scoutmag1_2011

NR1. 2011 NR1.2 011

NR 2.2008

SCOUTMAGASINET SCOUTMAGASINET

SCOUTmag

REBELLISKT FREDSPRIS EXPEDITION HIMALAYA MASSOR AV MÖSSOR

SÅ BEMÖTER DU RASISM JÄMSTÄLLDHET I PRAKTIKEN FINNS DEN HJÄLPANDE SCOUTEN?

EN STJÄRNA VÄRLDEN JOHANNA FÖRFATTAR PÅ HELTID:

scouting över hela

asinet

EN INSATS FÖR SAMHÄLLET Det finns ledare som inte vet att samhällsengagemang är en del av scoutmetoden.

Och så finns det kårer som hjälper flyktingar, plockar skräp och samlar pengar till fattiga barn. Vi kollar hur det står till med samhällsengagemanget. 8 BILD: FREJA ISTEMO

SCOUTING I VÄRLDEN Samhällsdebattörer, hjälparbetare och naturälskare. De 38 miljoner scouter som finns i världen är lika men ändå olika. Följ med på en jorden runt-resa med stopp i bland annat Azerbajdzjan, Kanada och på Madagaskar. 14

FOTO: JONAS ELMQVIST

INNEHÅLL 1.2011 NR 1 2011

4 NYHETER – HUR MILJÖFARLIG ÄR SCOUTMAGASINET? 7 PRYLARNA SOM TAR DIG GENOM VINTERN

8 SCOUTERNA OCH SAMHÄLLSENGAGEMANGET 11 KÅRPORTRÄTT: SJÖBO KÄMPAR FÖR MILJÖN 12 INSÄNDARE: UNKNA FÖRESTÄLLNINGAR OM KÖN 13 KRÖNIKA: SLUTA MED LILLA GUMMAN-FASONERNA! 14 SCOUTING I FEM VÄRLDSDELAR 20 SATSA PÅ JÄMSTÄLLDHET I KÅREN 22 HANTERA OCH MOTARBETA FRÄMLINGSFIENTLIGHET 24 AKTIVITETSTIPS: SAGAN OM DET EXOTISKA FOLKET 26 KALENDARIUM 27 SIMONSERIE OCH SCOUTKRYSSET

FOTO: WORLD SCOUT BUREAU

Scouternas Ledarskapsakademi Folkhögskolan

Fritidsledarutbildning. Som fritidsledare arbetar du professionellt med fritid och ledarskap. Du ser kompetensen hos andra människor och får dem att växa.

På fritidsledarutbildningen på Kjesäters folkhögskola, Vingåker, får du chansen att utvecklas i ditt ledarskap.

Utbildningen är en tvåårig yrkesutbildning på heltid som varvar teori och praktik. Fritid, ungdom, grupper, pedagogik och ledarskap är viktiga områden som ingår i utbildningen.

Vill du fördjupa ditt intresse för människor?

Vill du arbeta med din egen och andras utveckling?

Ansökan senast den 15 april. Start den 22 augusti 2011.

Vill du lära dig om grupper och ledarskap?

Vill du göra skillnad? annons_FL_scoutmagasinet_20110128.indd 1

www.scouternasledarskapsakademi.se 2011-01-28 14.25

LEDARE Skäll att bli glad av

P

å sistone har vi fått en del skäll i Scoutmagasinets inkorg. Det har gjort mig väldigt glad. För det som insändarskribenterna tar upp i sina mejl är alldeles rätt och riktigt, och framför allt jätteviktigt. Och det visar på att ni, våra läsare, är skarpsynta och engagerade.

Det ena mejlet jag tänker på handlar om att vi varit otydliga med hur svensk scouting förhåller sig till Boy Scouts of Americas grumliga syn på homosexuella. Det andra handlar om att vi trillat i könsstereotypa fällan på en sida i specialnumret om Världsscoutjamboreen.

(Insändarna finns att läsa på sidan 12.) inte glad över att vi gjort de här missarna, det är bara pinsamt och beklagligt. Men det är ändå uppfriskande att få sig en omgång, särskilt när det gäller ämnen som vi på redaktionen håller högt och jobbar aktivt med. Och det är något jag lovar att vi ska fortsätta med, och vi ska göra det ännu bättre.

JAG ÄR NATURLIGTVIS

Chefredaktör: Malin Haawind Redaktör: Åsa Kahn Ansvarig utgivare: Maria Graner Layout: Åsa Kahn och Malin Haawind Postadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm Telefon: 08-555 065 77 E-post: scoutmagasinet@scout.se Hemsida: www.scout.se/scoutmagasinet Annonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54, hans.simons@annonssaljarna.se Tryckeri: Sörmlands grafiska Form: Eva Karlsson och John Losciale Utgivningsplan 2011: 1/2011 – 11/2 2/ 2011 – 25/3 3/2011 – 20/5 4/2011 – 9/9 5/2011 – 20/10 6/2011 – 2/12

För vad det handlar om i de här fallen är mångfald och jämställdhet, och om principen om människors lika värde, ett ämne så oändligt viktigt och en hjärtefråga inom Scouterna.

En kvarts miljon barn oroar sig över månadens räkningar.

Du kan göra livet lite lättare för dem.

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD.

Mångfald och jämställdhet. Det finns säkert dem som är trötta på begreppen, tycker att det tjatas för mycket om dem och att det tar fokus från andra saker. Men inte förrän rättvisa är uppnådd, och förrän alla är lika välkomna och sedda, i Scouterna och i samhället, så kan vi sluta prata om dessa ämnen.

I det här numret av Scoutmagasinet kan du till exempel läsa om hur man hanterar främlingsfientlighet i sin kår (s. 22) och om hur man kan jobba mer jämställt inom Scouterna (s. 20).

Du kan också läsa om scouter i olika delar av världen (s. 14) och om svenska scouters samhällsengagemang (s. 8).

Ha en rolig och rättvis scouttermin!

MALIN HAAWIND Chefredaktör

För adressändring, prenumerations­ ärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund: Svenska Scoutförbundet, Frälsnings­ arméns scoutförbund, 08-568 432 00 SMU Scout, 08-545 91 530 KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige.

Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scout­ förbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt.

ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 25 100 ex

Vissa orättvisor är svåra att se. Omkring en kvarts miljon barn i Sverige växer upp i familjer där brist på pengar skapar en ständig oro och rädsla. Majblomman arbetar med att bekämpa barnfattigdom och förbättra barns villkor i Sverige.

En av metoderna är ett egenutvecklat studiematerial som syftar till att göra fattigdom pratbart utan att väcka skamkänslor. Studiematerialet kan du beställa kostnadsfritt på majblomman.se.

En annan viktig verksamhet är den direkta ekonomiska hjälpen. 700 lokala Majblommeföreningar delade förra året ut 30 miljoner kronor till barn som behöver t.ex. glasögon, mediciner, gympaskor, en cykel, eller en dator.

Pengarna samlas in av barn som säljer majblommor under två vårveckor och är livsviktiga för de barn som får bidrag.

Vi hoppas därför att du och din förening vill delta i insamlingen. Läs mer om hur det går till på majblomman.se.

SCOUTmagasinet 3

Foto: Åsa Kahn

Papperstidningen är ingen miljöbov Papperstidningen målas ofta upp som den stora miljöboven medan nättidningen framställs som det gröna alternativet. Men en ny studie från Sveriges Tidskrifter visar att läsandet av en pappers- och en nättidning genererar exakt lika mycket utsläpp av växthusgaser. vilka stadier av tidningarnas liv som påverkade miljön på ett skadligt sätt (försurning, ozonuttunning med mera) och om dessa miljöavtryck kunde minskas eller rentav undvikas.

Man valde en typisk svensk tidskrift, som även hade en nätupplaga.

Tidningen trycktes hos Sörmlands Grafiska, som också trycker scouttidningarna.

– Vi trodde att det skulle vara transporterna som skulle utgöra den stora miljöpåverkan, men i stället visade det sig vara elmixen i respektive land, säger MAN IDENTIFIERADE

Anita Axby, miljöansvarig på Sörmlands Grafiska.

Var man trycker papperstidningen och vilket slags papper som används har betydelse. Det är miljövänligare att trycka i Sverige, på svenskt papper, eftersom svensk elmix bara till en liten del utgörs av fossila bränslen.

För att trycka scouttidningarna används framför allt svenskt papper.

Tryckeriet använder vattenkraftproducerad el, som till och med är lite miljövänligare än svensk elmix. påverkar miljön mest är allt arbete som redaktionen och journalisterna lägger ner för att skapa innehåll, bland annat fältresor. Och det gäller ju både pappers- och nättidningar. Värst för miljön är flygresor. Scouten och Scoutmagasinets redaktion reser nästan alltid med tåg, de gånger flyg eller bil har varit inblandade är lätträknade.

MEN DET SOM

En annan aspekt är att ju fler läsare per Scouten och Scoutmagasinet, desto lägre miljöbelastning. Detsamma gäller för lästid – ju längre man läser, desto mer klimatsmart är det att läsa på papper. En svensk papperstidning läses i genomsnitt cirka 40 minuter.

Miljöpåverkan för att läsa en nättidskrift ökar tvärtom med lästiden. Om lästiden överstiger 40 minuter per månad är nättidningens miljöpåverkan högre än papperstidningens. Fast störst klimatpåverkan när det gäller nättidningar har produktionen av själva datorerna.

Summa summarum är alltså att man kan läsa scouttidningarna i både pappersformat och på nätet med gott samvete.

(Man ska naturligtvis alltid lämna papperstidningar i återvinningskärl när man är färdig med dem.)

Studien är gjord av forskningsinstitutet Inventia, på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. /Malin Dunfors

Vi tackar vår huvudpartner!

