scoutmag2_11

SCOUTmag SPONSRING på gott och ont NR2.

NR2.2201 0111 NR 2.2008 SCOUTMAGASINET SCOUTMAGASINET

REBELLISKT FREDSPRIS EXPEDITION HIMALAYA MASSOR AV MÖSSOR

SCOUTIGT FAMILJEMYS LADDA INFÖR JAMBOREEN PRYLARNA SOM RÄDDAR LIV

EN STJÄRNA JOHANNA FÖRFATTAR PÅ HELTID:

I FÖRETAGENS HÄNDER? Företagsloggor på hemsidan, sponsrade utbildningar och utställningar på Jamboreen. Tjänar eller förlorar scouterna på att företagen satsar miljonbelopp på att synas tillsammans med dem?

10 BILD: FREJA ISTEMO

DAGS FÖR EN ENERGIKICK? Programprat, fika och ny inspiration.

Det gav konsulentens besök i Roslags Näsby Scoutkår. Följ med dit, och få reda på hur du kan ta hjälp av din konsulent för att få ny energi och kunskap till kåren.

22

ILLUSTRATION: FREJA ISTEMO

asinet

INNEHÅLL NR 2.2011 2 2011

4 NYHETER – TURISTINVASION I KRISTIANSTAD 8 PRYLARNA SOM HÅLLER DIG VID LIV 10 SPONSRING - RÄDDNING ELLER FÄLLA? 14 INSÄNDARE: FELTOLKNING AV STRUKTURBESLUTET 15 KRÖNIKA: TÄNK OM SCOUTING VORE SOM I BURUNDI 16 FAMILJEMYS PÅ VINTERSPELEN 18 MAXA DIN JAMBOREEUPPLEVELSE 19 TÄVLING: HUR LADDAR DU FÖR STORLÄGRET? 20 KARIN, 23, STYR VÄRLDEN IHOP MED MEDELÅLDERS MÄN 22 KONSULENTEN GER KÅREN ENERGI 24 LANDET RUNT: SPORTLOVSLÄGER OCH KAMPANJSTART 26 KALENDARIUM, SIMONSERIE OCH SCOUTKRYSSET

FOTO: ERIK HELLSTRÖM

475.00 0.000

VÄRDE 15 0:-

ANNONS

SVEN

SKA P OSTK

Lotten Vin n Gatan vä are ge 123 45 H n 1 emorten svara

senast

ODLO Ditt pe

TTERI

rsonlig

123 01 postnum

mer

18 april

= din

!

ET

a lottn

ummer

AB 001 koD

postko d Med det här upp till 10 lottnumret har du 0 000 kr oc ch h en miljö ans att vinna i veckan.

Allt klassad Vo lvo med i alla du behöver göra för dr kostnad är agningar i novem att vara ber at att prenum t senast den 18 ap utan extra ril tacka ja erera på lo till ttnumret här ovan.

personl

igt numm

er

LEDARE Omvänd åldersnoja

H

on har varit scout sedan hon var åtta och hon brinner för att unga människor ska få uppleva scouting. Men det är inte just de sakerna som oftast lyfts fram när det pratas om Karin Ahlbäck, finlandssvenskan som nyligen blev invald i världsscoutkommittén. I stället fokuseras det mycket på att hon är kvinna och att hon är ung, 23 år gammal nämligen.

En intervju med Karin Ahlbäck kan du läsa på sidan 22 i det här numret av Scoutmagasinet. vid det här med ålder ett tag, för ibland dyker något upp som mest kan liknas vid någon slags omvänd åldersnoja. Alltså inte att folk bekymras över att bli gamla men över att andra är unga, som om det vore ett minus. I intervjun berättar Karin Ahlbäck bland annat om hur hon ibland möter föreställningar om att unga människor inte riktigt duger. Och i förra numret av Scoutmagasinet skrev krönikören Therese Skärlund om det som hon kallade »lilla gumman-syndromet«.

Det vill säga att äldre personer i scoutMEN LÅT OSS STANNA

kåren inte alltid lyssnar på de unga, just på grund av deras ålder.

Mycket märkligt egentligen, eller hur? För visst är det ändå så att vi alla är överens om att Scouterna är en barn- och ungdomsrörelse? Och vilka kan veta bättre hur en sådan rörelse ska vara om inte just unga människor?

Och i det perspektivet så är faktiskt inte 23 år ens särskilt ungt.

För att Scouterna ska fortsätta vara något viktigt och roligt i unga människors liv så är det snarast så att nyckeln är att låta just de unga rösterna höras.

Och framför allt – att lyssna på dem. av Scoutmagasinet bjuder även på annat. Ett reportage om sponsring till exempel, ett komplicerat ämne som många har starka åsikter om (s. 10). Och så gör vi ett besök på en kår som vill locka in föräldrar i Scouterna genom gemensamma familjeaktiviteter (s. 16).

Nästa gång vi ses är det nästan sommar – håll ut!

DET HÄR NUMRET

MALIN HAAWIND Chefredaktör

Utbildningen för dig som vill fördjupa ditt intresse för människor och ledarskap och arbeta med din egen och andras utveckling. Du är en person som vill göra skillnad!

Fritidsledarutbildning

Som fritidsledare arbetar du professionellt med fritid och ledarskap.

Du ser kompetensen hos andra människor och får dem att växa.

Chefredaktör: Malin Haawind Redaktör: Åsa Kahn Ansvarig utgivare: Maria Graner Layout: Åsa Kahn och Malin Haawind Postadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 Stockholm Telefon: 08-555 065 77 E-post: scoutmagasinet@scout.se Hemsida: www.scout.se/scoutmagasinet Annonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54, hans.simons@annonssaljarna.se Tryckeri: Sörmlands grafiska Form: Eva Karlsson och John Losciale Utgivningsplan 2011: 1/2011 – 11/2 2/ 2011 – 25/3 3/2011 – 20/5 4/2011 – 9/9 5/2011 – 20/10 6/2011 – 2/12

För adressändring, prenumerations­ ärenden och frågor om utebliven tidning, kontakta ditt scoutförbund: Svenska Scoutförbundet, Frälsnings­ arméns scoutförbund, 08-568 432 00 SMU Scout, 08-545 91 530 KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50 Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige.

Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scout­ förbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt.

ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 25 000 ex

På fritidsledarutbildningen på Kjesäters folkhögskola, Vingåker, får du chansen att utvecklas i ditt ledarskap.

Utbildningen är en tvåårig yrkesutbildning på heltid som varvar teori och praktik. Fritid, ungdom, grupper, pedagogik och ledarskap är viktiga områden som ingår i utbildningen.

Ansökan senast den 15 april 2011.

Start den 22 augusti 2011.

Är du aktiv scoutledare - ansök om scoutstipendium. Läs mer på hemsidan

www.kjesater.se

Kjesäters folkhögskola SCOUTmagasinet 3

annons_FL_scoutmagasinet_20110307.indd 1

2011-03-09

Foto: Robert Kniola

Jamboreen skapar turistinvasion i Skåne Hotellrum ända i Köpenhamn är bokade, det har skapats en särskild boendesajt och kommunen hoppas att Kristianstad hamnar på kartan som turistmål. Utöver lägerdeltagarna upp­ skattar man att 40 000 extra besökare kommer till Kristianstad under Världs­ scoutjamboreen i sommar. Under några sommarveckor blir Kristianstad en riktig turistmetropol.

– Det går inte att jämföra med någon­ ting vi har haft tidigare. Det kommer så mycket besökare att det är en ange­ lägenhet för hela Skåne, västra Blekinge och södra Småland, säger Eva Berglund, turismstrateg i Kristianstads kommun, och berättar att en grupp har bokat hotell så långt bort som i Köpenhamn. och andra kommuner runtomkring försöker nu se till att alla hittar ett boende som passar – allt från hotell med hög standard till gräsplättar där man kan slå upp tält. För att göra det enklare för besökarna har de satt upp en speciell boendesajt, ­ www.wsj2011accomodation.com. Och redan nu är det ganska fullbokat.

Men det är förstås inte bara hotell och vandrarhem som tjänar på turist­ invasionen.

KRISTIANSTADS KOMMUN

4 SCOUTmagasinet

– Det är hotell, restauranger och turistmål, men det handlar också om att besökarna handlar i de lokala livsmed­ elsaffärerna, att de tankar på bensin­ mackar och att de som tvättar lakan till hotellen får mer att göra. Vi vet inte vad vi tjänar, men kommer att mäta effekten efteråt, säger Eva Berglund. räknar med att besökarna passar på att besöka de turistmål som Kristianstad och resten av Skåne har att erbjuda. Det finns till exempel gott om naturupplevelser och historia att ta del av, och på vissa håll kommer det att ordnas särskilda aktiviteter under Jam­ boreen. Dessutom blir förstås Jambo­ reen en stor turistattraktion för de som ändå är på plats.

– Det här är under turistsäsongen, och Jamboreen kommer att bli en speci­ ell attraktion som vi har just i år.

Kommunen hoppas också att som­ maren kan få snurr på turismen i Kristi­ anstad generellt sett.

– Om man har varit här i år så blir man kanske sugen på att komma till­ baka. Och man kanske berättar för andra som då vill komma hit, säger Eva Berglund.

KOMMUNEN

/Åsa Kahn

3 tips: Turista i Kristianstad 1. KRISTIANSTADS VATTENRIKE.

