterna vet att de kan prata med dig ifall de mår dåligt. Det är viktigt att som ledare visa

»Jag vet att det inte är så att man blir bulimiker över en dag.

Man kan sätta in insatsstyrkan.« ärlig oro.

– När jag var sjuk tyckte jag att det jobbigaste var när folk gick på mig, när folk vågade fråga om jag spytt eller inte. Att de frågade var ett tecken på att de brydde sig. Samtidigt som jag som bulimiker ville fortsätta spy. Så därför frågar jag mina scouter. Hellre att jag som scoutledare blir utskrattad än att jag frågar en gång för lite. Jag tror inte att du kan göra skada genom att visa att du bryr dig.

TIPS! SÅ HANTERAR DU ÄTSTÖRNINGAR • Om du misstänker att någon av dina scouter har ätstörningar, tala klarspråk med personen.

Ställ öppna frågor. Visa din oro på ett vänligt sätt. Berätta om vad du ser, men skuldbelägg inte.

• Visa att du bryr dig. Fråga hur personen mår och förklara att han eller hon gärna får prata med dig ifall de vill.

• Om personen har ätstörningar, hjälp han/hon att söka professionell hjälp. Du kan inte vara terapeut åt din scout, det räcker inte.

• Arbeta förebyggande. Kanske kan ni ha ett scoutmöte där ni arbetar med självkänsla, pratar om skönhetsnormer, photoshopar bilder på er själva för att visa att bilderna i tidningar inte är naturliga.

FAKTA: OM ÄTSTÖRNINGAR • Det finns tre olika ätstörningar: anorexia nevrosa, bulimia nevrosa, samt ätstörning utan närmare specifikation.

• Anorexia nevrosa kallas i folkmun bara för anorexia. En person som lider av störningen svälter sig själv genom att inte äta. Anorektiker är livrädda för att bli tjocka, och har ofta en förvrängd självbild. Symptom är låg vikt, depression, utebliven mens. Om sjukdomen inte behandlas kan den leda till döden.

• Bulimia nevrosa kallas även för bulimi.

En person med sjukdomen hetsäter och gör sig sedan av med maten genom att kräkas eller använda laxermedel.

• Anorexia är vanligare i yngre tonåren, bulimi är vanligare som ätstörning bland äldre tonåringar och vuxna.

• Drygt en procent av tjejer i 13–30

Källa: Kunskapscentrum för Ätstörningar/Riks-

års åldern har anorexia, medan siffran

föreningen Anorexi/Bulimi-kontakt

för bulimi är två procent. Även pojkar drabbas av ätstörningar, men i mindre utsträckning.

Källa: Kunskapscentrum för Ätstörningar

SCOUTmagasinet 25 21

FÖR LEDAREN

När scouter

Hajker, läger, scoutskjortor och terminsavgifter. Även om Scouterna är en relativt billig aktivitet är det ändå en del saker som kostar pengar. Hur gör man då om vissa scouter inte har råd?

TEXT: NATHALIE C. ANDERSSON BILD: FREJA ISTEMO

inte har råd J

oel Jonsson, kårchef för Vindelns SMU scoutkår i Västerbotten har en ganska enkel devis: har man inte råd ska man inte behöva betala.

–Jag tycker att när det gäller veckoverksamheten, möten och utflykter, så kan man vara ganska frikostig. Oavsett om det gäller en badutflykt, terminsavgiften på 100 kronor eller scoutskjortan. Scoutskjortor finns det ofta urvuxna exemplar som man kan skänka bort, och terminsavgiften är inte så viktig att man betalar, säger Joel Jonsson – Vi vill inte stänga ute någon på grund av för hög avgift. Det ska inte vara ekonomin som styr om man kan åka på arrangemang eller vara med på Scouterna, säger Joel Jonsson.

Däremot är lägeravgifter lite knepigare, eftersom det rör sig om mer pengar. Här har dock Vindelns SMU för någon månad sedan kommit på en ny lösning.

– Vi har gjort så att man kan söka pengar från scoutföreningen ifall man inte har råd med scoutläger. Vi hade inte tänkt så mycket kring det innan. Men vi tycker att det är viktigt att man ska kunna åka även om man inte har råd, säger han.

Är det inte problematiskt med en så hög avgift, som kanske stänger ute vissa?

– Det är klart att det är ett problem, vi pratar ganska mycket om det och jobbar aktivt för att få in mer pengar.

Tove Norrman poängterar dock att det går att söka pengar via stipendier.

– Är man beredd att lägga ner arbetet och börjar i tid, så tror jag att alla kan åka.