4 SCOUTmagasinet Annons 20100817 ICA.indd 1

2010-08-17 17.13

NYHETER NYHETER BOKTIPS:

Ursäkta att man vill bli lite älskad

»Det är inne att vara ute.« Till och med den glassiga modevärlden trånar efter naturen. »Lantliga företeelser har aldrig varit så rätt«, konstaterar H&M Magazine samtidigt som man hyllar Fjällrävenryggsäckar, ekologiska kläder och mossgröna parkas och skriver om designers som »tagit steget ut i vildmarken«.

Av Johanna Tydell, Alfabeta

»Vill man vara fin får man räkna med att inte bli det.« »Efter solsken kommer regn eller något annat skit.« »Man har aldrig roligare än bordet bredvid.« Citaten ovan är exempel på »Noriska ordspråk« en återkommande företeelse i Johanna Thydells senaste bok, Ursäkta att man vill bli lite älskad. En ungdomsbok som är helt utan övre åldersgräns. Den är fantastiskt rolig och välskriven, med en sylvass träffsäkerhet. Boken handlar om Nora Jonasson, en ganska vanlig tjej med ganska vanliga problem. Men att de är vanliga gör ju inte att de är mindre jobbiga.

Kärlekslängtan, kompisbråk och skoltristess skildras på ett nyskapande sätt och Noras humoristiska cynismer är charmigare än vilken klämkäck självhjälpsbok i världen. Ett lyckopiller i bokform, trots att innehållet är långtifrån snällt och slätstruket. Läs!

Ung finska invald i världsscoutkommittén 23-åriga finskan Karin Ahlbäck har valts in i World Scout Committee som fungerar som världsorganisationen WOSM:s styrelse. Hon var Sveriges och Finlands kandidat, och det är första gången som en person under trettio väljs in i kommittén. Hon är också en av bara två kvinnor som nu sitter i kommittén tillsammans med tio medelålders män.

/Malin Haawind

Hallå där …

Foto: Anders Forsell

Jätteläger vart fjärde år Den som får ett stort sug på jätteläger efter Världsscoutjamboreen i sommar behöver inte gråta blod. Nu är det nämligen bestämt att det blir nationella jamboreer vart fjärde år.

Många tusentals scouter på ett stort fält, enorma lägerbål, gemenskap, glädje. De som var med på Scout 2001 och Jiingijamborii vet precis vad det handlar om. Nu är det bestämt att det ska ordnas en nationell jamboree år

2017, och redan år 2014 ska det ordnas ett nationellt arrangemang. Det nationella arrangemanget kan vara mindre läger runtom i landet, men med en gemensam lägerorganisation. Efter det kommer Scouterna att fortsätta ordna gemensamma nationella jamboreer vart fjärde år.

Det här bestämdes på Svenska Scoutrådets årsmöte i november förra året.

Foto: Privat

Niki Samakovlis, 13 år, som har tröttnat på Scoutkåren Gustaf Vasa Bredängs mörkblå halsduk och utnyttjar Facebook i sann scoutdemokratisk anda för att få en förändring.

Berätta vad du gjorde.

– Jag startade en grupp på Facebook om att ha en extra kårstämma om att byta färg på halsduken till rosa. Jag tycker att kåren är gammalmodig och om man vill vara öppen för nya scouter måste man göra något för att attrahera dem.

Hur kom du på idéen?

– Jag har länge tyckt att vi varit tråkiga och inte så färgglada. Att byta färg skulle signalera att vår kår är öppen för förändringar. Jag fick idéen när vi pratade om demokrati på en kurs.

Hur har det gått?

– Vi hade cirka 50 medlemmar i Facebook-gruppen men många äldre har gått ur så nu är vi 40. Det behövs 84 för att bilda en ny kårstämma. Jag tror inte att det kommer att bli en ny kårstämma, men förslaget går kanske igenom på nästa ordinarie kårstämma i stället.

Vad har du fått för reaktioner?

– Vissa har tyckt att det var jättekul. Andra tycker att rosa inte är en så bra färg, men att de gärna ändrar färgen. En del tycker att vi kommer att bli en oseriös kår och att folk kommer att skratta, det är mest äldre.

SCOUTmagasinet 5

NYHETER NYHETER

Visste du att …

34 000 Så många scouter ska få plats på Rinkabyfältet i sommar. Nu har man gjort en uppskattning av hur många deltagare det blir på Världsscoutjamboreen - och det är några tusen fler än vad man räknade med från början.

… svenska scouter kan hjälpa fattiga scouter från bland annat Afrika, Asien och Sydamerika att komma till Världsscoutjamboreen i sommar? Att åka på jamboree kostar många tusenlappar – särskilt om man måste åka över hela världen för att komma dit. Och i världen finns oerhört många scouter som aldrig skulle våga drömma om att kunna få ihop så mycket pengar. Genom de pengar som skänks till projektet Operation One World får några av dem den möjligheten. Mer information på www.worldscoutjamboree.se.

I januari 2013 kommer den nya gemensamma scoutorganisationen att träda i kraft på allvar. Den tidsplanen jobbar Svenska Scoutrådet och de fem scoutförbunden med just nu.

– På Svenska Scoutförbundets stämma i höst kan man fatta beslut om att upplösa SSF och bilda Scouterna.

Under 2012 kommer scoutkårer utanför SSF att kunna ansluta sig. Och den 1 januari 2013 kommer den nya organisationen att kunna träda i kraft fullt ut. Det är den målsättning vi jobbar efter just nu, säger Svenska Scoutrådets general­sekreterare Maria Graner.

Det var på Scoutrådets årsmöte i slutet av november som beslutet om en ny gemensam organisation för scouting i Sverige fattades. Sedan dess har

Scoutrådet och förbunden tillsammans jobbat vidare med frågan.

– Vi har träffats i en grupp som består av personer från alla förbund och Scoutrådet för att diskutera vad vi ska göra nu. Det har varit konstruktiva och bra diskussioner. Jag är jätteglad att alla förbund är med fullt ut i diskussionerna, säger Maria Graner.

– Vi har också tillsatt arbetsgrupper som jobbar med stadgar, distriktsgränser och annat som inte fanns med i beslutet.

Både Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och SMU Scout var negativa till beslutet, och många av deras medlemmar röstade emot förslaget på Scoutrådets årsmöte. I slutet av januari och början av februari har båda dessa

Foto: Magnus Fröderberg

Två år till gemensam scoutorganisation

förbund stora möten där medlemmarna får säga sitt om nya organisationen. Vad som sägs där kommer förmodligen att påverka inriktningen på den gemensamma organisationen en hel del, men i skrivande stund har mötena ännu inte varit.

röster från rörelsen

VAD TYCKER DU OM DEN NYA STRUKTUREN? MIKAEL LINDBERGSPIIK, NSF – Jag är mest positiv. Många inom NSF är rädda för att vi inte ska kunna ställa nykteristkrav på våra medlemmar, men jag tror att det här kan vara ett sätt att få ut våra tankar till resten av rörelsen.

MARCUS SVENSSON, FA – Den tidigare sammanslagningen mellan SSF och FA har i alla fall inneburit ett bättre samarbete med våra grannkårer. Tidigare låg vår närmsta grannkår väldigt långt bort. Stödet från scoutdistriktet har varit stort.

PAULINA PALME, SMU – Jag tycker att det är bra eftersom vi kommer att få ett större samarbete mellan de olika förbunden. Vi kommer inte heller längre delas upp i olika scoutförbundsgrupper utan vara mer scout som scout. Det är jättepositivt!

ULF KLINGNÄS, KFUK-KFUM – Jag tror att det är helt rätt steg att ta. Det känns bra att bygga vidare på det lyckade samarbete vi har sett de senaste åren inom Scouterna. Lyhördhet och respekt tror jag blir viktiga ord på vägen framåt!

ENKÄT: MARIKA PERSSON

CAJSA TÖRNMARCK, SSF – Jag är inte så insatt, men jag tycker att det låter som en jättebra förändring! Det gör att vi tillsammans kan utveckla scoutingen och skapa mer gemenskap. För mig handlar scouting om gemenskap.

6 SCOUTmagasinet

HÅLL KÄKET HETT KLASSIKER I TRÄ Ingen skida är så lämplig för att ta dig ut i snön som Vita blixten! Försvarets gamla trotjänare har burit tusentals tungt lastade bassar runt om i de svenska vinterskogarna och gör sig minst lika bra i fredliga sammanhang.

Kallt klimat kräver varma rätter. Men glöm alla gamla tricks med korv i sockorna och soppa i plastpåse innanför tröjan. Med en mattermos har du alltid varmt käk i beredskap och vad är väl bättre bränsle efter ett par mil på skidorna en kall och bister dag? Primus C&H lunchtermos är lätt att fylla och äta ur, och enkel att diska. Ett litet minus är att temperaturen sjunker rätt fort när termosen är öppen.

VINTERHAJK! PRYLARNA SOM GÖR KYLAN UTHÄRDLIG

TEXT: DANIEL BAN CK

VINTERNS VÄRSTING! Vill du vara värst i snöhögen passar denna best bra. Lättare och tåligare skyffel än Ortovox beast saw showel får man leta efter.

Du kan till och med köra över den med bil (prylredaktören har själv testat) och i skaftet finns den oumbärliga isblockssågen.

Bra: superkvalitet och låg vikt. Mindre bra: priset gör att man inte har råd att resa längre än till snöhögen på gården.

KÖPSTÄLLEN OCH PRISER * Vita blixten kostar några tjugor på Överskottsbolag lite varstans. * C&H lunchtermos kostar 136 kronor för en 0,35-literstermos och 145 för en halvliters på outnet.se. * Byxan från Thule kostar 460 kronor på coldskills.com (outletpris). * Beast saw showel finns för 749 kronor på outdoorstore.se.

VÄRMANDE BRALLA Ett förstärkningsplagg är något du tar på dig som en extra isolering vid raster eller när du kryper ner i sovsäcken. Björnbrallan från Taiga är knälång och försedd med blixtlås i sidorna, det gör att du kan ta dem på dig utan att ta av kängorna. Thulebyxan isolerar jättebra!