Ett 3,5 mil långt ekomuseum längs Helge å och ett av norra Europas mest intensiva fågelområden. Här kan du ta en guidad båttur och uppleva djur och häpnads­ väckande natur. Området är ett biosfärområde, ett modellområde för hållbar utveckling.

2. KRISTIANSTADS STAD.

Staden är en renässansstad med stoltheten Heliga Trefaldighetskyrkan från 1600-talet i spetsen. Längs gågatorna finns mycket kaféer, butiker och restauranger.

3. GÅRDSBUTIKER.

Runt Kristianstad finns många gårdsbutiker där du kan handla grönsaker, frukt, ägg och ekologiska produkter. Till exempel produceras det en hel del äppelmust i området. I Rinkaby finns en kombinerad chokladstudio och vinägeragentur.

NYHETER NYHETER »Precis efter gränsgrinden står några män från scoutkåren i Tunis och brer smörgåsar åt flyktingarna som bildar en lång kö för att få något i magen.«

Visste du att … … det numer finns scoutskjortor av fairtrademärkt bomull?

Det innebär att bomullen är gjord under schyssta förutsättningar. Fairtrade jobbar bland annat för att odlare och anställda får schyssta ekonomiska villkor, att barnarbete och diskriminering mot­ verkas och att företagen tar hänsyn till miljön och producerar ekologiskt. Barnskjortorna är först ut, men tanken är att de flesta textilprodukter som Scouterna säljer ska vara gjorda av fairtrademärkt bomull från och med sensommaren. Samtidigt kommer kläderna att få märkningen Gots som ser till att skjortorna tillverkas med hänsyn till miljö och socialt ansvar.

Aftonbladet skriver om hur tunisiska scouter och andra som vill göra en insats hjälper sina grannar från Libyen som flyr från Gaddafis våld. Många flyktingar hade inte ätit på ett par dagar och tog tacksamt emot scouternas smörgåsar.

Anpassat Ledarskap Av Scouternas Ledarskapsakademi

Det är dags för scoutmöte. Ringen som scouterna ska samlas i är mest en hög, och tre scouter småbråkar med varan­ dra medan du försöker förklara dagens möte. När ni ska köra första leken vill Kalle inte vara med och efteråt blir Lisa arg för att hennes lag förlorade. Vad gör du?

Vi säger att Scouterna inte har någon avbytarbänk – men hur gör vi scoutmötena välkomnande för alla? Det vill boken Anpassat Ledarskap besvara. På de knappt 70 sidorna finns praktiska tips på hur man kan anpassa sina scoutmöten till barn och ungdomar med olika förutsättningar.

Innehållet är konkret och lättläst och det finns saker att använda och lära sig av både för ledar­assistenten och för den gamla ledarräven.

Många gånger är det de enkla sakerna som kan vara svårast. Hur får jag tyst på min scoutgrupp? Hur ska jag göra för att samla scouterna i en rund cirkel? Vad gör jag om det uppstår en konflikt mellan mina scouter?

I Anpassat Ledarskap finns både teorier och konkreta tips som går att använda direkt. Tipsen täcker allt från hur man snabbt får tyst på en stökig grupp till varför återkommande ceremonier skapar trygghet på scoutmötet.

Anpassat Ledarskap är aktuell och lättillgänglig. Den fyller ett hål i scoutledarlitteraturen. /Nathalie C. Andersson

Foto: Magnus Fröderberg

BOKTIPS:

En andra partner är klar Scouterna har fått ytterligare en huvudpartner, nämligen elbolaget Eon. Samarbetet innebär att Eon kommer att stödja Scouterna ekonomiskt under tre år, samtidigt får företaget möjlighet att nå ut med sina budskap till scouter.

– Eon satsar mycket på klimat- och miljöfrågor och här ser vi stora samarbetsmöjligheter, säger Maria Graner, generalse­ kreterare för Scouterna.

Läs mer om sponsring på sidan 10.

38 000 Först var det 30 000, sedan 34 000 – och nu 38 000. Det är så många man tror kommer på Världsscoutjamboreen i sommar. Det innebär att Jamboreen kan bli den största någonsin. Störst hittills var jamboreen i England 1997 med 38 075 personer.

SCOUTmagasinet 5

NYHETER NYHETER

Ny sajt om ny struktur ska locka till debatt Starka reaktioner, skilda tolkningar, förväntan och farhågor inför framtiden.

Strukturbeslutet som fattades på Scout­ rådets årsmöte förra året har rört om i scoutgrytan. För att sprida information och gynna debatt har Dialogprojektet och sajten nyascouterna.se skapats.

– Målet är att bjuda in så många medlemmar som möjligt i diskussionen, säger Fredrik Larsson, projektledare för Dialogprojektet.

Det är de fem scoutförbunden och Scoutrådet som tillsammans står bakom projektet. Man såg att behovet var stort eftersom förslaget om en ny riksorga­ nisation för Scouterna är komplext och väcker mycket känslor.

Navet i Dialogprojektet är sajten ­nyascouterna.se som har två grundpe­

lare varav den ena är ren informations­ spridning.

– Man kunde se att det fanns väldigt många olika tolkningar av förslaget och om vad som skulle hända framöver. Med hjälp av sajten vill vi skapa en gemensam grund så att alla har samma förförståelse av det som är på gång. Kunskap är vik­ tigt för att man ska kunna ta ställning, säger Fredrik Larsson.

Allt informationsmaterial som läggs ut på sajten har godkänts av representan­ ter från samtliga förbund.

Sajtens andra grundpelare handlar om att vara en plattform för debatt. Alla som vill ska kunna ge uttryck för sin åsikt.

Men kommer de åsikter som projektet fångar upp verkligen användas i struktur­ arbetet? Ja, svarar Fredrik Larsson.

– Mitt arbete går bland annat ut på att bevaka det som händer och sägs på sajten och i andra medier, och att framföra det till de som jobbar med det här så att de kan ta med det i sitt arbete framåt.

Hittills har sajten fått mest positiv respons.

– Det är så klart olika vad folk tycker om själva strukturförslaget, men när det gäller själva Dialogprojektet och sajten så verkar de flesta tycka att det är seriöst och bra.

Namnet på sajten har dock väckt en del reaktioner. På Scouternas Facebooksida har någon lagt upp en Nya Scou­ terna-logga som är förvillande lik Nya Moderaternas.

– Vi ville ha ett namn som genererade uppmärksamhet, säger Fredrik Larsson.

ÄR NI FLERA SCOUTER I DIN FAMILJ? JACOB JOHANSSON – Nej, i min familj är det bara jag som är scout.

HELEEN HANSSON RENDING – I min familj är det bara jag som är scout faktiskt. Jag kanske ska ta och försöka locka med mig resten av familjen!

SIMON BOLDT – Ja. Både jag och min pappa är scouter. Min pappa är dessutom kårordförande.

JOSEFINE SJÖBERG – Ja. Förutom jag själv så är min pappa och min syster också scouter.

ENKÄT: EMMY WAHLGREN

ANTON ALFREDSON AHLBOM – Ja, hela familjen är scouter! Jag, mamma, pappa och min bror. Och vi är alla med i samma kår.

mer om scoutande familjer på sidan 16

6 SCOUTmagasinet

Att det finns många scouter där ute som gör bra saker råder det ingen tvekan om. Scoutmagasinet listar ett gäng vars engage­ mang och arbete har prisats eller uppmärksammats lite extra.

1. MARTIN BJÖRGELL

Han hamnade på plats nummer 31 i Veckans affärers rankning över 2010 års supertalanger, 2008 fick han priset Årets unga ledare på Eldsjäls­ galan och 2010 gick han till final i KPMG:s tävling Årets ekonomistu­ dent. Ja, Martin Björgell är något av en scoutkändis som knappast ligger på latsidan. Till vardags pluggar han ekonomi vid Lunds universitet, är ordförande i Bunkeflo scoutkår och sitter i Scoutrådets styrelse. Och så har han varit med och vunnit tvtävlingen Körslaget.

Foto: Jonas Elmqvist

Hallå där …

Vivi Pietik, scoutledare och mil­ jökonsult som just nu också går Värdebaserat Ledarskap.

Vad är det bästa med Scouterna?

– Att utvecklas tillsammans med andra, lösa uppgifter och vara i naturen. Sedan jag blev ledare funderar jag också mer på varför man gör saker, vad som är tanken bakom.

Du är egenföretagare, berätta om det!

– I mitt företag Viveco jobbar jag med att inspirera och engagera andra människor att göra bra saker för miljön. Bland annat håller jag in en workshop för ungdomar som jag kallar »Pimp my trash«, där man förenar avfallskunskap med konst. Man gör konst av sina sopor helt enkelt. Jag försöker jobba med kreativ miljökunskap, och fokuserar på vad vi faktiskt kan göra i stället för att vara en domedagsprofet.

2. JOHANNA KÖRNER

Scoutledaren och ordföranden Johanna Körner fick priset Ung & lovande av PEAB 2010. Hon är utbildad snickare och vill i fram­ tiden arbetsleda. Något som hon alltså redan övat på inom Scou­ terna.

Var kommer ditt miljöengagemang ifrån?

– Det är mycket på grund av scouting, att jag varit ute i naturen mycket på naturens egna villkor. Jag tycker inte att Scouterna ska vara en miljörörelse, men jag tror att man inom Scouterna kan föra fram vikten av att vi alla kan dra vårt strå till miljöstacken, så att säga.