Hon tycker det är viktigt att scoutkåren stöttar de unga genom att ge tips på vart man kan söka pengar.

– Vi tror ju att det ger ett mervärde att få internationella erfarenheter. Det ger ökad förståelse. Och så är det viktigt för kåren att ha kvar just unga, 16–20 år, som sedan kan bli ledare. scoutkåren. Denna stöttepelare.

Men hur vet man vilka som behöver hjälp och stöd? Vindelns SMU och Frövi SMU säger att de vet vilka som inte har råd, eftersom de verkar i mindre samhällen. Men hur gör man i storstaden?

– Fingertoppskänsla. Som ledare får man vara uppmärksam. Men det är svårt att märka om någon inte har råd. Därför måste föräldrarna säga till, säger Carl Bjelksjö som är kårordförande i Örnsbergs scoutkår i Stockholm.

Att scouter inte har råd att betala är inget jättestort problem i Örnsberg.

– Våra medlemmar är till stor del medelklass, så att det skulle vara något problem med att betala terminsavgiften är inget som vi känner till. Alla scouter har betalat, säger Carl Bjelksjö.

SÅ ÅTERIGEN

»Vi vill att alla ska komma med. Vi vill stötta, det är vår intention. Sedan är det lättare att säga än att göra.«

råd är att samla in pengar. Och det är precis vad en äventyrarpatrull i Frövi SMU i Västmanland har gjort. I somras fick de skörda frukterna av sitt fyra år långa arbete, när de åkte ner till världsscoutjamboreen i Skåne.

– Det var en sporre för dem att jobba för att samla in pengar till lägret. Det skapade engagemang. Det blir ju ändå ett visst hinder mot att åka, när avgiften är en så pass stor summa, berättar ledaren Stefan Andersson.

Patrullmedlemmarna ordnade loppisar och andra aktiviteter. De vandrade runt halva samhället och delade ut lappar om att de gärna ville ha hushållens pantburkar. Mötet efter åkte de runt och samlade in pantburkarna. Resultatet efter första insamlingen: 3 000 kronor.

– Att samla in pengar tillsammans är ett bra sätt att lösa om scouter inte har råd. Man ska gärna börja något år i förväg. Det blev bra sammanhållning i gruppen när vi gjorde det här tillsammans. Men om det ändå hade varit ETT SÄTT ATT FÅ

någon som inte haft råd, hade det ju gått att ordna. I så fall hade vår SMU-förening kunnat gå in med pengar, säger Stefan Andersson.

Pål Teige som är kårchef i Frövi SMU, delar den bilden.

– Vi går in och sponsrar rent generellt ifall någon inte har råd. Det vet ingen annan om.

Det är knappt jag vet om vilka det är själv, det är ledarna i varje patrull som sköter om det. Vi sköter det snyggt, det sker anonymt, säger Pål Teige.

När det gäller utrustning, sovsäckar, scoutskjortor, liggunderlag och annat så har Pål Teige och de andra ledarna lite extragrejer som de lånar ut till dem som inte har egna.

– Sedan har vi ingen snobbkultur när det gäller utrustning. Man får komma i trasjeans ifall det är vad man har, säger han.

formellt har ansvar när scouter inte har råd, finns det inget bra svar på. I Svenska Scoutförbundet är kårerna ansvariga för medlemmarnas avgifter till förbundet. Betalar en medlem inte, är kåren skyldig att betala.

Men utöver det, är det upp till varje lokal scoutkår hur de vill göra.

Vad det kostar att vara scout varierar också, allt från 5 kronor till 700 kronor per termin, beroende på förbund och scoutkår. Därutöver finns det ledarutbildningar, arrangemang och läger som man kan åka på som scout.

Det dyraste årligen återkommande arrangemanget är Explorer Belt – en tio dagar lång vandring utomlands som kostar nästan 10 000 kronor att gå. En avgift som kan verka avskräckande för många.

– Det är ju mycket pengar, men det är inte dyrt. Vi hade hemskt gärna haft det gratis, men det går inte, säger Tove Norrman som är ansvarig för arrangemanget på Svenska scoutrådet.

VEM SOM RENT

vara för alla, är en vanlig paroll. Men är det egentligen så, ifall vissa inte har råd att vara med? I Vindelns SMU försöker man i alla fall verka för en öppen verksamhet, säger Joel Jonsson: – Vi vill att alla ska komma med. Vi vill stötta, det är vår intention. Sedan är det lättare att säga än att göra. Man får se till den lokala scoutkårens förutsättningar. Men menar man att verksamheten ska vara öppen för alla, så ska den ju vara öppen före alla.