SCOUTmagasinet 7

En om d

TIPS: DET HÄR KAN NI GÖRA! * Hjälp yngre barn med läxläsning, samarbeta med skolor på orten. * Besök ålderdomshem. Gå promenader med de gamla som kan och ta en pratstund med de som är sängliggande. * Finns det något som du/ni vill ändra på inom scouting? Skriv en motion till Scoutrådets styrelse. * Ordna loppis och skänk vinsten till välgörande ändamål. * Gå med i skallgångskedjor. * Ordna ett soppkök för hemlösa. * Plocka skräp. * Gör ett studiebesök hos en annan organisation (till exempel Naturskyddsföreningen eller Bris.)

8 SCOUTmagasinet

n god gärning dagen ... eller?

Samhällsengagemang är en lika stor del av scoutmetoden som friluftsliv, men i den svenska scoutverkligheten ser det inte alltid ut så i praktiken. Har svenska scouter tappat samhällsengagemanget någonstans i skogen?

TEXT: MALIN

HAAWIND ILLUSTRATION: FREJA ISTEMO

D

et är scoutledarutbildning någonstans i Sverige. Efter ett par dagars ihållande regn tittar nu solen äntligen fram, men marken som kursdeltagarna sitter på är fortfarande våt. Kursledarna har däremot pallar att sitta på. De talar om scoutings grunder och organisation, som är dagens ämnen. Scoutmetoden och dess olika delar såsom patrullsystemet, friluftsliv, learning by doing och lokalt och globalt samhällsengagemang gås igenom. I den efterföljande diskussionen visar det sig att flera av ledarna som går kursen och som varit scouter sedan barnsben inte har en aning om att samhällsengagemang är en del av scoutmetoden. »Häftigt!« tycker någon att det är och säger att hon känner sig inspirerad och vill ta med sig detta tillbaka till sin kår. Andra är mindre imponerade och tycker ändå att det är friluftslivet som är det viktigaste. att medan scouter i Afrika ägnar sig åt att bekämpa spridningen av hiv/aids så sitter svenska scouter utanför tälten med kaffekåsan i hand, redo att ta sig an en heldag med paddling, pinnbrödstillagning och knopknytande?

Det är kanske en tillspetsat elak, men ändå i vissa fall sann, bild av hur det kan se ut.

Samhällsengagemang är precis som friluftsliv en del av scoutmetoden. Trots det finns det scouter och till och med ledare som inte ens vet om att samhällsengagemanget ingår i scout­ paketet. ÄR DET SÅ

Inom svensk scouting är friluftslivet centralt – har det till och med trängt ut övriga delar av scouting? Eller har vi det helt enkelt för bra i det här landet för att vi ska orka bry oss om samhällsförbättrande aktiviteter?

Karin Nolke, utvecklingschef på Svenska Scoutrådet, har ingen tydlig bild av hur mycket som görs i Sverige.

– Nej, det är något jag skulle vilja undersöka.

Men om man sätter det i ett internationellt perspektiv så är jag övertygad om att man i många andra scoutländer gör mycket mer.

ledarbrist är den största orsaken. »Vi kör på i gamla hjulspår och gör som vi alltid har gjort« skriver någon. En annan berättar att »det är svårt, vi har brist på bra idéer och så prioriteras det bort när det finns så mycket annat man också vill göra«.

Flera beskriver att det inte är något aktivt val att man inte jobbar med samhällsfrågor, utan att »det bara blir så«.

Har vi det helt enkelt för bra i det här landet för att orka bry oss om samhällsförbättrande insatser?

mejlar ett antal kårer runt om i det iskalla vinterlandet för att få reda på hur de ser på det här med samhällsengagemang. I mejlet ställs frågor om man i kåren jobbar aktivt med samhällsförbättrande aktiviteter. Svaren spretar. Det är ungefär lika många kårer som uppger att de jobbar med samhällsengagemang som de som uppger att de inte gör det.

Miljöinsatser som skräpplockning och olika insamlingsprojekt är den typ av aktiviteter som flest av de samhällsaktiva kårerna ägnar sig åt.

Flera är till exempel engagerade i försäljningen av majblommor varje år.

Bland de kårer som svarar att de inte gör några aktiva insatser inom området samhällsengagemang uppger de flesta att tids- och SCOUTMAGASINET

friluftsaktiviteter tar ju tid och ledare i anspråk, varför verkar då uppförsbacken så mycket brantare när det kommer till samhällsorienterade aktiviteter?

Karin Nolke tror att det handlar om att man helst gör det som man redan känner till och kan.

– Att sätta sig in i nya områden tar mer tid och kräver mer förberedelser, därför är det nog lätt att man kör på i de redan prövade spåren.

MEN ÄVEN

bilden av att man ägnar sig långt mer åt friluftsliv än åt samhällsengagemang inom den svenska scoutrörelsen.

–Ja, så är det, åtminstone om man ser till aktiva insatser, att man gör något för någon KARIN NOLKE BEKRÄFTAR

SCOUTmagasinet 9

»Se till att alla scouter är med och bestämmer vad ni ska göra, så att de är engagerade och det inte bara blir en plikt att bocka av.«

ETT EXEMPEL FRÅN

VERKLIGHETEN

säger mig att scouterna faktiskt tycker att det är roligt att hjälpa andra. Så länge man ser till att de själva är engagerade i vad och hur man ska göra någonting så brukar de tycka att det är kul, säger Karin Nolke. den mest slitna scoutklyschan av dem alla – scouten som hjälper en gammal dam över gatan. En bild av scouter som hjälpsamma och duktiga, men kanske lite mesiga och präktiga. Det är en bild som vissa scouter värjer sig mot och vill bort ifrån. Men när vi har lämnat den gamla damen där vid rödljuset, vad återstår då, vad kan vi mer göra?

– Jag tycker att bilden av scouten som hjälper tanten över gatan är härlig! Det är inget vi behöver jobba oss bort ifrån, jag skulle snarare vilja att vi omfamnar den. Den visar just på det här med de små insatserna, det tycker jag är jättefint.

Karin Nolkes bästa råd till de kårer som vill satsa mer på samhällsengagemang lyder så här: –Våga testa, det är okej att misslyckas! Och låt dig inspireras av scouter i andra länder.

Inspiration finns också att hämta på hemmaplan. I Scoutmagasinets mejlbox finns till OM VI DÅ TAR

annan. Och det är ju den typen av aktiviteter som scoutmetoden syftar till. Sen kan man ju se det som att rörelsen i sig gör en samhällsinsats genom att erbjuda en meningsfull fritid för barn och unga.

Ser du det som ett problem att friluftslivet är så dominant i svensk scouting?

–Nej, det gör jag inte. Det är en mycket viktig del, jag vill att vi stärker både friluftslivet och samhällsengagemanget. Man borde kunna kombinera de båda.

Har vi det för bra i Sverige för att bry oss?

– Både och. Det är klart att i ett land där det finns samhällsfunktioner som inte fungerar så blir det kanske lättare att se var man kan göra en insats. I Sverige behöver vi inte borra brun�nar eller bygga dagis, det är inte vår uppgift att ta arbete ifrån folk. Men det finns andra, mer småskaliga saker som vi skulle kunna göra.

Den gamla scoutparollen om en god gärning om dagen är inte så dum, den borde vi kunna använda även i dag, säger Karin Nolke. internationell sekreterare på Svenska Scoutrådet, har mycket kontakter med olika delar av scoutvärlden. Han vill nyansera bilden av att det i Sverige görs så lite samtidigt som andra delar av scoutvärlden idealiseras.

Men visst finns det skillnader. Den där ryggmärgskänslan av att scouter alltid ska finnas med i samhället och hjälpa till där det behövs, den är inte så självklar här som den kanske är bland scouter i Sydamerika till exempel.

– Om man jämför svenska scouter med icke-scouter så tror jag att scouter i något högre grad är duktiga på att sopsortera. På så sätt PER ERIKSSON,

10 SCOUTmagasinet

är man medveten och engagerad. Men det är kanske inte lika självklart att man som grupp gör hjälpande insatser i samhället.

Men det finns andra områden som Per Eriksson tycker att svenska scouter är särskilt bra på.

– När jag är ute i världen och ska beskriva hur scouting i Sverige ser ut så pratar jag om att arbeta i grupp och om demokrati. Det är också en typ av samhällsengagemang, att man förbereder unga för livet, säger Per Eriksson.

Om det är något som han önskade att svenska scouter jobbade ännu mer med så är det möten. Att skapa möten mellan människor som annars kanske inte hade träffats och pratat. Det kan handla om en gemensam hajk för två scoutkårer från helt olika delar av stan till exempel.

– Jag skulle vilja se mer lokalt engagemang, utmanarscouter skulle kunna hjälpa till med läxläsning på skolor till exempel. Den största utmaningen för oss är att det ska bli en naturlig del av det scouter gör. Att det ska vara självklart att scouter som grupp är med och hjälper till när något händer i ett samhälle till exempel, säger Per Eriksson.

»Den där ryggmärgskänslan att scouter alltid ska hjälpa till där det behövs, den är inte så självklar här.«

Karin Nolke, som själv även är scoutledare på fritiden. Hon tror att det bra att börja i liten skala och sedan låta det växa om man vill börja jobba mer med samhällsinsatser i kåren. Att besöka ålderdomshem eller hjälpa till med läxläsning är aktiviteter som också Karin Nolke tycker passar bra att börja med.

Men kanske är det som ledare också svårare att sälja in samhällsaktiviteter än friluftsaktiviteter till sina scouter? Lättare att locka med kajakpaddling än med promenad med pensionärer?

– Kanske till viss del, men min erfarenhet ÅTER TILL

exempel de här raderna: »Vi har ett vänortssamarbete, vi är med i gruppen som skall diskutera miljö och naturfrågor. Vi har samlat in pengar till Rädda barnen för katastrofen på Haiti. Vi deltar i vår lokala tomteparad där vi hjälper Lions att samla in pengar till behövande. Vi tog i höst emot nyanlända flyktingbarn för att visa dem hur föreningslivet fungerar i Sverige. Vi har också deltagit i Scoutrådets mångfaldsprojekt i Göteborg under våren.« Och allt det där är alltså vad en enda kår gör.