3. SANDRA HAMMARSTRAND

Civilingenjören Sandra Hammarstrand ägnar en stor del av sin fritid åt scouting som kårordförande och ledare i Djursholms scoutkår. För det arbetet har hon belönats med priset Årets ung­ domsledare av Danderyds kommun.

– Det första och sista jag tänker på varje dag är scouting, sa Sandra till Täby/Danderyd-magasinet.

4. MADELEINE SUNDELL

Hon har startat scoutkår i Zimbabwe och engagerat sig i kampen mot spridning av hiv/aids i landet. Madeleine Sundell drivs av tron på allas lika rättigheter och 2009 fick hon stipendiet Kom­ passrosen för sitt arbete. Därefter har hon bland annat gjort praktik på FN:s organ för arbetslivsfrågor.

5. KASPRA BURNS OCH PATRIK HEDLJUNG

Vid den här tidningens press­ läggning vet vi ännu inte hur det går, men att Kaspra Burns och Patrik Hedljung blivit nominerade till Årets ledarut­ vecklare av tidningen Chef, det vet vi. Det handlar om arbetet med utbildningen Värdeba­ serat Ledarskap. Priset delas ut på Kompetensgalan den 16 mars – så när ni har tidningen i er hand kan ni kolla facit …

Har du nytta av din scouterfarenhet som företagare?

– Ja! Det jag håller på med är socialt företagande, som drivs mer av en önskan att förändra än av vintintresse. Och den typen av samhällsengagemang har jag med mig från Scou­ terna.

Vad tar du med dig från utbildningen Värdebaserat Ledarskap?

– Insikten om att jag blir en bättre ledare av att lära känna mig själv bättre.

Berätta om din scoutbakgrund!

– Jag har varit scout sedan barnsben i Sköndals land- och sjöscoutkår. 2003 gick jag en ledarutbildning och sedan dess har jag varit ledare.

Vi tackar våra huvudpartners!

Foto: Jonas Elmqvist

SCOUTmagasinet 7

Foto: Camilla Thieme

Scoutmagasinet listar: Scouter med guldglans

TÄND EN ELD ÄTA BÖR MAN! Att överleva utan mat är svårt. Och det är tråkigt att ens försöka. Ett par MRE-paket (Meals Ready to Eat) i bagaget löser dock kosthållningen i flera dygn. Varje paket innehåller en meny med massor av gott: varmrätt, energibar, kaka, bröd, kaffe, socker, kryddor, en sked och servetter. Och det håller i tio år. Men en sallad till skulle väl inte skada ...

»Där det finns eld, där finns det ett hem« sa Ronja Rövardotter till Birk där de satt och eldade i Björngrottan. Tänk så lätt de hade kunnat tända sin eld med ett bra eldstål i näven! Med Light My Fires eldstål (och lite träning) får du också ett hem där ute i mörka skogen.

Eldstålet räcker i flera år och funkar bra även när det är blött.

LIVRÄDDARE VERKLIGT NÖDVÄNDIGA PRYLAR

TEXT: DANIEL BAN CK

KÖPSTÄLLEN OCH PRISER

ÖVERLEVNADSARMBAND I Sagan om ringen får Frodo och Sam ett rep av alverna. Just det repet räddar hela historien som annars bara hade blivit en kortfilm. I verkligheten får du skaffa och bära ditt rep själv. Att ha det som ett armband är en lösning. 10–20 meter ryms i ett armband från Rhett Kelley. Snyggt och praktiskt om än inte fullt lika starkt som ett alvrep.

8 SCOUTmagasinet

* MRE, Meals Ready to Eat, kostar runt hundralappen för ett dygnspaket, finns på bland annat garderoben.se. * Eldstålet från Light My Fire finns i de flesta friluftsbutiker och kostar 70–80 kronor. * Survival Bracelet från Rhett Kelley kostar mellan 100 och 150 kronor i vildmarksbutiker. * Kompasser finns i massor av märken och modeller.

NV

SP

HITTA VILSE GPS och mobiltelefon i all ära. När batteriet är slut och sikten dålig är det upp till dig själv att navigera åt rätt håll. För en billig penning kan du därför införskaffa ett ovärderligt hjälpmedel i form av en hederlig gammal magnetkompass. Magellan använde en. Columbus likaså. Varför inte du också?

PRODUKTION AB

SCOUTmagasinet 9

u l a s l Til

NS HÄNDER E G TA E R FÖ R TO S I R S C O U TE

10 SCOUTmagasinet

Loggor på hemsidan, sponsrade utbildningar, stora utställningar på Jamboreen. Företagen betalar miljonbelopp för att synas bland scouter.

Men hur långt ska Scouterna egentligen gå för att få in pengar?

TEXT: ÅSA KAHN ILLUSTRATION: FREJA ISTEMO

I

cas och Eons röda loggor lyser tydligt när man kommer in på Scouternas hemsida. På Jamboreen kommer alla scouter att mötas av stora utställningar för Arla och Intersport. Och går man utbildningen Värdebaserat Ledarskap är det inte bara Scouterna som är värd, utan även företag som Volvo och Adidas.

Sponsring är något som blir allt vanligare i Scouterna. Och det är något som alla inte är helt bekväma med.

– Jag tycker att det är ett otyg att företagen ska komma in och sponsra mer och mer. Om jag ser sponsorskyltar på läger så vänder det sig i magen på mig. På läger ska det vara fokus på scoutverksamheten och inte finnas stora skyltar från företag, säger Lennart Häggström från Fyriskåren i Uppsala och menar att medlem-

kan också handla om att företagen bidrar med tjänster.

– På Världsscoutjamboreen får vi hjälp att leverera massa saker till lägret som vi inte skulle klara oss utan. Förutom pengar hjälper Ica oss till exempel med att bygga upp butikerna där deltagarna ska handla och Sparbanken 1826 kommer att driva en bank på Jamboreen, förklarar Cecilia Elving.

För Jamboreen innebär pengarna och tjänsterna bland annat att kvaliteten kan höjas och att deltagaravgifterna kan hållas nere. också om att ta hjälp av företagen för att marknadsföra Scouterna. De största samarbetena har Scouterna med storföretagen Ica och Eon som är så kallade huvudpartners. Där är möjligheterna till marknadsföring många.

– Både Ica och Eon har fantastiska kanaler att nå ut till många. Tänk bara hur många som läser Icas tidning Buffé och hur många butiker Ica har. Och Eon har 200 000 personer som regelbundet använder Mina sidor på företagets hemsida, säger Cecilia Elving.

Scoutmagasinet har pratat med flera scouter för att höra deras åsikter om sponsring. Alla mår inte illa av sponsorskyltar som Lennart Häggström. Tvärtom är de flesta framför allt positiva till sponsringen som de tror ger Scouterna pengar och nya möjligheter.

– Jag tycker att det är viktigt att Scouterna kan bedriva sin verksamhet. Arrangemang kan bli av för att vi får bidrag från näringslivet och det är jättebra, säger till exempel Lovisa Meijer från Danderyds Sjöscoutkår.

Men alla har sina gränser för vad som är okej. Sponsringen får inte ta överhanden och SPONSRING HANDLAR

»Om jag ser sponsorskyltar på läger så vänder det sig i magen på mig. På läger ska det vara fokus på scoutverksamheten.« marna påverkas negativt av sponsringen.

– Jag tror att scouterna handlar mer på Ica på grund av Icas sponsring. Det är ju därför man vill ha upp skyltarna, det ger effekt. Men vi ska inte påverka våra ungdomar att gå till vissa affärer – då har vi gått för långt, säger han.

CECILIA ELVING som jobbar med Scouternas företagssamarbeten håller inte med.

– Generellt håller jag med om att det är väldigt mycket skyltar i hela samhället, men det är inte särskilt mycket i Scouterna. Och den avvägningen görs hela tiden, vi vill inte att scouting ska kännas kommersiellt, säger hon.

I stället menar hon att sponsring är något positivt eftersom det är ett sätt för Scouterna att kunna växa och nå ut till fler. Dels med hjälp av de pengar som företagen ger – allt från några tusenlappar till miljoner. Men sponsring

det allra känsligaste för många verkar vara företagsloggor på scoutdräkten.

– Jag skulle inte vilja ha en stor Ica-logga på ryggen på scoutskjortan. Men om det står Ica i hörnet på en tröja så är det väl okej, säger till exempel Julia Iderberg från Tornfalkens scoutkår i Malmö.

– Det får inte inkräkta på scoutdräkten, vi ska inte behöva trycka upp företagsloggor på våra halsdukar. Och jag skulle inte heller vilja se rena sponsormeddelanden på läger, eller att företagen börjar styra stora samlingar och lägerbål, säger Erik Fredholm från Valsätrakyrkans scoutkår i Uppsala.

Cecilia Elving försäkrar att inget av det kommer att hända.

– Min roll är också att säga nej ibland. Jag får massor av frågor hela tiden. Till exempel fick jag en förfrågan om att ordna sponsring på nyckelbanden på Jamboreen. Men vi tycker inte att det ska vara någon sponsring där eftersom nyckelbanden är identifikation för lägret, säger hon.

SPONSRING HAR FUNNITS MED i Scouterna länge, men inte alls i samma utsträckning som nu. Det blir tydligt om man jämför Världsscoutjamboreen med storlägret exakt tio år tidigare.