ATT SCOUTING SKA

SCOUTmagasinet 23

FÖR LEDAREN AKTIVITETSTIPSET:

Stilstudie

PRAT OM IDENTITET OCH GRUPPTILLHÖRIGHET

Alla använder vi oss av olika sätt att uttrycka vår identitet, personlighet och vår grupptillhörighet.

Här är en aktivitet som handlar om just det och om hur vi uppfattar varandra utifrån stil och utseende.

U

nga människor söker ofta en egen stil och en grupp att höra till, det är en del av ett identitetsskapande. Men vad signalerar man genom att välja en viss stil?

Hur vill man uppfattas och hur uppfattar man andra?

Gör så här: Förbered först ett kuvert med lappar som det står egenskapsord på. Lägg fram ett antal bilder på olika personer till scouterna. Ha även ett block med postit-lappar till hands.

1. Skriv egenskaper för de bilder ni har framför er genom diskussion i gruppen. Exempelvis »jag tycker att den här personen på bilden ser skrämmande ut«. Anteckna detta ord (skrämmande) på postitlappen och fäst dem på respektive foto. Försök att diskutera igenom varje egenskap åtminstone en minut. sätt 1-2 egenskaper på varje person. När ni börjar känna er nöjda får ni gå till steg två.

2. Öppna kuvertet, i kuvertet finns ett antal lappar med egenskaper. Lägg ut en egenskap per foto, vilken egenskap passar bäst och varför?

3. Diskussion: • Kan ni identifiera er med någon klädstil/ person?

• Stämmer i så fall egenskaperna ni valt ut med din personlighet?

• Skickar den klädstil som du har, ut de signaler som du står för? Har andra förutfattade meningar om dig då du är klädd som du är?

• Saknas det någon klädstil, vilken?

• Har alla personer en »stil«, finns det en »vanlig stil« vad står den för?

• Använder man en klädstil för att dölja eller framhäva en personlig/egenskap/åsikt?

Reflektera gärna över vas som gjorde att ni valde vissa stilar/agenskaper till vissa personer.

Hur påverkas vi av grupptryck i Scouterna?

Diskutera också ämnen som: vad vill vi signalera med en klädstil, är det endast kläderna som signalerar eller är det kroppsspråk och liknade? Sätter man in olika människor i olika fack på grund av deras klädstil? Vill man byta klädsstil och varför? Håll för ansiktet på en person, förändrar det din åsikt? Vem skulle du vilja ha en dejt med, varför?

TÄNK PÅ Ledaren måste kunna lyssna på diskussionen och kunna styra den så att den inte går »åt fel håll/överstyr«. Det är känsliga ämnen man kan komma att beröra exempelvis rasism, homosexualitet och jämställdhet. Ledaren måste kunna hantera detta.

DET HÄR BEHÖVS: •

10 foton eller bilder på personer

utklippta från tidningar.

• Lappar

där ni skrivit upp olika

egenskaper, samlade i ett kuvert.

• Postit-block.

24 SCOUTmagasinet

TEXT: AKTIVITETSBANKEN FOTO: ISTOCKPHOTO

LANDET RUNT RUNT LANDET

Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

Änglalik kväll

Den kyliga snålblåsten trängde på och då beslöt Maria och Kristina från Snapphane scoutdistrikt att om man någon gång behöver lite balsam för själen, så är det nu. En mörk novemberdag träffades ett gäng Snapphanescouter i Bromölla för en pysselkväll med tema »Änglar & hjärtan« i Marias och Kristinas regi. Här fanns inspiration för julpysslet i ledargänget, för hantverkskvällar med stora och små scouter och för den avancerade pysslaren. Det fanns möjlighet att göra smycken med tråd och pärlor, göra färggranna karameller, tova dekorationer och armband, återvinna pantburkar för att skapa vackra och innovativa ljushållare, göra snygga designerskålar av de gamla LP-skivorna som bara ligger, halsbandshängen av gummislangar och mycket mer. Glada miner och skratt blandat med fika och kreativitet genomsyrade hela kvällen och många var rörande överens om att detta inte fick bli en engångsföreteelse! / Mini Gerdes

Facebookpepp i Öjaby

Nattlig tävling på Hamre Gård

Den årliga distriktstävlingen »Novembernatten« på Hamre Gård med Hamre Scoutkår som arrangör avgjordes i idealiskt höstväder 11 november för 12:e gången. Den här gången lockade tävlingen mer än 140 scouter, ledare och funktionärer från ett tiotal scoutkårer i Västmanlands Läns Scoutdistrikt. De 24 lagens färdigheter sattes på prov på tio olika kontroller där det bl.a. gällde att känna igen slogans, manövrera med laser, bygga torn med muggar, knuffa linjaler, identifiera colasorter, lägga pussel och blåsa bordtennisboll med ballonger genom en labyrint.