En tanke att ta med sig är också den att när man ger så får man också mycket.

Per Eriksson tycker att den absolut största erfarenheten en scout kan få är just upplevelsen av att ha varit med och gjort skillnad.

– Den där känslan av att vill man så kan man förändra världen, det är den som är så viktig!

Kåren som brinner

Biodling, ecodriving och bygge av vedsnåla spisar – i Sjöbo scoutkår brinner man för miljön. Möt kåren som har gått från ord till handling när det kommer till samhällsengagemang. TEXT OCH FOTO: EMMY WAHLGREN

D

et råder full aktivitet i scoutstugan hos Sjöbo scoutkår när Scoutmagasinet kommer på besök. Alla avdelningar har samlats och både tändstickshusbyggarstafett och lussande står på schemat. Sjöbo scoutkår är inte bara en kår full av energi utan de har även ett gediget miljöengagemang.

Det hela började redan år 2003.

– På årsmötet kom vi hastigt på att vår verksamhet skulle genomsyras av att jobba mot de då fem nationella miljömålen. Eftersom vi scouter jobbar i projektform var det inte svårt att bestämma hur vi skulle lägga upp vårt arbete och våra program, berättar vice kårordförande Mårten Persson. bara klassiska scoutsaker för att jobba mot miljömålen. När världsmötet Cop 15 ägde rum i Köpenhamn i december 2009 var kårens äventyrarscouter på plats.

– Det var jätteintressant! Vi lyssnade på föredrag och det var kul att få träffa andra som KÅREN GÖR INTE

Petter Mossfeldt som stolt visar upp den för Scoutmagasinets utsända. är äventyrarscout och visar upp sin avdelnings terminsprojekt.

– Vi har gjort trädtavlor. Vi ska sätta upp dem i trädgården i vår, så kan den som vill läsa om vad vi har i trädgården.

Kåren satte igång sitt samhällsengagerade arbete med ett brainstormingläger. Något som mynnade ut i att scouter och ledare tillsammans formulerade visioner och 40-talet idéer för sitt framtida arbete. En av dessa var att starta biodling.

–Det svåra är ju egentligen att komma igång, när man väl har börjat rullar det på av sig själv.

Och när man har gjort sina projekt och sedan redovisar dem kan man ju söka stipendium, berättar Mårten Persson vidare.

AMANDA LUNDHOLM

har fått en rad stipendium för sitt arbete, till exempel ett från Region Skåne på hundratusen kronor.

För det stipendiet ordnade kåren bland annat ett distriktsläger med syfte att väcka miljöintresset hos andra kårer.

– Smhällsengagemang engagerar, det är en bra utgångspunkt vid medlemsrekrytering. Vi vill förändra beteende och det gör man bäst i grupp, tipsar Mårten Persson.

– Allt handlar inte om vad scouterna gör på sina möten, utan vi ledare har också ett stort SJÖBO SCOUTKÅR

»Samhällsfrågor engagerar, det är en bra utgångspunkt vid rekrytering. « tänker på samma saker som vi, berättar en av scouterna.

Inför den stora Världsscoutjamboreen i sommar bygger utmanarscouterna en vedsnål spis att kunna visa upp. De har även ett annat värmande projekt på gång.

– Vi håller på att bygga en vedeldad bastu här i trädgården. Hundra procent elfri, säger

ansvar att göra vad vi kan, berättar ledaren Jon Blomstedt.

– Till exempel har alla ledare fått gå en kurs i miljövänlig bilkörning, ecodriving. Vi håller också på att renovera vår scoutstuga så den blir klimatsmart och drar så lite energi som möjligt. Vi har bytt till energisnåla fönster, bytt värmepump och så har vi energisnåla lampor.

Och så ofta vi kan cyklar vi till våra läger.

SJÖBO SCOUTKÅR TIPSAR! Det här kan ni göra i er kår för att komma igång med ­miljöarbete. * Se över kårens sopsortering. * Brainstorma och kom på galna saker att göra! Så föds de bästa idéerna. * Bjud in kommunens miljöinformatör. * Jobba i projektform. * Jobba hela kåren tillsammans. * Scouterna kan kolla upp hur det ser ut hemma med till exempel elförbrukning och uppvärmning.

SCOUTmagasinet 11

INSÄNDARE

Hur öppna är scouter för religioner?

I Scoutmagasinet nummer 6 kunde man läsa om scouting och religion. Jag tycker att det var en mycket bra artikel och jag anser att det behövs en diskussion om huruvida scouting och religion hör ihop och i så fall hur.

Jag anser att religion och scouting kan gå hand i hand. Jag ser det inte som något krav att man ska vara troende men tycker att det ska finnas möjligheter att diskutera tro och livsfrågor. Frågan är hur öppna scouter egentligen är för olika religioner? I Sverige finns kristna, muslimska och icke religiösa kårer, vilket jag tycker är jättebra. Men jag saknar de judiska, hinduistiska eller varför inte de hedniska kårerna.

Wiccan och tror på Guden och Gudinnan men även på alla namngivna gudomar så som de keltiska och nordiska.

För mig är min tro en stor del i mitt liv och jag är öppen med vad jag tror på men vill inte tvinga min tro på någon annan.

SJÄLV ÄR JAG

Jag landade i min tro för cirka åtta år sedan och under åren som gått har jag mött människor som varit väldigt positiva men även de som varit väldigt skeptiska. Det senare tror jag beror på okunskap och en rädsla för det okända. Men om vi ska kunna leva och jobba efter den första punkten i scoutlagen – »En scout söker sin tro och respekterar andras« – så måste vi släppa den rädslan och vara öppna för alla religiösa aspekter. att man behöver ha hela scoutmöten där man diskuterar tro och olika religioner. Men jag anser att vi som är ledare har ett ansvar att försöka uppmuntra och utmana våra barn och ungdomar i deras egna funderingar kring livet och sin tro.

För att kunna göra det tror jag dock att man måste börja hos sig själv, vi måste alla ibland utmana våra trosföreställningar för att kunna hålla ett öppet sinne.

JAG ANSER INTE

Therese Andreasson, Kungälv

Unkna föreställningar om kön!

Hej! Jag noterar unkna föreställ­ ningar om kön på sidan 19 i »Simply Scouting«.

Tjejer är renliga (läbbigt med baja­ majan), har känslor (kär), finns i köket (ledarna tappar spagetti), är djupa (funderar över livets mening), shoppar (lägerprylar) och dansar (samba).

Killar har blåsorkester utanför tältet, är äventyrliga (explore the woods), är lite klantiga (bränt bort ögonbryn), bygger och tävlar (högst torn), är läger­ ansvariga (års slit), är lata (långt till andra sidan lägret) och kosmopoliter (åtta olika nationaliteter som grannar).

mönster som präglats in i oss. Om vi vill förändra dessa mönster och öppna upp för tjejer och killar/kvinnor och män att välja fritt i rollreportoaren och slippa vara bundna i könsroller (roller som samtidigt underordnar kvinnor och överordnar män) måste vi aktivt tänka!

Vi måste vara medvetna!

Och även om det vore troligt (fast det är mycket tveksamt) att tjejer och killar skulle skriva på detta sätt på Facebook är det illa att ni skriver så eftersom att ni härmed bekräftar de roller som råder.

Bekräftar och legitimerar.

att medvetenheten om genusfrågor är så låg i redaktionen!

Kom nu inte och säg att »vi tänkte inte så«. Det är klart ni inte gjorde! Proble­ met är just att ni inte tänkte.

När vi inte tänker är vi fast i de gamla

Svar från Scoutmagasinet Hej Elisabeth. Tack för ditt mejl!

Jag kan inte annat än hålla med dig.

Det är helt klart stereo­typa föreställ­ ningar om kön som ger sig till känna när vi antyder att tjejer är känslosamma,

DET ÄR SORGLIGT

12 SCOUTmagasinet

Elisabeth Nobuoka Nordin, SMU-scout

dansar och shoppar medan killar bygger, är klantiga och ansvariga för lägret. Och så vidare.

När vi jobbar med scouttidningarna har vi alltid genusfrågor i åtanke. Vi försöker ge killar och tjejer lika mycket plats och undviker att just stereotypa bilder kommer fram. Det är oerhört viktigt för att inte befästa förlegade könsroller.

Men i det här fallet är det bara att konstatera att vi inte har lyckats – vi har gått i fällan och helt enkelt inte reflekte­ rat som vi borde ha gjort. Åsa Kahn, redaktör Scoutmagasinet

Simply Sc outing/Sc outmagasi net numm er 5

.

ÖNSSPRÄNG KNA! !

R E L L O R

KRÖNIKA

Vad tycker vi om homosexualitet?

THERESE SKÄRLUND är

Hej! Jag är mamma till en scout, och jag läste senaste Scoutma­ gasinet, nummer 6, och har en undran.

Bland nyheterna på sidan 5 skriver ni om »Scoutkjortan av för homosexuell scoutpappa« och redogör för fallet i USA. Det har jag inga invändningar mot att ni skriver om, men jag undrar varför ni inte kommenterar det ni skriver om. Hur ser man inom den svenska scoutrörelsen på det faktum att en homosexuell pappa blev utesluten? Jag förutsätter att detta aldrig kunnat hända i Sverige, men varför redogör ni inte för den svenska ståndpunkten?

När jag läser notisen undrar jag hur er ståndpunkt är och jag tycker det är synd om unga scouter ska läsa notisen utan att få en klar redogörelse för var Scouterna står i dag. De ska väl inte behöva fundera på om det samma skulle kunna hända här eller om det finns några tvivelaktigheter kring homosexualitet och så vidare.

Ni kanske har skrivit om homosexual­itet i tidigare nummer och varit glasklara kring det då, det vet jag inte, men i sådana frågor tycker jag det är viktigt att tydligt visa var man står för att barn och ungdomar inte ska behöva tvivla på våra tankar kring mänskliga rättigheter!