– På Scout 2001 var sponsorintäkterna mindre än 100 000 kronor totalt. Nu för Jamboreen handlar det om över tio miljoner, säger Cecilia Elving.

Målet på lång sikt är också att ha fem huvudpartners, i stället för två som nu, och tanken är att samarbetet med Ica och Eon ska utvecklas så att det märks mer lokalt.

För Svenska Scoutrådet är det viktigt att sponsorerna delar rörelsens värderingar. Det

SCOUTmagasinet 11

som vi skulle tacka nej till, säger Cecilia Elving och nämner företag som tillverkar alkohol, vapen, cigaretter eller snus som exempel.

Men det är också viktigt att det finns ett engagemang för scouting hos företaget.

– Det finns företag där den officiella förklaringen stämmer jättebra med våra värderingar, men när vi sedan har suttit i möten så har de bara varit intresserade av att tjäna pengar. Våra samarbetspartners ska se värdet i scouting och vilja stötta det. är frågan om hur beroende av och associerade till våra sponsorer vi blir. Vad händer om det visar sig att Ica utnyttjar ungdomar till slavlöner? Eller om Eon investerar i ett miljöfarligt kolkraftverk?

– Vad händer om företagen beter sig illa?

Det vill man inte bli associerad med, och det ser jag som en stor risk med sponsring, säger Lennart Häggström från Fyriskåren.

– Det är viktigt att aldrig hamna i en beroendeställning. Att man klarar sig ekonomiskt även om man skulle behöva avbryta en sponsorrelation eller bli av med ett sponsorkontrakt. Man får inte ha sponsring för att klara grundverksamheten, säger Erik Fredholm från Valsätrakyrkans scoutkår.

Cecilia Elving berättar att avtalen med Scouternas huvudpartners är skrivna så att det finns möjlighet att dra sig ur samarbetet snabbt om något händer som Scouterna inte kan stå bakom. Samtidigt som hon tycker att det är viktigt att markera i ett sådant läge, tror hon inte att folk skulle lasta Scouterna för en sponsors snedsteg.

– Ica har till exempel många samarbetspartners som man stöttar på olika sätt, Rosa bandet WWF och Childhood bland annat. Jag tror inte att ett snedsteg skulle påverka allas vår image på ett negativt sätt, jag tror inte att folk gör den kopplingen.

Något ekonomiskt beroendeskap är hon inte heller rädd för.

– Sponsorpengarna är bara några få procent av Svenska Scoutrådets budget. SSR står inte och faller med de här samarbetena. Och jag tror inte att vi inte skulle bryta ett samarbete bara för att vi vill behålla pengarna – vårt varumärke är det viktigaste.

ETT ANNAT DILEMMA

första man tänker på när man pratar om scoutvärderingar är kanske inte ett elbolag och en livsmedelskedja. Och även om få av de scouter som Scoutmagasinet pratat med har något emot Ica eller Eon är det också många som inte riktigt ser kopplingen till Scouterna.

– Jag har tittat på det och bara reagerat »Jaha«. Jag har inte direkt några tankar om dem, säger Charlotte Neumann från Falkenbergs Scoutkår.

finns ett väldigt ärligt engagemang för det från ledningen. Man har tagit fram bra programpass och programmaterial för att minska de negativa effekter som blir när vi använder el. Här känner vi att vi tycker likadant, och det är det vi ska samarbeta kring.

I samarbetet med Ica verkar det gemensamma vara lite mer luddigt.

– Det finns mycket gemensamma värderingar – Ica jobbar mycket med matsäkerhet, nyttighet och att man ska röra på sig. När vi tittar på deras och våra värdeord är det mycket som stämmer överens.

» Eon jobbar mycket med grön el och det finns ett ärligt engagemang för det från ledningen. Det är det vi ska samarbeta kring.« – El och mat behöver man, men det är inte det man tänker på när man tänker på scouting.

Det vore roligt med företag som har något med scouting att göra, ett företag som gör frilufts­ utrustning till exempel, säger Julia Iderberg. att både Ica och Eon har mycket gemensamt med Scouterna.

När det gäller Eon handlar det om ett gemensamt miljöengagemang.

– Eon jobbar mycket med grön el och det MEN CECILIA ELVING MENAR

12 SCOUTmagasinet

är det allra viktigaste för både medlemmarna och Svenska Scoutrådet att företagen följer etik och moral och inte gör något som går stick i stäv med scoutvärderingarna.

– Jag tycker att det är viktigt att verksamheten är etiskt riktig, säger Charlotte Neumann och ger barnarbete och miljöförstörande verksamhet som exempel på sådant som inte är okej.

– Vi är restriktiva med vilka vi samarbetar med. Det är inte så att vi har frågat 50 företag och tagit dem som tackat ja. Det finns många HUR SOM HELST

»Klockrent för företagen« Att nå barnfamiljer, skapa goodwill och sprida sitt budskap till hela världen. Det tror Maria Guggenberger på Sponsrings- & event­ föreningen är anledningen till att företag lägger miljonbelopp på att synas hos Scouterna.

S

ponsring handlar om att företagen vill associeras med saker som är positivt laddade. Det menar Maria Guggenberger, vd för Sponsrings- & eventföreningen, branschorganisationen för företag som jobbar med sponsring och event.

– Ett exempel är sponsring av ett idrottslag.

De som gillar det här laget kommer även att gilla dem som gillar det här idrottslaget, säger Maria Guggenberger och menar alltså att fansen då även kommer att få positiva tankar om företaget som sponsrar.

På så sätt bygger företaget upp en relation med sin målgrupp.

– I dagsläget blir man mer och mer otrogen i sitt köpbeteende. Då blir det extra viktigt för företagen att kunna bygga en relation till sin målgrupp och bygga ett förtroende. När man väljer att bli sponsor så är det alltid målgruppen hos den man väljer att sponsra som man vill nå ut till.

När det gäller sponsring av Scouterna är målgruppen inte bara scouterna, utan även

deras familjer. Därför tycker Maria Guggenberger inte att det är särskilt konstigt att det är just en matkedja och ett elbolag som valt att gå in som huvudpartners.

– I Scouterna är det mycket barn, men också ledare och familjer. Just Ica och Eon omfattar mycket familjer, de vill nå hushåll på olika sätt. just Scouterna har förmodligen också att göra med de positiva värden som associeras med organisationen. Något som skapar goodwill för företaget.

– Scouterna är ett bra ämne. Det är inte kontroversiellt, man gör gott och det finns en samhällsnytta. Som sponsor av Världsscoutjamboreen gör man så att fler kan delta och bidrar till att hålla kostnaderna låga.

Att gå in och sponsra just under Jamboreen tror hon att många företag vinner på. Inte minst med tanke på alla de internationella besökare som kommer.

– Eftersom många kommer från närliggande länder är det till exempel klockrent för Eon att ATT DE VALT

Maria Guggenberger. gå in. Då kan man sprida sitt budskap i andra länder där man har verksamhet.

Vilka andra företag tror du skulle kunna vara intresserade av att sponsra Scouterna?

– Företag som har barnfamiljer som målgrupp. Kanske ett telefonbolag, kanske en radiokanal, kanske något försäkringsbolag eller en bank. Eftersom verksamheten är så tydligt kopplad till friluftsliv så är det kanske också ett spår.

SCOUTERNAS SPONSORER HUVUDPARTNERS • Vilka? Ica, Eon. • Kostnad? Okänt, på grund av sekretessklausuler i avtalen.

• Vad får de? Exponering på hemsidan och i tryckt material, direktmarknadsföring på exempelvis Svenska Scoutrådets årsmöte, möjlighet att presentera sig som huvudpartner till Scouterna, kompetensutveckling och volontärarbete för anställda med mera.

MAIN PARTNERS PÅ JAMBOREEN

• Vilka? Intersport, Eon, Arla, Region Skåne, Kristianstads kommun, Ica, Sparbanken 1826.

• Kostnad? Från en miljon kronor.

• Vad får de? Exponering på hemsidan och i tryckt material, en 150 kvadratmeter stor utställning på Jamboreen, synlighet i media, biljetter till invigningsceremonin med mera.

en utställningsmonter, exponering på skyltar, hemsida och i tryckt material, biljetter till invigningsceremonin med mera.

ÖVRIGA SPONSORER PÅ JAMBOREEN

• Vilka? Volvo, Sats, Stena, Adidas med flera.

• Kostnad? Varierar, från 200 000 kronor.

• Vad får de? Företaget är huvudvärd mot en utbildning. Man får profilera sig mot deltagarna och företaget får bidra med mentorer.

Exponering på hemsidor och i samband med Seminariet Ungt Ledarskap, kompetensutveckling för anställda, man står värd för utbildningens avslutningshelg med mera.

• Vilka? Conditori fantasi, Yllan, Kristianstad högskola, VRmaskiner Söderberg och Haak med flera.

• Kostnad? Varierar. Det minsta sponsorpaketet kostar 5 000 kronor, det största skräddarsys och kostar mellan 0,5 och 1,5 miljoner kronor.

• Vad får de? Det minsta paketet ger bland annat en annons i besöksmagasinet och entré till Jamboreen. Det största ger möjlighet till

HUVUDVÄRDAR FÖR VÄRDEBASERAT LEDARSKAP

SCOUTmagasinet 13

INSÄNDARE Blir du arg eller glad när du läser Scoutmagasinet? Har du en åsikt, tanke eller hälsning du vill dela med dig av? Skicka din insändare till scoutmagasinet@scout.se! ÖNSSPRÄNG KNA! !