Tävlingen avslutades med att alla lagen samtidigt fick »elda längd« med tilldelat material i en gemensam start. Bästa resultat här nådde lag Boris med 4½ meter! När prisutdelningen hölls vid midnatt så visade det sig att Boris från Hökåsen vunnit ledar/utmanarklassen före Kottplockargänget från St Örjan, medan »Lindbobrudarna och killen« tog hem segern i Äventyrarklassen med Tonika från Hökåsen som tvåa. I Upptäckarklassen triumferade Ekorren från Hallstahammar tätt följda av Anka från Hökåsen. / Esbjörn Larsson

SCOUTmagasinet 25

KALENDARIUM KALENDARIUM

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

Maj 2012 Ledarutbildning Patrull Vad vill du bli när du blir stor?

Brandman, mäklare, lärare, städare, fotbollsproffs, isdansare eller kanske något annat fantastiskt yrke?

Oavsett vad du vill bli, är detta kursen för dig, den är rolig och nyttig för alla oavsett framtidsplaner.

För visst vill du ha äventyr, nya kunskaper och nya vänner?

15-20 maj 2012 är du som äventyrarscout hjärtligt välkommen att delta i Ledarutbildning Patrull Follow me! som går av stapeln i Göteborgsområdet. Sista anmälningsdag 15 april.

Mer information i kalendern på www.nsf.scout.se.

Maj - juni 2012 Blodomloppen Blodomloppet är ett tävlingslopp som arrangeras på 14 orter runt om i Sverige, och Scouternas huvudpartner ICA är huvudsponsor för Blodomloppet. I Malmö (15 maj, Umeå (29 maj)och Göteborg (4 juni) kommer de regionala kontoren delta i arrangemanget.

Scouterna erbjuder barn att prova på vår verksamhet genom lekfulla tävlingar medan de vuxna deltar i Blodomloppet. Vid frågor, kontakta Jeja Svensson, jessica.svensson@ scout.se.

SCOUTMAGASINET

22-28 juli 2012 Gula knuten Överlevnad Här får du under inspirerande former kunskap om friluftssäkerhet,

26 SCOUTmagasinet

överlevnadsteknik och livräddning.

Du får även en unik möjlighet att testa hur du själv reagerar under en överlevnadssituation. Kursen ger dig som ledare kunskap, inspiration och verktyg för att själv utbilda i scoutsäkerhet och överlevnad på ett säkert sätt. Var: Brittmäss vid sjön Båven i Sörmland. Ålder: 6 år och uppåt. Antal: 12 – 24 personer.

Kursledare Gillis Nordin gulaknuten@overlevnad.com, mer information och anmälan: www.ssf.scout. se/aktiviteter.

Juli - augusti 2012 Blå Hajken Blå Hajk är äventyr på riktigt! Oavsett om du vandrar längs fjällsidor i Jämtland, paddlar utmed åar i Småland eller färdas på en flotte i Värmland kommer du på Blå Hajk få ett minne för livet! Under dessa vandringshajker för äventyrare, utmanarscouter, roverscouter och ledare får du uppleva gemenskap, friluftsliv och en chans att leva i nuet.

Sista anmälningsdatum: 31 mars 2012. Hemsida: www.ssf.scout.se/ aktiviteter

SCOUTMAGASINET

19 juli - 14 augusti Jamboree i Burundi Skynda och anmäl dig! Sommaren 2012 har du chansen att vara med om ditt livs äventyr! Följ med till den afrikanska jamboreen i Burundi. I Bujumbura, vid Tanganyikasjöns strand, kommer du redan innan jamboreen att få lära känna burundiska scouter. Du får en inblick i deras hem och vardag och får se hur de arbetar medfredsprojektet Amahoro-Amani, där även svenska scouter arbetar.

Deltagarålder: födda 1994-1996.

Funktionärer (IST) födda 1993 eller tidigare. Sista anmälningsdatum: 12 februari 2012 www.scout.se/ internationellt.

Foto: Jonas Elmqvist

21-22 april Scouternas dag Scouternas Dag är Stockholms Scoutdistrikts distriktstävling. De olika tävlingarna bjuder på äventyr, utmaningar och skoj för alla scouter.