Bella J Tinghammar

Svar från Scoutmagasinet Hej Bella. Tack för ditt mejl! Vi håller med dig. Vi borde ha gjort en längre artikel av det som nu blev en nyhetsnotis. Själv­ klart är det viktigt att det framgår hur man ser på frågan från svenskt håll, därför kommer ett svar från Scoutrådets generalse­ kreterare Maria Graner här nedan. Åsa Kahn och Malin Haawind, Scoutmagasinet

I Sverige är Scouterna öppna för alla som ställer upp på våra värderingar. Detta gäller både för scouter och ledare och det är en mycket viktig grundprincip. Vi tar alltså avstånd från Boy Scouts och Americas policy om att homosexuella inte får vara ledare och har tagit upp frågan till diskussion med dem vid flera tillfällen, senast i samband med världskonferensen i Brasilien i början av januari. Vi arbetar också på världsnivå för att stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna i hela den globala scoutrörelsen.

Störst effekt har det antagligen att vi föregår med gott exempel.

När vi kandiderade för att få jamboreen till Sverige för sex år sedan var det helt unikt att vi hade en ung kvinnlig ordförande i jamboreegruppen. I år företräddes de som kandiderar för 2019 bara av unga människor strax över 20, både killar och tjejer. För­ hoppningsvis kommer vi att se samma utveckling även när det gäller människor med olika sexuell läggning.

Till sommaren samlar vi 34 000 scouter från hela världen på Världsscoutjamboreen och där kommer vi att göra allt vi kan för visa på vikten av och vinsten i att låta Scouterna vara öppet för alla.

Maria Graner, generalsekreterare Svenska Scoutrådet

utmanarscout och ledare i Mörarps och Miatorps scoutkårer, samt styrelseledamot i Kulla Scoutdistrikts styrelse.

Lyssna på oss unga!

H

ar du någon gång lagt märke till att en ung scout har försökt göra sin röst hörd i din kår men att ingen har lyssnat? Har scouten fått blickar eller kommentarer som sagt att han eller hon inte har en aning vad han eller hon pratar om? Då har scouten råkat ut får något som jag och några av mina vänner kallar lilla gummansyndromet. är när man som ung scout sitter på ett styrelsemöte i kår eller distrikt och försöker göra sin röst hörd men inte lyckas. Styrelsen består av gamla rävar som suttit där så länge de kan minnas och kör samma pro­ gram år ut och år in. Man känner sig inte välkom­ men att ha en åsikt, för varje gång man försöker så får man blickar som säger att man inte vet vad man pratar om, eller kommentarer som är negativa och nedlåtande.

Vi ska vara en rörelse som är ledd av unga, stöt­ tad av vuxna. Men det är vi inte just nu. Just nu är vi en rörelse som blir mer och mer uråldrig.

I våra styrelser sitter scouter som varit med länge, och det är en jättebra sak! Men där sitter alldeles för få unga som vet vad dagens unga, aktiva scouter vill göra. Och när vi försöker göra genombrott och berätta vad vi vill så får vi nästan aldrig medhåll.

Hur ska en utmanarscout kunna påverka sin tid i Scouterna när kårstyrelserna inte tar till sig det scouten säger, tycker och tänker? Det är ganska lätt att svara på, det går inte. Och om inte kårstyrelsen lyssnar på en, hur ska man då våga göra sin röst hörd på distriktet?

LILLA GUMMAN-SYNDROMET

utmanarscout på ett styrelsemöte och bli nedtryckt av de gamla när man försöker göra sin röst hörd kan påverka så mycket att man slutar säga sin åsikt och till slut slutar i Scouterna, för att ingen lyssnar. Och jag tror inte att någon vill att det ska bli så. Det är hemskt att bli utsatt för det! Hur ska man kunna tro på sig själv när man upplever det som att ingen annan gör det?

Det jag vill säga är: Sluta upp med tramset!

Lyssna på det vi säger och tänk efter. Det blir roli­ gare för oss unga att vara scouter och engagera oss i större saker om vi får säga vad vi vill och får igenom en del av våra idéer.

ATT SITTA SOM

SCOUTmagasinet 13

FOTO: BJĂ–RN WIKLANDER

Scouting jorden runt

14 SCOUTmagasinet

På Madagaskar gör de vardagen lite bättre, i Schweiz slutar de när de blir vuxna och i Azerbajdzjan har de nyss börjat.. Gör ett besök hos scouter runtom i världen.

TEXT: ERIK HELLST RÖM

NORDAMERIKA:

Storslagna lägerplatser i Kanada

J

ättenationen Kanada är hem för ungefär lika många scouter som Sverige. 74 000 unga och 23 000 ledare är aktiva i Kana­ das ledande ungdomsorganisation Scouts Canada. Både tjejer och killar är med och de finns utspridda i både stad och den mer gles­ befolkade landsbygden.

Susan Eckie är en 15-årig scout i Toronto.

än så. I somras var jag och min scoutkår på lägerplatsen Tamaracouta som ligger en bit utanför Montreal. Där bodde vi i tält och upp­ täckte den häftiga naturen med en massa skog och stora träd. Men det bästa av allt är att man hör franska och engelska från oss kanaden­ sare blandat med scouter från en massa andra länder, det är häftigt.

Hej Susan! Berätta lite om scouting i Kanada.

– Det är baserat på tre plikter: plikten mot gud, plikten gentemot andra och plikten gentemot en själv. Men det viktigaste för mig är att jag får

Vad är speciellt med scouting i Kanada?

– Det skulle kunna vara att många grupper är lite mindre. Vissa kårer kan vara så små som tio personer och ha sina möten efter skolan, alla åldrar blandade.

»Självklart äter vi pannkakor med lönnsirap till frukost på läger, men det är så mycket mer än så.« vara med mina kompisar på våra veckomöten, och att få komma ut i naturen när vi är på läger på någon av alla lägerplatser.

– Mycket av våra aktiviteter kretsar kring projekt som leder till att man får ett märke.

Märken var viktigare när jag var lite yngre, nu är det mer att man får lära sig saker med kompisar som är det bästa. Jag älskar verkligen stämningen i min scoutgrupp.

Hur är en typisk kanadensisk scoutupplevelse.

– Självklart äter vi pannkakor med lönnsirap till frukost på läger, men det är så mycket mer

Vad har scouting betytt för dig?

– Det betyder så otroligt mycket.

Många av mina bästa kompisar är med, och det är ett sätt att uppleva nya saker. Det bästa av allt är att jag ska åka till Sverige och Jamboreen i sommar och jag kan inte vänta tills jag får träffa en massa scouter från hela världen.

Vilka utmaningar har scouting i Kanada framför sig tror du?

– Det jag märker absolut mest är att vi blir färre. Jag skulle önska att vi kunde bli fler, och det borde gå eftersom de flesta i Kanada tycker att scouting är något bra.

– Sen tycker jag också att vi har lite problem med hur vi styrs eftersom det kan bli lite för toppstyrt ibland. Trots det tror jag på en ljus framtid.

Scouter hjälper Haitis drabbade I samband med jordbävningen på Haiti förra året, och den humanitära katastrof som inträffat som följd, har de haitiska scouterna tagit en aktiv roll. De har med hjälp av International Scout Aid for Haiti och de 1,5 miljo­ ner amerikanska dollar som samlats in runt om i världen hjälpt lokalbe­ folkningen med vatten, mat, tillfäl­ ligt boende och socialt arbete för att komma vidare efter katastrofen, något som varit enormt framgångsrikt.

NÄSTA SIDA: MÖT LUKAS FRÅN SCHWEIZ SCOUTmagasinet 15

FOTO: PFADIBEWEGUNG SCHWEIZ

ner. Ibland har vi även temaaktiviteter inne i en stad, de brukar vara uppskattade.

Vad är bakgrunden till aktiviteterna?

– Det bygger på tre pelare som definierar vad vi är och vad vi gör. De är aktiviteter, utbildning och mentorskap, och det beskrivs i tre ganska tjocka dokument. I verkligheten har ledare och scouter detta i sig och kan använda allt bra genom att ha roligt tillsammans.

EUROPA:

I Schweiz är alla unga

I

Schweiz finns 40 000 scouter, med tonvikt på medlemmar mellan 7 och 14 år, och de är jämnt fördelade mellan könen. En av 200 schweizare är scout och flera politiker är aktiva scouter, däribland flera före detta presidenter.

Det här har lett till att Scouterna har hög syn­ lighet och gott anseende i samhället.

Lukas Blunschi är en av de tusentals schwei­ ziska scouterna. Han är 29 år, bor i Zürich och

är bland annat scoutledare för tre olika scout­ grupper.

Hej Lukas! Berätta lite om scouting i Schweiz.

– I min scoutkår träffas vi i grupper varje lördag för att scouta med lekar, utmaningar och roliga aktiviteter. Vi har också tre läger varje år.

Under de här lägren är vi mest ute i den vackra naturen i grupper mellan 6 och 20 personer.

– De yngre har ofta ett tema som de gör en massa grejer kring, medan de äldre gör mycket tekniska saker som att surra eller bygga konstruktio­

»Jämfört med många länder har vi väldigt unga ledare.«

Vad är speciellt med scouting i Schweiz?

– Jämfört med många andra länder har vi väldigt unga ledare, man blir det redan som 17-åring. När man är 19–20 börjar man ta mer ansvar och redan när man är 23–25 slutar man om man inte är med i ett roverlag. Det är en ganska tydlig skillnad mot till exempel Sverige.

Vad har scouting betytt för dig?

– Scouting har förändrat mitt liv. När jag var tonåring gjorde jag inte speciellt mycket, men när jag var 18 blev jag inbjuden att hjälpa till med ett scoutläger, och därefter har all min fritid gått till mitt engagemang. Ibland har scoutingen till och med gått före mitt jobb.

Vilka problem står ni inför?

– Eftersom många unga håller på med fotboll eller andra sporter krockar det ofta med Scou­ terna, det gör att vi tappar medlemmar något.