ROLLER

L!

NI HAR FE

Ni har fel om strukturbeslutet I Scoutmagasinet nummer 6 2010 kunde man i princip så fort man slog upp tidningen läsa om strukturdebatten som fördes på Svenska Scoutrådets årsmöte. Detta är ingen enkel fråga, vilket tydligt märks då det uppenbarligen finns stora skillnader i hur man faktiskt tolkar det beslut som togs. är att artikeln gör en grovt felaktig tolkning av det beslut som togs i Stockholm i november.

Först och främst måste jag bestrida påståendet att årsmötet tagit ett beslut om att förbunden som de ser ut i dag ska upphöra att existera, och en ny organisation bildas. Svenska Scoutrådet har faktiskt inte mandat till att ta ett sådant beslut, då det är en samarbetsorganisation mellan våra scoutförbund. Det är förbunden som styr scoutrådet, inte tvärtom.

Det beslut som faktiskt togs, var att årsmötet beslutade att ställa sig bakom de principer för en ny organisation som Svenska Scoutförbundet, KFUK-KFUMs scoutförbund och Frälsningsarméns scoutförbund hade ställt sig bakom, med små justeringar under årsmötet.

Beslutet innebär därutöver att SSR inte bara stödjer en sådan utveckling, utan dessutom uppmanar till det, samt att man gick med på att SSR ska se till att stå för de praktiska förutsättningar som behövs för ett fortsatt samarbete.

Man klubbade även en tidsplan som det fortsatta arbetet borde följa.

MIN BESTÄMDA ÅSIKT

14 SCOUTmagasinet

Mandatet att göra en så pass grundlig förändring av scoutrörelsens struktur i Sverige ligger inte på SSR, det ligger på de olika scoutförbunden. Faktum är att till dess man har hittat en kompromiss som alla, inklusive Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och equmenia, kan stå bakom så kommer inte någon förändring av nuvarande organisation att ske, då NSF och SMU Scout (equmenias scoutgren av verksamheten) tillsammans är en så stor del av den svenska scoutrörelsen att man inte kan tvinga på dem en viss struktur för att få vara en del av världsscoutrörelsen. från SSF:s, KFUK-KFUMs scoutförbunds och FA-scouts sida valt att gå en väg som innebär att man bestämmer att vårt gemensamma samarbetsorgan ska hysa en åsikt som inte hela rörelsen delar, känner jag enbart djupt beklagande över.

Vi har tillsammans byggt upp ett fantastiskt och givande samarbete mellan våra förbund.

Låt nu inte det raseras av att man försöker tvinga på två förbund en ny struktur, utan gör det på det sätt som symboliserar hela scoutrörelsen: med respekt för varandras olikheter!

ATT MAN DÄRFÖR

Andreas Nehlin, SMU Kristianstad

Svar från Scoutmagasinet Tack för dina synpunkter! Vi tar tacksamt emot alla åsikter om tidningen och strävar alltid efter att bli bättre. Strukturfrågan är,

precis som du skriver, en komplicerad fråga och vi har försökt att belysa den på ett så korrekt sätt som möjligt.

Oavsett hur man tolkar beslutet, så är faktum att det togs ett beslut på Svenska Scoutrådets årsmöte där inriktningen är att en ny gemensam organisation ska bildas. Därför har jag i både nummer 6 och 1 av Scoutmagasinet skrivit om detta beslut – samtidigt som jag tycker att jag är tydlig med att man nu jobbar vidare med frågan och med att hitta en gemensam lösning.

Hur det faktiskt kommer se ut i slutändan vet varken jag eller någon annan i dagsläget.

Vad jag skriver om är därför målsättningar och planer. Det tycker jag att jag varit tydlig med, men jag beklagar om det inte har framgått tillräckligt tydligt. med att lyfta fram olika röster i sådana här frågor och jag har därför pratat med företrädare för såväl Svenska Scoutförbundet, Svenska Scoutrådet, SMU Scout och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Dessa har också fått ge sina synpunkter på det jag skrivit om deras åsikter för att göra bilden så korrekt som möjligt.

Vi kommer att fortsätta belysa den här frågan ur flera vinklar framöver och hoppas att vi får fler tankar från er medlemmar.

SCOUTMAGASINET ÄR NOGA

Åsa Kahn, redaktör Scoutmagasinet

KRÖNIKA ELIN ORVIK är student,

Första natten i skogen »Ellie ... Ellie, du måste vakna nu ...« Jag öppnar ögonen och sätter mig upp i ett ryck. Jag ser mig omkring i vindskyddet. Alla verkar sova. Vad är klockan?

Kvart i två. Isak borde väcka mig nu. Men var är han? Inte någonstans här, vad jag ser i alla fall. Eller väckte han mig ..?

Eller drömde jag det? Hur som helst så är klockan snart två så jag måste ändå gå upp.

Jag slingrar mig motvilligt ut ur sovsäcken, medans Jacke och Dante rullar närmare varann. Sätter på mig alla mina kläder som jag kan tänkas använda. Då kommer Isak. Vi börjar viska till varann, och efter en stund ligger han i sin sovsäck, och jag står med kom-radion i handen. ner på elden, eller ja ... man kan inte ens kalla det för eld. Snarare två pinnar som glöder. Med tanke på att Isak stod upp typ bakom vindskyddet och inte vågade gå nära elden så är jag inte förvånad. Jag sätter mig ner på Charlies leriga sittunderlag och lägger på några vedträn på elden.

Jackes snarkningar hörs. Precis som Bark sa så är det exakt samma sak som att sitta eldvakt på dagen ... förutom att det är mörkt, och i stället för att ens kompisar pratar med en, så snarkar de.

JAG STIRRAR FÖRVIRRAT

för en sekund på att väcka Dante. Han har ju sagt klart och tydligt: »Alltså om ni känner er ensamma, väck mig! Jag lovar att jag kommer gå upp. Jag är en sådan person som inte alls gillar att sova även om det verkar så«.

Men när jag ser hans lugna ansikte inringat av sovsäcken tänker jag att han behöver sova.

De tankar som går igenom mitt huvud just då är: Det är mörkt. Det är väldigt mörkt. Alla sover. Varför vaknar ingen?

Hur fan kan de sova NU? Varför gav jag mig in på det här frivilligt? ÅH NEJ! DET PRASSLADE I BUSKARNA! Oj, kolla ... jag har godis i fickan!

JAG FUNDERAR

jag ner mig. Lite. Jag ser hur »eldlopporna« som Jacke kallade det, som jag inte är fullt säker på att det heter, hoppar fram och tillbaka mellan vedträna. »Eld-koma« kallade Bark det. Man blir som förtrollad av gnistorna som flyger mot himlen, och långsamt försvinner upp mot stjärnorna.

SEN LUGNAR

Ellinor Ahlén, Mälarhöjdens scoutkår

SMU-scout och praktikant på scout- och guideprojektet Amahoro-Amani i Burundi i Afrikas hjärta.

Är vi riktiga scouter?

I

WOSM:s konstitution kan man läsa att scoutrörelsens mål är »att bidra till unga människors utveckling […] som ansvarsfulla medborgare och som medlemmar i den lokala, * nationella och internationella gemenskapen«.

Hur ska man då tolka detta? Att scouter ska ses en gång i veckan för att ha roligt, kanske grilla lite pinnbröd, åka på läger och ha lägerbål och surra kök? Roligt och utvecklande, javisst! Det kanske ingår i scoutrörelsens mål också, men på vilket sätt hjälper det de i citatet nämnda gemenskaperna, förutom möjligtvis den lokala?

Jag älskar svensk scouting av hela mitt hjärta, men jag måste ändå säga att svenska scouter har mycket att lära av andra scouter världen över. spelar i en helt annan liga än svenska scouter när det gäller sociala insatser. Inom projektet jag praktiserar på gör scouterna och guiderna helt fantastiska saker.

Man bygger hus och skolor, besöker sjuka, hjälper utsatta änkor med hiv/aids, bygger broar i byar som delats av enorma regnmassor … Listan kan göras lång. Det här är inte enstaka små grupper som gjort en liten insats var, utan runtom i Stora Sjöområdet – Burundi, Rwanda och Demokratiska Republiken Kongo – gör mer än 600 grupper liknande insatser varje månad. Att jag är imponerad är en underdrift! Tänk om varje kvarter i Sverige skulle ha en sådan grupp, bestående av ungdomar och unga vuxna, som tillsammans analyserar sin omvärld, diskuterar och försöker möta fördomar och genomför enkla men helt fantastiska insatser som förändrar människors liv.

SCOUTERNA HÄR I BURUNDI

scouting om egentligen? Om mig själv, eller de lokala och globala samhällen jag är del i? Både och självklart, men som med allt annat i vår svenska bubbla har vi glömt att tänka på de andra, de som finns utanför vår egen lilla värld.

Jag säger inte att det vi gör är fel, snarare att avsaknaden av det vi inte gör är det. När vi bortser från ett av de viktigaste målen med scoutrörelsen, är vi verkligen riktiga scouter då?

SÅ – VAD HANDLAR

*

EGEN ÖVERSÄTTNING, CONSTITUTION AND BY-LAWS OF THE WORLD ORGANIZATION OF THE SCOUT MOVEMENT (2008), S. 3, SCOUT.ORG.