I samband med detta kommer Scouterna att ordna aktiviteter runt om på Skansen. Läs mer på http:// www.ssf.scout.se/stockholm/aktiviteter/tavlingar/scouternas-dag/

15 juli - 2 augusti Roverway 4 – 11 augusti 2012 Roverway är ett europeiskt arrangBoomerang 2012 på Vässarö emang som anordnas vart tredje Boomerang 2012 är ett läger för år och riktar sig till scouter mellan scouter från alla förbund och från 16-22, är du äldre kan du vara IST hela Sverige = Nya vänner. Lägret (funktionär). Lägret består av två vänder sig till utmanarscouter och delar, den första delen reser man äldre scouter. Lägret är öppet omkring i landet med sin patrull och 24/7 alltså scouta eller sov precis upplever naturen och kulturen till hur mycket du vill och när det fots, cykel eller kanot. Under lägrets passar dig. Aktiviteterna kommer andra del samlas alla scouter från att äga rum på land, i vatten och hela Europa för att ha ett gemenöver marken. För mer information: samt läger. När: 15 juli - 2 augusti, www.boomerang2012.se. själva lägret är 20 - 28 juli. För vem: deltagare 16 - 22, IST 23+. Anmälan Sommaren 2012 och hemsida: www.scout.se/internaBiscayaseglingar tionellt. Kontakt: roverway@scout.se.

Elin Vilhelmsson Vill du fotsegla skuta och få ett minne

STORTESTAR

för livet? Då är en Biscayasegling det bästa sättet. Följ med på en av våra sju seglingar i sommar! Du får i din patrull lära dig navigera, segla på natten, laga mat i lutning och känna av den sanna Biscayagemenskapen. Deltagarålder: äventyrarscouter, utmanarscouter och ledare. Sista anmälningsdatum: 31 mars 2012. Hemsida: www.ssf. scout.se/biscaya.

STORTESTAR

Sommaren 2012 Treklöver-Gilwell Din nästa chans till att gå Scouternas högre ledarutbildning.

Inledande kurshelg 12-13/5 2012 Kursvecka 8-14/7 2012, Åsengården, Vänga, Borås Avslutande kurshelg 2-3/2 2013 Mer info på www.scout.se/tg och frågor till magnus_thorsten@ hotmail.com .

Sista anmälningsdag 1 april.

Augusti - september 2012 Rekrytering 2012 Nu är det dags att växa igen!

Vecka 34-37 genomförs 2012 års rekryteringskampanj. Läs mer på www.scout.se/rekrytering och glöm inte att uppdatera kårens kontaktuppgifter på www.bliscout. nu. Vid frågor, kontakta Jeja Svensson, jessica.svensson@ scout.se.

24-25 november Scouternas stämma Scouterna – riksorganisationen håller sin första stämma. Alla scoutkårer som är anslutna till riksorganisationen har rösträtt på stämman. Håll utkik efter mer information under våren och läs mer om processen med att skapa en ny riksorganisation för alla scouter i Sverige på www.nyascouterna.se

SKICKA NAMN, ADRESS OCH LÖST KORSORD TILL SCOUTKRYSSET NR 1, SCOUTMAGASINET, SVENSKA SCOUTRÅDET, BOX 420 34, 126 12 STOCKHOLM. 5 MARS DRAS TVÅ VINNARE.

SCOUTKRYSSET NR 11 Se lösning och vinnare på nätet!

LARS BURMAN

SCOUTmagasinet 27

POSTTIDNING B

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.

Vinterscouting Mössa Svart mössa med Scouternas logga i reflextryck - snygg och säker!

På topp 65 kr

Microfleece scoutmood Långärmad svart fleecetröja med dragkedja hela vägen ned, märkt med Scouternas egen etikett. Ett bra funktionsplagg med goda fuktspridande och värmande egenskaper. Fleece som noppar minimalt. Finns i både dam- och herrmodell.

Prisvärd komfort 250 kr

Jacka scoutmood Vindtät och vattenavvisande jacka i klassisk parkasmodell. Den perfekta allvädersjackan till ett mycket konkurrenskraftigt pris, en riktig kvalitetsprodukt som räcker länge! Reflextryck på mage och rygg.

Nedsatt pris 790 kr

Scarf Modern bomullsscarf i härliga färger. Spana in majoica-randen!

A

Fynda 79 kr

Termos Termos med god isoleringsförmåga och låg vikt utan att göra avkall på hållbarheten. Tillverkad i borstat rostfritt 18/8 stål med ”Quick-Stop” förslutning.

Fikadags 129 kr

scout.se/shop