Samtidigt kan jag känna personligen att allt har blivit lite för organiserat, men det kan också ha att göra med mitt stora engagemang.

SYDAMERIKA:

Argentinska debattörer

A

rgentina var med och grundade världs­ organisationen WOSM, och har haft scouting sedan boken Scouting for Boys kom ut på spanska 1912. Det finns väldigt många förbund i Argentina, men det är bara två som är anslutna till en världsorganisation – ett för pojkar och ett för flickor. I dessa finns tillsammans runt 50 000 scouter. Scouting i Argentina finns i huvudsak i, eller i anslutning till, storstadsområdena.

I samband med Argentinas finansiella problem under tidigt 2000-tal utvecklades Scouterna från att vara en rörelse enbart för medlemmarna till att bli en samhällsaktör. I Argentina är en överväldigande majoritet av scouterna killar, och det är också killarnas

16 SCOUTmagasinet

förbund som står för mycket av inläggen i den samhällsdebatt som Scouterna på senare år deltagit mer i.

Mycket av dagens verksamhet går ut på att låta ungdomar få tillbringa mycket tid i natu­ ren, eftersom man tycker att friluftslivet är en viktig del av ungdomars utveckling. Samtidigt som förbunden är religiöst och partipolitiskt obundna värnar man familjen och de katolska värdena som en stöttepelare för landet. Det gör också att rörelsen har högt anseende bland mer traditionella krafter, såväl som samhället i stort.

Det viktigaste för många argentinska scouter verkar vara möjligheten till en meninsgfull fritid och tillgång till naturen, enligt deras inlägg på forumet www.scoutface.com.

SCOUT BUREAU FOTO: WORLD

NÄSTA SIDA: NYKOMLINGEN AZERBAJDZJAN

n i ! d e ANNONS s l g e n v ä l e l r p ö p F e-u e r o b m a J En Världsscoutjamboree är en upplevelse som inte kommer varje dag och en Världsscoutjamboree på hemmaplan kommer bara en gång i livet. Vilken tur då att det finns så många sätt att förlänga jamboree-upplevelsen. Just nu söker vi efter dig som vill hjälpa till på för- eller efterlägret. Vi behöver både dig med specifika byggkunskaper som rörmokare eller elektriker och dig som vill förlänga din tid på Rinkabyfältet.

Du har också chansen att uppleva jamboreen hemma hos dig genom Home Hospitality. Bli värd för utländska scouter hos dig eller i er scoutlokal och dela med dig av din vardagsscouting.

Läs mer på www.worldscoutjamboree.se

SCOUTmagasinet 17

FOTO: WORLD SCOUT BUREAU

AFRIKA:

Scouterna ger unga en framtid på Madagaskar

M

adagaskar är den afrikanska ön som kanske mest är känd från filmen med samma namn. Men det är ett land som är lika stort som Kenya till ytan och har 18,5 miljoner invånare. Samtidigt är Madagaskar ett av jordens fattigaste länder, en ung demokrati som kämpar mot en för­ tvinande industri och en utbredd korruption.

Mitt i detta är Scouterna på ön en viktig del i att göra vardagen lite bättre, och för att erbjuda ungdomar en framtid.

På Madagaskar finns ungefär 35 000 scou­ ter, uppdelade i grupper för tjejer och killar, och de flesta scouterna på ön är kvinnor. Att vara scout på Madagaskar skiljer sig till viss del från att vara scout i Sverige. Mycket av verksamheten går ut på att hjälpa sina med­ människor humanitärt. Många scoutkårer

har till exempel insamlingar av kläder och mat som man sedan delar ut i sin närhet. Samtidigt ägnar man sig åt traditionell scouting som arbete i den lilla gruppen, lära genom att göra och ledarskap. Målet för Madagaskars scout­ förbund är att vara med och utbilda framtidens ledare och göra landets unga redo för framti­ den, något som trots allt känns igen även här hemma.

Eftersom Madagaskar är så pass fattigt är det enbart ett fåtal som har råd och tid att vara medlemmar. Men scoutrörelsen jobbar för att bredda sin medlemsbas, något som är svårt i ett land med så pass hög fattigdom. Madagaskars scouter ser det som en del av sitt uppdrag att på ett lekfullt sätt göra det möjligt för sina med­ lemmar att göra sitt land lite bättre.

ASIEN:

Scoutbebisen Azerbajdzjan

I

Hopp på af­ghan­ ska barnhem I Afghanistan har den ideella organi­ sationen PARSA startat två scoutgrup­ per på två olika barnhem. Något som varit otroligt populärt bland de unga som bor där, och som gett hopp om en bättre framtid. Med hjälp av bistånd vill nu PARSA fortsätta att bygga upp scouting i Afghanistan för att låta unga människor utvecklas på ett konstruktivt sätt, något som även sägs ha stöd från den afghanska regeringen, enligt en artikel av WOSM. 18 SCOUTmagasinet

den forna Sovjet-republiken Azerbajdzjan grundades scouting som rörelse med ett första scoutläger i orten Nabran först 1997.

En uppdämd längtan efter att få bli skaut, som scout heter i Azerbajdzjan, gjorde att rörelsen snabbt ökade till de runt 1 500 medlemmar som de är i dag. Än så länge finns det bara scouting för killar, men ett förbund för tjejer är under uppbyggnad. Och år 2000 blev de azerbajdz­ janska scouterna medlemmar i världsscoutor­ ganisationen WOSM. Strax över hälften av medlemmarna finns i huvudstaden Baku, och resten av medlemmarna är utspridda i små lokalgrupper på landsbygden.

Att vara scout i Azerbajdzjan betyder att man lever efter de ganska strikta värden som ställts upp i landets scoutlag, till exempel ska man inte vara motstridig mot äldre. De azerbajdzjanska scou­ terna ser det som sitt största uppdrag att fostra en ny generation av unga som är förberedda för ett demokratiskt och modernt samhälle, och som är beredda att försvara sin integritet och hjälpa till att bygga upp landet till en hög levnadsstandard.

Med detta i åtanke är det inte så konstigt att mycket av scoutingen i landet är inriktad på att fostra scouterna till samhällsmedborgare genom

FOTO: SCOUTS AZERBAJDZJAN

lek, utbildningar, naturkännedom och allmän moral.

Utvecklingsmässigt ligger scoutingen fortfa­ rande i sin linda. Man är i en expansionsfas för att bygga upp sitt förbund. Samtidigt är man aktiv i arbetet med att bygga upp flickscouting i landet, är väldigt aktiv i WOSM:s Eurasiaregion och har deltagit på alla större evenemang inom scoutrörel­ sen sedan inträdet år 2000.

a g g y b t t a l l i t ! p l e ä e j r o H b ANNONS m a J t u o c S d nd Worl 22

Just nu söker vi Builders som vill hjälpa till att bygga Sveriges första världsscoutjamboree. För att välkomna 34 000 scouter från världens alla hörn behöver vi din hjälp att bygga upp jamboreen och riva den efteråt.

Detta är en unik chans att se jamboreen från ett perspektiv ingen annan får möjlighet att se.

Uppbyggnaden sker mellan 18 juni och 24 juli och nedrivningen mellan 9 och 25 augusti. Du väljer själv vilka datum som passar dig och det går utmärkt att kombinera med att vara IST eller deltagare på jamboreen. Det är helt gratis att vara builder och du har dessutom möjlighet att få rabatt på din lägeravgift!

Läs mer och anmäl dig idag på www.worldscoutjamboree.se/builders.

Det finns ett begränsat antal platser och anmälan stänger när vi rekryterat tillräckligt många builders.

Anmäl dig som builder på www.worldscoutjamboree.se/builders SCOUTmagasinet 19

FÖR LEDAREN

Jämställdhet Den 22 februari är det World Thinking Day och därmed också ett utmärkt tillfälle att fräscha upp jämställdhetsarbetet i kåren. Årets Thinking Day handlar nämligen om att stärka unga kvinnor och ge dem makt över sina egna liv. Scoutmagasinet tipsar om jämställdhetsarbete i praktiken. TEXT: MALIN HAAWIND TIPS OCH TÄNK • Bryt traditionella mönster. Uppmuntra killar att göra traditionellt kvinnliga sysslor och tvärtom.

• Börja tidigt! Det går att diskutera rättvisefrågor och normer även med barn, de är ofta mer uppmärksamma och medvetna än vad vuxna tror.

• Var självkritisk! Glöm inte att titta på dig själv

Vad säger du?

Som scoutledare har man ett stort ansvar. Man har tät kontakt med barn och ungdomar och är på så sätt med och påverkar dem. Då gäller det att tänka lite på vad man säger och hur man uttrycker sig. En viktig grej att ha i huvudet är att inte bunta ihop scouterna efter kön genom att tilltala dem med »tjejer« eller »killar«. Försök i stället att använda deras namn. En annan sak man kan sträva efter är att inte »döpa om« olika aktiviteter efter vem det är som gör dem. När en liten tjej sitter och bygger något får hon ofta höra av vuxna att hon »pysslar« medan en liten kille som gör samma sak »uppfinner«.

och ditt eget beteende. Även om du inte gör det medvetet så är det lätt att falla in i ojämställt beteende.

• Tänk på kommunikationen! När ni kommunicerar utåt, till exempel vid rekrytering, så är det viktigt att

WORLD THINKING DAY

man tänker på vilka bilder och vilket tilltal man använder. Ni vill ju ha fler scouter till er kår

Sedan 1926 har Thinking Day firats varje år. Det är WAGGGS,

eller hur? Se då till att inte utesluta några från

värlsorganisationen för alla flickor och kvinnor som är

början.

med i Scouterna som ligger bakom dagen. Syftet med den är att man ska tänka på scouter i andra delar av världen, och

• Använd kodord! Bestäm ett särskilt ord som ni kan

kanske allra helst göra något för dem, till exempel genom

använda ledare emellan för att påpeka för varandra

att ordna en insamling.

när någon faller in i ett beteende där man befäster traditionella normer.