SCOUTmagasinet 15

FULL

KONCENT

RATION!

sann fami SNÖIGA SCOUTLEKAR I

Sn

V

t är inte Scouting är ofta en familjeangelägenhet och de kså vara ovanligt att scoutandet går i arv. Men det kan oc rarna. tvärtom – att det är barnen som lockar in föräld igt och Scoutmagasinet har besökt Vinterspelen, ett snö iljemys. soligt arrangemang som lockade till scoutigt fam TEXT OCH FOTO: EBBA SANG

D

et är en riktigt solig vinterdag och det är långt ifrån bara scouter som vågat sig ut i vinterlandskapet vid Rösjöbadet utanför Stockholm. Runt omkring svischar folk förbi på längdskidor och hundar leker och gör spår i den felfritt släta snön. Helt enkelt en perfekt vinterdag och en perfekt dag för arrangemanget Vinterspelen.

Det är första gången som Roslags Näsby Scoutkår anordnar Vinterspelen, med aktiviteter för hela familjer och inte bara scouter. Tanken är att man genom ett arrangemang som detta ska öka föräldrarnas intresse för Scouterna och förhoppningsvis även öka deras engagemang.

– Vi kräver inte att föräldrarna ska bli ledare bara för att deras barn är scouter i vår kår. Men vi vill gärna visa vad vi gör och låta föräldrarna få delta i aktiviteterna och prova på, säger kårordföranden Eva Dahlbäck. uppbyggt kring fem kontroller som enligt gammal hederlig scoutanda bygger på samarbete och kommunikation inom gruppen. Uppdelade i tre patruller får familjerna prova på typiska scoutaktiviteter och tävla mot varandra.

VINTERSPELEN ÄR

16 SCOUTmagasinet

Vid första kontrollen får Kasper Tidner och hans mamma Kristina tävla i en gren, inspirerad av tv-programmet Minuten. Med hjälp av en snabel, gjord av en apelsin och en nylonstrumpbyxa som dras över huvudet, ska de tävlande välta omkull så många bowlingkäglor som möjligt under 30 sekunder. För Kristina Tidner är det första gången hon deltar i en scoutaktivitet.

– Kasper är den första scouten i vår familj och det har alltid varit mest hans grej.

Men det är jättekul nu när man får vara med och se vad de egentligen gör, säger hon innan hon snabbt kastar sig tillbaka in i tävlandet.

ett så högt torn som möjligt. Något som kanske låter lättare än det egentligen är.

– Även om det är lite dålig uppslutning verkar de familjer som är här ha det väldigt roligt. En mamma kommenterade till exempel att hon tyckte våra kontroller var jättebra lekar att ha på kalas hemma. Det är ju ett litet bevis på att vi har lyckats öppna upp även föräldrarnas ögon för scouting, säger Richard

står Richard Bjärnehäll som är ledare i kåren. Här får familjerna hjälpas åt att bygga ett torn av träklossar, med ett litet problem – de får inte använda händerna.

Med hjälp av en gummisnodd, som tänjs ut av flera trådar, där varje person har varsin ände, ska man försöka fånga klossen och sedan placera den på andra klossar och på så sätt bilda

Bjärnehäll.

Aj då! Träklosstornet rasar och patrullen får börja om från början igen. Richard Bjärnehall berättar att precis som i många andra kårer centrerar hans kår kring en liten kärna med få aktiva ledare. Något som är lite av ett problem, men också något som kåren jobbar aktivt med att försöka lösa. Till exempel har man jobbat

»Kasper är den första scouten i vår familj. Men det är jättekul nu när man får vara med och se vad de verkligen gör.«

VID NÄSTA KONTROLL

iljeanda LL

KONTRO

SNABEL

mycket med just föräldradeltagandet och man har gjort ett cirkulerande schema där föräldrarna turas om att vara med på avdelningsmötena.

– Föräldrarna har varit väldigt positiva till det här systemet och det har funkat jättebra på mötena. Självklart är det vi ledare som tar det största ansvaret men föräldrarna hjälper till med det de kan, och de vill gärna lära sig mer, säger Richard Bjärnehäll. har anlänt och ska ta sig an tornet. Efter några försök som slutat i fallerade torn är stämningen nu lite spänd mellan patrullmedlemmarna. Men snart har de samlat ihop mer energi och ger sig på ett nytt försök, denna gång med mer lyckat resultat. Det är inte svårt att lista ut deras relation till varandra, samarbetet men även utseendet talar mycket för att de är familj.

Och med pappa, mamma och tre söner på plats är Domeijs en familj där alla familjemedlemmar är närvarande på Vinterspelen.

Trots att det inte blev så stor uppslutning som man hade hoppats är deltagande och arrangerande mycket nöjda med dagen när den lider mot sitt slut. Och med glada familjer, minusgrader, en halvmeter snö och strålande sol vore det väl dumt att klaga.

Idén med att bjuda in familjerna till scoutaktiviteter fick ett lyckat resultat. Men för att nå ut till ännu fler vet initiativtagaren till Vinterspelen, Joakim Sjunnebo, några punkter som kan förbättras.

– Det gäller att se till att varje avdelning pushar för att familjerna ska delta. Och så var det ju faktiskt första året vi gjorde det här så det kan ju bara bli bättre…

NÄSTA PATRULL

Allmän kurs

Har du fyllt 18 år och vill läsa in eller komplettera gymnas ieskolans kärnämnen. Vi erbjuder ku rser som ger dig allmän behörighet i svenska, engelska, samhällskunska p, religion, matematik och naturkunska p.

Du kan studera ett ämne eller flera, bo på internat på Kj esäters folkhögskola eller läsa hem ifrån på distans – allt för att du ska få ut så mycket som möjligt av din a studier.

Ansökan senast den 15 apr il 2011.

Start den 22 augusti 2011.

www.kjesater.se

Kjesäters folkhögskola SCOUTmagasinet 17

Nedräkningen HAR BÖRJAT

Med mindre än fyra månader kvar tills Världsscoutjamboreen i Kristianstad invigs så gäller det att börja ladda. Tre scouter som varit med förr tipsar om vad du ska tänka på för att få ut max av din lägerupplevelse. TEXT:

»Var beredd på att det är stort« PETER LINDH Ystad scoutkår. Har varit på Världsscoutjamboreen i Sattahip, Thailand 2002– 2003.

Berätta om din tidigare jamboreeupplevelse!

– Det stora intrycket var att det var en så stor skillnad mot Sverige när det gäller miljö och natur. Det var fascinerande med de stora palmerna. Alla var glada och trevliga, det var under jul och nyår så det var en jättestor fest.

Lägret var lyxigt, de hade byggt upp vattentoaletter och det fanns exempelvis Seven Elevenaffärer. Det var stor skillnad länderna emellan, vissa länder hade mer bekvämligheter än andra. Vi bodde på ett av thailändska flottans övrningsområden.

Vad ska man tänka på om man ska på Jamboreen i sommar?

– Var beredd på att allt kan hända! Allting är så spännande och stort, man ska vara lite beredd på att det kan bli för stort. Att försöka göra allt kan nog vara svårt. Men det är en once in a lifetime-grej, jag rekommenderar det till alla jag pratar med!

18 SCOUTmagasinet

»Det är som att vara i en stad« MADELENE TANO Nosaby scoutkår. Har besökt Världsscoutjamboreen i Hylands Park, England, 2007.

Hur var det på Jamboreen i England?

– När man kom in var det massor med flaggor som bildade en allé, det var väldigt pampigt. Det var coolt med alla saker som skiljde sig från ett svenskt läger, det var exempelvis väldigt få saker som var surrade.

Lite oscoutigt ur ett svenskt perspektiv, fast svenskarna hade surrat ett pariserhjul, det var fräckt. På campen fanns små fik där vi drack te och åt scones, och så fanns det gatukök med fish and chips.

Vad har du för råd att ge till dem som ska på Jamboreen i sommar?

– Man ska tänka på att det är ett stort läger, det blir som ett sommarläger med kåren, men större och mäktigare, inte så traditionellt kanske. Det blir som att vara i en stad, allt är väldigt organiserat. Sedan så pratar man ju mycket engelska.

MARIA WIDEHED

»Träna på din engelska!« OSKAR ÖSTRAND Ystad scoutkår. Har varit på två nationella jamborees på Rinkabyfältet, 2001 och 2007.

Hur har det varit på de läger som du besökt?

– Det har känts stort. Det kändes som att kårerna som bodde nära varandra fick bra kontakt, men kårer som bodde på andra sidan lägret såg man knappt. Däremot sprang man på många som man kände. Det sämsta var att ta sig till Rinkaby, det ligger väldigt långt utanför stan. Men det är ett väldigt fint område och havet finns i närheten På storläger ser man färre slanor och primitiva lösningar. Infrastrukturen är mer välplanerad.

Hur förbereder man sig bäst inför en Världsscoutjamboree enligt dig?

– Träna på din engelska! Det finns stora möjligheter till interaktion, man måste bara vara öppensinnad för andra kulturer. Jag tror att Simply Scouting innebär att fokus kommer att ligga på grundstenarna inom scouting, som learning by doing, det ser jag fram emot!