Att Thinking Day infaller den 22 februari beror på att både Robert Baden-Powell och hans fru Olave Baden-Powell fyllde år på den dagen.

• Fråga igen! Män tackar ofta ja direkt när det får

2011 års tema för World Thinking Day är att stärka unga

erbjudande om ett förtroendeuppdrag, medan kvinnor

kvinnor och ge dem makt över sina egna liv. På WAGGGS hem-

ibland först tackar nej för att sedan ändra sig, det

sida kan man läsa att de vill skapa en mer jämställd värld

har studier visat. Fråga därför flera gånger för att

genom att sätta fokus på orättvisor som råder mellan könen

få fler tjejer på förtroendeposter.

och det faktum att flickor och kvinnor inte har samma förutsättningar som män. Orättvisor såsom att kvinnor generellt tjänar mindre än män, eller att flickor i vissa länder inte har möjlighet att gå i skolan kan motverkas genom att fler kvinnor (och män) blir stärkta till att ta tydlig ställning för jämställdhet.

26 SCOUTmagasinet

– så gör du!

Våga vara jobbig! Att påpeka när något är orättvist eller när någon behandlas fel är modigt och viktigt. Det är det som leder till förändring.

Nolltolernas mot nedsättande jargong! Det är aldrig okej att prata om »kärringar« eller liknande, varken för scouter eller ledare.

Källor och lästips: • Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2 (Olika förlag) • Hon och han, Svenska Scoutförbundet • www.wagggs.org • Ledarboken, Svenska Scoutrådet • Do it yourself (miniguide, KFUKKFUM)

SCOUTmagasinet 27

FÖR LEDAREN

Främlingsfient HUR HANTERAR MAN DET?

TEXT: ÅSA KAHN FOTO: ISTOCKPHOTO

Ett smårasistiskt skämt som alla skrattar åt eller ett hakkors som ingen vet hur de ska hantera. Främlingsfientlighet kan yttra sig på många sätt och finns även i Scouterna. Hur gör man för att hantera och förebygga den?

D

et är 90-tal och dags för scoutmöte i en helt vanlig scoutkår i Skåne. Till mötet kommer en av tonåringarna i kåren som vanligt. Det är bara det att dagen till ära har han fäst en nazistisk symbol på scoutskjortan.

Ledarna agerar på en gång. De gör det tydligt att han inte får komma till Scouterna på det sättet – så han tar faktiskt bort märkena och fortsätter på Scouterna utan dem.

Rasism och främlingsfientlighet förekommer – i samhället och i Scouterna. På 90-talet men lika mycket om inte mer år 2011. Det kan vara övertydligt som i den skånska kåren, men också mer subtilt. Och ingenting säger att något inte kan hända i din kår. Vad gör du då?

Om någon uttrycker sig främlingsfientligt gäller det att agera – oavsett om det handlar om ett smårasistiskt skämt eller en nazistisk armbindel. Det menar Kaspra Burns, som är anställd på Svenska Scoutrådet och bland annat står bakom boken Vi och Dom som handlar om mångfald.

– Man måste bemöta det där och då. Man måste gå in som ledare och uttala sin egen åsikt och berätta att i Scouterna tänker vi så här. Det är viktigt även om någon säger något på skämt – även om man betraktas som en tråkmåns då, säger Kaspra Burns.

Katarina Djäken som är utvecklingskonsu22 SCOUTmagasinet

lent och stöttar kårer i Svenska Scoutförbundet håller med.

– Säg »Jag håller inte med« eller »Det här behöver vi prata om för det känns inte okej«, säger hon.

Hon säger också att man inte behöver ta en ordentlig diskussion just då om man inte känner sig förberedd. Då kan kårens ledare ta den tid de behöver för att agera ordentligt.

– Kåren kan ta stöd från distriktet eller förbundet, från en ledarkollega eller utifrån. Och man kan läsa på, säger Katarina Djäken och understryker att det är viktigt att komma ihåg att man aldrig är ensam i en sådan här fråga. en skillnad om det är en scout eller en ledare som utrycker sig främlingsfientligt. Handlar det om en ledare kan det bli aktuellt med uteslutning om ledaren framför olämpliga åsikter till barnen och inte förändrar sitt beteende.

– Alla får vara med i Scouterna men alla får inte vara scoutledare. För att vara det måste man ställa upp på våra värderingar, säger Kaspra Burns och menar att främlingsfientlighet helt enkelt inte går ihop med Scouternas tankar om allas lika värde, schyssta kompisar och internationell gemenskap. Är det däremot en scout som uttrycker sig främlingsfientligt är läget ett helt annat.

DET ÄR FÖRSTÅS

– Vi ska inte utesluta några ungdomar, utan vi ska jobba med deras värderingar, säger Kaspra Burns.

Hon menar att det är scout­ledarnas ansvar att hjälpa ungdomarna och att en tonåring som uppträder rasistiskt på ett scoutmöte kanske söker efter ett stopp från vuxenvärlden.

– Det finns en poäng i att stävja sådana här grejer så fort som möjligt. Kommer unga tillräckligt långt in i en högerextrem grupp kan det gå riktigt illa, säger Katarina Djäken. på när det kan vara svårt att veta hur man ska agera finns i en annan scoutkår i södra Sverige. Här finns en avdelningsledare som är aktiv i Sverigedemokraterna och under valrörelsen i höstas figurerade på valaffischer runtom i staden så att alla scouter tydligt kunde se vad ledaren stod för.

Ordföranden i kåren valde att vända sig till förbundsledningen för att få stöd kring hur kåren skulle hantera situationen. Svaret till ordföranden blev att en ledare får vara hur mycket sverigedemokrat han eller hon vill, precis som man får vara socialdemokrat eller moderat.

– Att däremot sprida främlingsfientliga, eller andra partipolitiska, åsikter inom scoutverksamheten är inte okej, säger Helena Kaså Winqvist, generalsekreterare i Svenska Scoutförbundet där den aktuella kåren är medlem.

ETT AKTUELLT EXEMPEL

tlighet LÄSVÄRT OM NORMER, RASISM OCH FÖRDOMAR * Vi och Dom. En metodbok om mångfald i scouterna. Kaspra Burns/Svenska Scoutrådet. * O/lika. Interaktiva metoder att använda i arbetet med fördomar, normer och diskriminering.

Cecilia Elmqvist. * Bryt! Ett metodmaterial om

UPPLEV DIN UTBILDNING Din resa mot framtiden kanske börjar hos oss.

Vilken väg väljer du?

äventyrSguide

turiSmFöretagare

Skoterguide

FiSkeguide

naturguide

Fjälledare

ForSränningSguide SkidiniStruktör

Skidpatrullör

normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, Forum för levande historia och RFSL Ungdom. * Slaget om svenskheten. Ta debatten med Sverigedemokraterna.

N.com

le NyfikeN? ww.alvda 59 70 00 w 1 5 2 0 g RiN

Anna-Lena Lodenius och Mats Winborg.

Oavsett om något hänt i just din kår är det viktigt att hela tiden jobba med de här frågorna, menar Kaspra Burns.

– Alla bör jobba förebyggande och med värderingar, både i ledarteamet och bland scouterna, säger hon.

I boken Vi och Dom finns en mängd övningar som kan användas både bland scouterna och ledarna. I någon övning får deltagarna syna scoutnormen i sömmarna, i en annan får de känna på hur det kan vara att tvingas fly från sitt eget hem och i en tredje får de fundera över grupptillhörighet. är att utnyttja sommarens stora händelse.

– En sak att tänka på är vilken enorm chans man har att visa upp Sverige och ta del av andra kulturer i och med Världsscoutjamboreen. Man kan jobba med det som tema i kåren, det finns konkreta övningar i terminsprogrammet för våren 2011, säger Katarina Djäken.

Hon föreslår också att man kan genomföra en studiecirkel bland ledarna i kåren.

– Det finns en uppsjö av böcker att läsa och diskutera.

ETT ANNAT ALTERNATIV

NÄSTA SIDA: EN MÅNGFALDSÖVNING

Scouternas Ledarskapsakademi Folkhögskolan

Vill du läsa gymnasiets kärnämnen på ett roligt och meningsfullt sätt?

Allmän kurs på Kjesäters folkhögskola, Vingåker,

passar dig som fyllt 18 år och vill läsa in eller komplettera gymnasieskolans kärnämnen. Inom vår allmänna kurs kan du till göra tillval inom Foto.

Vi erbjuder kurser som ger dig allmän behörighet i svenska, engelska, samhällskunskap, religion, matematik och naturkunskap.

Du kan studera ett ämne eller flera, bo på internat på Kjesäters folkhögskola eller läsa hemifrån på distans – allt för att du ska få ut så mycket som möjligt av dina studier.

Ansökan senast den 15 april. Start den 22 augusti 2011.

www.scouternasledarskapsakademi.se SCOUTmagasinet 23 annons_AL_scoutmagasinet_20110128.indd 1

2011-01-28 14.37

FÖR LEDAREN Ålder: 8 och uppåt (Anpassa diskussionen beroende på scouternas ålder).

Tid: Cirka 40 minuter Gruppstorlek: Minst fem personer, gärna fler.

AKTIVITETSTIPSET:

Sagan om det exotiska folket TEXT: UR BOKEN VI OCH DOM, FOTO: ISTOCKPHOTO

Hyllningsfest för en gul fågel och dans kring en stor fallossymbol. Låt dina scouter se på den svenska kulturen på ett nytt sätt.

B

e scouterna sätta sig ner, nu ska du läsa en saga för dem: »För en vecka sedan kom jag hem från en forskningsresa. Jag levde ett år med en stam i nordligaste delen av världen. Det var en härlig resa i ett exotiskt land, det var väldigt lite som var vanligt där. Det var ett vänligt men primitivt folk, de dyrkade djuren och vädret men de tog illa hand om sin familj. under en årstid som de kallar vår, det var ungefär som vår vinter. Kallt och mörkt men de sa att det var början på solperioden.

Ganska snart efter min ankomst firades den första djuriska högtiden. Det var en anspråkslös gul fågel som hyllades. Flera veckor innan pyntade man husen med bilder på den och klädde grenar med dess fjädrar. Några dagar innan klädde barnen ute sig och gick runt i byarna och visade upp sig. De prydde kinderna med grälla färger, näsan med prickar och hade stora färggranna kläder, de hade hucklen på huvudet och gick runt med kvast och kaffe­kanna.

När högtiden väl kom åts det ägg från den heliga fålgeln i alla olika former, en typ av fisk som luktar illa och en stark dryck serverades till. Den starka drycken förstod jag senare var deras traditionella festdryck och den är mycket berusande.

JAG KOM DIT

24 SCOUTmagasinet

Sedan kom det som de kallade sommar, varmt var det ju inte men ljust nästan hela dygnet. I början av perioden firas en fruktbarhetsrit, då de sätter en fallossymbol i marken som de klär med växter och utför någon typ av rituell dans kring.

Jag har aldrig sett något liknande, vuxna människor som springer runt ett träd, men det såg ut som om de hade roligt. Efter dansen äter de återigen sin fisk och dricker sin starka dryck.

Mot slutet av deras solperiod firas två högtider till vattendjurens ära. Den ena firas främst i norra delen av detta exotiska land genom att äta rutten fisk. Den andra som verkar vara mer utbredd i södern firas med att äta ett krabbliknande djur. Ofta är folket då klädda i konstiga hattar och har lampor av levande eld.

Mitt i den mörkaste tiden firade de en ljushögtid, till minne av något ljushelgon. De klär sig i vitt och tänder lampor och eld och sjunger långsamma sånger.

Strax därefter firar de en högtid till grisens ära. Alla tillagar en stor bit av grisen och äter med stort behag, även till detta äts deras traditionella fisk och de dricker sin starka dryck. Jag förstod nu att denna fisk och dryck var något heligt i detta land men tyvärr hann jag inte

De firar en högtid till grisens ära.

Alla tillagar en stor bit av grisen och äter med stort behag.

kommer deras regnperiod. Nu blir det kallt och mörkt även med deras mått mätt. Jag förstår inte hur de står ut i kylan och den svarta natten som sträcker sig långt in på dagen. Men folk går upp som vanligt och går till sina jobb och kommer hem sent. Jag tror att många av dem inte ens fick se ljuset. Det är kanske därför de är så bleka allesammans.

EFTER SOLPERIODEN

utforska det vidare eftersom mitt forskningsstipendium var slut och jag åkte hem.« NÄR DU LÄST SAGAN , diskutera:

* Förstod alla vilken kultur det handlade om? * Vad gjorde att ni förstod? * Hur kändes det att få den svenska kulturen beskriven på detta sätt? * Hur beskriver vi andra kulturer? * Vad säger beskriv­ningen av någon annan om mig som beskriver? * Tror du att vi uppfattas så som sagan beskriver?

Fler övningar om * Hur skulle du mångfald i boken vilja förklara vår Vi och Dom. Den kultur? går att köpa i scoutshoppen, www.scout.se/shop.

LANDET RUNT LANDET ANMÄL RUNT AN SE 28 FEB

Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

NAST

RUARI

!

Bjud hem världen till dig

Home Hospitality är en unik möjlighet att bjuda hem utländska scouter som kommer till Sverige för Världsscoutjamboreen och uppleva saker tillsammans med dem. Du får en äkta internationell scoutupplevelse som du kan minnas resten av ditt liv. Du som värd visar de besökande scouterna hur det är att leva och vara scout i Sverige. Home Hospitality är din chans att knyta nya kontakter runt om vår jord och kanske lägga grunden för ett framtida internationellt scoutsamarbete?

Missa inte din chans att uppleva Scouting, helt enkelt!

Läs mer på www.worldscoutjamboree.se/homehospitality

Läs mer och anmäl er scoutkår på www.worldscoutjamboree.se/homehospitality SCOUTmagasinet 25

KALENDARIUM KALENDARIUM

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

22 februari 2011 World Thinking Day World Thinking Day firas av Girl Guides och Girl Scouts världen över. Temat för 2011 är att stärka tjejer och på så sätt minska orättvisor mellan könen. Världsorganisationen WAGGGS har gjort ett programmaterial som knyter an till denna dag, och efter avslutat arbete finns ett märke som kan delas ut till scouterna. Programaktiviteterna är uppdelade i olika svårighetsgrad och går att anpassa till just din åldersgrupp. Materialet finns på www.worldthinkingday. org/en/grab/20868/1/WTDActivityPack2011.pdf. (Läs mer om Thinking Day på sidan 20.)

19 – 20 mars Utbildningshelg i Göteborg Svenska Scoutrådets utbildningsgrupp och Scouternas Ledarskapsakademi inbjuder alla utbildare till en utbildningshelg i Göteborg.

Det blir kurspass, seminarier och tid för team att mötas och planera sitt arbete. Mer information:

ledarskapsakademi@scout.se eller scouternasledarksapakademi.se under aktuella kurser.

Mars – april 2011 Ramverksutbildningar Ramverksutbildningarna leds av ackrediterade utbildare, ett led på vägen till ackreditering är deltagande i Utbildning för utbildare. Just nu kan du anmäla dig till: Metodik samt Planering och Utvärdering, 26 – 27 mars i Åskyrkan, Norsjö kommun, Västerbotten. Pedagogik och Säkerhet och ansvar, 5 – 6 mars på Sjöbogården, Nässjö kommun, Småland. Teamledarskap, Kursansvar och Administration, 9 –10 april på Gamlegård, Torna Hällestad, Skåne. Mer info: ledarskapsakademi@scout.se eller scouternasledarskapsakademi.se.

Mars – september 2011 Jämställdhetsutbildning Nätverket Kön spelar roll erbjuder en utbildning för dig som är mellan 16 och 25 år som vill komma

vidare i ditt jämställdhetsarbete.

Kön spelar roll har som mål att skapa en föreläsarpool i jämställdhetsfrågor av unga föreläsare som kan föreläsa för andra unga.

Utbildningen ger dig fördjupade kunskaper i jämställdhetsfrågor, verktyg att leda samtal och interaktiva övningar i grupp, samt att hålla föreläsningar. I utbildningen ingår praktik och handledning. Anmäl dig direkt – sista anmälningsdag är den 15 februari!. Kontakt: katarina. djaken@ssf.scout.se.

Sommaren 2011 Biscaya styr österut I sommar gör Svenska Scoutförbundets skepp Biscaya sju seglingar. Den här gången styr Biscaya framförallt österut för att utforska de åländska, finska och estniska farvattnen samt finska viken.

Seglingarna riktar sig till äventyrarscouter, roverscouter och ledare och man är lika välkommen oavsett hur van man är vid segling. Sista anmälningsdag är den 31 mars. Läs mer på www.ssf.scout.se/biscaya.

Sommaren 2011 Treklöver Gilwell Du som tänker delta som IST på World Scout Jamboree 2011 har nu chansen att samtidigt genomföra din Treklöver Gilwellutbildning i en internationell miljö. Vi har en förträff på Vässarö i Stockholms skärgård 1-5 juni. Under jamboreen har vi kurspass när du inte har arbetspass inplanerade. I januari 2012 har vi en återträff där du redovisar ditt utvecklingsarbete. Mer information hittar du på www. scout.se/tg.

Augusti 2011 Plugga ledarskap Vill du arbeta professionellt med unga människors utveckling och fritid? Ta chansen att utbilda dig till fritidsledare, en tvåårig yrkesutbildning på helfart med start i augusti.

Vill du ägna dig åt ditt eget ledarskap under ett helt år? Ledarkursen ger dig grunderna i pedagogik och ledarskap. Kursstart i augusti. Mer info finns på: scouternasledarskapsakademi.se.

Kontakt: camilla.lundborg@scout.se.

LANDET RUNT Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

En vit jul i Laxå

SCOUTMAGASINET

23 nyfikna barn deltog i Scouternas Vit jul-projekt i Laxå den 18–19 december. Det var Nykterhetsrörelsens Scoutförbund som stod för programmet.

Lördagen ägnades åt lära känna varandra-lekar, biofilmen Harry Potter och dödsrelikerna, julpyssel och en rolig god natt-saga om jätten Gluff Gluff och hans adoptivson Tjocka trollet.

Söndagen bjöd på uteaktiviteter där patrullerna testades i sin samarbetsförmåga.

För varje avklarad utmaning fick patrullen ett antal rebusbitar som i slutändan ledde barnen till den gömda skatten!

Ett roligt äventyr som definitivt måste göras igen!

Vit jul är ett projekt som IOGT-NTO driver för att fler barn ska få en alkoholfri jul, eller få möjlighet att göra något kul på jullovet.

/Sandra

26 SCOUTmagasinet

STORTESTAR

SKICKA NAMN, ADRESS OCH LÖST KORSORD TILL SCOUTKRYSSET NR 1, SCOUTMAGASINET, SVENSKA SCOUTRÅDET, BOX 420 34, 126 12 STOCKHOLM. 3 MARS DRAS TVÅ VINNARE.

SCOUTKRYSSET NR 11 Se lösning och vinnare på nätet!

SCOUTmagasinet 27

POSTTIDNING B

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.

Handledarboken för samarbetsövningar

A

En guide till ledarskap med övningar, utvärderingsmetodik och praktiska teorier. Boken ger en heltäckande beskrivning av hur aktiva problemlösningsaktiviteter används för att stärka grupper och individer i ett gemensamt arbete. Det här är boken för dig som tycker om att arbeta med att utveckla grupper!

Pris 349 kr

Anpassat ledarskap Boken för dig som vill förstå, veta mer och kunna möta barn och ungdomar med olika förutsättningar. Rykande färsk från Ledarskapsakademien.

Pris 150 kr Friluftslivets pedagogik Miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet! En scoutklassiker, nu i tredje upplagan.

Pris 399 kr

scout.se/shop