TÄVLING:

LADDAD FÖR LÄGER? VISA OSS OCH VINN! Ska du på Världsscoutjamboreen i sommar? Då vill vi veta hur du gör för att komma i lägerstämning och vilka förberedelser du ägnar dig åt. Skicka en bild och en kort text till oss där du visar ditt bästa »laddad för läger-läge«. Det allra påhittigaste och roligaste bidraget vinner en snygg WSJ-tisha!

Mejla din bild och text till scoutmagasinet@scout.se.

Senast den 18 april vill vi ha ditt bidrag.

The Natural Choice for Outdoor People

Serie25 ULTRALIGHT 25-serien lämpar sig för sällskap på 3-4 personer Går att komplettera med Trangias Gasolbrännare eller Multifuelbrännare. Läs mer på www.trangia.se

FÖR LEDAREN

TEXT: MARIKA PERSSON FOTO: DAGGI ELEHU

Världens snackis 23 år gammal är hon överlägset yngst av alla som någonsin blivit invalda i världsscoutkommittén. Att hon är kvinna gör inte att färre höjer på ögonbrynen.

Möt finlandssvenska Karin Ahlbäck – årets snackis i maktens korridorer.

D

et var i januari i år som Karin Ahlbäck blev invald i World Scout Committee som styr över världsorganisationen WOSM och dess medlemmar från 161 länder.

Tidigare har ingen som valts in varit under 30.

– Jag har fått många positiva reaktioner.

Men många tvivlar fortfarande och undrar om vi unga duger till någonting, säger Karin på finlandssvenska och trotsigheten hörs i hennes röst.

inte har 30 års erfarenhet. Däremot kommer jag aldrig acceptera att folk ifrågasätter att jag är kvinna. Vad har det för betydelse? till arbetet och man hör på henne att det här är det hon brinner för.

Hon har svar på alla frågor och rösten är engagerad när hon pratar om scouting. Hon är glad över den uppmärksamhet som valet har väckt.

– Inte så att jag direkt gillar att stå i rampljuset. Jag ser inte mig själv som en ung maskot utan vill dra mitt strå till stacken. Valet är ett exempel på hur mångsidig scout­verksamheten är och hur fantastiska möjligheter den erbjuder unga människor.

KARIN SJÄLV ÄR POSITIV

»Jag har fått många positiva reaktioner. Men många tvivlar fortfarande och undrar om vi unga duger till någonting.« När hon valdes in i kommittén startade en kraftig debatt kring unga som är med och styr. Att vara både ung och kvinna är ovanligt i kommittén. Just nu är endast två av de tolv invalda kvinnor.

Karin störs inte av att sitta i en mansdominerad styrelse. Hon är tyst ett tag och funderar: – Jag kan förstå att folk kommenterar att jag 20 SCOUTmagasinet

har jobbet med Scouterna ibland känts tungt.

Men så länge Karin är engagerad vill hon fortsätta med det hon gör. Den dagen det känns meningslöst slutar hon.

– Jag tror på scouting, på visionen vi har och att det är viktigt att fostra unga i världen.

Det kanske låter klyschigt men det är det som driver mig.

Hon låter glad, skrattar och det hörs på

henne att hon är driven och känner att det hon gör är meningsfullt.

Karin började i Scouterna som åttaåring, i finländska vargungarna. Under åren har hon upplevt scouting fullt av vänner och utmaningar och hon har lärt sig mycket om sig själv.

– Jag har haft en helt vanlig scoutuppväxt.

Det är först på senare år som jag övergått till att bli pappersscout.

När Karin fick upp intresset för WOSM började hon engagera sig i organisationens arbete.

Tidigare har hon varit ungdomsrepresentant i kommittén och det tycker hon är skönt nu.

– Jag hamnade mitt i kommitténs arbete.

Det var en snabbkurs i vad arbetet handlar om.

Dessutom har jag lärt mig jättemycket på ett personligt plan. Jag har jobbat med människor från hela världen!

GENOM ÅREN

att hon är förvånad över att hon blev invald i kommittén. Hon låter glad och skrattar mycket. Men samtidigt hör man allvaret i hennes röst. Hon inser vad det handlar om och har respekt för det.

–Jag vet att det är nu arbetet börjar. Det var såklart ett delmål att bli invald och jag har jobbat hårt för det. Men det är nu tre år med arbete börjar.

KARIN SÄGER

! n e e r

k ö s o e b B jam t u o c s s d l r

Vä

En Världsscoutjamboree är en upplevelse som inte kommer varje dag och en Världsscoutjamboree på hemmaplan kommer bara en gång i livet.

Du vet väl om att du fortfarande kan köpa besöksbiljetter så att du får se Jamboreen med egna ögon? Ett dagsbesök kostar bara 150 kronor (halva priset för barn under 17 år) och du får en guidad tur runt lägerplatsen för att riktigt uppleva världsgemenskapen.

Köp dina biljetter idag på www.scoutvaror.se för att vara säker på att komma in den dag du vill.

Läs mer på www.worldscoutjamboree.se/visitors SCOUTmagasinet 23

FÖR LEDAREN TA HJÄLP AV DIN

KONSU K

affet och kakan står på bordet i Roslags Näsby Scoutkårs lokal där Katarina Djäken är på besök. Hon är konsulent i Svenska Scoutförbundet och jobbar med att stötta kårerna i deras arbete. På kvällens agenda står det förbundsgemensamma scoutprogrammet, och det är mycket som ska tas in för deltagarna i workshopen. Katarina plockar upp saker ur sin väska som om det vore en trollerilåda fylld med verktyg för bra scoutverksamhet.

– Vad vet ni om programmet? börjar hon.

Diskussionen är lugn till en början. Men när inspirationsbilder från det nya programmet kommer fram drar allting igång, diskussionen och skratten går varma.

– Vi har fått jättemycket bra hjälp av Katarina. Dels har vi jobbat med att få en tydligare grund att stå på i vår verksamhet och dels har vi fått hjälp med vuxenrekrytering och en utbildning för nya ledare. Hennes hjälp har varit väldigt värdefull, säger kårordförande Eva Dahlbäck. erbjuder mycket hjälp till scoutkårerna som ofta kan behöva en vitamininjektion. Om kårerna behöver hjälp med rekrytering, utbildning, inspiration, verksamhetsutveckling eller nästan vad som helst som handlar om den lokala verksamheten är konsulenterna en bra resurs att vända sig till.

De nya programböckerna ligger i en hög på bordet bredvid de två hembakta sockerkakorna som ackompanjeras av fyllda kaffekoppar.

Det hjälper alla att fokusera så här en vardagkväll. Workshopen är inne i ett intensivt skede när deltagarna får gissa vad de olika symbolerna betyder. Kanske beror det till viss del på det nybryggda kaffet. Och gissningarna är många.

– Det här ser ut som en ficklampa, kan det vara upptäckarnas symbol? säger Robert Malmquist.

KONSULENTERNA

Vet du om att kåren kan få stor hjälp av förbundets konsulenter i allt från program­ frågor till krishantering? Scoutmagasinet hängde med en konsulent på kårbesök.

Kvällen bjöd på fika, inspiration och det förbundsgemensamma programmet.

26 SCOUTmagasinet

ULENT TEXT OCH FOTO: ERIK HELLSTRÖM

Att prata om program är uppenbart spännande och roligt, och Katarina leder diskussionen som ger en övergripande bild. Både genom att visa de olika delmomenten av programmet ytligt, och genom att gå djupare in på syftet med det utifrån »hur, vad och varför«. De flesta på workshopen har inte djupdykt i programmet tidigare och intresset är stort bland ledarna.

– Utmanarlaget kanske mest sitter och fikar just nu, och jag önskar att vi kan komma på vad vi kan göra för att göra mer scoutiga saker. Å andra sidan var det kanske mest det ni gjorde när ni var utmanare också? säger utmanarledaren Gabby Önnestam och tittar sig omkring på de andra ledarna. vant vidare så att de inte blir för konkreta, för tyvärr ger inte den begränsade tiden utrymme för alldeles för långa diskussioner. Det handlar om att inspirera och utmana invanda föreställningar kring Scouterna, samtidigt som konsulenten måste vara pedagogisk och tydlig. Det är en svår uppgift, men också det som konsulenterna kan ända ut i fingerspetsarna.

– För att förstå programmet behöver man KATARINA LOTSAR

förstå Scouternas värdegrund. Det är jättebra att Katarina gick igenom det med oss innan vi gick vidare in på det här. Nu kan jag greppa tydligare hur man har tänkt när utvecklingen av programmet gjorts, säger kårordföranden Eva. avslutas med att alla spånar kring hur de nya märkena kan användas. Här tar Katarina ett steg tillbaka och låter kårens ledare arbeta tajtare tillsammans. Det är också en del av konsulentens arbete, att veta när det gäller att se på och ha lite distans för att få maximal effekt.

För det är i mötet inom kåren och mellan kår och konsulent som magin uppstår.

I Svenska Scoutförbundet, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och KFUK-KFUMs scoutförbund finns konsulenter runtom i landet. Du hittar dem via kontaktsidan på ditt förbunds hemsida. Är du med i Frälsningsarméns Scoutförbund kan du använda dig av Svenska Scoutförbundets konsulenter. I SMU Scout jobbar konsulenterna oftast med mer än scoutfrågor och du hittar dem via missionskyrkans distrikts hemsidor.

WORKSHOPEN

NI KAN FÅ HJÄLP MED… * ATT BLI FLER Konsulenten kan komma ut och prata med kåren om hur många ni vill vara och vad ni kan göra för att bli fler. Sedan kan han eller hon delta i rekryteringsarbetet genom att kolla på er inbjudan, vara med och göra ett föräldramöte, hjälpa till med skolrekrytering och så vidare.

* ATT KOMMA IGÅNG MED PROGRAMMET Just nu är det förbundsgemensamma programmet något som många konsulenter är ute och stöttar kårerna i. Konsulenten kan hålla workshops där ni får ta till er programmaterialet och fundera över hur programmet ska se ut i er kår eller er avdelning.

* ATT SYNAS Vilken bild av Scouterna visar ni upp när ni har loppis eller julbasar? Hur syns ni på hemsidan och Facebook? Konsulenten kan till exempel hjälpa er att ta fram mallar för flygblad och skyltar och att ta fram prova påaktiviteter till loppisen.

Ni kan också få hjälp med mycket annat – prata med konsulenten för att få reda på mer.

SCOUTmagasinet 23

LANDET RUNT

Foto: Simon Jonhansson

Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

Startskott för årets rekryteringskampanj

Jakten på den gyllene tärningen Deltagare och spellegender samlades på Game Camp Ransberg på sportlovstisdagen för att under veckan hitta den gyllene tärningen och utse en ny spelledare. Genom att spela spel och klara de uppgifter som spellegenderna gav dem, kom varje patrull fram till målet.

Uppgifterna var chiffer, gåtor, pilkastning och olika spelproblem.

Att hjälpa Ransberg fanns också bland uppgifterna. Detta hade den falske föreståndaren sett till, då han ville ha den gyllene tärningen för sig själv. Att bära ved eller skotta gångar var sådant patrullerna fick göra. Även flera av spellegenderna försökte fuska till sig tärningen. De lurade deltagarna till fördelar som genast straffades med falluckor och steg tillbaka på spelplanen. De 28 deltagarna och 8 spel-

legenderna kämpade hårt för sin sak för att nå 100 på spelplanen.

När spelet inte pågick kunde man spela sällskapsspel eller baka skrabbelucker i grillstugan, gräva snögrottor, åka traktordäck och pulka eller bara leka i all den snö som fanns.

Under torsdagskvällen utsågs den nya spelledaren genom att deltagarna och spellegenderna gemensamt utförde en ceremoni. Spelvärldens väktare uppenbarade sig med tärningen och utsåg den nya spelledaren.

Den nya spelledaren Johan tackade för förtroendet och bjöd på godisfest på Herrgården. På fredagen återställdes Ransberg och återgick till Scout Camp Ransberg. Deltagarna fick lägermärken och glada men trötta deltagare och ledare återvände hem till nära och kära.

Den 5 mars startade rekryteringskampanjens kickoff-turné.

Första stoppet var i Malmö, där vi samlade 25 ideella med brinnande intresse för rekrytering och Scouternas framtid.

Det var en heldag som fokuserade på varför vi ska rekrytera, hur vi ska genomföra aktiviteter inom rekryteringskampanjen, hur kårer kan få in nya vuxna och ledare i verksamheten och framför allt: Hur presenterar vi vår verksamhet och marknadsför den, både via oss själva som ambassadörer och via marknadsföringskanaler?

Vid kickoff-tillfället delades även årets cd-skiva, med grunden till årets rekryteringskampanj, ut. Alla kårer kommer att få skivan via ett utskick under mars månad. /Jeja Svensson, projektledare Rekryteringskampanjen

Foto: Malin Haawind

/Anders Andersson och Simon Johansson, NSF

Scouternas Ledarskapsakademi Folkhögskolan

Ska du delta som IST på jamboreen i sommar? Vill du kombinera det med att gå TG-kurs?

www.scout.se/tg

24 SCOUTmagasinet

����

��������� ���������� �������������������

����������������

LANDET RUNT RUNT LANDET

a g g y b t t a l l i t ! p l e ä e j r o H b m a J t u o c S d nd Worl 22 Har det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

Just nu söker vi Builders som vill hjälpa till att bygga Sveriges första Världsscoutjamboree. För att välkomna 38 000 scouter från världens alla hörn behöver vi din hjälp att bygga upp jamboreen och riva den efteråt.

Detta är en unik chans att se jamboreen från ett perspektiv ingen annan får möjlighet att se.

Uppbyggnaden sker mellan 18 juni och 24 juli och nedrivningen mellan 9 och 25 augusti. Du väljer själv vilka datum som passar dig och det går utmärkt att kombinera med att vara IST eller deltagare på jamboreen. Det är helt gratis att vara builder och du har dessutom möjlighet att få rabatt på din lägeravgift!

Läs mer och anmäl dig idag på www.worldscoutjamboree.se/builders.

Det finns ett begränsat antal platser och anmälan stänger när vi rekryterat tillräckligt många builders.

Anmäl dig som builder på www.worldscoutjamboree.se/builders SCOUTmagasinet 25

KALENDARIUM KALENDARIUM

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

15 april 2011 Sista ansökningsdag Kjesäter Den 15 april är sista dagen för att skicka in ansökningar till höstterminens kursstarter på Kjesäters folkhögskola. Här är några av utbildningarna som ges: • Allmän kurs: Vill du läsa gymnasiets kärnämnen på ett roligt och meningsfullt sätt? Du kan välja mellan närstudier och distansstudier.

• Allmän kurs Växa: Är du på väg att flytta hemifrån? Vill du läsa allmänna ämnen på ett roligt och meningsfullt sätt? Ha kul och träffa nya vänner? I så fall är Växakursen något för dig.

• Fritidsledarutbildning: Det här är kursen för dig som vill fördjupa ditt intresse för människor och ledarskap och som vill jobba med din egen och andras utveckling.

• Ledarkurs: Kursen fokuserar på människosyn och bemötande. Du lär dig stötta andra i deras växande och utvecklas själv till en bättre ledare. Läs mer om de övriga utbildningarna på kjesater.se.

Juni 2011 Häst och hantverk Häst och hantverk är ett annorlunda ridläger för dig över 16 år som gillar hästar, friluftsliv och hantverk. Lägret äger rum på ängarna vid Hörrs Nygård, Sjöbo i Skåne. Där finns också en inredd hage för hästarna.

Deltagarna jobbar i patruller som växlar mellan ridning, matlagning och hantverk. På plats finns också en lägersmed som hjälper deltagarna att smida. Förutom kortare och längre turer till häst, får man också prova på hästsporter som barrelrace och gymkana. Man får också lektioner i horsemanship, Det spelar ingen roll om man är ridvan eller nybörjare. Läs mer på ssf. scout.se/aktiviteter/hast-hantverk/ eller mejla till nielsen.ingemansson@tellia.com.

Juli 2011 Blå hajk Blå hajk är ett äventyr! Under dessa vandringshajker får du uppleva gemenskap, friluftsliv och spänning.

Du får chans att lära känna en hel

drös med spännande människor från hela Sverige i skön friluftsmiljö långt bort från vardagen. Blå hajk är ett arrangemang för utmanare, roverscouter och ledare. Lägret äger rum i Värmland eller Jämtland beroende på vilken åldersgrupp du tillhör. För mer information se: ssf.scout.se/aktiviteter/bla-hajken/ eller mejla blahajk@ssf.scout.se.

Sommaren 2011 Treklöver Gilwell Du som tänker delta som IST (International Service Team) på World Scout Jamboree 2011 har nu chansen att samtidigt genomföra din Treklöver Gilwell-utbildning i en internationell miljö. Det är en förträff på Vässarö i Stockholms skärgård 1 - 5 juni. Under Jamboreen blir det kurspass när du inte har arbetspass inplanerade. I januari 2012 blir det en återträff där du redovisar ditt utvecklingsarbete. Mer information hittar du på scout.se/tg.

Sommaren 2011 Biscaya styr österut I sommar gör Svenska Scoutförbundets skepp Biscaya sju seglingar.

Den här gången styr Biscaya framför allt österut för att utforska de åländska, finska och estniska farvattnen samt finska viken.

Seglingarna riktar sig till äventyrarscouter, roverscouter och ledare och man är lika välkommen oavsett hur van man är vid segling. Sista anmälningsdag är den 31 mars. Läs mer på www.ssf.scout.se/biscaya.

RA D SLE G D I N T FRI ILDNI UTB friluftsliv friskvård ledarskap

www.gamlebyfolkhogskola.se 26 SCOUTmagasinet

SKICKA NAMN, ADRESS OCH LÖST KORSORD TILL SCOUTKRYSSET NR 2, SCOUTMAGASINET, SVENSKA SCOUTRÅDET, BOX 420 34, 126 12 STOCKHOLM. 21 APRIL DRAS TVÅ VINNARE.

SCOUTKRYSSET NR 2 Se lösning och vinnare på nätet!

SCOUTmagasinet 27

POSTTIDNING B

Adressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.

A

World Scout Jamboree “Tour” T-Shirt T-shirt i mörkblått med World Scout Jamboree logga på bröstet och World Scout Jamboree Tour tryck på ryggen.

Pris 150 kr World Scout Jamboree “See you“ T-Shirt Fräsch vit T-shirt med mörkblått moln med granar på bröstet.

Finns i rak och insvängd modell.

Pris 165 kr World Scout Jamboree “Meet me” T-Shirt Snygg mörkblå T-shirt med vitt moln med stjärnor på bröstet.

Finns i rak och insvängd modell.

Pris 165 kr

scout.se/shop